Tabell 12 Högsta tillåtna värde för direkt exponering av hud för

1. ------IND- 2014 0644 CZ- SV- ------ 20150114 --- --- PROJET
Utkast till
REGERINGSFÖRORDNING
av den ....... 2014
om hälsoskydd avseende icke-joniserande strålning
På regeringens order, i enlighet med § 108.3 i lag nr 258/2000 om skydd av folkhälsan och om ändringar av vissa relaterade lagar, för
genomförande av § 35.2 och § 36 i denna lag, enligt § 21 a i lag nr 309/2006 om fastställande av ytterligare krav beträffande skydd av
arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och om säkerställande av arbetstagares hälsa och säkerhet under verksamhet eller tjänster som
utförs utanför anställningsförhållandet (lagen om säkerställande av ytterligare villkor för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen), för genomförande
av § 6.2 och § 7 i denna lag, i dess ändrade lydelse, och för genomförande av lag nr 262/2006, arbetslagen, i dess ändrade lydelse.
LAGSTIFTNINGENS OMFATTNING
§1
Denna förordning införlivar relevant EU-lagstiftning1 och fastställer följande:
a) Högsta tillåtna värden för icke-joniserande strålning (nedan kallade de högsta tillåtna värdena) i frekvensområdet 0 Hz till 1,7.1015 Hz för
anställda och fysiska personer i en gemensam miljö (nedan kallade andra personer), hur de ska fastställas, exponeringsbedömning, lägsta
nivå av hälsoskyddsinformation och minimiomfattning av åtgärder till skydd för de anställdas hälsa.
b) Specifikationer för teknisk dokumentation för lasrar, som säkerställer deras funktion.
c) Märkning av platser där exponeringen av anställda eller andra personer överskrider de högsta tillåtna värdena i frekvensområdet 0 Hz till
1,7.1015 Hz med en varning.
§2
1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband
med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), Europaparlamentets och rådets direktiv
2013/35/EU av den 26 juni 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska
fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) och om upphävande av direktiv 2004/40/EG.
-2-
(1) Detta utkast till regeringsförordning gäller inte för patienter som exponeras för icke-joniserande strålning i frekvensområdet 0 Hz till
1,7 1015 Hz när de behandlas av sjukvården.
.
(2) Denna förordning gäller inte för konsumenter som medvetet och frivilligt exponeras för icke-joniserande strålning som överskrider de
högsta tillåtna värdena i frekvensområdet 0 Hz till 1,7.1015 Hz vid användning av särskilda apparater för kroppsvård.
(3) Denna förordning gäller inte för risker med anknytning till långvarig temperaturstress hos en organism som har samband med exponering
för icke-koherent infraröd strålning i frekvensområdet mellan 3.1011 Hz och 1014 Hz och för risker med anknytning till beröring av ledare med en
spänning som överskrider säker kontaktspänning.
§3
I denna regeringsförordning gäller följande definitioner:
a) icke-joniserande strålning: statiskt elektriska och magnetiska och tidsvarierande elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält och
strålning från artificiella källor med frekvenser på mellan 0 Hz och 1,71015 Hz.
b) optisk strålning: strålning från artificiella källor i frekvensområdet 3.1011 Hz till 1,7.1015 Hz som motsvarar våglängder på 180 nm till 1 mm.
c) koherent strålning: optisk strålning som skapas via stimulerad emission som har en tydligt definierad fas och frekvens; strålning som sänds
ut av en laser är koherent; icke-koherent strålning är optisk strålning som uppstår genom spontan emission av strålning.
d) laser: alla anordningar som kan modifieras för att skapa eller förstärka elektromagnetisk strålning över våglängdsintervallet för optisk
strålning genom en process med kontrollerad stimulerad emission.
e) högsta tillåtna värden för icke-joniserande strålning: gränsvärden som baseras direkt på bevisade hälsoeffekter och på information om deras
biologiska effekter; om de inte överskrids garanteras det att den anställde eller någon annan person som exponeras för icke-joniserande
strålning är skyddad från alla kända biofysiska och indirekta effekter av ett elektromagnetiskt fält.
f) referensvärden: storleken på direkt uppmätta parametrar med avseende på icke-joniserande strålning i frekvensområdet mellan 0 Hz och
3.1011 Hz, vilket omfattar det elektriska fältets intensitet, magnetisk flödestäthet, irradians och kontaktström, som gör det lättare att bevisa att
de högsta tillåtna värdena inte har överskridits.
§4
Fastställande av anställdas och andra personers exponering för icke-joniserande strålning
-3-
(1) Exponering för icke-joniserande strålning fastställs via beräkning eller mätning av den modifierade intensiteten hos ett elektriskt fält som
induceras i kroppen hos den exponerade personen, den uppmätta absorberade effekten hos den exponerade personen, strålningsflödet och den
spektrala strålningstätheten, det elektriska fältets intensitet, den magnetiska flödestätheten, den utstrålade irradiansen eller kontaktströmmen.
(2) Om referensvärdena inte överskrids garanterar detta att de högsta tillåtna värdena för icke-joniserande strålning inte har överskridits. Om
jämförelsen mellan beräknade eller uppmätta värden av relevanta storheter visar på att referensvärdena överskrids ska det bevisas via beräkningar
eller mätningar att de högsta tillåtna värdena inte kommer att överskridas.
(3) Vid jämförelse av en anställds eller en annan persons exponering med de högsta tillåtna värdena eller med referensvärdena ska den
osäkerhet som orsakas av beräkningsfel, approximeringar av den teoretiska modellen eller mätfel hos instrumentet som används och
mätförhållandena anges på följande sätt:
a) Om det relativa medelfelet i beräkningen eller mätningen av den relevanta storheten är mindre än 1 dB eller 12,5 % för fältintensiteter, och
25 % för strömkvantiteter, anses inte det högsta tillåtna värdet eller referensvärdet ha överskridits om det beräknade eller uppmätta värdet
motsvarar eller understiger det högsta tillåtna värdet eller referensvärdet.
b) Om det relativa medelfelet hos den storhet som fastställs överskrider 1 dB anses inte det högsta tillåtna värdet eller referensvärdet ha
överskridits om det beräknade eller uppmätta värdet för den relevanta storheten understiger det högsta tillåtna värdet eller referensvärdet
minus den mängd decibel med vilken det relativa medelfelet överskrider 1 dB.
(4) De högsta tillåtna värdena och referensvärdena anges i bilagorna 1, 2 och 3 till denna förordning.
§5
Bedömning av anställdas och andra personers exponering för icke-joniserande strålning
(1) Vid bedömning av en anställds eller en annan persons exponering för icke-joniserande strålning i frekvensområdet mellan 0 Hz och
1,71015 Hz, förutom de högsta tillåtna värdena för icke-joniserande strålning och referensvärdena, beaktas först och främst följande:
a) Direkta biofysiska effekter.
b) Strålningsintensitet, frekvensspektrum, exponeringstid och exponeringstyp.
c) Exponering för fält och strålning med olika frekvenser och exponering för olika källor till icke-joniserande strålning.
-4-
d) Information som tillhandahålls av tillverkaren av utrustningen som genererar den icke-joniserande strålningen, inbegripet klassificering av
lasrar.
e) Indirekta biofysiska effekter, t.ex. följande:
1. Störning hos elektroniska apparater och elektronisk utrustning, inklusive pacemakrar och andra elektroniska medicinska instrument.
2. Risker med anknytning till utslungning av ferromagnetiska föremål av ett statiskt magnetfält med en magnetisk flödestäthet på mer än
3 mT.
3. Fara för antändning av elektriskt kontrollerade detonatorer.
4. Bränder och explosioner på grund av antändning av brännbara material genom optisk utrustning, gnistor orsakade av kontaktström eller
gnisturladdning.
5. Risker med anknytning till samverkan mellan optisk utrustning och kemiska ämnen med fotosensibiliserande effekter.
6. Risker med anknytning till tillfällig bländning orsakad av optisk utrustning.
(2) Vid bedömning av en anställds exponering för icke-joniserande strålning beaktas även följande:
a) Alla effekter på särskilt utsatta anställdas hälsa och säkerhet, i synnerhet anställda med inopererade elektroniska hälsoinstrument och gravida
anställda.
b) Information som erhålls från leverantörer av arbetsmiljötjänster i samband med regelbunden tillsyn av arbetsplatsen inriktad på fastställande
och bedömning av riskfaktorer.
§6
Lägsta nivå på hälsoskyddsåtgärder för anställda som arbetar med icke-joniserande strålning
(1) Om exponeringsbedömningen tyder på att en anställd är eller skulle kunna exponeras för icke-joniserande strålning som överskrider de
högsta tillåtna värdena ska framför allt följande åtgärder vidtas för att skydda hans/hennes hälsa:
a) Utarbeta ett arbetsförfarande som minskar risken för exponering för elektromagnetiska fält.
b) Se till att arbetsplatsen organiseras på ett sätt som begränsar den anställdes exponering för elektromagnetiska fält.
(2) Lasrar i klass 3B och 4 ska vara utrustade med driftindikatorer, som antingen avger ljus eller ljud. Ljussignaler ska utformas så att de är i
drift så snart som strömkällor ansluts. Färgen på ljussignalen ska väljas så att ljuset även kan ses genom säkerhetsglas.
(3) Lasrar i klass 3B och 4 ska skyddas så att de inte kan slås på av en obehörig person. Lokaler som är avsedda för drift av sådana lasrar ska
vara försedda med varselskyltar om laserstrålning och som förbjuder obehörigas tillträde. Om så är möjligt med tanke på hur lasern används ska
-5-
alla föremål som kan nås av okontrollerade strålreflektioner tas bort från strålens bana, och strålen ska plana ut på ett matt mål med låg
reflektionskoefficient. Om så är möjligt ska strålarna arrangeras så att de inte träffar fönsterglas och fönster ska täckas med ett material som inte
kan genomträngas av den våglängd som används. För pulsade lasrar ska det säkerställas att ackumulerad energi laddas ur säkert när den
elektriska energikällan slås av.
§7
Minsta omfattning på den information som ska tillhandahållas en anställd för en god arbetsmiljö
Innan arbete som inbegriper exponering för icke-joniserande strålning i frekvensområdet 0 Hz till 1,71015 Hz inleds ska arbetsgivaren förse den
anställde med information gällande följande:
a)
b)
c)
d)
e)
f)
De högsta tillåtna värdena för icke-joniserande strålning, hur de kan fastställas och möjliga risker om dessa överskrids.
Direkta och indirekta hälsoeffekter.
Hur man känner igen och rapporterar skadliga effekter.
Antagna arbetsförfaranden.
Antagna arbetsmiljöåtgärder.
Korrekt användning av personlig skyddsutrustning.
§8
Innehållet i teknisk dokumentation om den information som krävs för skydd av hälsan i samband med användning av lasrar
Alla lasrar ska åtföljas av teknisk dokumentation som innehåller följande information:
a) Laserstrålningens våglängd och typen av aktiv lasermiljö; för lasrar som strålar ut multipla strålningsvåglängder ska alla utstrålade
våglängder anges.
b) Hur laserstrålningen genereras: kontinuerligt, med pulser eller med pulser med hög repetitionsfrekvens.
c) Laserstrålens diameter vid laserutgången; för en konvergerande stråle ska också den minsta diametern anges.
d) För lasrar som genererar strålning
1. kontinuerligt: det högsta strålningsflödet,
-6-
2.
3.
med pulser: strålningsenergin i en puls, den längsta och kortaste pulslängden, den högsta och lägsta repetitionsfrekvensen för pulsen,
med pulser med hög repetitionsfrekvens: informationen enligt punkt 2, plus det högsta genomsnittliga strålningsflöde som kommer från
utrustningen.
e) Klassificering av lasern enligt en tjeckisk teknisk standard som reglerar säkerhet hos laserutrustning2.
f) En bruksanvisning, en underhållsmanual, vid behov, viktiga varningar, t.ex. om att höljen på lasrar med höljen inte ska tas bort, eller om
risker i samband med att observera strålar med hjälp av optiska hjälpmedel.
g) Laserns serienummer och tillverkningsår, tillverkarens företagsnamn eller namn och adress om det rör sig om en juridisk person, eller
förnamn, efternamn eller företagsnamn och affärslokaler om det rör sig om en fysisk person.
h) Information om andra faktorer än strålning som förekommer i samband med användning av en laser och som skulle kunna ha negativ
inverkan på arbetsförhållandena eller hälsan.
i) Om det rör sig om lasrar i klass 4 – en monterings- och installationshandbok, inbegripet strukturella och rumsliga krav.
§9
Varselskyltar
(1) Lasrar i klass 2 eller högre ska vara försedda med en säkerhetsmärkning och varningstext som motsvarar relevant laserklass2.
(2) Platser där de högsta tillåtna värdena skulle kunna överskridas i frekvensområdet mellan 0 Hz och 1,71015 Hz ska vara utrustade med
varselskyltar enligt separat lagstiftning3 och skyltar som förbjuder tillträde för obehöriga personer.
(3) Platser där referensvärdena för icke-joniserande strålning i frekvensområdet mellan 0 Hz och 300 Hz överskrids ska vara försedda med
varselskyltar som varnar personer med pacemaker för möjliga risker.
§ 10
Bestämmelser om upphävande
Följande bestämmelser upphävs:
2)
3)
§ 4a i lag nr 22/1997 om tekniska krav för produkter och om ändringar av vissa lagar, i dess ändrade lydelse. ČSN EN 60825-1:2007.
Regeringsdekret nr 11/2002 om fastställande av utseende och placering med avseende på varselskyltar och signaler, i ändrad lydelse enligt regeringsdekret nr 405/2004.
-7-
1. Regeringsdekret nr 1/2008 om skydd av hälsan mot icke-joniserande strålning.
2. Regeringsdekret nr 106/2010 om ändring av regeringsdekret nr 1/2008 om skydd av hälsan mot icke-joniserande strålning.
§ 11
Ikraftträdande
Denna regeringsförordning träder i kraft den
-8-
Bilaga 1 till regeringsförordning nr XXXXX
Högsta tillåtna värden och referensvärden i frekvensområdet mellan 0 Hz och 300 Hz
1. Det högsta tillåtna värdet för de effekter som orsakas av elektrisk stimulering av vävnad i frekvensområdet 0 Hz till 10 MHz ges genom den
modifierade intensiteten hos det elektriska fältet Emod (t) som induceras i vävnaden, vilket är intensiteten hos det elektriska fält som induceras i
vävnaden modifierat av ett linjärt filter med frekvenskarakteristiken G ( f ). För att inte överskrida det högsta tillåtna värdet får storleken på den
modifierade intensiteten hos det elektriska fältet Emod (t) inte någon gång överskrida värdet 1 Vm-1 för anställda och 0,2 Vm-1 för andra
personer.
För att beräkna intensiteten hos det elektriska fält som induceras i vävnaden tas ett rumsmedelvärde över ett kubformat område på 2 x 2 x 2 mm3.
Ett filter som definierar den modifierade intensiteten hos det modifierade elektriska fältet Emod definieras på följande sätt:
a) För exponering av hela kroppen förutom huvudet har filtrets frekvenskarakteristik formen
1
1
G f  

2  0,8 1  j f
f0
f0  3000 Hz
där f är frekvensen i hertz och j  1 är den imaginära enheten. Filtrets frekvenskarakteristik definieras baserat på gränsvärdet för stimulering
av det perifera nervsystemet.
b) För huvudexponering har filtrets frekvenskarakteristik formen

f 
1  j 
f1 
1

G f  

2  0, 05 
f 
f 
1  j 1  j 
f0  
f2 

f 0  25 Hz ; f1  400 Hz ; f 2  3000 Hz
-9där f är frekvensen i hertz och j  1 är den imaginära enheten. Filtrets frekvenskarakteristik definieras baserat på gränsvärdet för stimulering
av det centrala nervsystemet i huvudet (fosfener) och det vestibulära systemet (yrsel).
2. Det högsta tillåtna värdet för de effekter som orsakas av ett elektriskt och magnetiskt fält med en frekvens som är mindre än 1 Hz definieras på
följande sätt:
a) Det högsta tillåtna värdet för exponering för ett elektriskt fält ges av det elektriska fältets maximala intensitetsvärde 2 ×20000 Vm-1 för
anställda och 2 ×5000 Vm-1 för andra personer. Det högsta tillåtna värdet skyddar andra personer mot risker med anknytning till
gnisturladdning, men det skyddar i regel inte anställda. För anställda måste risken för gnisturladdning minimeras genom tekniska åtgärder eller
utbildning.
b) Det högsta tillåtna värdet för exponering av huvudet eller bröstet för ett magnetfält ges av ett toppvärde för magnetisk flödestäthet på 2 T för
anställda och 0,4 T för andra personer. Det högsta tillåtna värdet skyddar mot risker med anknytning till förflyttning inom ett statiskt magnetfält.
När det rör sig om utbildade anställda där det kan kontrolleras hur fort och hur de rör sig kan exponering för ett magnetfält med en magnetisk
flödestäthet med ett toppvärde på 8 T tillåtas.
c) Det högsta tillåtna värdet för exponering av extremiteter för ett magnetfält ges av ett toppvärde för magnetisk flödestäthet på 8 T för anställda.
Led c används inte för andra personer.
I fallen i a–c definieras alltid fältet utan den exponerade personen.
3. Det högsta tillåtna värdet för de effekter som orsakas av förhöjd vävnadstemperatur i frekvensområdet mellan 100 kHz och 6 GHz definieras
på följande sätt:
a) Det högsta tillåtna värdet för exponering av hela kroppen ges av det tidsvägda värdet för den specifika absorptionen (SA) på 0,4 Wkg-1 för
anställda och 0,08 Wkg-1 för andra personer.
b) Det högsta tillåtna värdet för lokal exponering ges av det tidsvägda värdet för den specifika absorptionen på 10 Wkg-1 för anställda och
2 Wkg-1 för andra personer.
- 10 c) Det högsta tillåtna värdet för lokal exponering av extremiteter ges av det tidsvägda värdet för den specifika absorptionen på 20 Wkg-1 för
anställda och 4 Wkg-1 för andra personer.
d) Det högsta tillåtna värdet för exponering av huvudet för ett pulserande elektromagnetiskt fält i frekvensområdet 0,3 GHz till 6 GHz med pulser
med en längd på 30 s ges av en specifik absorberad energi på 0,01 Jkg-1 för anställda och 0,002 Jkg-1 för andra personer. Det högsta tillåtna
värdet används för att utesluta akustiska effekter som orsakas av termisk expansivitet i vävnaden.
I leden a–d ovan anges medeltidsvärdena som ett genomsitt för varje sexminutersintervall. Vid beräkning av den lokala exponeringen tas
medelvärdet över ett kubformat område med nästan homogena elektriska egenskaper med en massa på 10 g.
4. Det högsta tillåtna värdet för effekter som orsakas av förhöjda vävnadstemperaturer i frekvensområdet mellan 6 GHz och 300 GHz definieras
som medeltidsvärdet för en irradians på 50 Wm-2 för anställda och 10 Wm-2 för andra personer. Vid bedömning av exponeringen tas ett
övergripande genomsnitt på varje 20 cm2 av den exponerade delen av kroppen, där den högsta irradiansen i genomsnitt över varje 1 cm2
exponerad yta inte får överskrida 1 000 Wm-2 för anställda och 200 Wm-2 för andra personer. Tidsvärderingen sker under varje
sexminutersintervall för frekvenser mellan 6 GHz och 10 GHz, och över varje exponeringsintervall med en längd på T = 1,921011/f1,05, där T är i
minuter och f är i hertz, för frekvenser mellan 10 GHz och 300 GHz.
5. Referensvärdena fastställs för intensiteten hos det elektriska fältet E, den magnetiska flödestätheten B, strålningsflödestätheten S och
kontaktströmmen Ic för att förenkla bedömningen av exponeringssituationen. Referensvärdena definieras med hjälp av storheterna
i tabellerna 1, 2, 3 och 4 i denna bilaga. För att inte överskrida referensvärdena ska följande kriterier uppfyllas:
EnLimit , BnLimit , SnLimit , I c,Limit
n
a) Kriterier för elektrisk stimulering av vävnad
3 kHz
10 MHz
10 MHz
1 pro zaměstnance
En
En 3 kHz Bn
Bn








limit
limit
0, 2 pro ostatní osoby
f  0 Hz En
f 3 kHz a
f  0 Hz Bn
f 3 kHz b
gräns
1 för anställda
0,2 för andra personer
gräns
1 för anställda
0,2 för andra personer
- 11 -
10 MHz

f  0 Hz
I c,n
I
limit
c, n

1 pro zaměstnance
0, 2 pro ostatní osoby
a  170  V  m 1  ; b  10-4  T 
b) Kriterier beträffande ökad vävnadstemperatur
2
2
300 GHz
10 MHz
300 GHz
1 pro zaměstnance
 En 
 Bn 
 En 
 Bn 



 limit 
 limit  




 
 
0, 2 pro ostatní osoby
f 100 kHz  c 
f 10 MHz  En
 f 100 kHz  d  f 10 MHz  Bn 
10 MHz
2
2
300 GHz
1 pro zaměstnance
Sn

limit
0, 2 pro ostatní osoby
f 10 MHz S n

 I c,n
 limit

f 100 kHz  I c, n
100 MHz
2

1 pro zaměstnance
 
0, 2 pro ostatní osoby

c  61107 / f  V  m 1  ; d  2 / f  T 
För att förhindra akustiska effekter som orsakas av termisk expansivitet i vävnaden får toppvärdet för strålningsflödestätheten som träffar den
exponerade personens huvud inte överskrida tusen gånger Slimit för frekvensområdet 0,3 GHz till 6 GHz.
När fältstorheterna ( En , Bn , Sn ) nämns i kriterierna a och b är dessa alltid det rumsliga högsta värdet för de effektiva värdena för de enskilda
frekvenskomponenterna i fältet i den volym som tas upp av den exponerade individen, men utan denna närvarande. För kriterium b tas ett
genomsnitt av frekvenskomponenternas effektiva värden under varje sexminutersintervall för frekvenser mellan 100 kHz och 10 GHz, och under
varje intervall med en längd på T = 1,921011/f,1,05, där T är i minuter och f är i hertz, för frekvenser mellan 10 GHz och 300 GHz.
Tabell 1. Frekvenskurva för storheten Elimit (effektivt värde)
f [Hz]
0–25
Elimit [Vm-1]
20 000
- 12 -
25–3 000
3 000–3,6106
3,6106–107
107–4108
4108–2109
2109–31011
5105/f
170
6,1108/f
61
0,003f0,5
137
Tabell 2. Frekvenskurva för storheten Blimit (effektivt värde)
f [Hz]
Blimit [T]
0–1
0,025
1–25
0,025/f
25–300
10-3
300–3 000
0,3/f
4
10-4
3 000–210
2/f
2104–107
7
8
10 –410
210-7
10-11f0,5
4108–2109
2109–31011
4,510-7
Tabell 3. Frekvenskurva för storheten Slimit
f [Hz]
107–4108
4108–2109
2109–31011
Slimit [Wm-2]
10
f/4107
50
Tabell 4. Frekvenskurva för storheten Iclimit (effektivt värde)
f [Hz]
Iclimit [A]
10-3
0–2,5103
4 10-7f
2,5103–105
105–108
0,04
- 13 -
Bilaga 2 till regeringsförordning nr XXXXX
Högsta tillåtna värden för ultraviolett, synlig och infraröd strålning från icke-koherenta teknikkällor (ej laser)
1. Våglängdsintervall och typer av optisk strålning
Ultraviolett strålning (UV-strålning) är optisk strålning med en våglängd mellan 180 nm och 400 nm.
-
UVC-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 180 nm och 280 nm.
UVB-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 280 nm och 315 nm.
UVA-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 315 nm och 400 nm.
Synlig strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 400 nm och 780 nm.
Infraröd strålning (IR-strålning) är optisk strålning med en våglängd mellan 780 nm och 1 mm.
-
IRA-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 780 nm och 1 400 nm.
IRB-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 1 400 nm och 3 000 nm.
IRC-strålning är optisk strålning med en våglängd mellan 3 000 nm och 1 mm.
2. Definition av de storheter som används
De grundläggande radiometriska storheter som används för att ange de högsta tillåtna värdena utgörs av följande:
-
E  , t  – spektraltäthet hos strålningsflödet – strålningsflöde per ytenhet vertikalt mot spridningens riktning och per en nanometers
våglängd (W m-2 nm-1)
L   , t  – spektral strålning – strålningsflöde per ytenhet, per enhet rumslig vinkel i spridningens riktning och per en nanometers
våglängd (W m-2 sr-1 nm-1).
De biofysiska effekterna av icke-koherent optisk strålning är starkt beroende av den optiska strålningens våglängd. Beroendet beaktas genom
spektrala viktningskoefficienter:
- 14 -
-
S    – den spektrala viktningskoefficienten med beaktande av våglängdens beroende av den ultravioletta strålningens effekter på ögon
och hud (dimensionslös)
R    – den spektrala viktningskoefficienten med beaktande av våglängdens beroende av den termiska ögonskada som orsakas av
infraröd eller synlig strålning (dimensionslös)
B    – den spektrala viktningskoefficienten med beaktande av våglängdens beroende av den fotokemiska ögonskada som orsakas av
blått ljus (dimensionslöst)
De högsta tillåtna värdena anges i tabell 1 och integralerna för de spektrala storheterna fastställs över lämpligt våglängdsintervall viktat av
spektrala viktningskoefficienter:
H eff  
400 nm

E   , t  S    d dt
H UVA  
t 180 nm
LB  t  

E   , t  d dt
t 315 nm
700 nm

L   , t  B    d
300 nm
EB  t  
700 nm

E   , t  B    d
300 nm
2
LR  t    L   , t  R    d
1
H kůže  
400 nm
EIR  t  
3000 nm

780 nm
3000 nm

t 380 nm
E   , t  d dt
E   , t  d
- 15 -
Tabell 1
Högsta tillåtna värden för icke-koherent optisk strålning
Inde Våglängd
Högsta tillåtna
Enheter
Anmärkning
x
[nm]
värde
180–400
Heff = 30
(UVA, UVB dagligt värde 8
och UVC)
timmar
315–400
(UVA)
300–700
(blått ljus) se
anmärkning 1
300–700
(blått ljus) se
anmärkning 1
300–700
(blått ljus) se
anmärkning 1
300–700
(blått ljus) se
anmärkning 1
380–1 400
(synlig och
IRA) se
anmärkningar
na 3, 5
[Jm-2]
HUVA = 104
dagligt värde 8
timmar
1
LB = 10  t
för t ≤ 10 000 s
6
LB = 100
för t > 10 000 s
1
EB = 100  t
för t ≤ 10 000 s
EB = 0,01
t > 10 000 s
LR = 2,8 10
För t > 10 s
7
 C1
LB [Wm2sr-1]
t [s]
Kroppsdel Risk
öga –
hornhinna,
bindhinna,
lins, hud
Fotokeratit,
konjunktivit,
grå starr,
hudrodnad,
elastos,
hudcancer
öga – lins
grå starr
För α < 11 mrad
LB är
[Wm-2sr- medeltidsvärdet
av LB(t)
1]
EB [Wm2]
t [s]
för α < 11 mrad
se anmärkning 2
EB är
medeltidsvärdet
[Wm-2]
av EB(t)
Cα = 1,7 för
α ≤ 1,7 mrad
[Wm-2srCα = α för
1]
1,7 ≤ α ≤ 100 mr
ad
öga –
näthinna
fotoretinit,
inflammation
av näthinnan
på grund av
intensivt ljus
brännskador på
näthinnan
- 16 -
Inde Våglängd
x
[nm]
380–1 400
(synlig och
IRA) se
anmärkningar
na 3, 5
380–1 400
(synlig och
IRA) se
anmärkningar
na 3, 5
780–1 400
(IRA) se
anmärkningar
na 3, 5
780–1 400
(IRA) se
anmärkningar
na 3, 5
Högsta
värde
tillåtna
LR =
5  107  C1  t 0,25
för
10 µs ≤ t ≤ 10 s
LR = 8,89 10
för t < 10 µs
8
 C1
Enheter
Anmärkning
Kroppsdel Risk
Cα = 100 för
LR [Wm- α ≤ 100 mrad
2sr-1]
λ1 = 380 nm
t [s]
λ2 = 1 400 nm
LR är
[Wm-2sr- medeltidsvärdet
1]
av LR(t)
Cα = 11 för
α ≤ 11 mrad
[Wm-2srLR =
Cα = α för
1]
för t < 10 s
11 ≤ α ≤ 100 mra
d
LR =
LR [Wm- Cα = 100 för
5  107  C1  t 0,25
2sr-1]
α ≤ 100 mrad
för
10 µs ≤ t ≤
t [s]
(mätvinkel:
10 s
11 mrad)
6  106  C1
780–1 400
8
1
(IRA) se
LR = 8,89 10  C
anmärkningar för t < 10 µs
na 3, 5
780–3 000
0,75
(IRA och
EIR = 18000  t
IRB) se
för t < 1 000 s
anmärkning 3
λ1 = 780 nm
[Wm-2sr- λ2 = 1 400 nm
1]
LR är
medeltidsvärdet
av LR(t)
EIR [Wm- EIR är
medeltidsvärdet
2]
av EIR(t)
t [s]
öga –
brännskador på
hornhinna, hornhinnan,
lins
grå starr
- 17 -
Inde Våglängd
x
[nm]
780–3 000
(IRA och
IRB) se
anmärkning 3
380–3 000
(synlig, IRA
och IRB) se
anmärkningar
na 3, 4
Högsta
värde
tillåtna
Enheter
EIR = 100
för t < 1 000 s
EIR [Wm2]
Hskin =
Hskin [Jm2]
t [s]
20000  t
0,25
för t < 10 s
Anmärkning
Kroppsdel Risk
Hud
brännskador
Anmärkning 1: Våglängdsintervallet mellan 300 nm och 700 nm inbegriper en del av UVB-strålningen, all UVA-strålning och majoriteten av all
synlig strålning. De relaterade riskerna kallas dock vanligtvis för risker med ”blått ljus”. Närmare bestämt inbegriper blått ljus bara
våglängdsintervallet från cirka 400 nm till 490 nm.
Anmärkning 2: Vid fasta, mycket små källor med en vinkel på < 11 mrad kan LB(t) översättas till EB(t). Detta gäller vanligtvis endast för
oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under narkos. Den längsta tid man får ”stirra” per källa beräknas enligt formeln
tmax = 100/EB, där EB uttrycks i W.m-2. Tack vare ögats rörelse överskrider detta värde vanligtvis inte 100 s.
Anmärkning 3: Även om strålningen har en komponent i IRC-området räcker det att utföra en bedömning av de högsta tillåtna värdena för IRAoch IRB-områdena.
Anmärkning 4: För längre exponeringstider antas det att den exponerade individen skyddas av en naturlig motvilja mot höga temperaturer och
undviker exponering över gränsen innan brännskador uppstår på huden.
Anmärkning 5: Storheten α är den vinkel vid vilken ögat ser källan till den optiska strålningen, uttryckt i radianer (rad).
Tabell 2:
  nm
S 
Spektral viktningskoefficient  
  nm
  nm
S  
S  
S  
  nm
S  
  nm
S  
- 18 -
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
0,0120
0,0126
0,0132
0,0138
0,0144
0,0151
0,0158
0,0166
0,0173
0,0181
0,0190
0,0199
0,0208
0,0218
0,0228
0,0239
0,0250
0,0262
0,0274
0,0287
0,0300
0,0334
0,0371
0,0412
0,0459
0,0510
0,0551
0,0595
0,0643
0,0694
0,0750
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
0,1737
0,1819
0,1900
0,1995
0,2089
0,2188
0,2292
0,2400
0,2510
0,2624
0,2744
0,2869
0,3000
0,3111
0,3227
0,3347
0,3471
0,3600
0,3730
0,3865
0,4005
0,4150
0,4300
0,4465
0,4637
0,4815
0,5000
0,5200
0,5437
0,5685
0,5945
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
0,9434
0,9272
0,9112
0,8954
0,8800
0,8568
0,8342
0,8122
0,7908
0,7700
0,7420
0,7151
0,6891
0,6641
0,6400
0,6186
0,5980
0,5780
0,5587
0,5400
0,4984
0,4600
0,3989
0,3459
0,3000
0,2210
0,1629
0,1200
0,0849
0,0600
0,0454
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
0,000520
0,000500
0,000479
0,000459
0,000440
0,000425
0,000410
0,000396
0,000383
0,000370
0,000355
0,000340
0,000327
0,000315
0,000303
0,000291
0,000280
0,000271
0,000263
0,000255
0,000248
0,000240
0,000231
0,000223
0,000215
0,000207
0,000200
0,000191
0,000183
0,000175
0,000167
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
0,000086
0,000083
0,000080
0,000077
0,000074
0,000072
0,000069
0,000066
0,000064
0,000062
0,000059
0,000057
0,000055
0,000053
0,000051
0,000049
0,000047
0,000046
0,000044
0,000042
0,000041
0,000039
0,000037
0,000036
0,000035
0,000033
0,000032
0,000031
0,000030
- 19 -
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
Tabell 3
0,0786
0,0824
0,0864
0,0906
0,0950
0,0995
0,1043
0,1093
0,1145
0,1200
0,1257
0,1316
0,1378
0,1444
0,1500
0,1583
0,1658
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
0,6216
0,6500
0,6792
0,7098
0,7417
0,7751
0,8100
0,8449
0,8812
0,9192
0,9587
1,0000
0,9919
0,9838
0,9758
0,9679
0,9600
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
Spektral viktningskoefficient
  nm
300 < λ ≤ 380
380
385
390
395
400
405
410
0,0344
0,0260
0,0197
0,0150
0,0111
0,0081
0,0060
0,0042
0,0030
0,0024
0,0020
0,0016
0,0012
0,0010
0,000819
0,000670
0,000540
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
B   R  
,
B  
0,01
0,01
0,013
0,025
0,05
0,1
0,2
0,4
0,000160
0,000153
0,000147
0,000141
0,000136
0,000130
0,000126
0,000122
0,000118
0,000114
0,000110
0,000106
0,000103
0,000099
0,000096
0,000093
0,000090
R  
—
0,1
0,13
0,25
0,5
1
2
4
- 20 -
415
420
425
430
435
440
445
450
455
460
465
470
475
480
485
490
495
500
500 < λ ≤ 600
0,8
0,9
0,95
0,98
1
1
0,97
0,94
0,9
0,8
0,7
0,62
0,55
0,45
0,32
0,22
0,16
0,1
100,02·(450-λ)
8
9
9,5
9,8
10
10
9,7
9,4
9
8
7
6,2
5,5
4,5
3,2
2,2
1,6
1
1
600 < λ ≤ 700
0,001
1
700 < λ ≤ 1 050
—
100,002·(700-λ)
1 050 < λ ≤ 1 150
—
0,2
1 150 < λ ≤ 1 200
—
0,2·100,02·(1 150-λ)
1 200 < λ ≤ 1 400
—
0,02
- 21 -
Bilaga 3 till regeringsförordning nr XXXXX
Högsta tillåtna värden för laserstrålning
1.
Förklaring av termer och storheter
-
Kontinuerlig laserstrålning: ett läge där laserstrålning genereras och där lasern strålar kontinuerligt i mer än 0,25 s.
-
Pulsad laserstrålning: ett läge där laserstrålning genereras och där laserns strålningsenergi strålar ut som pulser på högst 0,25 s och med en
repetitionsfrekvens på högst 1 Hz. En laser som används i detta läge kallas för pulsad laser.
-
Laserstrålens diameter: avståndet mellan motsatta punkter hos strålen där strålningsenergins täthet (eller strålningsflödestätheten) motsvarar
1/e (där e är Eulers tal) gånger strålningsenergins högsta täthet (eller strålningsflödestätheten) hos den utsända laserstrålen.
-
Laserstrålens spridning: strålens totala spridningsvinkel mätt mellan motsatta raka linjer som passerar genom strålens homotetiska punkter
där strålningsflödestätheten motsvarar 1/e gånger den högsta strålningsflödestätheten i samma tvärsnitt. Ges i radianer.
-
Längden på laserstrålningens puls: den tid under vilken den utgående laserstrålens strålningsflöde överskrider det högsta värdet med 0,5
gånger.
-
Laserstrålningens flödestäthet E(t): den laserstrålningseffekt som passerar genom en gränsöppning delad med innehållet i
gränsöppningsområdet (W m-2).
-
Exponering för laserstrålning H: tidsintegralen för laserstrålningens flödestäthet (J m-2).
-
Pulsrepetitionsfrekvens: antalet laserstrålningspulser per tidsenhet.
-
Diffusionsreflektion: förändringen i den rumsliga distributionen hos en strålningsstråle som reflekteras i många riktningar av en yta eller av
omgivningen.
-
Gränsöppning: ett runt tvärsnitt som används för att mäta strålningsenergi (strålningsflöde) för riskbedömning av laserstrålning för att ange
tätheten hos strålningsenergin eller strålningsflödestätheten. I tabell 1 återfinns gränsöppningsdiametern för ögonexponering för olika
våglängder och exponeringstider. För hudexponering har gränsöppningen en diameter på 3,5 mm.
-
Infallsvinkel för källan α: synvinkeln som formas av en optisk strålningskälla i ögat på den som tittar, uttryckt i milliradianer (mrad).
-
Minsta infallsvinkel för källan αmin = 1,5 mrad; för större synvinklar anses laserkällan vara en yta, för mindre värden anses laserkällan vara en
punkt och de högsta tillåtna värdena är oberoende av dess storlek.
-
Största infallsvinkel för källan αmax = 100 mrad; för större synvinklar är de högsta tillåtna värdena oberoende av laserkällans storlek.
- 22 -
-
Vinkeln för mätanordningen γ under vilken den optiska strålningen träffar en detektor, uttryckt i milliradianer (mrad); i tabell 2 återfinns
värden för olika exponeringstider. Om α > γ enligt tabell 7 görs bedömningen med detta värde för γ. Om α ≤ γ görs bedömningen med ett
godtyckligt värde större än α.
-
För korrigeringsfaktor CA, dimensionslös, ges värden för olika våglängder i tabell 3.
-
För korrigeringsfaktor CB,dimensionslös, ges värden för olika våglängder i tabell 4.
-
För korrigeringsfaktor CC, dimensionslös, ges värden för olika våglängder i tabell 5.
-
För korrigeringsfaktor CE, dimensionslös, ges värden för olika våglängder i tabell 6.
-
För kritisk tid T1, uttryckt i sekunder (s), ges värden för olika våglängder i tabell 7.
-
För kritisk tid T2, uttryckt i sekunder (s), ges värden för olika öppningsvinklar i källan i tabell 8.
Tabell 1 Gränsöppningsdiameter för direkt laserstrålning på hornhinnan för olika våglängder och exponeringar
Våglängd λ
Exponeringstid t [s]
[nm]
< 0,3
0,3–10
> 10
180–400
1 [mm]
1,5 t0,375 [mm]
3,5 [mm]
400–1 400
1 400–105
7 [mm]
1 [mm]
1,5 t0,375 [mm]
105–106
11 [mm]
Tabell 2 Mätinstrumentets vinkel för olika exponeringstider
Exponeringstid t [s]
Vinkel γ [mrad]
t ≤ 100
11
100 < t < 104
1,1 t 0,5
t > 104
110
3,5 [mm]
- 23 -
Tabell 3 Koefficient CA för olika våglängder
Våglängd λ [nm]
Koefficient CA [-]
400–700
1,0
700–1 050
10 0,002(λ - 700)
1 050–1 400
5,0
Tabell 4 Koefficient CB för olika våglängder
Våglängd λ [nm]
Koefficient CB [-]
400–450
1,0
450–700
CB = 10 0,02(λ - 450)
Tabell 5 Koefficient CC för olika våglängder
Våglängd λ [nm]
Koefficient CC [-]
700–1 150
1,0
1 150–1 200
10 0,018(λ - 1150)
1 200–1 400
8,0
Tabell 6 Koefficient CE för olika våglängder
Källans infallsvinkel α [mrad]
Koefficient CE [-]
α < αmin
1,0
αmin < α < αmax
α/αmin
- 24 -
α > αmax
α2/(αmin · αmax)
Tabell 7 Kritisk tid T1 för olika våglängder
Våglängd λ [nm]
Kritisk tid T1 [s]
400–450
10
450–500
10 · [10 0,02 (λ - 450) ]
500–600
100
Tabell 8 Kritisk tid T2 för olika vinklar siktvinklade av källan
2.
Källans infallsvinkel α [mrad]
Kritisk tid T2 [s]
α < αmin
10
αmin < α < αmax
10 · [10 (α - 1,5)/98,5 ]
α > αmax
100
Högsta tillåtna värden för laserstrålning
De högsta tillåtna värdena för ögonexponering för laserstrålning anges i tabellerna 10 och 11. I tabell 12 anges de högsta tillåtna värdena för
exponering av hud för laserstrålning.
Vid bedömningen ska ett genomsnitt alltid tas över gränsöppningen.
Om det rör sig om en laser som skickar ut upprepade pulser ska en korrigering göras enligt stycke 3.
3.
Korrigering för upprepad exponering
Var och en av följande tre regler gäller för all upprepad exponering för pulserande eller skannande lasersystem.
- 25 -
3.1 Exponering för eventuella individuella pulser i en pulssekvens får inte överskrida det högsta tillåtna exponeringsvärdet för en puls med
längden på denna puls.
3.2 Exponering för eventuella pulsgrupper (eller pulsundergupper i en pulssekvens) med varaktigheten t får inte överskrida det högsta tillåtna
värdet för tiden t.
3.3 Exponering för eventuella individuella pulser i en pulsgrupp får inte överskrida det högsta tillåtna exponeringsvärdet för en puls
multiplicerat med den samlade värmekorrigeringsfaktorn Cp = N-0,25, där N motsvarar antalet pulser. Denna regel gäller endast för högsta
tillåtna exponeringsvärden för skydd mot värmeskada, där alla pulser som sänds ut under en tid på mindre än Tmin anses vara en puls.
Värdet Tmin definieras i tabell 8.
Tabell 9 Tid Tmin för olika våglängder
Våglängd λ [nm]
Tmin [s]
315 <λ≤ 400
10 -9
400 <λ≤ 1 050
18·10 -6
1 050 <λ≤ 1 400
50·10 -6
1 400 <λ≤ 1 500
10 -3
1 500 <λ≤ 1 800
10
1 800 <λ≤ 2 600
10 -3
2 600 <λ≤ 10 6
10 -7
- 26 -
Tabell 10 Högsta tillåtna värde under exponering av hornhinnan för direkt laserstrålning för exponeringstider på mindre än 10 s
Våglängd λ
[nm]
Exponeringstid t [s]
10-13 - 10-11
10-11 - 10-9
10-7 - 1,8 · 10-5
10-9 - 10-7
1,8 · 10-5 - 5 · 10-5
5 · 10-5 - 10-3
10-3 – 101
H = 30 [J m-2]
180–302,5
för t < 100,8(λ-314) s: H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m-2 ]
E = 3  1010  [W m-2]
302,5–315
för t ≥ 100,8(λ-314) s: H = 100,2(λ-295) [J m-2]
4
0,75
CE [J m ]
H = 5,6 · 103 t 0,25 [J m-2]
H = 5 · 10 CE [J m-2]
H = 18 t 0,75 CE [J m-2]
4
0,75
CA CE [J m-2]
H = 5 · 10-3 CA CE [J m-2]
315–400
400–700
H = 1,5 · 10 CE [J m ]
700–1 050
-4
H = 1,5 · 10 CA CE [J m ]
H = 2,7 · 10 t
1 050–1 400
H = 1,5 · 10-3 CC CE [J m-2]
H = 2,7 · 105 t 0,75 CC CE [J m-2]
-4
-2
-2
H = 2,7 · 10 t
1 400–1 500
E = 1012 [W m-2]
1 500–1 800
E = 1013 [W m-2]
1 800–2 600
E = 1012 [W m-2]
2 600 - 10 6
E = 1011 [W m-2]
-2
-3
H = 18 · 104 t
H = 5 · 10-2 CC CE [J m-2]
H = 103 [J
0,75 CA CE [J m-2]
H = 5,6 · 103 · t 0,25 [J m-2]
m-2]
H = 104 [J
H = 103 [J
H = 100 [J m-2]
H = 90 · t 0,75 CC CE [J m-2]
m-2]
H = 5,6 ·103 · t 0,25 [J m-2]
m-2]
H = 5,6 · 103 · t 0,25 [J m-2]
- 27 -
Tabell 11 Högsta tillåtna värde för direkt exponering av hornhinnan för laserstrålning för exponeringstider längre än 10 s
Våglängd
λ [nm]
Exponeringstid t [s]
101–102
102–104
180–302,5
H = 30 [J m-2]
302,5–315
H = 100,2(λ-295) [J m-2]
H = 104 [J m-2]
315–400
400–600
600–700
700–1 400
104–3 · 104
för α < αmin och t < T1:
E = 10 [W m-2]
för α < αmin och t < T1:
E = 10 [W m-2]
för α < αmin och t < T1:
E = 10 [W m-2]
för α < αmin och t ≥ T1:
H = 100 CB [J m-2] se anmärkning 1
för α < αmin och t ≥ T1:
E = 1 CB [W m-2] se anmärkning 1
för α < αmin och t ≥ T1:
E = 1 CB [W m-2] se anmärkning 1
för α ≥ αmin och t ≤ T2:
H = 100 CB [J m-2] se anmärkning 1
H = 18CE t0,75 [J m-2 ]
för α ≥ αmin och t ≤ T2:
E = 1 CB [W m-2] se anmärkning 1
H = 18CE t0,75 [J m-2 ]
för α ≥ αmin och t ≤ T2:
E = 1 CB [W m-2] se anmärkning 1
H = 18CE t0,75 [J m-2 ]
för α ≥ αmin och t > T2:
H = 100 CB [J m-2], E = 18CE T2-0,25 [W m-2]
för α ≥ αmin och t > T2:
E = 1 CB [W m-2], E = 18CE T2-0,25 [W m-2]
för α ≥ αmin och t > T2:
E = 1 CB [W m-2], E = 18CE T2-0,25 [W m-2]
för α < αmin:
för α ≥ αmin och t ≤ T2:
för α ≥ αmin och t > T2:
för α < αmin:
för α ≥ αmin och t ≤ T2:
för α ≥ αmin och t > T2:
E = 10 [W m-2]
H = 18CE t0,75 [J m-2 ]
E = 18CE T2-0,25 [W m-2]
E = 10 CA CC [W m-2]
H = 18 CA CC t0,75 [J m-2]
E = 18 CA T2-0,25 [W m-2] (inte mer än 1 000 W m-2 )
1 400–106
Anmärkning 1. I dessa fall ska mätvinkeln enligt punkt 19 beaktas under bedömningen.
E = 1 000 [W m-2]
- 28 -
Tabell 12 Högsta tillåtna värde för direkt exponering av hud för laserstrålning
Våglängd λ [nm]
Exponeringstid t [s]
< 10-9
180–400
E = 3 · 1010 [W m-2]
400–700
E = 2 · 1011 [W m-2]
700–1 400
E = 2 · 1011 CA [W m-2]
1 400–1 500
E = 1012 [W m-2]
1 500–1 800
E = 1013 [W m-2]
1 800–2 600
E = 1012 [W m-2]
2 600–106
E = 1011 [W m-2]
10-9–10-7
10-7–10-3
10-3–101
101–103
103–3 · 104
Samma som för ögat (tabell 10 och tabell 11)
H = 200 CA
[ J m-2]
H = 1,1 · 104 CA t 0,25
[J m-2]
E = 2 · 103 CA [W m-2]
Samma som för ögat (tabell 10 och tabell 11)