Tryptophaninjektion i regnbåge via dorsalaorta och dess effekter Tobias Backström Stress, eller ”fäkta- eller fly-responsen”, påverkar de fysiologiska funktionerna hos individer. Det mesta av påverkandet kommer från två system i hjärnan som frisätter hormoner, det ena frisätter katekolaminer (noradrenalin och adrenalin) och det andra frisätter glukokortikoider (kortisol och kortison). Frisättandet av hormoner sker för att kroppen bara ska upprätthålla livsviktiga funktioner (t ex energiupptag) och inte andra funktioner (t ex reproduktion). Systemet som frisätter glukokortikoider hos fiskar kallas HPI-axeln (hypothalamic pituitary interrenal-axeln). HPI-axeln aktiveras av centrala nervsystemet (CNS) medelst neurotransmittorn serotonin (5-HT). Slutprodukten av HPI-axeln är att kortisol släpps ut i blodet. Kortisolhalt i blod är en vanlig metod att bestämma stress i fisk. Den essentiella aminosyran L-tryptophan (TRP) intages via födan, och tas sedan upp i blodet. För att TRP ska kunna komma in till nervsystemet måste det passera blod-hjärn-barriären (BBB), vilket sker genom upptag via en bärare för stora neutrala aminosyror (LNAA-carrier). När TRP tagits upp i nervsystemet, så kan det syntetiseras till 5-HT. Försöken gick ut på att mäta kortisolhalt och TRP-halt i blod hos TRP-injicerade regnbågar (Onchorhynchus mykiss) vid olika tidpunkter, och jämföra med salin-injicerade regnbågar. Injektion och blodprov skedde genom kateter som var insatt i dorsalaortan. Försöken gjordes med eller utan stress. Resultaten var att TRP-injektion ledde till höjd halt av TRP i blod, men inte ledde till någon skillnad i kortisolhalter. Stress ledde också till en höjning av TRP-halten i blod hos kontroll. Varför är inte riktigt säkert, men proteolys induceras av kortisol och TRP kan därför ha ökat i blodet. Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2002 Avdelningen för Jämförande Fysiologi, EBC, Uppsala Universitet Handledare: Svante Winberg och Olivier Lepage