Miljöpolitikens problem
• Kollektiv vara
• Negativa externa effekter och globalt
samarbete
• Ökad privat konsumtion
Miljömål
• Generationsmål - strävan är att vi till nästa
generation ska ha löst de stora miljöproblemen
• 16 stycken miljökvalitetsmål
• Miljömålsrådet har ansvaret för samordning och
uppföljning
Forts. Miljömål
Tre åtgårdsstrategier
• En strategi för effektivare
energianvändning och transporter –
för främst att minska utsläppen från
energi- och transportsektorerna.
• En strategi för giftfria och resurssnåla
kretslopp.
• En strategi för hushållning med mark,
vatten och bebyggd miljö.
Styrmedel för begränsad
klimatpåverkan
Ekonomiska styrmedel såsom:
• skärpta koldioxidskatter,
• skärpta utsläppskrav för fordon
• främjande av miljöfordon och alternativa drivmedel
• satsning på förnybar energi och energieffektivisering och
genom att fortsatt ha en elproduktion med låga utsläpp av
koldioxid.
• Utöver detta är Sverige pådrivande i de internationella
klimatförhandlingarna
Global samordning
• UNFCCC - United Nations Framework
Convention on Climate Change
• Kyotoprotokollet
• USA utanför avtalet
Styrmedel
• Administrativa
• Informativa
• Ekonomiska
Administrativa styrmedel
• Direkta föreskrifter och kontroll
Informativa styrmedel
• Bygger på styrning och frivilligt beteende
Ekonomiska styrmedel
• Indirekt och sker via företagens och hushållens
incitament till ”miljövänligt beteende”
Miljöpolitiken i Sverige
• Tidigare byggt på regleringar, till exempel krav
på reningsutrustning eller
produktionsteknologi.
• Fokus har tidigare legat på de stora
utsläppskällorna.
• Fokus har nu skiftat till de små
utsläppskällorna.
• De ekonomiska styrmedel blir allt viktigare.
Exempel på olika styrmedel
•
•
•
•
•
Miljöavgifter
Subvention av rening
Grön skatteväxling
Överlåtelsebara utsläppsrätter
Skadestånd
Miljöavgift
100
90
Marginalkostand
80
70
60
50
MC Skada
40
MC Rening
30
Subvention
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Miljöfarligt utsläpp
Avgift för miljöfarliga utsläpp
• Avgift för utsläpp leder till optimal rening hos alla aktörer
• Samhällsekonomisk effektivitet då allokeringsförlust försvinner
• Omfördelar från producenter till staten, inbetald avgift
• Utslagning och arbetslöshet (nödvändig omställning)
• Ex på miljöavgift i Sverige: Koldioxidskatten (Mål om begränsad
klimatpåverkan)
Subvention av rening
100
90
Marginalkostand
80
70
60
50
MC Skada
40
MC Rening
30
Subvention
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Miljöfarligt utsläpp
Subvention av rening
• Subvention för rening leder till optimal rening hos alla aktörer
• Samhällsekonomisk effektivitet då allokeringsförlust försvinner
• Omfördelar från staten till producenterna
• Subventionsparadoxen – nyetablering av miljöfarlig verksamhet
• Miljösubventioner i Sverige: Främst till jordbruket (SCB) t ex våtmarker
Grön skatteväxling
100
90
Marginalkostand
80
70
60
MC båda
50
MC miljöfarligt
40
MC miljövänligt
30
MBV
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100
Kvantitet
Grön skatteväxling
• Höjd skatt för miljöfarlig verksamhet -> Ökad MC -> Högre Pris -> Lägre Q
• Sänkt skatt för miljövänlig verksamhet -> Sänkt MC -> Lägre Pris -> Högre Q
•Leder till mer konsumtion av miljövänliga produkter och tjänster -> omställning
• Ex på grön skatteväxling i Sverige: Höjda miljöskatter/Sänkta inkomstskatter 2001-2006
Överlåtelsebara utsläppsrätter
• Myndigheterna sätter en övre gräns för en viss
typ av utsläpp inom ett visst geografiskt
område.
• Bubbelkonceptet: regleras endast den totala
mängden utsläpp inom bubblan.
• Det utfärdas ett visst antal överlåtelsebara
utsläppsrätter som berättigar innehavaren att
göra de maximalt tillåtna utsläppen.
• Skapar ekonomiska incitament.
Handel med utsläppsrätter för
koldioxid
• Från 1 januari 2005.
• Minska koldioxidutsläppen med 8 procent mellan 20082012.
• I Sverige omfattas 720 svenska anläggningar.
• Förbränningsanläggningar, pappers- och massaindustri
samt industrier för järn, stål och mineraler.
• Varje medlemsland skyldigt att driva ett nationellt register
där samtliga transaktioner med utsläppsrätter registreras.
• Svenskt UtsläppsrättsSystem (SUS)
• Energimyndigheten
• Community Independent Transaction (CITL)
Forts. Handel med utsläppsrätter
• Varje år rapportera föregående års
koldioxidutsläpp till Naturvårdsverket.
• Anläggningen ska en månad senare visa upp
motsvarande innehav av utsläppsrätter i SUS.
• Straffavgiften är 40 euro per ton koldioxid.
Marknaden för överlåtelsebara
utsläppsrätter
• Utbud och efterfrågan.
• Pristagare.
• Via mäklare eller på någon börs som
förmedlar utsläppsrätter.
• Priset på en utsläppsrätt har varierat mellan 9
euro och 30 euro. Våren 2006 var priset
återigen 9 euro per utsläppsrätt.
Skadestånd
• Förorenarna betalar de skadelidande i efter
hand, det vill säga när skadan har uppstått.
• Förebyggande effekt.
• Förorenarna kommer att väga den riskerade
kostnaden mot kostnaden att reducera
utsläppet.
• Miljöbalken
• Miljöskadeförsäkring
