Porträtt
Namn: Maria Unenge Hallerbäck
Ålder: 50 år
Yrke: Barn- och ungdompsykiater, forskare
Arbetsplats: BUP samt psykiatrins FoU-enhet
Bor: Hammarö
Bästa med Värmland: Närheten till naturen, de fina badplatserna
kring Vänern, bra skidåkning och ett rikt kulturutbud
Fritidsintressen: Sjunga i kör, fjällvandra, motionera och resa
Hur kom det sig att du blev barnpsykiater?
Jag skulle bli barnläkare men under min utbildning fick jag ett
vikariat på barnpsyk och blev genast fascinerad av psykiatrins
patienter och arbetssätt. Somatiska tillstånd som allergier och så
vidare var inte så intressanta och spännande för mig. Däremot
gjorde de förbryllande tillstånden man mötte hos patienterna
i psykiatrin mig mycket intresserad och engagerad. Efter noga
övervägande bestämde jag mig för att byta bana och bli barnpsykiater istället.
Vad är roligast med att jobba inom psykiatrin?
Man får möta många spännande människor och psykiatri är ett
fascinerande område där ingenting är givet eller självklart. Man
får arbeta på så många olika sätt och det blir aldrig långtråkigt.
Sen är det roligt att vara med och påverka och kunna hjälpa ett
barns utveckling. Blandningen mellan olika kunskapsfält är också
något som tilltalar mig med psykiatri.
Vad är roligast med att forska?
Efter att ha jobbat kliniskt i många år har det varit roligt att få fördjupa sig i och utmana teorierna bakom psykiatrisk ohälsa. Det
har varit lärorikt att få möta människor med psykisk ohälsa och
ta del av deras livsberättelser utan att förväntas lösa ett akut problem. Jag har istället kunnat lyssna, jämföra och se nya samband.
48
Det har gått 14 år sedan Maria började jobba som barnpsykiater på barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland (BUP). Arbetet har lett henne till en karriär som forskare och en titel
som medicine doktor. Marias första forskningsprojekt handlade om flickor och pojkar med
Asperger. 2012 disputerade hon vid Sahlgrenska akademin med en avhandling om likheter
mellan autism och schizofreni och förekomsten av autistiska drag i barndomen hos unga
vuxna med schizofreni. Idag jobbar hon både som barnpsykiater och forskare på psykiatrins
forskningsenhet. Maria tänker forska vidare om schizofreni och autismspektrumtillstånd
samtidigt som hon handleder andra forskare och utvecklar projekt inom division psykiatri.
Forskning som inspirerat
i den kliniska vardagen
– Det har varit mycket utvecklande att forska. Det har gett mig massor av inspiration och nya
idéer till det kliniska arbetet med att utveckla vården för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Maria.
Marias forskningsfrågor väcktes genom patienter hon mötte på neuropsykiatriska enheten
i Karlstad.
– Patienternas tillstånd stämde inte in med det som stod i läroböckerna och jag började
funder på hur saker hängde ihop, berättar Maria. Beskrivningar av ”annorlunda schizotypa
barn” som senare drabbats av schizofreni påminner mycket om beskrivningar av barn inom
autismspektrum. Men enligt forskningen förekom tillstånden i stort sett aldrig samtidigt. Man
hade antingen det ena eller andra.
49
Bättre stöd och behandling
Marias avhandling visar att det finns likheter mellan schizofreni och
autism, och att personer som fått diagnosen schizofreni kan ha haft ett
autismspektrumtillstånd redan som barn.
– Att en person med schizofreni dessutom har ett autismspektrumtillstånd har stor betydelse för hur behandlingen utformas och hur patienten rehabiliteras, säger Maria.
– För att dämpa plågsamma psykotiska symtom behövs medicin,
men utöver det behövs förståelse för personens sätt att tänka och fungera. Med rätt stöd kan stressen minska och vardagen fungera bättre.
Hon poängterar vikten av att en person med schizofreni får en bred
undersökning så att man upptäcker ett eventuellt autismspektrumtillstånd. Maria hoppas att man blir noga med att titta på hur personer
med misstanke om schizofreni fungerat innan insjuknandet och att man
samlar in information från föräldrar och syskon så man får hela bilden
av personen, ända från barndomen.
”Att en person med schizofreni dessutom har ett autismspektrumtillstånd har stor betydelse för hur behandlingen
utformas och hur patienten rehabiliteras.”
Fortsatt forskning
Att det kan finnas ett samband mellan autismspektrumtillstånd och
schizofreni har även betydelse för den genetiska forskningen som vill
förstå orsakerna bakom schizofreni och autism förklarar Maria. Hon
hoppas nu att resultaten av hennes avhandling ska leda till att fler forskare tittar på både schizofreni och autismspektrumtillstånd.
– Att veta mer om hur schizofreni och autism förhåller sig till varandra gynnar kunskapsutvecklingen inom båda områdena menar Maria. Läs mer om autism på sidan 61 och schizofreni på sidan 109.
50
Marias forskning
bygger på intervjuer med unga vuxna patienter
från Värmland och deras föräldrar.
I sin studie har Maria jämfört två grupper. I den
ena gruppen ingick unga vuxna med diagnos
Aspergers syndrom och i den andra unga vuxna
med diagnos schizofreni.
Intervjuer med föräldrar visade att många av deltagarna med schizofreni hade haft samma typ av
problem i sin barndom som deltagarna med autismspektrumtillstånd.
Drygt fyra av tio föräldrar uppgav att deras barn
hade visat tendenser till autismspektrumtillstånd
under barndomen. Däribland fanns svårigheter som
att fungera i ett socialt sammanhang, problem med
koncentrationen, språk och motorik.
Forskning, utveckling och
utbildning - En viktig del i
arbetet på BUP i Värmland
Att hålla sig uppdaterad kring forskning i det barnpsykiatriska kunskapsområdet är en viktig del av arbetet vid
barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland.
BUP har en särskild grupp som består av medarbetare med intresse för
forskning, utveckling och utbildning.
Deras uppdrag är bland annat att bevaka utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatri både på ett nationellt
och internationellt plan.
Lästips:
En viktig uppgift för gruppdeltagarna
är också att väcka intresset för forsknings- och utvecklingsfrågor och ett
vetenskapligt tankesätt bland övriga
medarbetare i verksamheten.
Flickor och pojkar med Aspergers syndrom (2008) Hallerbäck M, Magnusson K, Westerberg-Lind L, Capto
rapport 1/08 Centrum för klinisk forskning, Landstinget
i Värmland
Kunskap är en förutsättning för utveckling och varje år arrangerar gruppen en forsknings- och utvecklingsdag med aktuella föreläsningar om
det senaste inom barn- och ungdomspsykiatri.
Autism and early development in adults with schizophrenia. Methodological and clinical aspects (2012)
Unenge Hallerbäck M, University of Gothenburg.
Sahlgrenska Academy
51
