Hjärtsvikt

Akademin för hälsa och samhälle
Examinationsarbete inriktning
omvårdnad
Grundnivå II, 15 högskolepoäng
VT, 2010
Hjärtsvikt
Patienters syn på livskvalitet
vid livets slutskede
-En litteraturstudie
Författare:
Therese Sundberg
Bakgrund
• Uppsatsförfattaren har 10års erfarenhet som sjuksköterska på
kardiologiska kliniken på Falu lasarett och har träffat och vårdat
patienter med diagnosen hjärtsvikt vid livets slutskede. Jo-jo effekt.
• Uppsats skriven som en del i ett projektarbete mellan Kardiologen
Falun och MOH-teamet i Borlänge. Skapa trygghet, ge
symtomlindring och sträva efter bästa möjliga livskvalitet för denna
patientgrupp.
Introduktion
• Antal drabbade?
• Vad är hjärtsvikt och vad innebär
diagnosen hjärtsvikt?
• Definition av hjärtsvikt- NYHA klass.
• Behandling
• Patientens eget ansvar över sin sjukdom
• Palliativ vård: är en helhetsvård, dvs att patientens såväl
fysiska, psykiska, sociala som andliga behov tillgodoses
och vars syfte är att ge livskvalitet när bot inte längre är
möjlig. Vården kan ges under en mycket lång tid,
parallellt med kurativ behandling. Förr eller senare
inträffar emellertid en brytpunkt då den kurativa vården
inte längre ger effekt och då går den palliativa vården in i
en sen fas.
• Alla diagnoser skall omfattas i den palliativa vården i
enlighet med den palliativa vårdfilosofin. Även om de
flesta patienter inom den palliativa vården har en
cancerdiagnos, utgörs 10-30 procent av andra
diagnoser. En av dessa är hjärtsvikt.
• Studier visar att patienter med hjärtsvikt har lika stort
behov av palliativ vård som cancerpatienter för att uppnå
en förbättrad livskvalitet. Cancerpatienter och patienter
med hjärtsvikt delar många fysiska, psykiska och sociala
problem (Ward 2010).
• Livskvalitet: i sjukvården talar vi om den
hälsorelaterade livskvaliteten med
innebörden att patienten skall vara fri från
kroppsliga och själsliga besvär samt ha en
så god fysisk, psykisk och social funktion
som möjligt i vardagen.
• Målet för hälso – och sjukvården är en god
hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen.
Syfte
• Syftet med denna studie var att beskriva
patienter med hjärtsvikt syn på livskvalitet
vid livets slutskede.
Frågeställning
• Hur upplever patienter med hjärtsvikt sin
livskvalitet vid livets slutskede?
Metod
• Litteraturstudie med vetenskapliga artiklar ur
databaserna PubMed, Cinahl och Medline.
• Inklusionskriterier: åldersgräns på över 65 år,
publicerade artiklar mellan år 2001-2010, fulltextformat,
skrivna på engelska samt uppnå medel eller hög
kvalitets poäng enligt granskningsmall.
• Sökord: heart failure, palliative care och quality of life
• 15 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna har
analyserats utifrån frågeställningen och då framkom fyra
kategorier: fysiska upplevelser av livskvalitet hos
patienter med hjärtsvikt vid livets slutskede, psykiska
upplevelser…sociala upplevelser…och skillnad i syn på
livskvalitet mellan män och kvinnor.
Resultat
• Fysiska upplevelser: andfåddhet, trötthet, bensvullnad
och sänkt fysisk aktivitet var vanligt hos patienter med
hjärtsvikt -> svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, sköta
sin dagliga hygien, klä sig.
• Nedsatt ork och energi samt förändringar i exempelvis
aptiten samt sömnsvårigheter kopplades ofta ihop med
depression.
• Läran om läkemedel och information om sin sjukdom
upplevdes som viktigt för många, vissa upplevde sig styrda
av att behöva utföra läkemedelsintag på bestämda tider.
Några visste att medicinering var nödvändig för deras
livskvalitet och att inget annat fanns att göra. Andra ansåg
det vara en olägenhet kopplat till oönskade biverkningar
som till exempel nedsatt ork vilket då ledde till ett mindre
socialt nätverk.
• Psykiska upplevelser: psykologiska problem upplevdes
som mest besvärliga av patienter med hjärtsvikt.
Exempel på detta var depression, ångest, förlust av
självständighet, hopplöshet och maktlöshet.
• Inneliggande på sjukhus -> ökad förekomst av
depression jämfört med andra patienter. Detta sågs i
tidigt stadium av sjukdomen och påverkade patientens
livskvalitet negativt.
• Delaktighet i beslutsfattandet kring
sjukdomen/omedvetna om sin prognos -> öppen
diskussion med sjukvården saknades.
• Flertalet studier visade på att negativt tänkande,
nedstämdhet och stress upplevdes hos alla patienter
med diagnosen hjärtsvikt -> förvärrade depressionen.
• Tanken på döden var vanlig -> vissa patienter funderade
dock endast på döden då de vistades på sjukhus.
Ensamboende patienter hade lättare att acceptera
döden än de som levde med partner. En studie visade
även på att möjligheten att inte få välja dödsplats ->
negativ inverkan på livskvaliteten i denna patientgrupp.
• Sociala upplevelser: flera studier beskrev sociala upplevelser som
viktiga mekanismer i livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt vid
livets slutskede. Ex. oro för familjen, social isolering, förlusten av
familj, vänner och hela det sociala nätverket.
• Social isolering var vanligt i denna patientgrupp. Fysiska symtom
som ex andfåddhet och nedsatt ork gjorde att de inte kunde ta sig
utanför hemmet.
• Inte kunna umgås med familj, vänner och det sociala nätverket ->
kände sig ensamma och ”utanför”. Patienterna kände att de likaväl
kunde dö -> för att slippa utsättas för fler förluster i samband med
sjukdomen som påverkade deras livskvalitet negativt.
• Återinläggning på sjukhus -> sämre livskvalitet pga att det innebar
en konfrontation med möjligheten att kunna dö eller bli ytterliggare
försämrad. Vissa patienter med hjärtsvikt kunde släppa tankarna när
det akuta läget var över, medan andra bar det med sig under hela
sjukdomsförloppet.
• Träning och motion -> positivt för livskvaliteten. Gav bättre fysisk
aktivitet, lindrande av symtom och färre sjukhusinläggningar.
• Kognitiv terapi: positivt tänkande och socialt stöd ->
positiv inverkan på livskvaliteten. ” Mitt hjärta är sjukt
men mina tankar och min själ är starka och friska. Mina
problem är en möjlighet för mig att växa som person. Jag
är en människa av värde trots att jag har hjärtsvikt och är
gammal”.
- Stressnivån sänktes med hjälp av socialt stöd.
- Stöd av andra i samma situation var viktigt för
livskvaliteten.
• Egenvård: Hjälpa sig själv och sin sjukdom i form av
ändrad livsstil -> hantera symtomen bättre -> färre
sjukhusbesök -> positivt för livskvaliteten.
• Dagterapi: program där patienter med hjärtsvikt fick möta
andra patienter i samma situation, stöd från psykolog,
avkoppling, utbildning i sjukdomsprocessen samt
medicinsk information -> mycket positivt för livskvaliteten
hos denna patientgrupp.
• Skillnad på män och kvinnor: kvinnorna hade
lättare att acceptera sin sjukdom och känna sig
nöjd med situationen de befann sig i, medan
männen hade en stark tro att sjukdomen skulle
stanna upp och inte försämras ytterliggare ->
männen upplevde en hopplös syn på framtiden.
Kvinnorna -> hade lättare att se positiva
meningar med livet trots sjukdomen.
• Män: andlighet visade sig vara en viktig
mekanism hos manliga patienter med hjärtsvikt i
slutskedet av sin sjukdom. ”frid i tanken” ->
förbättrad livskvalitet.
• Kvinnor: känslan av oro var värst för kvinnor
med hjärtsvikt. När det gällde den sociala hälsan
så upplevde 66 procent av kvinnorna sig mycket
nöjda med sitt sociala liv.
Slutsats
• Studien visar att diagnosen hjärtsvikt påverkar såväl
fysiska, psykiska som sociala upplevelser hos patienter
med denna diagnos. Vanliga fysiska upplevelser var
andfåddhet, bensvullnad, nedsatt ork och energi.
Psykiska upplevelser som depression och ångest
upplevdes hos många. Sociala upplevelser som social
isolering, oro för familj samt förlusten av socialt nätverk
hade stor betydelse för livskvaliteten hos patienter med
hjärtsvikt vid livets slutskede. Skillnad mellan män och
kvinnor påvisades även. Hjärtsvikt påverkade patientens
liv i stor utsträckning, socialt stöd i form av dagterapi,
egenvård och kognitiv terapi visade sig vara positivt för
livskvaliteten. Brister i sjukvårdens omhändertagande i
form av öppen diskussion. Tydligare information samt
bättre förståelse bland sjukvårdspersonal skulle leda till
bättre livskvalitet för patienter med hjärtsvikt.
”Det bästa är att få ligga i sin
egen säng”
Publicerad: 2010-04-03 05:50 Dalademokraten