MEMO/08/33
Bryssel den 23 januari 2008
PM om paketet förnybar energi och klimatförändring
1. INLEDNING
Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat
energisektorn på ett genomgripande sätt och samtidigt ändrat energilandskapet i stor
utsträckning. Ökad efterfrågan på energi, oljepriser som hastigt ökar, osäkra
energileveranser och rädsla för global uppvärmning har lett till att vi fått upp ögonen
för att energin inte längre kan tas för givet. EU:s ledare har därför fattat beslut om ett
åtagande för att öka användningen av förnybar energi, som kan ersätta fossila
bränslen, diversifiera energiförsörjningen och minska koldioxidutsläppen. Ökade
investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och ny teknik bidrar till hållbar
utveckling och försörjningstrygghet, samt till att skapa nya arbetstillfällen, ekonomisk
tillväxt, ökad konkurrenskraft och utveckling av landsbygden. Det behövs ett
omfattande rättsligt ramverk för främjandet och användningen av förnybar energi.
Det är bara på det viset som företagsvärlden kan få den långsiktiga stabilitet som är
nödvändig för att göra rationella investeringsbeslut inom sektorn för förnybar energi
och leda in EU mot en renare och säkrare energiframtid som är bättre rustad att
klara konkurrensen.
2. BAKGRUND
I januari 2007 lade Europeiska kommissionen fram ett integrerat förslag om energi
och klimatförändring som behandlade frågor som energiförsörjning, klimatförändring
och industriell utveckling. Två månader senare godkände EU:s stats- och
regeringschefer planen och kom överens om en energipolitik för Europa.
Planen innehöll bland annat krav på:
20%-ig förbättring av energieffektiviteten
20 %-ig minskning av utsläppen av växthusgaser
20 % av EU:s energiförbrukning ska år 2020 komma från förnybar
energi
10 % av fordonsbränslet ska år 2020 vara biobränsle
Målen är ambitiöst satta, eftersom bara 8,5 % av energin för närvarande kommer
från förnybara källor. Det kommer att krävas stora insatser inom alla sektorer av
ekonomin och av alla medlemsstater för att uppnå en andel på 20 % till 2020.
För att insatserna för att uppnå målet på 20 % ska fördelas rättvist mellan
medlemsstaterna, är det nödvändigt med en europeisk strategi. Dessutom måste
investerarna vara säkra på vilka mål som gäller och vilken väg som ska följas.
3. KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv för att uppnå målen i
fråga om förnybar energi. Förslaget syftar till fastställa nationella mål för förnybar
energi som ska leda till ett övergripande bindande mål på att 20 % av
energikonsumtionen år 2020 ska komma från förnybara energikällor och ett
bindande minimimål att 10 % av bränslet inom transportsektorn ska vara biobränsle,
vilket ska uppnås av samtliga medlemsstater.
Följande tre sektorer berörs av förnybar energi: el, kyla och värme samt transport.
Medlemsstaterna bestämmer själva i vilken utsträckning dessa sektorer ska bidra för
att uppnå de nationella målen och väljer de medel som är bäst avpassade efter
landets omständigheter. För att uppnå målet kan de också välja att stödja
utvecklingen av förnybar energi i andra medlemsstater eller i tredjeländer.
Minimikravet på att 10 % av fordonsbränslet ska vara biobränsle gäller i alla
medlemsstater. Biobränsle bidrar till att minska transportsektorns oljeberoende; ett
oljeberoende som är ett av de allvarligaste problemen i fråga om trygg
energiförsörjning som EU står inför.
Slutligen syftar direktivet till att avlägsna onödiga hinder för utvecklingen av förnybar
energi, till exempel genom att förenkla administrationen för ny utveckling av förnybar
energi och uppmuntra utvecklingen av bättre typer av förnybar energi. Det
sistnämnda kan exempelvis ske genom att man anger hållbarhetsnormer för
biobränslen, etc.
4. BERÄKNING AV MÅLEN
För att så effektivt som möjligt uppnå det övergripande målet att andelen förnybar
energi ska vara 20 %, måste de enskilda målen för varje medlemsstat sättas så
rättvist det går. Kommissionen har därför lagt fram en enkel femstegsmodell:
- Andelen förnybar energi 2005 (som är utgångsår för alla beräkningar i paketet)
har anpassats för att återspegla de nationella utgångspunkterna och de
åtgärder som redan vidtagits av medlemsstater som ökade sin andel med mer
än 2 % mellan 2001 och 2005.
- 5,5 % ska läggas till 2005 års anpassade andel förnybar energi för varje
medlemsstat.
- Den återstående insatsen (0,16 toe per person i EU) viktas mot ett BNP/capitaindex för att återspegla olika välståndsnivåer i medlemsstaterna, därefter
multipliceras värdet med varje medlemsstats invånarantal.
- Dessa två steg läggs därefter ihop varvid man får fram andelen förnybar energi
av den totala slutliga energiförbrukningen 2020.
- Slutligen tillämpas ett tak för målandelen förnybar energi 2020 för varje enskild
medlemsstat.
Denna metod för att ange målen gör att insatserna fördelas rättvist mellan
medlemsstaterna. Vidare leder systemet med ursprungsgarantier som kan köpas
och säljas till att medlemsstaterna kan uppnå sina mål på kostnadseffektivaste vis,
eftersom medlemsstaterna, i stället för att utveckla lokala förnybara energikällor, kan
köpa ursprungsgarantier (intyg på den förnybara energins ursprung) från andra
medlemsstater där utvecklingen av förnybar energi kostar mindre.
5. BIOBRÄNSLEN
Målet på 10 % förnybar energi inom transportområdet gäller för alla medlemsstater
för att det ska råda enhetlighet i fråga om specifikationerna för och tillgängligheten
på drivmedel. De medlemsstater som inte kan producera inhemska biobränslen kan
lätt skaffa sådana från andra källor. Det skulle visserligen vara tekniskt möjligt för EU
att klara sina biobränslebehov enbart med inhemsk produktion, men det är både
2
troligt och önskvärt att dessa behov tillgodoses genom en kombination av produktion
inom EU och import från tredjeländer.
Många frågar sig om produktionen av biobränslen är miljömässigt hållbar. Även om
biobränslen är en viktig del av politiken för förnybar energi och en av
nyckellösningarna på problemet med ökade utsläpp inom transportsektorn, måste
stödet till dem kopplas till kravet på att de produceras på ett hållbart sätt. Största
mängden av de biobränslen som förbrukas inom EU produceras på ett hållbart sätt,
men det hindrar inte att oron är befogad och måste tas på allvar. Direktivet innehåller
därför stränga kriterier för miljöhållbarhet som ska borga för att biobränslen som ska
räknas med i de europeiska målen är hållbara och att de inte strider mot våra
övergripande miljömål. I praktiken innebär detta att de ska ge vissa minimivinster i
fråga om minskade växthusgasutsläpp och uppfylla olika krav med avseende på
biologisk mångfald. Härigenom ska man bland annat förhindra att mark med högt
värde i fråga om biologisk mångfald, till exempel naturskogar och
naturskyddsområden, används för produktion av råvaror för biobränslen.
Biobränslen är dyrare än andra former av förnybar energi och utan ett separat
minimimål för biobränslen kommer de inte att utvecklas. Detta är viktigt, eftersom
utsläppstrenderna för växthusgaser är dystrast inom transportsektorn, och
biobränslen är en av de få åtgärder (tillsammans med ökad bränsleeffektivitet) som i
praktiken kan bidra till att kraftigt sänka växthusgasutsläppen från transporter.
Dessutom är transportsektorns oljeberoende det allvarligaste problemet i fråga om
försörjningstryggheten. Slutligen måste vi också tänka på att ge rätt budskap inför
framtiden: det är i dag vi bygger de bilar som kommer att vara gamla år 2020.
Fordonstillverkarna måste veta vilket bränsle de ska utveckla sina bilar för.
6. FÖRNYBAR ENERGI - VILKA ÄR FÖRDELARNA?
De många fördelarna med förnybar energi, i fråga om påverkan på
klimatförändringen, försörjningstryggheten och de långsiktiga ekonomiska
fördelarna, är allmänt accepterade. Enligt kommissionens analys skulle följande
uppnås om vi klarar målen för förnybar energi:
- Minskade koldioxidutsläpp på upp till 600 till 900 miljoner ton per år, vilket gör
att klimatförändringen går långsammare och att andra länder kan inspireras att
vidta samma åtgärder.
- Minskning av förbrukningen av fossila bränslen med 200 till 300 miljoner ton per
år, av vilket det mesta är import, vilket förbättrar försörjningstryggheten för
Europas medborgare.
- Den högteknologiska industrin och arbetsmarknaden skulle gynnas samtidigt
som det skapas nya ekonomiska möjligheter.
Kostnaden beräknas till 13-18 miljarder euro per år. Investeringarna kommer dock
att leda till lägre priser på tekniken för förnybar energi som kommer att utgöra en allt
större del av framtida energitillgångar.
Förnybar energi är ekonomiskt motiverad
Med dagens oljepriser blir förnybar energi ett alltmer lockande alternativ ur
ekonomisk synvinkel. Om användningen av förnybara energikällor ökar, kommer
kostnaderna för förnybar energi att fortsätta sjunka, ungefär som de gjorde i ITsektorn. Faktum är att kostnaderna under de senaste åren redan sjunkit kraftigt.
Förra året ökade de globala investeringarna i hållbar energi med 43 %. Marknadens
intäkter för solenergi, vindkraft, biobränslen och bränsleceller förväntas öka till cirka
150 miljarder euro år 2016 samtidigt som rekordinvesteringar i vindkraft, solenergi
och biobränslen återspeglar deras tekniska mognadsgrad, fler politiska initiativ och
ökat förtroende från investerare.
3
Fortsatt och ökad utbredning av biobränslen kommer att driva på den utvecklingen.
Omvänt gäller att kostnaderna för fossila bränslen, främst olja, har ökat stadigt sedan
1998. Kopplingen är inte svår att se: om priserna på förnybar energi sjunker, ökar
priserna på fossila bränslen.
Användningen
av
förnybara
energikällor
bidrar
också
till
bättre
sysselsättningsmöjligheter på lokal och regional nivå. Sektorn för förnybar energi i
EU omsätter 30 miljarder euro och sysselsätter cirka 350 000 människor.
Sysselsättningsmöjligheterna är många, allt från högteknologisk tillverkning av
solcellskomponenter till underhållsarbeten vid vindkraftsanläggningar eller inom
jordbruket med produktion av biomassa.
EU:s aktiva politik i fråga om förnybar energi skapar möjligheter för industrin. Om
man börjar övergången till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp tidigare än vad
som annars vore fallet, minskar behovet av mer genomgripande och plötsliga
anpassningar. Pengar kommer att sparas på lägre import av fossila bränslen, och
ökat utbud av olika typer av energikällor gör att EU får ett bättre skydd mot externa
chocker.
Förnybar energi är bra för miljön
Målet för andelen förnybar energi är nära kopplat till målet för utsläpp av
växthusgaser. Om vi inte kraftigt ökar andelen förnybar energi i EU:s energimix
kommer det att vara praktiskt taget omöjligt att uppnå EU:s mål för minskade utsläpp
av växthusgaser.
Men begreppet ”ren energi” gäller inte bara att minska utsläppen av växthusgaser,
det omfattar även traditionella förorenande ämnen, som kväveoxid, svaveldioxid och
partiklar, som är lika farliga för hälsan som för miljön.
Energi från fossila bränslen påverkar miljön i hela kedjan: från utvinning och
produktion till transport och slutanvändning. Om förnybar energi används
försvinner visserligen inte de negativa effekterna, men de minimeras.
Förnybar energi har givetvis också sina brister och vissa miljömässiga och estetiska
nackdelar finns, men nya tekniska lösningar kommer att bidra till att påverkan så
småningom minskar. Sammantaget råder det dock inget tvivel om att
klimatförändringens negativa effekter får mycket större inverkan.
Förnybar energi ger trygg energiförsörjning
Vårt beroende av ett begränsat antal energikällor (olja och gas) är alltmer oroande.
Olja är inte längre en billig vara som vi kan ta för given. Oljepriserna, som i början av
det här årtusendet låg omkring 25-30 dollar per fat, har nu hamnat runt 100 dollar per
fat.
För att trygga energiförsörjningen, genereras EU:s förnybara energi till största delen i
EU, vilket innebär att risken för avbrott i energiförsörjningen minskar och dessutom
lindras bränsleprisökningarna. Det finns alltså goda skäl för oss att själva producera
mer av vår egen energi, och att vi gör det från ett större urval förnybara energikällor.
Ett bredare urval energikällor ger en tryggare energiförsörjning.
EU:s medborgare föredrar förnybar energi
Det blir också allt tydligare att konsumenterna i allt högre grad efterfrågar grön
energi. Undersökningar visar att konsumenter uppskattar miljöfördelarna med
förnybar energi mer än konventionella förorenande energikällor och att de föredrar
elbolag vars el åtminstone delvis kommer från förnybar energi1.
1
Union of concerned scientists, www.ucsusa.org
4
Enligt en undersökning från Eurobarometer som gjordes i januari 2007 anser 55 %
av Europas medborgare att användningen av förnybar energi bådar gott inför
framtiden medan 60 % anser att EU bör prioritera energiforskning.
Medborgarna verkar också ge sitt stöd till att energistrukturen förändras, att forskning
och utveckling ökar och att energiområdet stabiliseras.
Många av dem anser att garanterade låga energipriser och oavbruten
energiförsörjning ska prioriteras av nationella regeringar och 40 % är beredda att
betala mer för energi från förnybara källor.
Dessa undersökningar visar tydligt vilken betydelse förnybar energi har för Europas
medborgare. Allt fler människor anser att ökad användning av förnybar energi är en
förutsättning för att vi ska kunna leva i en ren, hållbar och säker miljö.
7. FÖRNYBAR ENERGI INOM EU
EU är redan världsledande inom förnybar energi, som är en sektor med mycket stor
ekonomisk betydelse världen över, och dessutom en betydelse som ökar. EU har
som mål att ligga främst inom detta område, som utvecklas mycket snabbt. Hittills
har utvecklingen inom EU varit ojämn och förnybar energi representerar fortfarande
bara en liten del av EU:s totala energimix med tanke på dominansen från gas, olja
och kol.
Olika former av förnybar energi har kommit olika långt i fråga om teknisk och
kommersiell utveckling. På vissa platser och på vissa villkor är källor som vindkraft,
vattenkraft, biomassa och solvärme redan ekonomiskt lönsamma. Medan andra,
exempelvis solceller, är beroende av ökad efterfrågan för att förbättra
stordriftsfördelarna och sänka kostnaderna.
I dagsläget finns det två EU-direktiv (energi och biobränslen) på området förnybar
energi. Den tredje sektorn, som är kyla och värme, har hittills inte omfattats av EUlagstiftning. Målet för 2020 ger möjlighet att lägga fram ett förslag på ett omfattande
direktiv som omfattar alla tre sektorer förnybar energi. Därigenom blir det möjligt att
införa enskilda åtgärder i olika sektorer och ta itu med frågor som spänner över flera
områden (t.ex. stödsystem och administrativa hinder). Ett enda direktiv och enskilda
nationella handlingsplaner gör att medlemsstaternas energipolitik integreras bättre
och att medlemsstaterna koncentrerar sig på att fördela resurserna på bästa sätt.
Kommissionens nya direktiv innehåller mål för andelen förnybar energi och ska ge
ett stabilt och integrerat ramverk för all förnybar energi, vilket är av avgörande
betydelse för att investerare ska få förtroende nog för att investera i förnybar energi
så att den kan spela sin förväntade roll. Samtidigt är ramverket tillräckligt flexibelt för
att ta hänsyn till de specifika situationerna i medlemsstaterna och ge det
spelutrymme som behövs när de ska uppfylla målen på ett kostnadseffektivt sätt, till
exempel genom ett förbättrat system för överföring av ursprungsgarantier. Direktivet
innehåller specifika åtgärder för att avlägsna hinder för utvecklingen av förnybar
energi, exempelvis alltför noggranna administrativa kontroller, och för att uppmuntra
ökad användning av effektivare förnybar energi.
5
