KVALITETSREDOVISNING –
GRUNDSKOLA LÄSÅRET 2006/2007
Ärvingeskolan
FÖRUTSÄTTNINGAR
Ärvingeskolan har de senaste åren successivt ökat sitt elevantal. Under läsåret har elevantalet
pendlat mellan 370-375 elever. Nästa läsår finns indikationer på att antalet ökar till över 400.
Ökningen beror i hög utsträckning på att skolan har erhållit en tydlig framgångsstämpel i form
av goda resultat och hög disciplin. Elevantalet ska ses i förhållande till att andelen elever i
upptagningsområdet minskar för varje år. Skolan är mångkulturell, vilket betyder att c:a 2/3
av eleverna har annan kulturell bakgrund än den svenska. Det bör också framhållas att skolan
har gjort särskilda ansträngningar på att marknadsföra verksamheten både inom som utom
upptagningsområdet.
Skolan är indelad i fem arbetslag med en lagsamordnare i spetsen. Ett av lagen ansvarar för en
grundsärskolegrupp och en autismgrupp. Även ett antal elever som är i behov av särskilt stöd
ingår i detta lag. I varje lag finns en specialpedagog att tillgå. Specialpedagogerna ingår i
skolans elevhälsoteam, som i övrigt består av rektor, biträdande rektor, kurator, skolsköterska,
Syv och psykolog. Antalet lärare är 46, varav två har s.k. lokal behörighet och tre saknar
behörighet. Organisationen i övrigt består av skolsekreterare, intendent (halv tjänst),
fritidsledare och vaktmästare.
Vårt mål är att skapa en skola med hög pedagogisk kvalitet. Resultatet har pendlat upp och
ner de senaste åren. Våren 2006 var betygsmedelvärdet 202 poäng och andelen elever,
behöriga till gymnasieskolan, var 94% (resultatet inkluderar de elever som gick sommarskola
och lyckades erhålla godkända resultat i det basämne som de studerade). Andelen totalt
godkända betyg för niorna ökade något men andelen, 62%, är alldeles för låg. Våren 2007
blev resultatet detsamma beträffande andelen behöriga till gymnasieskolan men något högre
beträffande andelen totalt godkända betyg.
Det ekonomiska resultatet har under läsåret förändrats på ett dramatiskt sätt. Årsbokslutet för
budgetåret 2006 slutade på ett överskott med 1,65 miljoner kr. Halvårsbokslutet den 30 juni
2007 redovisades med en halv miljon i underskott. Den markanta skillnaden berodde på att
förutsättningarna för beräkningen av det socioekonomiska beloppet drastiskt har förändrats.
Tydligen har både utbildning och ekonomi förbättrats för de många boende i området och som
indirekt påverkar skolans ekonomi.
KVALITETSARBETET
Dispositionen för kvalitetsredovisningen har tidigare styrts av SFF (Skola, Förskola, Fritid),
Kista stadsdelsförvaltning. I och med att redovisningen görs efter den 1/7-07 så gäller den
centrala utbildningsförvaltningens i Stockholms kommun direktiv.
Den lokala samverkansgruppen har under året fått ett utförligt dokument som tar upp de
frågeställningar som ingår i både verksamhetsplan och i kvalitetsredovisningen. Dokumentet
har från och till diskuterats inom gruppen och all personal bör vara väl förtrogna med stora
delar av innehållet. Förslaget till hela kvalitetsredovisningen kommer att tas upp så snart som
höstterminen startar 2007. Elevrådet kommer samtidigt att få ta del av redovisningen samt ge
1
sina synpunkter på förslaget. Mycket av innehållet ät känt genom enkäter som genomförts,
resultat på nationella prov, betyg och omdömen, utvecklings- och medarbetarsamtal,
kompetensutveckling mm.
Kvalitetsredovisningen kommer i sitt färdiga skick att delges all personal samt representanter
inom elevrådet.
SAMMANFATTNING
Ledstjärnan i vårt utvecklingsarbete är att uppnå en hög kvalitet i undervisningen. Kvaliteten
ska vara mätbar, vilket betyder att resultaten ska tala. Det gäller betyg, nationella prov eller
Lus-mätningar. En god lärandemiljö förutsätter att vissa normer och värden kan upprätthållas.
Det ska med andra ord vara ordning och reda i skolan och alla elever och all personal ska ha
insikt i detta och kunna vara med och påverka.
Ärvingeskolan har blivit en framgångsrik skola genom att vi har satsat på det som har
beskrivits i ovannämnda. Framgången kan mätas genom att antalet antagna elever till
Ärvingeskolan ökar varje år trots att andelen elever inom upptagningsområdet minskar.
Resultaten i form av andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger på en hög
nivå. Skolans arbete med ämnena svenska och svenska som andraspråk är av mycket hög
kvalitet. Andelen elever med betyg i alla ämnen är inte tillfredsställande. Visserligen
förbättras resultaten för varje år men det är i sin helhet inte tillfredsställande. De totala
kunskapsresultaten bör förbättras.
Elevernas inflytande över undervisningen bör förändras. Under våren påbörjades ett
processarbete för att uppfylla de krav på elevinflytande som skollag, läroplan och inte minst
vi själva ställer.
Ärvingeskolan har en avdelning för grundsärskoleelever. Verksamheten fungerar på ett
tillfredsställande sätt men uppföljningen och utvärderingen av arbetet behöver förbättras.
Det finns på skolan mycket bra rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Det är
Elevhälsoteamet (Eht) som ansvarar för detta arbete. Eht organiserar stödet, ansvarar för att
åtgärdsprogram förverkligas, dokumenterar alla åtgärder samt försöker ligga i framkant i
arbetet med att ständigt förändra och förbättra verksamheten. Eht fungerar idag
utomordentligt väl.
2
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kunskap och lärande
Verksamhetens mål/åtaganden
En god lärandemiljö i skolan är grunden för elevernas trivsel och kunskapsutveckling. Vi på
Ärvingeskolan strävar ständigt efter att skapa en sådan miljö. Skolan ska möta elevernas lust
att lära och utvecklas genom att erbjuda en undervisning av hög kvalitet samt arbetsformer
som är kreativa, varierande och utmanande. Vi verkar för att bygga upp ett
undervisningsklimat som är präglat av respekt för individen och för gruppen/klassen. För att
eleverna ska nå uppställda mål är det viktigt att ge dem inflytande över undervisningen och
det egna lärandet. Det är också viktigt att ge personalen insikt i inte bara arbetsmetoder utan
också i ledarskap och förhållningssätt.
Metoder att nå målen
Skolan erbjuder eleverna olika profiler/inriktningsval som ma/no, språk, fotboll/basket,
estetisk variant och hälsa/rörelse. Alla lärare i alla ämnen ska på ett medvetet och strukturerat
sätt arbeta språkutvecklande. Språket är grunden till integration, inflytande och goda
studieresultat. Vi arbetar med Lus-läsutvecklingsscheman i samtliga årskurser. Gemensamma
kravnivåer har utarbetats tillsammans med samtliga skolor inom den stadsdel där vår skola är
belägen. Det gäller samtliga betygsnivåer. Särskilda arbetsmetoder har utarbetats i svenska
och svenska som andraspråk. Arbetsformerna i ämnet matematik är mycket konkreta i sin
natur, vilket beror på att vi under flera år har utvecklat en framgångsrik s.k.
matematikverkstad. En språkverkstad har börjat utvecklas utifrån samma koncept. För de
elever som är i behov av särskilt stöd finns en etablerad organisation tillgänglig som Eht har
ansvar för.
Resultat
Enligt Skolverkets egen bas för statistik (”Salsa”) så är Ärvingeskolans resultat i nivå med
förväntade resultat. Det finns dock självklart utrymme för förbättringar. Särskilt gäller detta
elevernas resultat beträffande erhållna betyg i alla ämnen. Resultaten för grundsärskolan bör
följas upp och analyseras bättre. Våren 2006 var andelen elever med behörighet till
gymnasieskolan 94% (inkl. upplästa betyg under sommaren) och andelen elever med godkänt
i samtliga ämnen var 62%. Det genomsnittliga meritvärdet var 202, som var 15 punkter lägre
än det genomsnittliga värde som Skolverket har räknat fram för vårt upptagningsområde.
Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan våren 2007 var 92% och elever med
godkända betyg i samtliga ämnen var nästan 70%. Det genomsnittliga meritvärdet var 201
(beakta att resultaten från 2007 ej är officiella utan har räknats fram via betygskatalogen på
skolan). Förväntade resultat på de nationella proven uppnåddes i svenska och engelska men i
matematik var resultatet nedslående. Läsutvecklingsnivån måste höjas allmänt men särskilt i
de lägre årskurserna.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen måste höjas rejält. Insatser för detta har
gjorts under läsåret genom externa utbildningsinsatser. Resultatet har förbättrats men inte
tillräckligt. Nya insatser måste till under nästkommande läsår. Metoder och insatser för att
höja läsutvecklingsnivån måste intensifieras. Skolan har en lärarkår som är behörig och som
med stort engagemang och hög ambitionsnivå ger våra elever en mycket god undervisning.
Trots detta så når inte alla elever målen. Alla elever har inte en gemensam skolgång i svensk
skola och många har språkluckor. Vi måste förbättra och förändra våra metoder så att
resultaten blir än bättre. Stöd ska ges de elever som har behov av detta, både i basämnena och
3
i övriga ämnen. Tydliga kravnivåer ska ge eleverna större kunskap om sin egen utveckling
och därmed det egna ansvaret för skolarbetet. Skolledning och Eht ska se över
resursanvändningen och göra de förändringar som krävs för ökat stöd där behoven finns. Den
individuella utvecklingsplanen (IUP) ska förhoppningsvis ge ett ännu mer sofistikerat
instrument för att vi på bästa sätt ska kunna hjälpa varje enskild elev till ett tillfredsställande
resultat. Föräldramedverkan ska stärkas så att eleven får stöd även i hemmet för att uppnå
skolmålen.
Normer och värden
Verksamhetens mål/antaganden
En god lärandemiljö i skolan är grunden för elevernas trivsel och kunskapsutveckling skrev vi
under den förra rubriken. Ordning och reda ska råda. Det är detta som vi strävar efter på
Ärvingeskolan. Värdegrundsfrågorna har hög prioritet för all personal. Vårt mål är att ge
eleverna inflytande i dessa frågor så att de kan påverka och förstå betydelsen av att alla på
skolan har samma förhållningssätt och på det viset skapa en god grund för en utvecklande
pedagogik.
Metoder att nå målen
Det är viktigt att det i organisationen finns bra förutsättningar för trivsel och goda
studieresultat. Därför har vi skapat en särskild värdegrund för Ärvingeskolan. Grunden är
”allas lika värde och allas lika ansvar”. Utifrån denna devis har ett antal grundläggande regler
tagits fram tillsammans med elever, personal och till viss del föräldrar. Tydlighet i efterlevnad
av skolans trivselregler och dess värdegrund har skapat ett gott skolklimat. Skolans
elevvårdsteam har under året besökt klasser och arbetslag och medvetet arbetat förebyggande
för att förhindra mobbning och trakasserier. Skolledningen har haft som målsättning att vara
väldigt ”synliga” ute i verksamheten och därmed tydligt markera hur viktigt det är med en
fungerande värdegrund i vardagen för att skolan ska bli en lugn arbetsplats. Ett avancerat
utbildningsprogram för all personal har under läsåret iscensatts. Utbildningens innehåll har
handlat om ledarskapet i och utanför klassrummet. Externa konsulter har varit involverade
och bidrag har utgått från Esf-rådet. Elev- och personalenkäter är andra metoder som kan vara
bra att ta till för att bl.a. mäta trivselfaktorn på skolan.
Resultat
Skolverkets inspektion under läsåret bekräftar att skolan är lugn och att eleverna trivs och
känner sig trygga i skolan. En god skolmiljö har skapats och ska utvecklas vidare. Eleverna
intygar i rapporten att det är ovanligt med mobbning på skolan. Om det händer så känner de
sig trygga med de vuxnas insatser. Ärvingeskolan har även blivit omskriven i media. I
artiklarna beskrivs skolans arbete i positiva ordalag, både vad avser undervisning, ordning och
reda samt trivsel. Skolans egen ”Trivselenkät” bekräftar också att eleverna trivs i sina klasser
och i skolan som helhet. En fritidsledare har anställts för att aktivera eleverna och hjälpa dem
tillrätta med allahanda ting under deras raster. Ett område som fortfarande behöver förbättras
och påtalas är dock det förhållandevis grova språkbruk som finns mellan elever. Ett
kränkande och grovt språk accepteras aldrig på Ärvingeskolan.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Gemensamma regler och tolkningar av dessa samt en tydlig och konkret inskolning i
värdegrundsarbetet har gett utdelning under året. Ett värdegrundsarbete inriktat på tydlighet,
ansvar och konsekvenser har gjort det möjligt för elever och personal att skapa ett bra
klassrumsklimat där undervisningen ska vara i fokus. Elevernas delaktighet och ansvar för
skolmiljön ska i än högre grad utvecklas på skolan. Detta ska ske genom att
4
värdegrundsarbetet i vardagen läggs in i arbetslagens scheman i strukturerade former. Klassoch elevråd ska ges tid och utbildning för att bättre kunna arbeta med dessa frågor (extern
utbildning i dessa frågor har skett under våren).
Ansvar och inflytande
Verksamhetens mål och antaganden
Om du känner att du har ett inflytande så tar du också ansvar. Detta gäller både ungdomar och
vuxna. Därför vill vi på Ärvingeskolan att eleverna har ett inflytande över undervisningen och
sitt eget lärande. Det handlar om arbetsformer och undervisningens innehåll men också
inflytande över konsekvenser och tolkningar av den gemensamma värdegrunden. Alla som
arbetar i skolan skall, enligt läroplanen, ”medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar och aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer
och grupper”. En ”likabehandlingsplan” ska upprättas och eleverna ska vara delaktiga i detta
arbete.
Metoder att nå målen
I Ärvingeskolans ”Fem Värdegrundscirklar” som grundlagts under föregående läsår så finns
begreppet ansvar med som ett fundament för en trygg och trivsam skola. När vi talar om allas
lika värde och allas rätt att bli respekterade som individer så tar vi på Ärvingeskolan också
upp allas lika ansvar för detta. Skolan är en stor arbetsplats där miljön stundtals kan bli
stressande och bullrig.
Vi har arbetat med att inskola eleverna i ett förhållningssätt som innebär att de respekterar sig
själva, sina kamrater och all personal. Att ta ansvar för skolmiljön och undervisningen är en
självklar del i värdegrundsarbetet. Eleverna ska också i takt med stigande ålder ta mer och
mer ansvar för sin egen kunskapsutveckling och läroprocess. I samtal, diskussioner och
rapportskrivande har eleverna lärt sig att reflektera över sitt eget lärande.
Ansvar och inflytande går hand i hand. Formerna för elevinflytande är etablerat sedan flera år
men måste fördjupas. Regelbundna diskussioner kring undervisningens innehåll och
arbetsformer åligger varje lärare att föra inom klassens ram. Handledarträffar äger rum varje
vecka och där ges möjlighet till diskussioner mellan handledare och elevgrupp.
Klassråd och elevråd är grunden för elevinflytandet i skolan. Vi har även stärkt samarbetet
med skolrestaurangen genom ett aktivt matråd. Under året har lärare och elever varit aktiva i
den skolgårdgrupp som funnits i stadsdelen i samband med den ändrade skolstrukturen.
Eleverna i årskurs 6 har under året och i samarbete med sina handledare planerat för
rastaktiviteter och inköp av lekredskap har gjorts.
Handledarsamtal genomförs vid varje skolstart och därefter har handledaren ett utvecklingssamtal varje termin med eleven och målsman. Under utvecklingssamtalet upprättas en IUP för
varje elev. Under våren-07 igångsattes en utbildningsprocess i ”Elevinflytande” som ska leda
till att eleverna på allvar ska vara med och påverka undervisningens innehåll, förstå och
förbättra kunskaperna om utbildningsmålen samt konkretisera skolans värdegrund.
Utbildningen gavs via en extern konsult. Avtrycken ska kunna synas under nästkommande
läsår. Elevhälsoteamet kommer att ta fram en ny och omarbetad likabehandlingsplan.
Resultat
Det aktiva inskolningsarbetet samt arbetet med värdegrundsfrågorna har skapat en lugn och
trygg skolmiljö och därmed finns basen för att ett fördjupat demokratiarbete ska fortsätta.
Eleverna själva har i enkäter uttryckt att samarbetet med sina mentorer och lärare om
undervisningens innehåll och ett ökat deltagande i att förstå innebörden i utbildningens mål
och kriterier bör bli mer konkret. Tyvärr så sker inte detta lika strukturerat på alla lektioner
och skolan måste därför utveckla detta än mer. Eleverna uttalar sig också för att öka
5
samarbetet kring planering och prov. Arbetet i skolgårdsgruppen har resulterat i ett
förverkligande av en skolgård. Invigningen skedde den 6 december-06.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
En utveckling av elevernas ansvar och inflytande måste prioriteras för att skolan ska kunna
uppnå de kunskapsmål som vi eftersträvar. Hela personalgruppen måste utveckla former för
detta tillsammans med eleverna. Strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras
eget sätt att lära måste utarbetas för att öka deras inflytande för sitt eget lärande. Utarbetandet
av betygskriterier för alla nivåer har under året färdigställts. IUP måste utvecklas än mer och
bli ett tydligare instrument för elev och lärare i det gemensamma arbetet kring måluppfyllelse.
Bedömning och betyg
Verksamhetens mål/åtaganden
Vårt mål är att ytterligare öka andelen behöriga elever till gymnasieskolan. Andelen elever
med godkända betyg i alla ämnen måste öka väsentligt. Resultaten för elever mottagna i
grundsärskolan måste följas upp och analyseras på ett bättre sätt. Den individuella
utvecklingsplanen måste snarast få en enklare struktur och ”datoriseras”. Med tanke på att de
ekonomiska förutsättningarna radikalt har förändrats så måste vi hitta en annan organisation
som kan tillfredsställa många elevers behov av särskilt stöd. Ärvingeskolans rykte av en
arbetsplats med god ordning och reda måste än mer tydliggöras eftersom detta är grunden för
all undervisning.
Metoder att nå målen
Våra totala resurser under läsåret har via resurscentrum (RC) fördelats på verksamhetsstöd
respektive individstöd, vilket innebär att vissa grupper av elever med behov av särskilt stöd
har fått undervisning i mindre grupp och av speciallärare och av vissa ordinarie lärare.
Dessutom har vi försökt att dela klasserna i framförallt basämnena men också i övriga ämnen
så att den normala undervisningsgruppen oftast inte är större än 15 elever. Från och med
höstterminens start har vi bildat ett särskilt arbetslag (Gamma) som arbetar med elever som
behöver extra stöd i sina studier. Arbetslaget gör, tillsammans med elevens lärare/mentorer,
ett individuellt åtgärdsprogram. Gamma organiserar också grundsärskolan och ansvarar
dessutom för en liten grupp av elever som har autism. Lärarna informerar eleverna om mål
och delmål i de olika ämnena och huruvida varje enskild elev har uppnått målen eller inte.
Stadsdelens gemensamma kravnivåer är i det här arbetet ett viktigt instrument. I
utvecklingssamtalen ges eleven och målsman en återkoppling om studiesituationen och
förslag på individuell utvecklingsplan. Resultaten i ämnet matematik har åtskilligt förbättrats
genom åren tack vare den matematikverkstad som har byggts upp av två av våra lärare. Här
kan alla elever få den hjälp de behöver eller den stimulans som efterfrågas. Det underlag som
utgör grunderna för våra bedömningar är:
Nationella prov, LUS-tester, regelbundna klasskonferenser, diagnoser i basämnena,
utvecklingssamtal och det underlag som tas fram för utvecklingssamtalen,
mål- och betygskriterier i varje ämne samt de nyligen utarbetade gemensamma kravnivåerna,
som tagits fram i stadsdelen, diskussioner i ämnesgrupper och arbetslag.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vi måste sträva efter en högre grad av måluppfyllelse. Framförallt måste vi tydligare
informera elever och föräldrar om mål och kravnivåer i varje ämne och ha fler gemensamma
diskussioner kring mål och kriterier bland lärarna. Eleverna måste bli mer delaktiga i
planering och utvärdering, inte minst beträffande utvecklingssamtalen. Resursfördelningen
måste bli mer effektiv och anpassas till resultat och bedömningsgrunder. Fler elever måste få
6
tillgång till matteverkstan´ (och den blivande språkverkstan´ ), starkare koppla de individuella
utvecklingsplanerna till mål och kriterier och göra eleverna mer dalaktiga i detta arbete, skapa
utrymme för gemensamma professionella och öppna samtal kring kunskapssyn och
lärandeprocesser. Det som bildar mörka moln på himlen är de förändrade ekonomiska
villkoren under nästkommande läsår. Det som är positivt är att antalet elever på skolan har
ökat väsentligt, vilket innebär en bättre ekonomi.
Samverkan
Verksamhetens mål/åtaganden
Ärvingeskolans samarbete internt och externt är betydelsefullt för utvecklingen av
verksamheten. Internt är vårt mål att utarbeta tydliga processer för hur samverkan ska ske
inom och mellan olika ämnen och personalgrupper oavsett om frågorna gäller pedagogik,
värderingar eller tjänstetillsättningar mm. Att finna strukturer för ett konkret elevinflytande är
prioriterat. Externt vill vi samarbeta med andra skolor, gymnasieskolor, universitet och
givetvis andra myndigheter och institutioner som vi anser oss behöva i vår dagliga gärning
och för att utveckla vår angelägna verksamhet.
Metoder att nå målen
Ärvingeskolan arbetar medvetet med frågor kring integration och demokratiskt inflytande för
såväl elever som deras föräldrar. Skolans roll som både kunskapsförmedlare, fostrare och
arena för kultur och sociala möten utvecklas kontinuerligt.
Skolans föräldragrupp har bildat en bred bas för diskussioner kring skolutveckling och värdegrundsfrågor av djupare karaktär. Skolan har blivit en mötesplats för både en grekisk och en
iransk kulturförening där många av eleverna och deras föräldrar är aktiva.
Samarbetet med KTH i Kista utvecklas hela tiden och eleverna har under året samarbetat via
videokonferenser med en skola i Chile. Detta projekt har utvidgats med stöd av
Kompetensfonden till att gälla även skolor i Europa.
Skolans idrottsklasser vill verka för integration i förorten samt ett jämställt förhållningssätt
mellan pojkar och flickor. Klasserna har knutit kontakter med andra skolor inom staden. Vi
har ett väl fungerande samarbete med Kista bibliotek där eleverna har deltagit i
skrivarverkstäder och teckningskurser. Samarbetet med Kista kyrka består inte bara i att våra
läsårsavslutningar avhålls där utan också att de har bistått oss i att utveckla dramateknik. En
extern konstnär har samarbetat med en klass för att skapa en mosaikprydd vägginstallation.
Inför övergången från år 5 till år 6 samverkar vi enligt en viss modell med F-5 skolorna. Både
skolledning och lärare är starkt involverade i processen. Vid ett par tillfällen deltar även våra
elever som informatörer till blivande elevers föräldrar. Eleverna från våra F-5 skolor i
upptagningsområdet blir under en dag inbjudna till vår skola för att pröva på hur det kan vara
att gå på en 6-9 skola. Samarbetet med gymnasieskolorna sker via studie- och
yrkesvägledaren och hans arbete med att ge eleverna information inför deras gymnasieval.
Detta inkluderar även grundsärskoleeleverna. Ungdomsgården och skolan planerar
tillsammans rastaktiviteter under veckans skoldagar (ungdomsgården och skolan skiljs åt
fr.o.m. den 1/7-07). Samverkan internt mellan ämnen och inom arbetslag sker idag genom t.
ex. diskussioner om mål och kriterier inom ämnena samt genom gemensamma temaarbeten
inom ett arbetslag. Skolledning och lagsamordnarna träffas regelbundet för att i huvudsak
diskutera pedagogiska utvecklingsfrågor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och diverse
elevärenden är den centrala punkten på dagordningen.
7
Resultat
Resultatet beträffande samverkan med F-5 skolorna kan inte mätas i några absoluta tal men
kan beskrivas som mycket bra och absolut grundläggande för proceduren beträffande
klassammansättning och resursfördelning. Det interna samarbetet fungerar också mycket bra,
men kan förändras på några punkter, framförallt att hitta gemensamma tider så att alla i
gruppen kan deltaga. Planeringen och samarbetet med ungdomsgården har inte i alla delar
fungerat. Elevhälsoteamets arbete fungerar på ett mycket tillfredsställande sätt. Framförallt
har vi hittat en bra modell för dokumentation av alla protokoll, åtgärdsprogram och annat som
måste skrivas. Det externa samarbetet fungerar på en hög nivå, särskilt har detta varit fallet
med alla de utbildningsinsatser som har gjorts under läsåret. Antalet möten med
föräldragruppen bör intensifieras.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Samarbetet med F-5 skolorna bör fortsätta som vanligt men med en tydligare inriktning på
vilka studiedokument, t ex nationella prov, LUS-tester m. fl., som behöver följa varje enskild
elev. På det viset tror vi att en ökad måluppfyllelse kan bli resultatet. Det interna samarbetet
behöver förtydligas, särskilt mellan skola och ungdomsgård (förutsatt att samarbetet ska
fortsätta). Det måste bli tydligare vilka dokument som ska följa eleven från den avlämnande
till den mottagande skolan. Ett mer ämnesövergripande arbete med syfte att underlätta elevers
helhetssyn och förståelse för hur ämnen hänger ihop bör utvecklas. Framförallt måste
utbildningsinsatserna som har gjorts under året konkretiseras så att kunskaperna kan
förverkligas i det löpande arbetet, särskilt i undervisningssituationen.
Övrig uppföljning
IT i skolan
Skolan har tagit del av den IT-satsning som har gjorts i Kista stadsdel. En lärare utbildas i den
IT-pedagogutbildning som erbjudits. Ett av våra mål är att integreras i stadens skolwebb från
och med läsåret 2008/09.
En stor satsning på nya datorer i datasal, bibliotek, arbetsrum har skapat bättre förutsättningar
för elever och personal att använda IT i skolan.
Samarbetet med KTH har gett elever möjlighet till videokonferenser men också till att skapa
egna nyhetsprogram och filmer över nätet.
Tillgången på datorer är tillfredsställande men systemet måste göras mer flexibelt så att
eleverna inte alltid ska behöva gå till en särskild datasal för att skriva ut sina rapporter.
Extern utbildning i att konstruera hemsidor har delgivits några lärare samt delar av
administrationen. Meningen är att skolan kommer att få en ny hemsida under hösten.
Adressen blir: www.arvingeskolan.se
Vår önskan är att den individuella utvecklingsplanen ska bli tillgänglig för all personal via
skolwebben.
Lokaler
Det är viktigt med en fräsch och upplyftande miljö i skolan. Vi har därför under året satsat på
delvis nya elevskåp och nya möbler till studiehallarna. Skolans matsal har målats om och
personalrummet har fått nya möbler. Några klassrum har målats om och snyggats till. Hälften
av elevtoaletterna har renoverats.
Det framtida klassrummet har förberetts och vi hoppas på att det blir verklighet under
kommande läsår.
8
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
I nedanstående följer i punktform ett antal utvecklingsåtgärder som bör prioriteras under det
kommande läsåret:
Upprätta en likabehandlingsplan enligt författningarnas krav.
Kunskapsresultaten måste förbättras. Särskilt andelen elever med godkända betyg i
alla ämnen måste höjas.
Resultaten för elever mottagna i grundsärskolan bör följas upp och analyseras på ett
tydligare sätt.
Elevinflytandet över undervisningen och det egna lärandet måste förbättras.
Åtgärdsprogram måste bli mer enhetligt utformade och ska upprättas och
dokumenteras enligt de regler som gäller, både i grund- och grundsärskolan.
Rutinerna kring särskilda stödåtgärder går in i en ny fas i och med de nya ekonomiska
förutsättningarna och behöver därför ses över, vilket kommer att handläggas av
elevhälsoteamet.
Skolans profiler och utnyttjandet av lagtiden måste tas upp till diskussion.
Regelbunden utvärdering och analys av utbildningens resultat måste göras under
läsåret.
Fortsätta det framgångsrika arbetet kring ordning, reda och ett tydligt förhållningssätt
mellan elever/elever och elever/personal.
REKTORS SLUTORD
Inledningsvis konstaterade vi att Ärvingeskolan är en framgångsrik skola på många olika sätt.
Vi har ordning, reda och en undervisning som följer den planering som ska gälla för dagen,
veckan eller året. Lärarna har behörighet och håller en hög nivå. Administration,
elevhälsoteam och vaktmästeri är andra delar som på ett utomordentligt sätt fyller sin
funktion. Ungdomsgården har genom sitt arbete under raster bidragit på ett förtjänstfullt sätt
till att skapa ett mervärde beträffande skolans värdegrund samt att de fullföljt detta
engagemang under kvällar och helger för ett stort antal ungdomar i stadsdelen.
Kunskapsresultaten, särskilt i flera ämnen som inte är basämnen, är för låga och måste
förbättras. Att förbättra dessa resultat under nästkommande läsår tar rektor personligen ansvar
för.
Skolan arbetar med normer och värden på ett bra sätt. Vi förebygger och åtgärdar snabbt mot
kränkande behandling. Både lärare och elever anser att skolan är trygg och att alla trivs.
Skolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd, men vi behöver
vidareutveckla och omorganisera denna del, särskilt med tanke på framtiden och de negativt
förändrade ekonomiska förhållandena.
Många elever väljer att gå på Ärvingeskolan. För varje år ökar antalet. Grunden för detta är att
vi satsar på ordning, reda och en mycket hög kvalitet på undervisningen. Detta ska vi fortsätta
med och än mer effektivt marknadsföra vår verksamhet. Vi tror på framtiden.
Kista den 25 september 2007
Jan Eidman, rektor
9
Christine Nilsson, bitr. rektor
