Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Norrbyskolan
2011/2012
Vi på Norrby har det bra.
Lär och leker varje dag.
Trygghet, glädje, många vänner.
Respekt och ansvar alla känner.
Innehållsförteckning
Inledning
1
Visioner för barn i Örebro kommun
1
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
1
1
Ny lagstiftning
2
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
2
2
Vision
4
Tydliga roller och ansvarsfördelning
4
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
4
4
4
5
5
Barns och elevers delaktighet
6
Barns och elevers rättigheter till stöd
7
Kartläggning och nulägesanalys
7
Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
7
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling
8
9
9
10
10
11
11
11
Uppsikt och upptäckt
12
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation…
13
Åtgärder
Dokumentation
Uppföljning
13
14
14
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 15
Inledning
Vårt trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och
utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• Skollagen (2010:800)
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande
behandling.
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
2
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande
verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
1. Skolans vision
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Trygghetsarbetet på Norrbyskolan strävar efter en skola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Genom att skapa en trygg vardag för våra elever
ger vi dem bra förutsättningar för att lära och utvecklas.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:





se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och
elever, om möjligt även vårdnadshavare.
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Trygghetsplan upprättas.
Tidpunkt
September 2011
Ansvar
Rektor och Må bra-teamet
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling.
4
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
Vuxna skall vara ett gott föredöme för eleverna genom sitt uppträdande, vilket innebär att
man varken talar illa om någon eller behandlar någon på olämpligt sätt.
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:

följa skolans trygghetsplan

ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom
sin undervisning och sträva efter likabehandling

se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks

dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas

bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling följs upp.
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:

Eleverna uppmuntras att berätta om diskriminering och annan kränkande behandling
som förekommer på skolan.

Eleverna tränas i att ta ett personligt ansvar för en god social miljö.

Personer som eleverna på Norrbyskolan kan prata med är: vårdnadshavare, kamrater,
kamratstödjare, pedagoger, rektor, medlemmar i Må-bra-teamet eller Barn- och
elevhälsoteamet.
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och
vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och
att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö.
Mål kring information:
All personal är väl förtrogen med Norrbyskolans trygghetsplan i början av höstterminen.
Alla elever och vårdnadshavare får information om innehållet i Norrbyskolans
trygghetsplan vid höstterminens början.
5
Åtgärder
Tidpunkt
Trygghetsplanen delas ut till I samband med läsårsstart,
all personal.
senast september 2011.
Information om
I samband med läsårsstart,
trygghetsplanen finns med i senast september 2011.
foldern ”Välkommen till
Norrbyskolan!” som
distribueras till alla elever vid
läsårets start.
Trygghetsplanen finns på
skolans hemsida.
Ansvar
Rektor, Må bra-teamet
Rektor
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad.
Mål kring hur barn och elever är delaktiga i trygghetsarbetet:
Norrbyskolans elever känner sig trygga och vet att de kan påverka sin skolsituation.
Åtgärder
Tidpunkt
Klassråd, fritidsråd
Varje vecka
”livsviktigt”-arbete
Arbete i tvärgrupper och spår, En gång per period
fadderverksamhet och
(6 gånger/år)
samarbetsdagar.
Ansvar
Klasslärare, fritidspedagog
Pedagoger
Mål kring hur barn och elever är delaktiga i att upprätta, följa upp och se över
trygghetsplanen:
Eleverna är delaktiga vid upprättandet av trygghetsplanen.
Åtgärder
Tidpunkt
Elevrådet och kamratstödjarna April-maj 2012
utvärderar trygghetsplanen
och tar del av förslag till ny
trygghetsplan.
Ansvar
Rektor, ledare för elevråd och
kamratstödjare
6
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och
elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i
verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den
utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig
till:




skolans pedagoger
elevhälsoteamet
må bra-teamet
rektor
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
Mål:
Skolan har kunskap om förekomst av diskriminering och kränkande behandling för att kunna
vidta relevanta åtgärder.
Åtgärder
Tidpunkt
Eleverna besvarar vår
Tredje kvartalet
trygghetsenkät.
Eleverna besvarar Örebro
Första kvartalet
kommuns arbetsmiljöenkät
Resultatet sammanställs och Andra kvartalet
ligger till grund för det
fortsatta arbetet.
I utvecklingssamtal görs en En gång per termin
avstämning av elevens sociala
situation.
Ansvar
Målgruppen Normer och värden
Rektor
Rektor
Klassläraren
6. Mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
7
Trygghetsarbetet på Norrbyskolan ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt och ha
klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Att
arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och
killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden.
Mål:
Ingen elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Åtgärder
Tidpunkt
Medvetet arbete med attityd Kontinuerligt
och värderingsfrågor utifrån
läroplanens ”Normer och
värden”.
Ansvar
All personal
Vi ger likvärdigt utrymme för Kontinuerligt
pojkar och flickor;
talutrymme, arbetsuppgifter
etc.
All personal
Vid vissa tillfällen bildas
Kontinuerligt
flick- respektive pojkgrupper
för att stärka den egna
identiteten.
All personal
Vi ska arbeta mot ett
nedsättande sexualiserat
språk.
Kontinuerligt
All personal
Vi ska arbeta med att
uppmärksamma normativa
påståenden om kön i våra
läromedel.
Kontinuerligt
All personal
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sina etniska tillhörigheter.
Mål:
8
På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet samma rättigheter och
möjligheter. Ingen elev känner sig av dessa skäl utsatt för diskriminering eller trakasserier.
Åtgärder
Tidpunkt
Arbeta för att vårdnadshavare Kontinuerligt
med utländsk bakgrund ska
bli mer delaktiga i skolans
verksamhet, anlita tolk och
översättning vid behov.
Informera om skilda
Vid behov
levnadsvillkor i olika
kulturer.
Ansvar
Rektor och klasslärare
Klasslärare
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Mål:
På vår skola känner sig ingen elev utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av
religion eller annan trosuppfattning.
Åtgärder
Ge elever kunskap om de
stora världsreligionerna och
andra trosuppfattningar.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Pedagoger
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes,
rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Norrbyskolan arbetar för att alla elever
ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet oavsett funktionshinder.
Mål:
9
På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Ingen
elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder.
Åtgärder
Tidpunkt
Vid planering av skolans
Kontinuerligt
verksamhet ska
konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder
beaktas så att de har möjlighet
att vara delaktiga.
Ansvar
Rektor, elevhälsoteam och
pedagoger
Fortbildning, handledning och Kontinuerligt
stöd till berörda pedagoger.
Rektor, elevhälsoteam och
pedagoger
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:



homosexualitet
bisexualitet
heterosexualitet
.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Mål:
På vår skola arbetar vi för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Ingen elev känner sig
utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
Åtgärder
Tidpunkt
Undervisning om olika
Kontinuerligt, särskild
sexuell läggning
undervisning i år 5-6
Granskning av
Kontinuerligt
undervisningsmaterial i syfte
att inte använda material som
förmedlar en diskriminerande
bild av olika sexuell läggning.
Ansvar
Pedagoger
Pedagoger
Ålder
10
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i och skolan.
Mål:
Alla har samma rättigheter och skyldigheter och utsätts inte för diskriminering eller
trakasserier på grund av ålder. Vi har en jämställd verksamhet där alla har samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter oberoende av ålder.
Åtgärder
Arbete med åldersblandade
aktiviteter.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Rektor och pedagoger
Arbete mot nedsättande språk Kontinuerligt
och åldersdiskriminerande
ord.
Rektor och pedagoger
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (Skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att
begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men
även enstaka händelser.
Mål:
Ingen utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Så här ska vi arbeta för att skapa trivsel och motverka kränkande behandling.
Åtgärder
Tidpunkt
Rastvärdar på skolgården på Kontinuerligt
alla raster. Undanskymda
platser, som vid idrottssalen,
uppmärksammas extra.
Rastvärdsschema upprättas I början av termin
varje termin och anslås på
tavlan utanför
personalrummet.
Arbete med att förankra
I början av höstterminen görs
skolans värdegrund och skapa en särskild insats och sedan ett
ett positivt gruppklimat.
kontinuerligt arbete under
läsåret.
Spår- och fadderverksamhet Spårverksamhet i varje period.
Ansvar
All personal
Arbetslagsledarna
Pedagoger
Pedagoger
11
för att våra elever ska lära
känna varandra.
Kamratstödjarverksamhet
Schemalagd ”livsviktigt”undervisning.
Regelbundna klassråd
Regelbundna elevråd
Nolltolerans mot nedsättande
språk och diskriminerande
ord.
Kontinuerligt
En gång i veckan
Kamratstödjarledare
Rektor och pedagoger
En gång i veckan
En gång i månaden
Kontinuerligt
Pedagoger
All personal
7. Uppsikt och upptäckt
Norrbyskolan ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar och ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en
pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Åtgärder
Tidpunkt
Kontrollera stämningen i
Kontinuerligt
grupperna genom t.ex.
regelbundna klassråd,
fritidsmöten, kompissamtal,
tankeböcker och
utvecklingssamtal.
Rastvärdarna och
Kontinuerligt
kamratstödjarna är
uppmärksamma på det sociala
samspelet på rasterna.
Arbete med Livskunskap,
Schemalagt varje vecka
vilket innebär att utveckla
barnens sociala och
emotionella färdigheter.
Tillämpa samma normer,
Kontinuerligt
ordnings- och trivselregler på
skola och fritidshem.
Föräldrar uppmanas att
Vid behov
kontakta klasslärare eller Må
bra-teamet om elev utsätts för
kränkningar.
Genomföra arbetsmiljöenkät Varje vår
för att upptäcka eventuella
kränkningar mm.
Ansvar
Pedagoger
Pedagoger
Pedagoger
All personal
Pedagoger
12
Eleverna besvarar vår
trygghetsenkät.
Tredje kvartalet
Målgruppen Normer och värden
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn
eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning
På vår skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på
följande sätt:
Om skolan får kännedom om att en elev upplever sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad
utreder pedagogen genom samtal med den eleven och ev vårdnadshavare och andra elever för
att få kunskap om vad som hänt, för att kunna ta ställning till hur man ska gå vidare.
Om elev känner sig trakasserad eller kränkt av personal utreder rektor.
Åtgärder
På Norrbyskolan finns rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller
elever har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning
ska inte göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg
situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:









Vid misstänkt kränkande behandling ska information lämnas till berörda pedagoger.
I första hand ska berörda pedagoger tillsammans med elever och eventuellt föräldrar
försöka att lösa situationen.
Om kränkningen inte upphör ska Må bra-teamet kontaktas.
Personal från Må bra-teamet samtalar med den utsatte och därefter med eleven/eleverna
som utfört den kränkande behandlingen.
Berörda föräldrar informeras.
En tid därefter sker uppföljande samtal med de inblandade ( efter 1-2 veckor).
Om den kränkande behandlingen inte upphör, kallas berörda föräldrar till skolan för
samtal. Berörd pedagog, Må bra-teamsrepresentant, rektor och ansvarig från
Elevhälsoteamet deltar.
Vid behov upprättas åtgärdsprogram för de inblandade eleverna.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om
andra instanser behöver involveras (barn-och elevhälsoteam, socialtjänst eller polis).
13
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas,
dokumenteras och följas upp. Eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska
arkiveras i elevakten.
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Rektor har det yttersta ansvaret för verksamheten och alla fall av kränkande behandling som
kommit till Må bra-teamet måste rapporteras till rektor. Detta förhållande befriar emellertid
inte andra vuxna vid skolan från ett personligt ansvar att ingripa mot alla former av kränkande
behandling.
Vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Ansvarig för att dokumentationen sker är berörd
pedagog.
Följande uppgifter ska dokumenteras i tjänsteanteckningar och sparas i elevakt.




datum
utredning, beskrivning av händelsen
vidtagen åtgärd
ansvarig pedagog
Uppföljning
En uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla en utvärdering av utredningen,
åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett
mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i
stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Vi gör en uppföljning med berörda parter i varje enskilt fall för att kunna avgöra om
insatserna har varit tillräckliga och kränkningarna upphört.
Vi gör även en reflektion över eventuella brister och förbättringsmöjligheter i vårt arbete.
14
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Utvärdering av
trygghetsplanens innehåll
sker i skolans arbetslag och
Må bra-team.
Utvärdering av
trygghetsplanens innehåll
sker i elevråd, skolråd och
kamratstödjargrupp.
Tidpunkt
I slutet av läsåret 2011/2012
Ansvar
Rektor och Må bra-teamet
I slutet av läsåret 2011/2012
Rektor och Må bra-teamet
15