Näringsämnena och
matspjälkning
Näringsämnen
• De tre näringsämnen som vi behöver störst
mängd av är:
- Kolhydrater
- Fett
- Proteiner
Näringsämnena behövs för att bygga upp
cellerna och för att ge energi.
Kolhydrater
• Bildas i de gröna växterna med hjälp av
fotosyntes:
koldioxid + vatten + solenergi → druvsocker + syre
6 CO2 + 6 H2O
→ C6H12O6 + 6 O2
• Kolhydrater indelas i tre grupper:
- Sockerarter (enkla och sammansatta)
- Stärkelse
- Cellulosa
Enkla sockerarter
• Kännetecken: Vita, smakar sött och är lösliga i vatten.
• Till enkla sockerarter hör druvsocker, fruktsocker och
galaktos.
• Druvsocker (glukos) – Söt smak, finns i sötsaker, bär
och frukter. Tas snabbt upp av blodet och ger
därför snabbt energi.
• Fruktsocker – Finns i bär och frukter. Används som
sötningsmedel.
• Galaktos – Liknar druvsocker men smakar inte lika sött.
Ingår i mjölksocker tillsammans med druvsocker
• Reagens: Enkla sockerarter kan påvisas med Trommers
prov. Druvsocker påvisas med reagensstickor.
Sammansatta sockerarter
• Kallas också disackarider (di = två)
• Till sammansatta sockerarter hör rörsocker,
maltsocker och mjölksocker.
• Rörsocker: Vanligast, fås ur sockerrör och
sockerbetor.
• Maltsocker: Används vid tillverkning av öl och
viss bakning.
• Mjölksocker: Finns i mjölk.
Stärkelse
• Växter kan omvandla druvsocker till stärkelse.
Stärkelsen är lätt att lagra och fungerar som
växtens energireserv.
• Stärkelse består av långa kedjor av
sammankopplade druvsockermolekyler (upp till
2000 st)
• Stärkelserika livsmedel är potatis och olika
sädesslag.
• Djur och människor kan lagra druvsocker i form
av glykogen (djurstärkelse) och det kan användas
för att ge energi.
Cellulosa
• Cellulosa består av ens stor mängd
druvsockermolekyler (upp till 3000 st) som är
sammankopplade.
• Finns i växtercellernas väggar.
• Vissa djur kan bryta ner cellulosa till
druvsocker och sedan använda den energin,
t.ex. kor.
• Människor kan inte bryta ner cellulosa men
det är bra för magen att äta lagom mängd
fibrer.
Proteiner - Äggviteämnen
• Alla proteiner innehåller kol, väte, syre och kväve. Många proteiner
innehåller dessutom fosfor och svavel.
• Proteiner består av aminosyror som sitter ihopkopplade i långa, ofta
spiralformade kedjor. 20 aminosyror ingår i vår föda. 8 aminosyror
är essentiella (kroppen kan inte tillverka dessa själv).
• Proteiner används som byggstenar för kroppens celler.
Kännetecken:
• Proteiner koagulerar (stelnar) om de upphettas eller påverkas av
vissa enzymer.
• Äggviteämnen svärtar silver. (svavel + silver → silversulfid)
• Färgas gula av salpetersyra.
• Kan påvisas med reagensstickor (Abustix).
Forts. protein
Viktiga funktioner i kroppen
Viktiga proteiner i kroppen
• Enzymer – Grupp av proteiner som fungerar som
katalysatorer, dvs. påskyndar reaktioner i kroppen t.ex. vid
matsmältningen. Enzymer finns också i tvättmedel.
• Hemoglobin – Ingår i de röda blodkropparna. Hemoglobin
tar upp syre i lungorna och avger det i kroppens vävnader.
Fetter
• Fett är det mest energirika
näringsämnet. Dubbelt så
energirikt som kolhydrater.
• Kroppen kan lagra energi i form
av fett. Men då måste man få i
sig mer energi än vad man
förbränner.
• Fett är mycket viktigt att få i
sig, t.ex. för uppbyggnad av
cellmembranen och hormoner.
• Fett är estrar som består av en
alkoholen glycerol som sitter
ihop med tre fettsyror.
G
L
Y
C
E
R
O
L
FETTSYRA
FETTSYRA
FETTSYRA
Växtfett är mestadels omättat.
Djurfett är mestadels mättat.
Matspjälkningskanalen
Består av fem stationer
1. Munnen
2. Magsäcken
3. Tolvfingertarmen
4. Tunntarmen
5. Tjocktarmen
Station 1 Munnen
Maten mals mellan tänderna och blandas med
saliven. Saliven innehåller enzymet amylas som
börjar nedbrytningen av stärkelse. Ju mer
finfördelad maten är desto lättare byts maten
ner.
Station 2 Magsäcken
• Maten kommer in genom övre magmunnen.
• I magsäckens väggar finns muskler som knådar
födan och blandar den med magsaft.
Slemhinnan i magsäcken tål ett lågt pH-värde.
• Magsaften innehåller saltsyra och enzymet
pepsin. Pga. saltsyran är pH-värdet i
magsäcken 1,5-2. Pepsin bryter ner proteiner.
Den nedre magmunnen portionerar ut födan i
tolvfingertarmen (5-10 ml åt gången).
Station 3 Tolvfingertarmen
• Tolvfingertarmen – I
tolvfingertarmen mynnar en
gemensam gång från
bukspottkörteln och levern.
• Från levern kommer galla som
finfördelar fettet så enzymerna
lättare kan angripa.
• Bukspottkörteln avger bukspott
som sönderdelar fett, kolhydrater
och protein.
Station 4 Tunntarmen
• Tunntarmen – I tunntarmen avges tarmsaft som gör
tarminnehållet mer lättflytande.
• Tarmrörelser (peristaltik) pressar födan framåt.
• Nedbrytningen av kolhydrater, protein och fett slutförs
här.
• Tunntarmen suger upp dessa ämnen tillsammans med
vitaminer och mineraler.
• Kolhydrater → Druvsocker
• Proteiner →
aminosyror
• Fett →
glycerol och tre fettsyror
• Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen.
Tunntarmens uppbyggnad
Hur kommer näringen till cellerna?
• I tunntarmen sugs näringsämnena upp genom
tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen.
Ämnena transporteras sedan till levern där de
antingen används för att bilda olika ämnen eller
lagras.
• Näringen förs vidare med blodet till cellerna.
• I cellerna blir aminosyror till proteiner
fettsyrorna till fetter
druvsocker förbränns i cellandningen
Fotosyntes
• vatten + koldioxid + solenergi → druvsocker + syre
• Fotosyntes sker i växter och vissa bakterier.
• Sockret från fotosyntesen använder växten till att
leva, växa och fortplanta sig. Sockret kan också
omvandlas till protein, fetter och kolhydrater.
• Näringen och energi förs vidare då växten äts av
bakterier, svampar, djur och av oss människor.
Cellandning
• Druvsocker + syre → vatten + koldioxid och energi
• Druvsocker används som bränsle vid cellandning.
• Cellandning sker i alla celler och frigör energin som
finns lagrat i druvsocker.
.
Station 5 Tjocktarmen
• Tjocktarmen – När tarminnehållet kommer till
tjocktarmen består det till 80 % av vatten.
Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta
av vattnet.
• I tjocktarmen finns en stor mängd kolibakterier
som lever på osmälta näringsämnen.
• Kolibakterierna hjälper oss att tillverka K-vitamin.
• Kolibakterierna och människan lever i symbios,
dvs. samarbetar.
Kroppens avfall
• Vid cellandningen bildas avfallsämnen.
• De måste föras ut ur kroppen snabbt.
• Blodet tar upp avfallsämnena och fraktar det
till utsöndringsorgan.
• Utsöndringsorganen är lungorna, njurarna och
svettkörtlar.
Njurarna
• Till urinorganen hör njurarna, urinledarna,
urinblåsan och urinröret.
• Urinen bildas i njurarna och förs till urinblåsan
genom urinledarna. Urinblåsan töms genom
urinröret.
• Njurarna är viktiga för de renar blodet och styr
vätskebalansen.
Njurarna styr vätskebalansen
• När man druckit mycket, suger
tunntarmen upp mycket vatten.
• Då avger njurarna mer vatten för att
mängden vatten runt cellerna alltid ska
vara densamma.
• Då ökar urinmängden.
• Vid vätskebrist avger njurarna mindre
vatten och urinen blir mer koncentrerad.
Njurarna renar blodet
• Rening av blodet sker i njurkapslarna som ligger i
njuren.
• Det finns ca 1 milj. Njurkapslar i varje njure.
• Reningen sker genom filtrering under högt tryck.
• Vätskan pressas ut ur blodet och åker genom
njurkanalen.
• Njurkanalens väggar suger tillbaka mycket av
vätskan och näringsämnen. De förs åter till
blodet.
• Resten rinner till urinblåsan.
