Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Surfplattor och datorer i skolan
-som stöd för elevernas språkutveckling
Tablets and computers in school
-to support students' language development
Soares Stephanie
Thulin Leila
Lärarexamen 210hp
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Datum för slutseminarium 2013-11-06
Examinator:
Handledare:
StefanAnge
Nyzell
handledare
Handledare: Nils Andersson
Förord
Vi har gjort de flesta momenten i arbetet tillsammans, men vi har delat upp
litteraturläsningen och därefter delgivit varandra vad som står i de olika texterna vi läst.
Skrivningen av de olika kapitlena och analyserna har vi också delat upp. Texten är däremot
skriven så att man inte kan urskilja vem som skrivit vad. Vi har suttit tillsammans och
arbetat med texten, på varsin dator/surfplatta. Vi har genom att göra på detta sätt tagit oss
igenom skrivandet mer effektivt, samtidigt som vi har kunnat diskutera våra texter med
varandra under skrivandets gång.
Nyckelord: surfplattor, datorer, ASL, IKT, applikationer.
Abstract
I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och
datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem
lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med
detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt
som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor
och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och
utveckla arbetet utifrån detta.
Våra frågeställningar är:
Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella
läromedel?
Hur används digitala läromedel i skolorna?
På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?
Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och
tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.
Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i
skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man
arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de
själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.
Innehållsförteckning
1
2
Inledning ......................................................................................................................... 1
1.1
Syfte ......................................................................................................................... 2
1.2
Frågeställningar ..................................................................................................... 2
1.3
Avgränsningar ........................................................................................................ 2
Kunskapsbakgrund ......................................................................................................... 3
2.1
Forskningsläge........................................................................................................ 3
2.2
Tidigare forskning ................................................................................................. 4
2.2.1
3
2.3
ASL enligt Tragetons modell ................................................................................ 8
2.4
Litteraturdiskussion .............................................................................................. 9
Metod ............................................................................................................................ 11
3.1
Val av undersökningsmetod ................................................................................ 11
3.2
Urval ...................................................................................................................... 11
3.3
Genomförande ...................................................................................................... 12
3.3.1
3.4
4
Begreppet ASL – Att skriva sig till läsning .............................................................................. 6
Etiska övervägande ................................................................................................................. 14
Metoddiskussion ................................................................................................... 15
Resultat och tolkning.................................................................................................... 17
4.1
Observationer ....................................................................................................... 17
4.2
Analys av observationer ...................................................................................... 19
4.3
Hur surfplattan och datorn används i klassrummet samt andra läromedel .. 20
4.3.1
Sammanfattning av pedagogernas svar .................................................................................. 20
4.3.2
Analys ..................................................................................................................................... 22
4.4
Pedagogiska fördelar och nackdelar med surfplattan och datorn .................. 22
4.4.1
Sammanfattning av pedagogernas svar .................................................................................. 23
4.4.2
Analys ..................................................................................................................................... 24
4.5
Hur surfplattan och datorn hjälper eleverna i deras utveckling ..................... 26
4.5.1
Sammanfattning av pedagogernas svar .................................................................................. 26
4.5.2
Analys ..................................................................................................................................... 28
4.6
5
Hur tror du framtiden kommer se ut ................................................................. 29
4.6.1
Sammanfattning av pedagogernas svar .................................................................................. 30
4.6.2
Analys ..................................................................................................................................... 31
Slutsatser och förslag till fortssatt forskning .............................................................. 32
5.1
Slutsatser ............................................................................................................... 32
5.2
Förslag till fortsatt forskning .............................................................................. 34
Referens............................................................................................................................... 35
Bilagor ............................................................................................................................. 36
1 Inledning
Digitala hjälpmedel börjar bli mer och mer aktuella i skolan och i vardagen. Under
kategorin ”digitala läromedel” finns det bland annat, surfplattor, datorer, smartboards, med
mera, men vi har valt att fokusera på surfplattors och datorers användning i klassrummet.
Utifrån egna erfarenheter vet vi att läromedlen används, men på grund av bristande kunskap
kan det hända att läromedlet används på ett sätt som inte främjar elevernas skriv- och
läsutveckling på det bästa möjliga sättet. Att använda surfplattor i skolan är relativt nytt och
det finns inte mycket kunskap om hur det kan användas. Om pedagoger får rätt kunskaper så
kan dessa läromedel vara till stor nytta för eleverna och hjälpa dem i deras utveckling. Vi har
valt att i detta arbete fokusera på elevernas läs- och skrivutveckling i klass ett till tre. Digitala
läromedel är framtiden och kommer att utvecklas vidare, kanske till och med ta över det
mesta av dagens tryckta läromedel.
Genom att utforska detta område, vill vi inspirera andra till att våga använda digitala
läromedel oftare och för ett bra syfte. I ”Hållbar utveckling”, är en av aspekterna att tänka på
naturen och använda sig mindre utav papper detta kan arbetas in i skolan, då det förekommer
mycket onödig kopiering och läromedel som eleverna själva får fylla i, t.ex., matteböcker och
arbetsböcker. Om eleverna använder digitala läromedel, kan flera elever använda samma
läromedelsmaterial och göra samma övningar istället för att, som det tidigare varit, att en elev
använder en arbetsbok eller stencil en gång.
I detta arbete får ni läsa om hur några pedagoger arbetar med surfplattor och datorer i sina
klassrum, samt deras tankar kring hur dessa hjälpmedel hjälpt eleverna i deras skriv- och
läsutveckling.
1
1.1 Syfte
Syftet är att komma fram till hur digitala läromedel kan använda i klassrummet på ett så
bra sätt som möjligt och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom det redan finns
pedagoger som använder sig av digitala läromedel, kan andra lära av dem och föra vidare den
kunskap som de har. Det förekommer även att pedagoger gör misstag när de använder
läromedlet, dessa misstag kan vara till nytta för andra så att de inte gör om samma sak. Syftet
är att förmedla kunskap som kan föra oss framåt, mot framtida läromedel.
Utifrån egna erfarenheter kan vi konstatera att utvecklingen går framåt och nya sätt att lära
ut och ta del av kunskap utformas hela tiden. Genom våra erfarenheter med elever ser vi att
intresset för surfplattor och datorer är stort, det hade därför varit bra om skolan tar tillvara på
detta intresse och kunskap de har, för att sedan utveckla arbetet i skolan utifrån detta. Hur
hjälper läromedlet eleverna med deras läs- och skrivutveckling? Hur kan läromedlet på bästa
sätt användas utan att det blir en leksak? Vad kan det nya hjälpmedlet användas till? Detta är
några av frågorna som kommer att tas upp i detta arbete.
1.2 Frågeställningar
Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella
läromedel?
Hur används digitala läromedel i skolorna?
På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa vårt arbete genom att inte fördjupa oss i begreppet hållbar
utveckling, mer än att vi berör pappers- och arbetsbokshantering i skolan.
2
2 Kunskapsbakgrund
Mycket av litteratuern som vi använt oss av är inriktat på datorer, det finns nästan ingen
forskning om surfplattor då det är ett relativt nytt arbetsredskap i skolan. Men med hjälp av
internet och videoklipp på nätet, kunde vi på ett enklare sätt hitta relevant information och
kunskap om surfplattor som läromedel.
2.1 Forskningsläge
Enligt Vygotskij (2009) går barns utveckling från det sociala till det individuella och detta
kallar han den proximala utvecklingszonen. Vygotskijs teori förklarar att barn härmar vuxna
och på så sätt utvecklar de förmågan att göra vissa saker på egen hand. Den proximala
utvecklingszonen är ett stadie som eleverna befinner sig i under sin inlärning och utveckling.
När eleverna står mellan att klara av en uppgift med hjälp av en annan, kunskapsmässigt
längre kommen person och att klara en uppgift på egen hand befinner de sig i
utvecklingszonen. Det som barnen inte klarar av själv kan de uppnå med hjälp av vägledning
och uppmuntran. Därför blir det viktigt att som pedagog agera inom denna utvecklingszon att
stimulera barnen att aktivt samarbeta med andra och ge dem hjälp och stöd för att klara av och
behärska nya uppgifter.
Säljös bok Lärande & kulturella redskap (2005) handlar om hur skriften och läsandet har
utvecklats genom historien. Säljö (2005;116) förklarar att språket är levande och därför ändras
det konstant, dialektord blir godkända som stavningsförslag och det blir även ljudlika ord.
Nya ord bidas utifrån den sociala kulturen. Säljö förklarar att språket idag skiljer sig från
språket för 15 år sedan, språket utvecklas och det gör även vår kommunikation. Orden som vi
uttrycker oss med får en annan stavning samt förkortningar förekommer mer och mer, men för
att förstå vad förkortningarna betyder måste människan ha tidigare erfarenheter av att använda
ordet i fråga.
3
I en spiral (figur 1) illustreras det hur människan tar till sig kunskaper om t.ex. olika redskap,
och på sätt utvecklar sitt lärande om just detta redskap. Spiralen består av 4 faser, den första
fasen kallas "initial kontakt" det är då hen för första gången kommer i kontakt med kunskapen
eller redskapet. Vid den andra fasen, som kallas "systematisk prövning", används redskapet
för att fundera ut hur det fungerar och på vilka sätt de kan använda den till. Vid
"approprierings fasen", den tredje, finns kunskapen att förklara för andra hur detta redskap
fungerar. Den sista fasen kallas "naturalisering" och här används redskapet som om det vore
de mest naturliga som finns. Redskapet tas för givet och det blir ett vanligt redskap i vår
vardag.
Figur 1 Säljö (2005;230)
2.2 Tidigare forskning
Enligt Folkessons arbete (2004;66) skrivs det idag mycket på datorer jämfört med vad
det skrivs för hand i skolan. De dataskrivna texterna hängs oftast upp på en speciell vägg,
4
där får eleverna möjlighet att läsa varandras texter. I och med detta så blir det ett naturligt
inslag att de läser en stor variation av texter. Barnen blir medvetna om språket eftersom de
själva experimenterar på datorn samt provar och visar varandra-. De upptäcker själva med
hjälp av komentarer från både lärare och andra elever hur de bygger en bra berättelse.
I en artikel presenterar Åke Grönlund, professor vid Örebros universitet, det nya sättet
att se på läs- och skrivinlärning i skolan. Han förklarar att eleverna kan fokusera mer på
texten och dess innehåll än på formandet av bokstäver när eleverna får skriva på en dator
eller surfplatta. Det bidrar även med att de svagare eleverna känner att de hänger med. Om
eleverna skriver texter för hand kan de svagare eleverna känna att de inte är tillräckligt bra
eller att de halkar efter. Det kan vara svårt för eleverna att forma bokstäver när de är sex
till sju år, men att knappa på ett tangentbord lär sig barn ganska snabbt, menar Grönlund.
– Alla kan vara med på sina egna villkor, säger Grönlund. Han menar att när texterna är
klara och redigerade så ser texterna fina ut, pappret är inte skrynkligt och det syns inte att
eleverna suddat ut text, det finns inga inklämda bokstäver och alla bokstäver ser likadana
ut. Detta är faktorer som får eleverna att känna sig stolta över det de har presterat.
Williams (2006;48) förklarar att skolan kan ses som ett samhälle där människan lär sig
lära. Läraren blir en modell för lärande och motivation, både för den individuella
människan och för gruppen. Williams beskriver att i skolan kan lärlingslärande ske. Detta
kan utvecklas genom ömsesidig undervisning och elevsamverkan. Undervisningen bygger
då på dialoger och turtagning. Lärarens roll blir att ställa frågor, förklara och sammanfatta
de tankar som går vidare mot det okända. Det kan också utvecklas genom att barnen
arbetar utifrån sina intressen och val samt kontinuerligt sätts i grupper. I grupperna kan
barnen berätta om sitt kunnande för kamraterna, som frågar och ifrågasätter.
Hylén beskriver i sin bok Digitalisering av skolan (2010;40) ett amerikanskt projekt på
högstadieelever, där varje elev fick varsin dator att använda i skolarbetet. Projektet startades
av Microsoft i mitten av 1990-talet och kallades ”Anytime, anywhere learning”. För att se hur
elevernas kunskaper utvecklades gjordes det kunskapstester, Hylén beskriver hur de jämfört
två av dessa tester. Via en utvärdering kunde de se att eleverna visade drastiska förbättringar i
sina skrivarkunskaper. Den visade bland annat att elever, 13-14år som fick möjligheten att
utveckla sitt skrivande med hjälp av en dator förbättrade sin förmåga att skriva. När de
jämförde elevernas resultat av ett kunskapstest från år 2000 med ett annat från år 2005, visade
det att en ”medel” elev år 2005 fick bättre resultat än vad två tredjedelar av samtliga elever
gjorde år 2000. Resultaten visade också att de elever som inte fått använda datorn i sitt
skrivande inte uppnådde samma resultat som de som gjort det. De elever som använde datorn
5
presterade enligt studien bättre än 75 % av alla elever som inte använde datorer. Studiens
slutsats blev att ju mer eleverna använder datorerna i sitt skrivande, desto bättre blir de på att
skriva. Även om denna bok behandlar äldre elever, så anser vi att den tar upp ett ämne som är
relevant för vår frågeställning och som stärker vårt syfte.
2.2.1 Begreppet ASL – Att skriva sig till läsning
I en blogg, Skriv för livet av Marie Norgren, en grundskollärare med 16 års erfarenhet
inom yrket, kom vi i kontakt med ett kort reportage med Trageton, där han kort förklarar sina
tankar om ASL och hur pedagogen bör lägga upp arbetet för att på bästa sätt utveckla
elevernas läs- och skrivinlärnings process.
I reportaget som är nämnt ovan förklarar Trageton att eleverna bör lära sig skriva först
innan de lär sig läsa. Vi i norden har under flera decennier arbetat med läsning först, men
Trageton berättar att hans och annan forskning tyder på att elever lär sig att skriva snabbare än
att läsa. Han menar att elever skriver väldigt mycket i sina tidiga år, men att det kan vara svårt
att läsa texten. Därför är det bra att e3leverna får använda sig av en dator när de skriver för att
göra det tydligt för läsaren. Trageton säger även att det är känt att flickor bemästrar
handskrivning som nybörjare bättre än vad pojkar gör, på grund av tidigare utvecklad fin
motorik och öga/hand koordination.
Lärarna och föräldrarna i projektet menar att det har varit speciellt
fördelaktigt för många pojkar med den uppskjutna
skrivstilsundervisningen. Föräldrarna påpekar att deras barn slapp
nederlaget med ”ful handstil” i skolår två och att pojkarna lyckades bättre
med att ”skriva fint” och var mer nöjda med sina prestationer när
skrivstilen fick vänta till skolår tre. Flickorna presterade ändå, som väntat,
bättre i fråga om både kvalitet och hastighet. Trageton (2005;118)
Lövgren skriver även hon i sin bok Med datorn som skrivverktyg (2009;12) att när eleverna
tidigare skapade texter var det med penna och papper. Detta är ett skrivverktyg där redigering
och bearbetning av texterna måste ske i flera steg och varje förändring kräver en stor
arbetsinsats. Hon menar att texterna måste skrivas om för hand och att pappret begränsar hur
mycket eleverna kan utveckla sin textmassa. Lövgren anser att det oftast är elever med minst
motivation som måste bearbeta sina texter. Detta beror oftast på att det för dessa elever
handlar om att skriva så lite som möjligt. Hon skriver att det är en svår uppgift att ställa
rimliga krav så att lusten att skriva blir kvar. Använder eleverna datorn som skrivverktyg blir
6
det inte alls svårt att arbeta med texterna. Den digitala texten makar sig snällt och lämnar plats
åt fler och längre ord, skriver hon.
Trageton (2005;62) skriver att en viktig poäng är att det alltid ska vara två elever vid varje
dator för att det sociala samspelet ska stimuleras och för att de ska kunna hjälpa varandra både
med språket samt det tekniska. Lövgren (2009;25) förklarar att när eleverna ska skriva är det
viktigt att de tar sig an uppgiften två och två. Då får de någon att föra resonemang med och
kan på så vis ta sig fram till svar på frågor om formulering, händelseutveckling och stavning.
Hon menar att det syns tydligt att det händer något med språket när eleverna får arbeta
tillsammans än när de skriver ensamma. Hon fortsätter med att skriva att samarbete mellan
små elever är en konst. Det är svårt att hålla sig koncentrerad, att ge hjälp, men även att ta
emot hjälp. Hon skriver att det därför kan vara en fördel att behålla samma skrivarkompis en
längre tid eftersom eleverna då hinner etablera en trygg relation samt en rollfördelning som
fungerar. Det spelar även roll vilken typ av uppgift som delas ut. Är det en uppgift där
eleverna tex ska berätta om sin mamma, där en berättar och den andra står bredvid, då är den
andra eleven ganska snart ointresserad och sysselsätter sig med något annat. Lövgren
(2009;28) menar att pedagogen måste ge uppgifter som stimulerar båda två, de ska alltså
utformas så att mina fingrar skriver det du vill berätta om din mamma och dina fingrar skriver
det jag vill berätta om min mamma. Jag skriver dina tankar och du skriver mina tankar. När
eleverna sedan arbetar med gemensamma texter så som: vi gillar… vi kan… eller en
gemensam saga, så blir båda två naturligt engagerade. Lövgren refererar till Vygotskijs
sociokulturella teori och den proximala utvecklings zonen, och av vikten att integrera med
andra.
Jag lär mig först tillsammans med andra, det jag sedermera kan göra
själv. Mitt inre tänkande har föregåtts av yttre tänkande tillsammans med
andra. Lövgren (2009)
Lövgren skriver även att finmotoriken, vilken är den som måste utvecklas för att forma
bokstäver med en penna, är den del av mororiken som utvecklas sist tillsammans med den i
fötterna, eftersom utvecklingen går uppifrån och ner samt inifrån och ut. Hon menar att
eleverna inte bara kan öva fingrarnas motorik i skolan utan måste ge möjlighet att utveckla
hela kroppen och sinnenas samspel för att vi tillslut ska få en välutvecklad motorik där en
avspänd och lättläst handstil blir möjlig att lära sig. Hon skriver att pedagogen måste hitta på
olika övningar som låter eleverna öva på sin fingerfärdighet, det kan vara svårt att hitta bra
övningar, men det är ett måste eftersom barn ofta inte är så smidiga i sina händer. De kan t.ex.
7
inte föra tummen ända bort till lillfingret med nageln pekandes uppåt, Lövgren skriver att om
så är fallet kan de inte heller hålla ett korrekt pincettgrepp. I boken står det också att den
rörelsen är mycket viktig för en smidig användning av tummen och hela handen.
Vikten av att kunna skriva tar Trageton också upp i reportaget. Han visar en tidningsartikel
där Jan Björklund säger att eleverna bör lära sig skriva för hand i skolan. Tragetons respons
var att eleverna ska lära sig skriva för hand i skolan, men att det skall vänta tills de går i andra
klass. På så sätt kan eleverna redan se hur bokstäverna ser ut, hur de låter och hur vissa ord
stavas.
Trageton skriver att det vanligaste sättet att använda datorn i samhället utanför skolan är att
använda den som ett skriverktyg. Det är dessutom ett av de få områden där de kunnat påvisa
en tydlig inlärningseffekt i skolan. Men det finns minimalt med forskning kring sådana enkla
tillämpningar i åldrarna sex till tio år. Han skriver även att datorer snabbt blir föråldrade, men
tangentbordet har varit detsamma sedan det utvecklades för skrivmaskinen, för mer än 100 år
sedan. Ingen datortillverkare har vågat ändra på bokstavsföljden på tangentbordet eftersom
det skulle innebära att hundratusentals människor och sekreterare måste omskolas. För elever
i de lägre skolåldrarna är tangentbordet dessutom ett grundläggande verktyg för inlärning av
grundstenarna i all skriftlig kommunikation, dvs. de 29 bokstäverna och hur de ska
sammansättas till meningsbärande ord och satser. Till skillnad från när eleverna skriver för
hand så använder de båda sina händer, vilket enligt författaren innebär att
informationsströmmen från fingrarna hamnar i både vänster och höger hjärnhalva. Han
skriver att som vi vet har de olika hjärnhalvorna olika funktioner och skolan har sedan länge
kritiserats för att den vänstra sidan blivit ensidigt utnyttjad, detta på bekostnad av elevernas
kreativitet. (2005)
2.3 ASL enligt Tragetons modell
Trageton beskriver hur pedagogen ska gå tillväga med ASL inlärning i skolan, han skriver
att eleverna först ska få göra bokstavsräckor samt skriva sina namn. Han menar att det är en
fördel för pedagoger och elever om namnen alltid står högst upp på pappret eftersom de då
kan se vem som producerat texten. När eleverna skriver i par ska givetvis båda elever få
varsin kopia av utskriften. Han menar även att eleverna ska turas om att skriva på datorn med
inte allt för långt tid emellan, eftersom eleverna då tröttnar på att vänta. Pedagogen ska även
uppmärksamma och sätta passiva elever i arbete med hjälp av intressanta uppgifter.
8
Därefter ska eleverna få skriva bokstavsräckor som representerar berättelser. Eleverna får
då rita en bild och sedan skriva till bilden, därefter ska eleverna berätta sina berättelser för
pedagogen som skriver ner den bredvid eller under barnens egen text. Läraren ska skriva ner
berättelsen så som eleven berättar den och skriva med radbrytning inför varje ny sats. Han
skriver att pedagogen helst ska dela upp huvudsats och bisats så att raderna inte blir allt för
långa. Detta eftersom det då blir lättare för eleverna att läsa sina berättelser högt tillsammans
med pedagogen, samtidigt som pedagogen pekar på ett ord i taget.
Efter ett tag kommer nya enstaka ord dyka upp i elevernas texter och Trageton anser att
detta är ett avgörande steg i utvecklingen. Eleverna kommer vilja skriva viktiga ord för
berättelsen och kommer då fråga hur vissa ord stavas och vilken bokstav det börjar med.
Efter det steget kan eleverna enligt Tragetons modell göra egna ordböcker. Detta menar
han är betydligt mer avancerat att hantera än bokstavsräckor för en sexåring. Produktionen av
ordböcker, säger Trageton är en bra övergång till mer komplicerade texter. De första
ordböckerna kan gärna framställas genom att viktiga nyckelord i berättelsen, eller helt enkelt
de ord som eleven kommer på, skrivs ned där ordningen inte spelar någon roll. Steget efter
kan vara att skriva ned alla ord som börjar på samma bokstav, då får eleven träning i att hitta
rätt första bokstav och ljud.
Därefter fortsätter skrivandet med egen stavning, då får eleven skriva som det låter t.ex.
vihret hus i spanien, vihr et bord ute osv.
Sedan så är nästa steg att dela upp meningen i ord. Eleverna får då hitta orden i sin text och
sätta markören mellan orden och trycka mellanslag. Trageton skriver att i detta steg syns åter
igen fördelen med att använda datorn som skriverktyg. Hade eleverna skrivit för hand hade
det inte gått att bara justera snabbt, utan de måste då sudda ut och skriva om. (2005;60-73)
2.4 Litteraturdiskussion
I den litteratur vi hittat har vi funnit flera bra böcker samt ett fåtal lite mindre användbara
böcker. De böcker vi använt oss mest utav har varit Trageton (2005) och Lövgren (2009). Vi
använde oss av dessa böcker mycket eftersom de tog upp de ämnen som vi ville studera, samt
att de var de böcker som var mest relevanta för vårt arbete då de tog upp arbetet med ASL och
datorer i de lägre åldrarna. Vi anser att dessa böcker är bra då Tragetons bok (2005) är
baserad på hans modell. Detta är en modell som vi behövde veta mer om för att kunna utföra
vårt arbete. Detta eftersom många av de pedagoger vi intervjuade använder sig av just ASL
när det gäller skriv- och läsinlärningen i deras klasser. Lövgrens bok (2009) är en bok som
9
beskriver hennes tolkning av Tragetons modell, samt att hon ger väldigt många exempel på
elevers arbete som vi fann intressanta. Detta gav oss en förförståelse om hur arbetet med ASL
går till och hur det kan startas upp i klassen, innan vi gick ut och intervjuade och observerade.
När vi läste Lövgrens bok (2009) så ansåg vi att Trageton (2005) blev lättare att förstå, då hon
förklarade hans modell på ett enkelt och lättförståeligt sätt med många konkreta exempel.
Det var svårt att hitta relevant litteratur om användning av surfplattor i klassrummet,
eftersom det mesta som vi hittat har haft andra utgångspunkter än det vi letat efter. De flesta
andra böcker som vi använt oss av är baserade på studier och projekt med äldre elever och
främst då de använt sig av datorer. Vi valde att använda denna litteratur ändå för att få en
tydligare bild av tidigare arbete med digitala läromedel. Vi anser att den litteraturen gav oss
en del förkunskaper som var viktiga för oss i vår tidiga del av arbetet. Vi har även hittat lite
information på internet i form av en blogg skriven av en pedagog med lång erfarenhet, samt
att vi hittat en artikel av en professor vid Örebros universitet som vi använt oss av. Vi har
utöver den litteratur vi läst även använt oss utav ett reportage där de visar en intervju med
Arne Trageton samt en film från pedagog Stockholm som tar upp ASL arbetet i en förstaklass.
Vi valde att inte enbart nöja oss med den information vi fann i böckerna eftersom vi ville få
olika infallsvinklar till vårt arbete. Detta eftersom vi menar att det är viktigt att jämföra olika
källor och sedan bearbeta all den information som hittas för att kunna skapa en helhetsbild av
ämnet.
10
3 Metod
I detta kapitel kommer det att tas upp och diskuteras de metoder vi har valt att använda
oss utav under genomförandet av undersökningen. Det kommer att redogöras för varför vi
har valt just dessa metoder och varför de passar syftet i vårt arbete. Sedan nämns även hur
urvalet av pedagoger har gått till.
3.1 Val av undersökningsmetod
Resultatet som erhålls av att genomföra en kvantitativ undersökningsmetod är antalet
individer som tycker på ett visst sätt detta kan läsas i exempelvis Patel och Davidssons bok
(2011), där de skriver att det i denna metod dras ett stickprov som sedan generaliseras på
den övriga populationen. Eftersom vi vill förstå hur pedagogerna tänker och gå djupare ner
i analysen, valde vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer för vår undersökning. Vi
ställde samma öppna frågor till alla pedagoger, och genom det fick de möjligheten att
uttrycka sina åsikter och tankar. Det ställdes även följdfrågor för att få djupare svar och
bättre förståelse för vad pedagogen menade. Syftet är att veta vad pedagoger anser om
digitala läromedel, hur det gynnar barnens läs-och skrivutveckling samt varför de tycker på
det sättet. Intervjuer kommer därför att vara det främsta underlaget för vår forskning.
Utöver intervjuer har ostrukturerade iakttagande observationer gjorts, vi gjorde
fältanteckningar under tiden som observationerna genomfördes. Dessa anteckningar
användes sedan när vi skrev sammanfattningarna av observationerna. Val av observationer
gjordes för att förtydliga intervjusvaren samt få en blick över hur de digitala läromedlen
används i skolan.
3.2 Urval
Intervjuerna gjordes på pedagoger i två olika skolor som ligger i Malmö. Skola 1 ligger i
utkanten medan skola 2 ligger relativt centralt. Vi valde dessa skolor eftersom vi av egna
erfarenheter vet att det arbetas och har arbetats aktivt med surfplattor och datorer i
klassrummen. Vi intervjuade tre pedagoger från varje skola och de arbetar i årskurs ett till
tre/fyra, samt att den ena pedagogen arbetar i biblioteket på en av skolorna.
Beatrice och Conny arbetar på skola 1 i varsin årskurs tre/fyra, Beatrice har arbetat som
lärare i ca tio års tid. Felicia arbetar som bibliotekarie på samma skola, och är IKT-
11
(informstions- och kommunikationsteknik) ansvarig. Hon har ett nära samarbete med alla
pedagoger på skolan och arbetar ofta med eleverna.
På skola 2 arbetar Annika i en årskurs två och har många års erfarenhet av yrket, precis
som Erik som arbetar i en årskurs ett. Han och Annika har tidigare arbetat mycket med datorer
och det är först nu när Erik börjat arbeta i en förstaklass som han fått möjlighet att arbeta med
surfplattor. Diana arbetar i den andra ettan på skolan och detta är hennes första egna klass
som lärare. Förra läsåret arbetade hon i en av förskoleklasserna på skolan, samt på fritids.
3.3 Genomförande
I början kontaktades pedagogerna som vi ville intervjua, forskningsämnet beskrevs och
pedagogerna fick frågan om de var intresserade att delta i intervjuer. Tid och plats bestämdes
och pedagogerna informerades om att intervjuerna var frivilliga samt att det skulle spelas in
med hjälp av en diktafon. Pedagogerna fick även veta att de skulle vara anonyma i vårt arbete.
Utöver detta bad vi om lov att observera under lektioner då klassen använde sig av surfplattor.
Detta för att få en uppfattning om hur det fungerar i verkligheten, samt för att jämföra hur det
kan gå till i praktiken när det arbetas med surfplattor i klassrummet på olika skolor. Att se hur
det går till i en årskurs ett när de arbetar med ASL, då vi inte hade erfarenhet av detta sedan
tidigare.
Ett brev skickades ut till pedagogerna som de skulle lämna vidare till eleverna, så deras
vårdnadshavare kunde ge sitt samtycke till observationerna, se bilaga (Bilaga 1). I brevet
stod det att det skulle antecknas under observationerna, detta skulle sedan bearbetas och
vissa delar skulle tas med i arbetet. Det stod även att det inte skulle framkomma vem som
sagt eller gjort vad, eftersom vi inte skulle nämna elever, lärare eller skola vid namn. Alla
lärare i de klasser där observationerna utfördes valde att inte lämna ut brevet, eftersom det
var tydligt att personuppgifter inte skulle nämnas.
I början av intervjun presenterade vi oss själva och berättade hur viktigt deras
deltagande var för vår undersökning. Eftersom vi intervjuade pedagoger, bad vi dem välja
en lämplig plats då de kände till skolan bättre än oss. Tyvärr valdes platser så som lärarrum
och arbetsrum, vilket tillförde vissa störande moment - i vissa fall mer störande än andra.
Förhoppningsvis blev inte intervjuerna påverkade till en större del. Varje intervju tog ca 20
minuter. I intervjuerna använde vi mest öppna frågor. Vi ställde även följdfrågor och dessa
gjorde att intervjun kändes mer som ett samtal. Det är viktigt att ställa öppna frågor för att
få mer beskrivande svar. I Björn Hägers bok Intervju teknik (2001) står det att intervjuaren
12
borde ha färdigskrivna följdfrågor. Detta eftersom det kan vara svårt att hitta den röda
tråden när intervjuer genomförs med personer som har enkelt för att prata om saker utanför
ämnet. Under intervjun använde vi oss även av vad vi sett under observationerna, detta
resulterade i följdfrågor som var unika för varje intervju. Vårt syfte med intervjuerna var
att förstå hur pedagogerna tänker och varför de använder surfplattor och datorer i
klassrummet.
I våra intervjuer utgick vi ifrån följande frågor, men under samtalen tillkom även några
följdfrågor.
Hur ofta används surfplattan eller datorn i klassrummet?
Hur många är eleverna på varje surfplatta eller dator?
Vad använder ni surfplattorna eller datorerna till?
Vilka andra läromedel använder ni i klassrummet?
Vad tycker du som pedagog att surfplattan eller datorn bidrar med?
Vad ser du för fördelar med att använda surfplattan eller datorn jämfört med
andra läromedel?
Vilka nackdelar finns det med surfplattan eller datorn?
Hur tror du surfplattan eller datorn kan hjälpa eleven med deras läs- och skriv
inlärning?
Vilka skillnader ser du på elevernas utveckling i de klasser där eleverna fått
använda surfplattan eller datorn jämfört med elever som inte fått det?
Hur tror du framtiden kommer att se ut?
Både Häger (2001) och Kvale (1997) skriver i sina böcker att öppna frågor är bästa att
använda i intervjuerna eftersom detta leder till berättande svar, vilket i sin tur kan ge en
uppfattning om hur pedagogerna tänker. Häger tar även upp att intervjuaren alltid ska
försöka sträva efter att ha så många öppna frågor som möjligt för att intervjun ska bli mer
flytande och vara som en diskussion. Frågorna vi ställde kunde ses som kvantitativa, men
svaren vi var ute efter var mer av berättandeform. De frågor som vi i förväg hade skrivit
ner utvecklade vi under intervjuerna genom att ställa följdfrågor och därmed fick de
berättande svar som vi var ute efter.
Observationer gjordes i tre klassrum; en av observationerna gjorde vi hos en av de
pedagoger vi intervjuade. Hon arbetar i en årskurs ett på en av skolorna. De andra två
observationerna gjorde vi i årskurs två på de olika skolorna. Valet att göra observationer
13
gjordes dels för att se hur arbetet med digitala läromedel kan se ut, men även för att kunna
återkoppla och tydligare förstå pedagogernas svar. Det är en sak att läsa om arbetet i teorin
och en annan att se det i praktiken. Observationerna försökte vi göra innan intervjuerna med
pedagogerna, detta för att kunna använda det material som vi fick ut under observationen, till
intervjun. Vi har valt att inte beskriva observationerna grundligt i vårt arbete, utan på vissa
ställen enbart refererat till dem. Vi valde istället att lägga in sammanfattningar av
observationerna som bilagor (Bilaga 2, 3 och 4).
Efter våra intervjuer satte vi oss ner och transkriberade det vi hade spelat in under
intervjuerna. Kvale (1997) skriver att det är bra att skriva ner intervjun för att lättare få en
överblick och kunna analysera vad som sagts så det väsentliga i intervjun kan hittas. När vi
fått allt på papper diskuterade vi svaren och försökte analysera dem. Vi sammanfattade även
observationerna och våra tankar kring dem. Det tog sin tid, men när allt var nerskrivet kunde
vi fokusera på tyngden i intervjuerna. Vi valde ut några citat från samtalen som vi tyckte var
tydliga och som vi kunde koppla till våra frågeställningar.
Vi har varit noga med att gå igenom all rådata, samt analyserat och bearbetat den väl. Vi
har valt ut skolor som vi haft kontakt med tidigare, och valt ut pedagoger som vi vet arbetar
med surfplattor och datorer samt är väl insatta i detta arbete. Dock visade det sig under
intervjuerna att vissa av pedagogerna inte var så insatta i detta arbete som de sagt från början.
Detta försatte oss i en situation där vi fick ta beslutet att göra det bästa av situationen och
försöka få ut så mycket som möjligt från de andra mer insatta pedagogerna. Tiden som var
avsedd för intervjuer och arbetet kring dem var inte tillräcklig för att försöka hitta fler
pedagoger som har en djupare kunskap i ämnet. Utöver intervjuerna valde vi även att
genomföra observationer i klasserna där vissa av pedagogerna arbetar, för att få en bättre bild
av verkligheten och för att kunna använda oss av observationerna i intervjuerna.
3.3.1 Etiska övervägande
Kvale skriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) att det är viktigt att
använda och respektera de grundläggande individskyddskraven som kan konkretiseras i
fyra allmänna huvudkrav inom forskningen. Detta tas även upp av Vetenskapsrådet.
Informationskravet
Deltagarna ska informeras om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för
dem. De ska även upplysas om att det är frivilligt att delta och om att de har rätt att avbryta
när de själva vill. Informationen skall omfatta alla delar i den aktuella undersökningen som
kan påverka deras beslut att delta.
14
Vi berättade att de var frivilligt att delta och att de fick lov att ändra sig om de ville.
Samtyckeskravet
Deltagarna måste samtycka, i vissa fall bör samtycke dessutom fås från vårdnadshavare
(t.ex. om deltagarna är under 15 år och om undersökningen är av etiskt känslig karaktär).
Vi kontaktade de lärare som var aktuella för våra intervjuer och berättade om vår
forskning och till frågade om de ville ställa upp på en intervju. Vi frågade även om deras
samtycke till att vi skulle spela in intervjun med en diktafon.
Konfidentialitetskravet
Frågan om konfidentialitet har ett nära samband med frågan om offentlighet och
sekretess. Alla uppgifter som identifierar personer skall antecknas, lagras och rapporteras
på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av andra. Speciellt gäller detta
uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Det innebär att det skall vara praktiskt
omöjligt för andra att komma åt uppgifterna.
Vi valde att inte namnge pedagogerna utan istället ge dem fiktiva namn i arbetet.
Nyttjandekravet
Uppgifter om deltagarna, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller lånas
ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
Vi har varit noga med att det endast är vi som har uppgifterna om pedagogerna och att
vi efter vi är klara med vårt arbete ska radera all rådata. Det är även endast vi som lyssnat
på inspelningarna.
3.4 Metoddiskussion
De frågor vi valde att ställa var öppna frågor, som vi baserade på de frågeställningar vi
hade. Genom att ställa andra frågor till pedagogerna, så anser vi att vi kanske hade fått svar
som inte var berättande eller relevanta för oss. Under intervjuerna så ställde vi även
följdfrågor som gjorde att vi fick mer utvecklade svar, och detta gjorde även att vi kunde få en
bättre förståelse för vad pedagogen menade. Vi gav pedagogen en möjlighet att göra tillägg av
information som de tyckte var viktigt för oss att veta, t.ex. om de ansåg att vi glömt något
eller om de kom att tänka på något speciellt.
Eftersom pedagogerna kände till sina arbetsplatser bättre än vi, bad vi dem välja ut en
lämplig plats för intervjun. I alla intervjuer fungerade platserna bra, med de förutsättningar
som fanns på skolan. Under två av intervjuerna valde pedagogerna lärarrummet. Detta
resulterade i att intervjun blev avbruten av olika ljud. Pedagogerna vi intervjuade hade svårt
15
att koncentrera sig på frågorna och kom därför av sig ett antal gånger. Vi tror att
pedagogernas svar blev påverkade av hur miljön såg ut under intervjun, vi tror även att om
pedagogen valt en mer avskild plats hade svaren blivit annorlunda och mer utvecklade.
Svaren vi fick under intervjuerna berodde på frågornas formulering, miljön runt om kring och
hur väl insatta pedagogerna var i ämnet. Hade vi haft mer tid för vårt arbete så hade vi kunnat
hitta fler pedagoger med längre erfarenhet i ämnet och på så sätt hade vi kunnat få djupare och
mer ingående svar på intervjuerna. Vi anser dock att intervjuerna vi gjorde tillsammans med
observationerna gav oss mycket material som vi kunde bearbeta.
Det brev som vi skrev till elevernas föräldrar angående observationer i deras klassrum,
valde pedagogerna att inte dela ut eftersom de ansåg att elevernas anonymitet skulle behållas.
(Bilaga1)
Valet att observera togs eftersom vi ansåg att vi behövde konkreta exempel på hur det går
till att arbetar med datorer och surfplattor i klassrummen. Det vi såg under våra observationer
tyckte vi var mycket givande då vi fick en djupare förståelse för arbetet. Under intervjuerna
kände vi att vi blev hjälpta av att ha observerat då vi kunde ställa bra och relevanta följdfrågor
baserade på det arbete vi såg i pedagogens klassrum. När vi sedan tolkade intervjuerna, så
hade vi även då en stor hjälp av våra observationer eftersom de gjorde att vi förstod svaren
bättre.
16
4 Resultat och tolkning
I detta kapitel kommer vi ta upp resultaten och analyserna från våra intervjuer och
observationer.
4.1 Observationer
Skola 1, årskurs 2, 9 elever och en lärare.
Eleverna i klassen fick sätta sig i grupper om tre och tre, och fick sedan vänta på att
få instruktioner på vad de skulle göra. Sex elever skulle arbeta med matematik och tre
elever med skrivutveckling. De elever som arbetade med matematik satt med varsin
surfplatta och arbetade i olika matematik applikationer beroende på vilken nivå de var
på. Eleverna arbetade en kort stund och sedan bytte eller diskuterade vilken applikation
eller vilket arbetsområde de andra eleverna arbetade med. Eleverna bytte surfplatta med
varandra, detta såg dock inte läraren.
Eleverna som arbetade med skrivutveckling använde en applikation där de skulle
skapa en bok. Tanken var att de skulle arbeta tillsammans och fick därför bara en platta.
Detta resulterade i att två av eleverna var passiva och en var aktiv. Applikationen hade
dock en del problem och fungerade inte som den skulle. Detta ledde till att eleverna
tröttnade och gick iväg. Efter ca: 15 minuter, fick eleverna tillåtelse att arbeta med
valfritt ämne. Vissa elever arbetade inte, utan lekte istället. Eleverna tröttnade fort och
ville byta uppgift. De hjälpte varandra när de hade svårigheter.
Skola 2, årskurs 2, 6 elever och en lärare.
Läraren berättade lite om vad de hade gjort tidigare och vad de skulle göra nu.
Eleverna skulle skriva sagor, först skulle de rita en saga i serieform därefter fick de
berätta sin saga för läraren. De skulle sedan två och två skriva ner sagorna genom att en
berättade och den andra skrev. Eleverna arbetade i en applikation som hette ”skolstil”
där de fick skriva.
Eleverna skrev och läste relativt bra, i tal kunde eleverna uttrycka sig, oftast hade de
grammatiskt rätt, men i skrift kunde det bli lite fel eftersom programmet läste ordet
kunde det bli stavat så som det låter. Oftast blev det rätt, men texterna krävde lite
rättning. Eleverna kunde arbeta relativt enskilt. De hjälpte varandra att stava och utbytte
åsikter och tankar om hur det skulle skrivas. Vid vissa tillfällen hände det att den ena
eleven som inte var aktiv i skrivandet, rättade den andra genom att säga: ”de var inte så
17
jag menade” eller ”det stavas med ett t”.
Eleverna i denna grupp hade en lugn stämning och satt och arbetade in i det sista
utan avbrott. Läraren skrev ut texten direkt så att eleverna fick den i pappersform.
Eleverna var väldigt tävlingsinriktade och jämförde sina texter om vem som hade skrivit
mest. När texten kom ut på papper var eleverna väldigt stolta och visade upp sina verk.
Skola 2, årskurs 1, 20 elever, två lärare och en extra resurs.
Eleverna hade fått en uppgift att skriva: Jag är glad när… Eleverna fick först rita på ett
papper och sedan skriva på surfplattan om vad som gör dem glada. Eleverna i denna
klass använde även dem applikationen ”skolstil”. De arbetade två och två, vissa
arbetade tre och någon arbetade själv. Eleverna samtalade mycket och tanken var att en
skulle berätta och den andra skriva, men vissa av eleverna skrev själva vad de ville ha
sagt och detta resulterade i att den andra blev, i vissa fall lite passiv. Det var läraren som
valt vem eleven ska arbeta tillsammans med och i de flesta fall har läraren valt en som
är längre fram i sin utveckling och en som är lite längre bak. Mitt under lektionen hade
de en 20 minuters rast.
Två av eleverna som arbetade tillsammans hjälpte varandra genom att använda sig
av alfabetet på väggen. Den som skrev sa vad den ville skriva, sedan började dem med
ett ord i taget och den andra eleven sa vilken bokstav den andra skulle skriva. Därefter
kollade han på alfabetet på väggen och hittade rätt bokstav på plattan som upprepade
bokstavsljudet.
Applikationen ”skolstil” som användes till ASL undervisningen i den andra skolan
anser vi efter våra observationer är en bra applikation som låter eleverna lyssna till
bokstavsljuden, orden och den färdiga meningen med hjälp av sin talsyntes. När vi var
ute och observerade i första klassen märkte vi att eleverna kunde skriva någorlunda
mycket själva redan och detta efter bara ca: sex veckor med ASL arbetet i förstaklass.
Eleverna skrev och hörde sedan att det kanske blivit något fel när talsyntesen läste
upp ordet och då kunde de reflektera tillsammans över vad som blivit fel, och vad de
skulle göra för att ändra det. Dock var det vissa elever som inte brydde sig om när
talsyntesen sa fel och istället fortsatte att skriva. Detta kan vara eftersom vissa ord låter
lika för eleverna, eller att de var så pass inne i sitt skrivande att de inte reagerade.
Applikationen i sig var väldigt enkel, men den fyllde sin funktion och den hade inte
massa saker som distraherade eleverna. Trageton skriver att ju enklare verktyg desto
18
bättre är det. Det enda program som behövs för eleverna är ett verktygsprogram för de
”forskande” barnen, så att de kan producera och vidareutveckla sin egen kunskap och
formulera denna som ett budskap till andra. (2005;36) Om de arbetar så, är denna
applikation väldigt bra för eleverna.
4.2 Analys av observationer
Under den första observationen tror vi att om eleverna fått arbeta med samma ämne,
i samma applikation så hade eleverna kunnat koncentrera sig bättre och därmed arbetat
en längre stund. Detta anser vi, med tanke på observationerna i de andra klasserna, där
eleverna visat att du kunnat arbeta långa stunder väldigt fokuserat. Att det var problem
med tekniken kan inte undvikas helt, men som pedagog kan det hjälpa att vara insatt i
hur applikationen fungerar och även ha reserv applikationer med liknande funktion.
Under den första observationen lade vi märke till att eleverna inte fick lika tydliga
instruktioner som de fick i de andra observationerna. Detta kan vara en del av resultatet
till varför eleverna var så pass ofokuserade och hellre ville leka. Läraren gav eleverna
tillåtelse att arbeta med valfritt ämne, vilket ledde till att eleverna valde spel och andra
program som inte är ämnade för utbildning. Detta är ännu ett tydligt exempel på hur
viktigt det är att ha koll på vilka applikationer och program som finns tillgängliga i
läromedlet. Att endast arbeta i 15 minuter anser vi är kort tid för en elev i årskurs två.
Efter våra observationer har vi sett att elever kan arbeta med en uppgift under längre tid.
Vi anser även att det är väldigt viktigt att planera sina lektioner utifrån de mål
pedagogen vill att eleven ska uppnå, även när digitala läromedel används. Vi kände att
pedagogen kanske inte hade något tydligt mål under just denna observation.
Under den andra observationen märkte vi att eleverna var vana att arbeta med
surfplattor eftersom de hjälpte varnadra och hade bra rutiner för hur arbetet skulle
utföras. Att texterna skrevs ut, tyckte vi var bra eftersom eleverna då fick se sina verk
konkret. Genom att göra detta uppmanar pedagogerna eleverna till att skriva mer, och
det uppmuntrar deras skrivarglädje. Detta märkte vi då eleverna var väldigt stola och
ville visa upp vad de hade åstadkommit. Det som vi märkte som kan vara negativt, var
att eleverna jämförde sina texter med varandra, detta kan kanske ge negativ påverkan på
vissa elever.
Om lärarna hade varit tydligare i den tredje observationen, hade eleverna kanske följt
instruktionerna och arbetat tillsammans med att skriva och berätta vilket hade lett till att
19
båda var aktiva och ingen hade blivit passiv. Dock går eleverna endast i första klass och
har precis börjat arbeta enligt ASL-metoden, vilket också kan vara en anledning till att
de inte kunde följa instruktionerna. Att pedagogerna valt att placera elever i par där den
ena ligger längre fram i sin skriv utveckling än den andra, menar vi kan leda till att
eleverna inte samarbetar på önskat sätt. Nivåskillnaderna är i vissa fall så pass stora att
arbetet inte gynnar någon av eleverna, då den ena eleven inte får den utmaning som
behövs och den andra får för hög press på sig vilket kan leda till att eleven inte vill
arbeta. Under observationen kunde vi se att detta inte var en bra lösning eftersom den
som var lite längre fram var väldigt dominant och lät inte den andra eleven skriva.
Rasten som var mitt under lektionen tyckte vi ledde till en mer högljudd och orolig
stämning i klassrummet. Detta var även sista lektionen innan lunchen vilket också kan
ha orsakat den oroliga stämingen. Vi tyckte även här att flertalet elever arbetade
koncentrerat och bra tills det var dags för lunch. Vi hade önskat att rasten flyttades till
innan lunchen istället för att behålla den goda stämningen som var innan rasten.
4.3 Hur surfplattan och datorn används i klassrummet samt andra läromedel
Här kommer vi att skriva en sammanfattning och analys av vad pedagogerna svarade på
våra frågor om hur de använder surfplattan och datorn i klassrummet.
4.3.1 Sammanfattning av pedagogernas svar
Under intervjuerna med de olika pedagogerna fick vi fram att de försöker arbeta med
surfplattan eller datorn så mycket som möjligt. Beroende på skola och klass så arbetar de med
dessa läromedel ca: två till fyra gånger i veckan.
I fyra av intervjuerna berättade pedagogerna att eleverna oftast arbetar två och två, medan i
de två andra intervjuerna berättade pedagogerna att det var lite varierande. Vissa elever fick
arbeta ensamma med en surfplatta, medan vissa fick arbeta tillsammans då de inte hade
tillgång till så många surfplattor eller datorer.
Datorerna och surfplattorna används främst till att skriva texter. Tre av de intervjuade
pedagogerna berättade att de använde surfplattor till ASL. Surfplattorna användes även till att
söka information, både av eleverna på egen hand och tillsammans i helklass. En av
pedagogerna berättade att datorn användes mycket till att titta på lilla aktuellt och lektion.se.
Alla pedagoger är överens om att de skulle behöva fler surfplattor till sina klasser, så att de
hade kunnat använda dem mer. En av pedagogerna berättade att om de hade haft surfplattor
20
till varje elev så hade de kunnat låna e-böcker i hela klassuppsättningar som de hade kunnat
läsa tillsammans i klassen. En av pedagogerna som arbetar i en första klass berättar att han
skulle vilja använda surfplattan så mycket mer än vad han gör idag, men att resurserna
begränsar användandet.
Vi har för få, så nu i början använder vi det mest till ASL. Men jag har
även använt det till att de får skriva räknesagor, men det blir som en extra
uppgift. När vi har arbetat med grunden i matte så har de skrivit sina
räknesagor. Vi har sedan skrivit ut dem och de har fått göra bilder till
dem. Vi kan använda dem så mycket mer i alla ämnen för vi känner att vi
kan sätta fart på eleverna på ett helt annat sätt, men det är tyvärr där det
brister. Att vi har för få, det begränsar oss. Vi hade kunnat använda dem så
mycket mer redan nu. Sagt av Erik
I vissa klasser hade pedagogerna endast en surfplatta till hela klassen vilket är lite. Beatrice
berättar att hon använde datorn och smartboard istället när det var helklass. Hon menade även
att om de hade haft resurser på skolan så att alla elever hade kunnat få en dator så hade de
kunnat använda dem mycket mer, eftersom skolan köpt licens för alla elever till ett digitalt,
internetbaserat läromedel som heter Liber espresso. Programet är anpassat för elever som går i
förskolan, låg- och mellanstadiet. Det är grundat utifrån Lgr11 och där visas de olika
kunskapskraven som finns väldigt tydligt. ”Liber espresso” tar upp de flesta, om inte alla
ämnen. Det finns texter, videos och olika övningar som man kan göra klassvis och enskilt.
Tanken är att varje elev på skolan ska få en egen inloggning som de kan ha på sin egen
elevdator.
Beatrice fortsätter med att säga att som det är nu måste de arbeta via smartboarden så att
alla elever kan se, men att det hade varit bra om alla haft en dator för då hade de kunnat arbeta
med det mycket mer och anpassa lektionerna till varje elevs behov.
Dagligen använder jag datorn när vi arbetar med Liber espresso. Vi
använder det via smartboarden. Surfplatta har jag en och jag har inte så
många applikationer, så den tar jag fram vid speciella tillfällen om någon
behöver den eller om någon behöver den som belöning. Då använder vi
den.
Sagt av Beatrice
I alla klasser använder de även traditionella läromedel. Främst var det matteboken som de
använde, men även laborativt material. Annika berättade att hon arbetade mycket med
egengjort material. T.ex. så skrev hon texter själv och gjorde arbetsblad i matematiken.
Diana säger att de i skola 2 använder sig av en applikation som heter ”skolstil”. I den
applikationen kan eleverna skriva sina egna texter med hjälp av en talsyntes. Detta innebär att
21
när eleverna skriver en bokstav så ljuder surfplattan bokstavsljudet. När de sedan trycker
mellanslag så säger surfplattan hela ordet, samt hela meningen när de sätter punkt. Detta
tycker en av pedagogerna är jättebra eftersom eleverna då får lyssna till hur bokstäverna och
orden låter varje gång de skriver. Detta gör att eleverna klarar av att skriva mycket enskilt och
får en stark känsla av att de kan skriva och läsa själva. Erik som även han är pedagog på
denna skola tycker att ”skolstil” är bra för att skriva, men att det är lite tråkigt eftersom det
inte går att ändra teckensnitt eller storlek på texten för att t.ex. skriva en större rubrik.
4.3.2 Analys
I de flesta intervjuer så fick eleverna arbeta två och två dels för att pedagogerna inte hade
surfplattor till alla elever, men även för att de skulle samarbeta och skriva tillsammans. Om
detta skriver både Trageton och Lövgren, där de menar att det är en av de viktgaste sakerna i
arbetet med ASL. Kommunikation och samarbete är viktigt och eleverna ska kunna hjälpa och
stötta varandra.
Programet ”Liber espresso” är bra på så sätt att det tar upp alla ämnen och det är baserat på
Lgr11 så att den information och de övningar som finns där är aktuella. Det finns en mening
med dem. Vi var inne och testade programmet och kom fram till att alla ämnen finns med.
Där finns massor av övningar, och informationen som finns där är anpassad till elevernas
nivå. Det som vi reflekterade över var att vissa övningar inte var så roliga, men att de hjälper
elever med färdighetsträning. Vissa filmer som fanns där kunde varit mycket bättre och fått
mer mening om de hade utformats på ett annat sätt, t.ex. genom att avslutas med ett problem
som eleverna kunde reflektera över eller testa. Att skolan köpt licens för detta program utan
att ha tillräckligt många datorer, finner vi lite meningslöst då de flesta övningar som vi hittade
var enskilda övningar. Det enda som i princip kan göras i helklass är att läsa informationen
och det fakta som finns där.
4.4 Pedagogiska fördelar och nackdelar med surfplattan och datorn
Här kommer vi att skriva en sammanfattning och analys av vad pedagogerna svarade på
våra frågor om fördelarna och nackdelarna med användning av surfplattor och datorer i
klassrummen.
22
4.4.1 Sammanfattning av pedagogernas svar
Pedagogerna tycker att surfplattan eller datorn bidrar till att det blir enklare för eleven att
skriva texter och att redigera dem så att de blir grammatiskt korrekta och att fördjupa dem. De
sa även att det blir lätt att hitta information och bilder och det är ett snabbt sätt att komma
igång och börja jobba mer självständigt. Det blir en varierande undervisning och de är
ständigt uppdaterad med den nyaste och mest aktuella informationen. De sa även att de kan
koppla datorn eller surfplattan till projektorn eller smartboarden så att alla kan hänga med i
undervisningen. Pedagogerna sa även att det finns många olika program och applikationer
som de kan använda och att om eleverna arbetar två och två så bidrar det till en dialog mellan
eleverna, men även mellan lärare och elev. Vikten av dialogen tar många av pedagogerna upp
- att eleverna får reflektera och prata om sin uppgift samt få hjälp från varandra.
Jag tror det handlar mycket om grupparbetet. Jag tycker inte man ska
sitta själv och arbeta. Jag tror det är bra att ha den här dialogen med någon
annan. Om varför man gör som man gör, och -varför skrev du så? -stavas
inte det ordet på det sättet? Sen när man sitter och skriver i sin skrivbok,
då är man helt inne i sin egna lilla värld. Många gånger i de här
skrivböckerna fyller man i ett ord som fattas och jag tror inte att man
tänker efter på samma sätt när man jobbar på det sättet. Sagt av Diana
Felicia berättade om fördelen med att ha en surfplatta jämfört med en dator i vissa lägen,
då eleverna kan sitta i ett mindre utrymme och arbeta själva.
Eleverna tar ofta surfplattan och sätter sig i ett hörn med en kamrat och
kanske läser eller lyssnar till en bok, de kan på så sätt arbeta mer
självständigt. Detta är lite svårare med en dator eftersom den inte är lika
portabel. Sagt av Felicia
Diana och Erik tar också upp skillnader mellan en dator och en surfplatta. De belyste det
faktum att på en dator finns det betydligt fler verktyg att använda då de skriver. Det går att
reglera storlek, stil, färger, med mera. Erik förklarade att skriva på surfplattans program kunde
vara lite grått och tråkigt, medan när eleverna skriver i datorns program så kan de prova sig
fram med de olika verktygen och på så sätt göra skrivandet roligare. Vissa av pedagogerna
kände sig även mer hemma med datorer, men de använde mestadels surfplattor i sina
klassrum - detta på grund av att surfplattorna var ett nyare läromedel med nya program som
skulle hjälpa eleverna ytterligare med deras utveckling. Erik berättade om några elever som
tyckte att det var jobbigt att skriva på datorn och därför hellre ville skriva sina texter för hand.
Alla är vi olika, förklarar Erik.
23
En stor nackdel som togs upp av alla pedagoger var bristen på tillräckliga digitala
läromedel - både surfplattor och datorer. Dessutom påpekade alla pedagoger vikten av att
tekniken fungerade, t.ex. att internetuppkopplingen fanns, att läromedlen hade batteri, och så
vidare. Beatrice förklarade att det beror på att skolan i fråga inte har resurser eller pengar för
att hänga med och ge eleverna vad de behöver när det gäller digitala läromedel.
Många skolor köper in datorer eller surfplattor, men sen är det ingen
uppföljning eller stöttning i just det här med tekniken. Ska man ha det så
ska man även ha en liten skrivare i klassrummet som är kopplad till
surfplattorna, för man har inte tid att springa i korridorer eller till
personalrum för att hämta dem. Sagt av Erik
Erik tar upp vikten i att kritisera och förstå varför skolan väljer att köpa in olika läromedel.
Precis som så många andra pedagoger tar Erik även upp vikten i att pedagogerna som ska
arbeta med dessa läromedel kan hantera dem och använda dem.
Utöver digitala läromedel måste eleverna lära sig att skriva för hand. Finmotoriken och
grovmotoriken måste eleverna arbeta med, sade alla pedagoger. Detta kunde övas på olika
sätt, allt från teckningar till att skriva för hand.
Det enda som jag tycker är att man fortfarande behöver kunna skriva för
hand. Man behöver kunna skriva ett snabbt meddelande eller en lapp, helt
enkelt. Då måste man ha någon sorts automatiserad skrivning, för där är vi
inte än. Vi tar ju inte fram vår iPhone och skriver ett litet meddelande, och
så kommer det ut en liten lapp som man kan ge någon. Klart, det finns email, men det är inte alltid det passar. Så jag tycker fortfarande man
behöver automatisera sitt skrivande för hand. Men då är det bara att
komplettera, så negativt tycker jag inte det är. Sagt av Annika
4.4.2 Analys
Precis som Lövgren, (2009) berättar pedagogerna att skrivning på dator eller surfplatta
hjälper eleverna att bearbeta texterna på ett enklare sätt och att programmen på skrivverktyget
ger plats för ändringar, stora som små. Texterna blir fina utan att behöva vara skrynkliga eller
ha intryckta bokstäver, så som Grönlund även tar upp.
Pedagogerna vi intervjuat tog alla upp vikten av att skriva tillsammans, att arbeta två och
två, och detta menar både Trageton och Lövgren är otroligt viktigt. Dialogen som uppstår
mellan eleverna hjälper dem att förstå, analysera och sedan klara uppgiften. Genom att
eleverna samarbetar utvecklas olika egenskaper. Det kan vara allt från att lära sig lyssna och
24
turtagning, till att ifrågasätta och anpassa sig efter någon annan. Detta är alla egenskaper som
behövs i livet, och vissa av dessa egenskaper kan vara svåra att utveckla om allt arbete hela
tiden utför på egen hand. Vi kommer även in på Vygotskijs sociokulturella teori, som handlar
om att vi lär oss av varandra. Genom att dela med sig av sin kunskap, befästes den djupare i
sig själv. Detta kan vi även se i Säljös (2005) spiral, som illustrerar hur människan går till
väga när hen lär sig något nytt. När hen är kommen till den tredje fasen, då hen kan förklara
för någon annan hur redskapet fungerar och då finns redan tillräckliga kunskaper för att kunna
använda redskapet på ett bra sätt. Det fungerar på samma sätt när elever samtalar och delar
med sig av sina kunskaper till varandra. De förklarar hur ett ord stavas och samtidigt besätter
de den kunskapen djupare i sig själva.
Enligt Tragetons (2002) modell bör eleverna vänta med handskrivningen till årskurs två.
Då får eleverna göra sig bekanta med bokstäverna och olika ord som de sedan i andra klass
kan försöka sig på att forma. Finmotoriken tränas fortfarande i årskurs ett, men då genom att
rita eller liknande. Grönlund stärker Tragetons modell genom att påpeka att elever i åldrarna
sex-sju har svårt med motoriken och därför svårt att forma bokstäver. Grönlund förklarar
vidare, precis som pedagogerna, att de svaga eleverna kan känna att de hänger med enklare
när de får skriva på ett tangentbord till skillnad från när de skriver med papper och penna.
Eleverna kan skriva längre texter samt lägga mer fokus på innehållet i texten än själva
formandet av bokstäverna.
Att tekniken fungerar som den ska, kan bara önskas. Det finns många olika slags problem
med tekniken idag, både stora och små. Med tanke på hur tekniken vuxit fram under de
senaste åren, så kan vi bara sträva efter att skolan ska finna en lösning på dessa problem inom
en snar framtid. Anledningen till att de olika digitala läromedlen inte har så många nackdelar,
enligt vår undersökning, kan bero på att detta är ett nytt arbetssätt som fortfarande håller på att
beprövas. En av de nackdelar som vi kan se är om pedagogen inte har rätt kunskaper om det
digitala läromedlet, då kommer pedagogen ha svårigheter att planera lektioner samt att hjälpa
eleverna, vilket kan leda till att eleverna inte utvecklas inom önskat område. Risken finns i
och med många elevers förkunskaper att de associerar de digitala läromedlen till lek och spel.
För att förebygga detta måste pedagogen använda ett bra förhållningssätt jämtemot
läromedlen och eleverna. Ett annat sätt att förebygga denna nackdel är att ständigt ifrågasätta
vilka applikationer och program som finns installerade på läromedlet och relevans de har för
elevernas lärande. Det är viktigt att spara allt som görs i läromedlet regelbundet på ett externt
minne, eftersom om läromedlet skulle sluta fungera, så försvinner allt material.
25
4.5 Hur surfplattan och datorn hjälper eleverna i deras utveckling
Här kommer vi att skriva en sammanfattning och analys av vad pedagogerna svarade på
våra frågor om hur surfplattan eller datorn kan hjälpa eleverna i deras utveckling.
4.5.1 Sammanfattning av pedagogernas svar
En av pedagogerna pratade mycket om att lägger mer fokus på innehållet och att det blir
lättare att hjälpa eleven att redigera i texten efteråt. Det går att lägga till saker i texten utan att
det behövs suddas ut hela meningar och stycken. Pedagogen kan även hjälpa eleverna med att
få en mer beskrivande text med känslor och intryck. Denna pedagog sa även att det är bra
träning för eleverna inför framtida studier, eftersom eleverna förväntas skriva längre och mer
beskrivande texter ju äldre de blir.
Kraften läggs mer på innehållet än på att forma bokstäver: - Nu blev det
ingen fin bokstav här, nu suddar vi… Eleverna får mer tid att tänka på
innehållet. Går man i första klass eller början av andra så skriver man fyra
meningar till en bild, kanske upp till sju meningar för de som har lätt för
att skriva, men de blir inte mycket mer… När eleverna blir äldre och ska
skriva en lång berättelse med kapitel, då blir det mycket djupare innehåll
och mer grammatik. Då är det lättare att få lov att ändra det på datorn än
om man skulle sudda ett helt stycke bara för att det blivit fel på kanske tre
rader. Sagt av Annika
Flera av pedagogerna berättade om hur bra de tyckte att det var för eleverna med talsyntes
och att de får höra bokstavsljuden, orden och meningarna som de skriver. En av pedagogerna
berättade att hon tyckte att det även kunde hjälpa eleverna att se ordbilderna av de olika orden
när hon skrev en vuxentext efter elevens egen text. På så sätt kommer de hjälpa eleven att se
hur det ska se ut t.ex. med stor bokstav, mellanrum och punkt.
Detta betyder att man inte behöver eller ska påpeka när de blir lite fel i
texten eftersom detta kommer av sig själv med tiden. Sagt av Diana
Två av pedagogerna tyckte att det var bra med direkt feedback och att eleverna kunde ta
kritik lättare från en dator eller surfplatta än från en lärare eller klasskamrat. En av dem sa
även att det är bra för eleverna då de kan arbeta individuellt och i sin egen takt.
Nästan alla pedagogerna kunde se att de svaga eleverna och elever med svårigheter hade
utvecklats under tiden då de arbetat med datorerna och/eller surfplattorna. Klassen i helhet
däremot, var det svårare att se hur de utvecklades. Det sades av en pedagog att eftersom det
finns olika program hjälper det elever med olika svårigheter, att utvecklas. En annan pedagog
26
tog upp det faktum att eleverna i pedagogens klass tyckte det var så roligt att skriva på en
dator att deras texter utvecklades och blev längre. Eleverna skrev till och med olika kapitel till
sina berättelser. En av pedagogerna sa dock att han tycke det var för tidigt att jämföra
elevernas utveckling redan nu, eftersom han inte arbetet med just ASL och surfplattor
tidigare, utan endast med datorer. Men han tycket inte att det var surfplattan eller datorn som
gjorde så att eleverna utvecklades utan hur pedagogen använde redskapen i sin klass.
När vi hade datorer så använde vi dem mycket till fri skrivning och
även mycket i no och so, men jag vill nog inte säga att det är bättre eller
sämre, utan det är ett redskap. Det är många som kör det här: - fram med
datorer så löser det sig! men så enkelt är det inte. Utan den beror på oss,
vad vi gör med det. Man kan lyckas lika bra utan det faktiskt. Sagt av Erik
En pedagog berättade även att när de arbetar med ASL så sitter eleverna två och två. Då
försöker hon blanda eleverna så att de får sitta med olika personer. Tanken är att de ska sitta
med samma person en lite längre tid för att de ska lära känna varandra och på så sätt lära sig
sammarbeta bättre. Men eftersom eleverna är olika långt i sin utveckling så behöver hon ändra
skrivarkompisar ganska ofta. Hon nämner att det kan bli problem i fall en elev som är längre
fram i sin utveckling ska arbeta med en som är lite längre bak, då det kan detta resultera i att
den ena eleven blir sur och irriterad eller tar över hela skrivandet, medan den andra eleven blir
passiv och bara sitter med.
Meningen är att de ska jobba en längre period med den de skriver med.
De känner sig säkrare och lär känna varnadra. De vågar tycka och tänka
saker… Jag har sagt till en elev: - Du får spökskriva, som det kallas så
länge du skriver. Då har den andra tjejen blivit arg, -Vad är det där du
skriver? Det är bra en massa blablabla och det betyder ju ingenting. Då har
tjejen raderat det. Då sådana situationer uppstår får man kanske tänka om
och sätta henne med någon annan. sagt av Diana
Även Erik berättar att en dag så var det en elev som sa -Nej inte ASL igen.
I dessa situationer är det viktigt att man säljer in konceptet och anpassar
undervisningen så att den passar alla elever. Vi försöker para ihop
eleverna så att det ska bli så bra som möjligt T.ex. kan man inte sätta 2
elever som är jättesvaga tillsammans eftersom man då som pedagog måste
sitta hos dem hela tiden och det går inte. Sagt av Erik
Han säger att det är viktigt att blanda grupper hela tiden så att balansen hittas.
27
4.5.2 Analys
Att pedagogerna säger att elevernas texter blir mer utvecklade och lättare att bearbeta kan
vi även läsa i den studie som Hylén (2010) tar upp i sin bok, där han beskriver ett projekt som
gjorts på en högstadieskola i USA. Han berättar, som vi nämnt tidigare att eleverna visade på
stor utveckling när de på lång sikt fick använda datorer för sitt skrivarbete. Precis som
Folkesson (2004) skriver så blir eleverna medvetna om språket när de själva får experimentera
på datorn och provar och visar varandra. De upptäcker själva med hjälp av komentarer från
både lärare och andra elever hur de ska bygga upp en bra berättelse. Att nästan alla pedagoger
kunde se att de svaga eleverna och hur elever med svårigheter hade utvecklats under tiden då
de fått arbeta med datorerna och/eller surfplattorna var ett bevis på att digitala läromedel
stärker elevernas utveckling. Detta förklarar även Grönlund då han skriver att alla kan vara
med på sina villkor och menar med det att när texterna är färdigredigerade, ser de prydliga ut
och de går inte att se att eleven suddat eller klämt in någon bokstav som de missat. Pappren
ser också fina ut och har inte blivit skrynkliga och så vidare. Det är sådana saker som får
eleverna att känna sig stolta och vilja visa upp vad de presterat.
En av pedagogerna sa dock att han tyckte det var för tidigt att jämföra elevernas utveckling
redan nu eftersom han inte arbetet med just ASL och surfplattor tidigare, utan endast med
datorer. Men han tycker inte att det var surfplattan eller datorn som gjorde så att eleverna
utvecklades utan hur pedagogen använde redskapen i sin klass. Erik sa att det finns många
pedagoger som tänker att bara de tar fram datorn till eleverna så löser sig allt för dem, men
han menar att det inte är så enkelt. Som pedagog måste du konstruera uppgifterna på datorn
till eleverna så att de blir givande, och ha tydliga mål med varför du valt dessa uppgifter. Erik
lyfter att han tycker även att eleverna kan lyckas lika bra utan digitala läromedel. Detta
stämmer enligt Trageton (2005;13) också, han menar att IKT bör ses enbart som ett
hjälpmedel eller ett läromedel som ska hjälpa eleverna att arbeta mot de mål som står i
läroplanen.
Diana berättade att de använder sig av systemet skrivarkompis när de ska arbeta med ASL.
Detta innebär att eleverna sitter två och två, hon menar att de ska sitta med samma person en
länger tid eftersom de lär känna varandra och då känner de sig även trygga. Detta finner vi
stöd i hos både Trageton och Lövgren som menar att när eleverna får arbeta två och två så kan
de ha en dialog med varandra, det blir ett socialt samspel och de kan hjälpa varandra både
med det språkliga, men även med de tekniska bitarna. Lövgren menar precis som Diana
berättade ovan, att det kan vara en fördel att behålla samma skrivarkompis en längre tid
eftersom eleverna då hinner etablera en trygg relation samt en rollfördelning som fungerar.
28
Hon menar även att det syns tydligt att någonting händer med språket när eleverna får arbeta
tillsammans än när de sitter själva och skriver.
Lövgren skrev även att det är svår för mindre elever att samarbeta och hålla sig
koncentrerade. Detta är något vi såg under två av våra observationer i första klassen och i den
ena andraklassen. Hon skriver att det därför spelar roll vilken typ av uppgift som delas ut. Är
det en uppgift där den ena eleven ska berätta och skriva något och den andra står bredvid, så
kommer den andra eleven ganska snart vara ointresserad och sysselsätta sig med något annat.
Lövgren (2009) menar att pedagogen måste ge uppgifter som stimulerar båda två. De ska
alltså utformas så att den ena elevens fingrar skriver det den andra vill berätta och vise versa.
Detta fick oss även att tänka på när Erik berättade om eleven som hade sagt – nej inte ASL
igen, och att han då berättade om hur viktigt det är att anpassa arbetsuppgifterna efter vilka
elever och vilken elevgrupp som du har framför dig. Att arbetet aldrig kan vara samma i alla
klasser.
Under en av de observationer vi gjorde i skola 2 i en andraklass, fick vi ta del av när
eleverna arbetade med ASL. Pedagogen berättade att hon introducerat ett arbetsätt som utgår
ifrån läsfixarna, det är fyra karaktärer som hjälper eleverna att bearbeta de texter de läser. Det
är en Detektiv som reder ut svårigheter i texten, en Spågumma som försöker förutse vad
texten handlar om, en Apa som är nyfiken och hela tiden ställer frågor, samt en Cowboy som
sammanfattar texten. Med hjälp av dessa lär eleverna sig att analysera och tolka texten på
många olika sätt. Pedagogen berättade att eleverna fick skriva egna sagor under arbetet med
ASL. De fick tydliga instruktioner på hur en saga var uppbyggd och fick därefter rita sagans
handling utan ord. När de var färdiga med detta fick eleverna arbeta på surfplattorna och
skriva sina sagor två och två. Då en av eleverna berättade sin saga, skrev den anda eleven ner
den i textform. Denna observation gjorde det lättare för oss att förstå vad pedagogerna
menade under intervjuerna när de sade att de arbetade med ASL. I och med att vi fick se ASLarbetet i både en förstaklass och en andraklass kunde vi se hur detta arbete hjälper eleverna att
utvecklas då de redan i andraklass kunde skriva egna sagor utifrån de instruktioner de fått.
4.6 Hur tror du framtiden kommer se ut
Här kommer vi att skriva en sammanfattning och analys av vad pedagogerna svarade på
våra fråga om hur de tror och önskar att framtiden kommer att se ut.
29
4.6.1 Sammanfattning av pedagogernas svar
När pedagogerna ser på framtiden tror de att skolan kommer att vara mer digital, både
teoretiskt och praktiskt. Felicia önskar att det i framtiden skapas ett program som gör det
möjligt för eleverna att skapa sina egna böcker som de sedan kan lägga upp på nätet så att
hela världen kan ta del av dem, som deras egen e-bok. Conny och Beatrice tror att eftersom
skolan inte hänger med i tekniken, så kommer inte den framtida skolan göra det heller. De
menar att när skolan väl får in surfplattor till alla elever, så är det omodernt och att tekniken
ändras hela tiden och det gäller att ständigt vara uppdaterad. Beatrice förklarar vidare att det
skulle vara bra om alla pedagoger får utbildning i hur de kan arbeta med dessa digitala medel,
samt att det alltid ska finns support som de kan kalla in om det skulle behövas.
Det är ju säkert mer digitalt, men jag tror inte det blir jättestora
förändringar, eftersom om man kollar tillbaka för fem till tio år sedan så
hade man ju datorer då också. Det har inte skett så stora förändringar på
den tiden. Det är en sak att ha redskapen, men det är en annan att lära sig
använda dem på rätt sätt. För hur rik en kommun än är och bara delar ut,
som man gjort i vissa kommuner till årskurs fem och sex, så att alla får
varsin dator, så räcker det inte. Och så tror man att man kan frälsa världen.
Så lätt är det inte. De använder det mer till spel och Facebook. Det tror jag
inte utvecklar skolan så mycket. De kan ju utveckla sökvägar som de lär
sig, för barnen är ju verkligen jätteduktiga idag, så på det sättet är det
positivt. I framtiden kanske alla sitter med sin telefon och gör arbeten i
den, jag vet inte.
Sagt av Erik
Även om framtiden kan se ljust ut, tar Annika upp en bra poäng när hon ser frågan från ett
annat perspektiv.
Alltså det enda som jag tänker på, men det spelar ingen roll egentligen,
är att en bok kan absolut eldas upp och försvinna, men det här att allt finns
i ett cyberminne. Man måste ju säkerhetskopiera allt om man ska ha det
kvar och det är lite flyktigt på något vis. Det finns någonstans i något
cyberminne någonstans och vad händer om de kraschar? Då är allting
borta. Det är mer det att arbetet man har gjort och resultaten bara kan
försvinna, och då är det svårt att gå tillbaka både som elev o som lärare.
T.ex. om man har en digital portfölj på en elev istället för en pärm och
sedan kraschar hela datorsystemet. Eller så ska man byta system. Då finns
det ingenting kvar från den eleven som man kan titta på, hur det har gått
och såhär. Det är mer det jag är rädd för, sen att det är digitalt spelar ingen
roll egentligen. Sagt av Annika
30
4.6.2 Analys
Pedagogerna tittade först tillbaka på vad som har hänt de senaste åren, för att få en
förförståelse om vad som kan förändras på ca: tio år. Sedan utifrån det resultatet, kunde de
försöka förutspå vad som kan ha utvecklats tio år framöver. Vi fick svar om vad pedagogerna
önskade samt vad de trodde skulle ske i skolans framtida värld. Pedagogerna trodde att i
framtiden kommer de att använda sig av läromedel som var mindre till storlek, men med
större räckvidd, att mindre föremål kommer att ha fler funktioner och finesser som kan
användas på flera olika sätt.
Informations- och kommunikationsteknologi är moderna verktyg och
måste bli vardag i skolan precis som de är vardag hemma. Vi utbildar våra
barn som ska leva och verka i morgondagens samhälle och därför måste
utbildningen i grundskolan naturligtvis vara uppdaterad redan från de
första åren. Lövgren (2009;70)
Med detta menar Lövgren, precis som de olika pedagogerna, att skolan ska vara
uppdaterad, att samhället förändras och att skolan ska hänga med i förändringarna. Det är
viktigt att eleverna kommer i kontakt med flera olika informationers möjligheter och förslag
på lärande och det är pedagogerna som har tillfälle att ge dessa olika alternativ till eleverna.
Många av pedagogerna tror att framtiden kommer att digitaliseras ytterligare, och därför
måste eleverna ha någon form av kunskap om tekniken vi har idag, för att få en grund. Det
kommer förmodligen finnas mer avancerade tekniska läromedel i framtiden. Kunskap om hur
olika tekniska läromedel fungerar kan vara till en stor fördel, och det kan pedagogerna bidra
med till sina elever, förkunskap för framtiden. En av pedagogerna tänkte ett steg längre än de
andra pedagogerna vi intervjuade, hon tänkte på vilka nackdelar som kan finnas med att allt
blir mer digitaliserat. Allt har en nackdel, stor eller liten, precis på samma sätt som en
handling har en konsekvens.
31
5 Slutsatser och förslag till fortssatt forskning
I detta kapitel kommer vi att ta upp och diskutera fördelar och nackdelar med litteraturen vi
valt, samt metoden vi använt oss av. Även slutsatserna av vårt arbete kopplat till våra
frågeställningar, samt kommer förslag till fortsatt forskning tas upp nedan.
5.1 Slutsatser
Vi har kommit fram till att elever som får använda digitala läromedel utvecklas snabbare i
och med att eleverna får en känsla av att de kan klara av uppgifter på egen hand. Eleverna på
den ena skolan klarar, enligt vissa pedagoger av att ta kritik från en dator eller surfplatta
bättre, än vad de gör från en pedagog eller kamrat. Detta innebär att de med hjälp av de
digitala läromedlen kan utvecklas vidare jämfört med om de inte hade haft tillgång till det. I
båda skolorna arbetade eleverna tillsammans, om det var möjligt, och på så sätt kunde de
stärka och dela med sig av sina kunskaper till varandra. Detta tyckte vi fungerade bra mellan
vissa elever då vi gjorde våra observationer. Det som vi upptäckte var vikten av att eleverna
får tydliga uppgifter och vet vad de ska göra. Detta för att om eleverna inte vet vad de ska
göra tappar de koncentrationen och intresset för uppgiften väldigt snabbt. Som pedagog bör
du vara väl medveten om vilka applikationer och program som du använder i sin
undervisning. Det är viktigt att det finns en baktanke och ett syfte med varför just dessa
applikationer och program används, så att det inte bara blir spel och lek. Dessutom är det
viktigt hur du som pedagog refererar till arbetet med digitala läromedel och att använda
uttryck som ”arbeta” istället för ”spela”. Detta berättade en av pedagogerna under en
observation, där hon delgav oss att hon var mycket noga med hur hon formulerade sig kring
arbetet med de digitala läromedlen. Vi anser att det är viktigt att skriva ut allt eleverna
producerar och låta eleverna sätta in detta i en pärm för att de konkret ska kunna se sin
utveckling genom arbetets gång. Att skriva ut elevernas alster för att se elevernas utveckling
konkret, anser vi är bättre för en hållbar utveckling än att alla elever ska ha varsin lärobok
som de ska fylla i och sedan kanske inte ha någon användning för.
Genom att använda digitala läromedel kan eleverna på ett bra sätt hjälpas i deras
utveckling, eftersom skrivning på tangentbord utvecklar båda hjärnhalvorna, samt att det ger
mer utrymme för kreativitet och egentänkande. Egenskaper i sammarbete, turtagning och
sociokulturella normer utvecklas då eleverna får arbeta i par, precis som vi har sett att de gör i
dagens arbete med digitala läromedel. Genom att arbeta med digitala läromedel kan
32
färdighetsträning, så som addition och subtraktion bli roligare, då det finns olika program som
kan stimulera fler olika sinnen hos eleverna. Det vi har kommit fram till är att eleverna tycker
att det är roligare att träna upp sina färdigheter på ett digitalt läromedel än på en stencil eller i
en skrivbok. När de tränar på det digitala läromedlet så kan eleverna göra övningen flera
gånger utan att tröttna, eftersom de blir mer engagerade och deras sinnen blir tillfredställda av
de olika intryck som de möter i programmet.
I skola 2 användes de digitala läromedlen dagligen till arbetet med ASL. Detta var ett
arbetssätt som de arbetat mycket med i den skolan. Vi tycker, efter det att vi både hört och sett
olika klasser arbeta med ASL, att det är ett bra arbetssätt som utvecklar elevernas läs- och
skrivkunskaper snabbare än om de skulle börja med läsning och handskrivning. Vi såg även
att genom att börja skriva, kunde eleverna läsa det de skrivit samt vad deras kamrater skrivit,
beroende på deras nivå. Vi fick även ta del av elevernas texter och många av dem var mer
välutvecklade än de handskriva texter vi tidigare tagit del av där eleverna inte fått arbeta med
ASL. Vi kan se en framtid med att använda sig av Tragetons modell, ASL. Detta för att inte
bara stärka de svagare eleverna, utan även för att stärka och ge utmaningar till de som kommit
längre i sin utveckling. Vi kom även fram till att när eleverna får arbeta med datorer och
surfplattor, så skriver de längre och mer beskrivande texter. Detta eftersom det blir lättare att
redigera texterna efter att de fått skriva ner allt de har i huvudet. De digitala läromedlen
tillåter eleverna således att läsa igenom sina texter och bearbeta dem på ett lätt och smidigt
sätt, jämfört med om de skulle skriva ner dem för hand. Då skulle det bli mycket svårare att
hoppa in i texten och lägga till något t.ex. en känsla eller en beskrivning. Eleven skulle då få
sudda ut en massa text och sedan skriva om allt eller i värsta fall få skriva om hela texten.
Resultatet av detta blir att de elever som tycker det är jobbigt eller inte har motivation att
skriva kommer inte att bearbeta sina texter och vi tror även att eleverna kommer att skriva så
lite som möjligt. Datorerna och surfplattorna ger alla elever en möjlighet att på ett enkelt sätt
utveckla sitt skrivande.
Vi anser även att det är bra för eleverna att använda digitala läromedel för att skriva då
deras finmotorik inte är tillräckligt utvecklad för att skriva förhand när de går i första klass.
Eleverna får ett stärkt själförtroende när de ser hur mycket de skriver och hur fina deras texter
blir. Genom att arbeta på detta sätt så hjälper det eleverna att utvecklas och deras lust att lära
blir större.
33
Utifrån våra observationer, intervjuer samt den litteratur vi har läst, anser vi att de digitala
läromedlen hjälper eleverna att utvecklas på flera olika sätt och att skolan ska ge eleverna
tillgång till olika digitala läromedel. Genom internettuppkoppling är läromedlet alltid
uppdaterat, det är snabbt och enkelt. Alla kan lära sig använda det, pedagoger och elever. Vi
anser att de digitala läromedlen givetvis måste kompletteras med laborativt material eftersom
det är viktigt för eleverna att både få det konkreta och det abstrakta lärandet. Arbetsböcker är,
enligt oss tråkiga och meningslösa. Det är slöseri med resurser då samma övningar kan göras
på en dator eller surfplatta, flera gånger om, en arbetsbok däremot kan endast användas en
gång och av en elev. Precis som många av pedagogerna anser även vi att skönlitteratur är en
viktig del i undervisningen. Än så länge finns inte alla böcker som e-böcker och därför är det
viktigt att använda sig av fysiska böcker också. Framtiden närmar sig och mycket tror vi
kommer att bli digitaliserat, men det är även viktigt att vi har kvar våra fysiska böcker. Det
ger en annan känsla till läsning och det är bra för eleverna att veta att det finns andra
informationskällor. Det är även viktigt att säkerhetskopiera allt som görs i skolan eftersom om
en dator eller surfplatta kraschar, måste det finnas en backup.
5.2 Förslag till fortsatt forskning
Tragetons modell har under ett antal år utvecklats och det är bara nu som vi använder oss
av ASL i Sverige, speciellt med digitala läromedel. Vi hade väldigt svårt att hitta tidigare
forskning av främst surfplattor. Vi hoppas att det kommer forskas mer om barns utveckling i
de tidigare åldrarna där de får använda surfplattor regelbundet. Det borde även forskas mer
gällande utvecklingen av surfplattsanvändandet med eleverna, då vi anser att surfplattor kan
användas till så mycket mer än vad vi har sett under detta arbete.
34
Referens
Litteratur
Folkesson, Anne-Marie. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund:
Studentlitteratur.
Hylén, Jan. (2010). Digitalisering av skolan. Lund: Studentliteratur.
Häger, Björn. (2001). Intervjuteknik. Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentliteratur.
Lövgren, Erica. (2009). Med datorn som skriverktyg- språk motorik och
bokstavsformer. Stockholm: Bonnier
Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (Upplaga 4:1) Lund: Studentitteratur.
Rienecker, Lotte. (2004). Problemformulering. Malmö: Liber
Strandberg, Leif, (2009). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappa.
Stockholm: Norstedt
Säljö, Roger. (2005) Lärande & kulturella redskap: om lärprocesser och det kolektiva
minnet. (Upplaga 2:1) Falun: Scandbook AB
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskolan och skolan.
Stockholm: Liber
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra – Samlärande i praktiken. Stockholm:
Liber
Nätet
Pedagog Stockholm- en film om arbetet med ASL
http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/att-skriva-sig-till-lasning/att-skriva-sig-tilllasning-med-ipad/
(2013-10-02)
Skriv för livet- blogg av Marie Norgren – ett reportage med Arne Trageton
http://skrivforlivet.wordpress.com/2012/06/01/Trageton-om-ASL/
(2013-10-10)
Forskning.se- Artikel av Åke Grönlund
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/barnlarsigskrivaochlasasnab
baremeditundervisning.5.4cd5847a13deddda7c71e0.html
(2013-10-15)
35
Vetenskapsrådets publikation: God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011
http://vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf
(2013-09-22)
Vetenskapsrådet publikation: Forskningsetiska principer: inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning
http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
(2013-09-22)
Bilagor
Bilaga 1 Föräldrabrev
Bilaga 2 Observation Skola 1 årskurs 2
Bilaga 3 Observation Skola 2 årskurs 2
Bilaga 4 Observation skola 2 årskurs 1
36
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter från lärarutbildningen på Malmö Högskola som skriver vårt
examensarbete nu. Vårt arbete handlar om surfplattor och datorer i undervisningen. Eftersom
vi vet att era barn går i en skola där det används dessa läromedel har vi valt att göra
observationer i vissa klasser.
Vi hade tänkt anteckna , anteckningarna kommer enbart att användas av oss och kommer
att raderas så fort vi är klara med arbetet. Läsarna kommer inte kunna identifiera vem som
sagt eller gjort vad, eftersom vi inte kommer nämna några vid namn, varken elever eller skola
i vårt arbete.
Nedan skriver ni under om ni godkänner detta och vill hjälpa till med forskning inom
skolvärlden.
Skicka lappen med era barn till skolan senast den XX/XX.
Tack på förhand.
Stephanie Soares & Leila Thulin
Jag godkänner att mitt barn är med i undersökningen:
Barnets namn:
___________________________________________________________________________
Vårdnadshavarens underskrift:
Datum:
____________________________________________________
37
_____________________
Bilaga 2
Skola 1, årskurs 2, 9 elever och en lärare.
När vi kom till skolan var eleverna och läraren på väg till ett annat rum eftersom det
var en liten grupp av klassen. Eleverna fick sätta sig i grupper om tre och tre, och fick
sedan vänta på att få instruktioner på vad de skulle göra. Sex elever skulle arbeta med
matematik och tre elever med skrivutveckling. De elever som arbetade med matematik
satt med varsin surfplatta och arbetade i olika matematik appar beroende på vilken nivå
de var på. Läraren bestämde vilken app samt vilken område i appen som eleven skulle
arbeta med, dock märkte vi att eleverna arbetade en kort stund med det och sedan bytte
eller diskuterade vilken app eller vilket arbetsområde de andra eleverna var på. Det
diskuterades matematiska termer mellan läraren och eleverna. Vi såg även att elever
bytte surfplatta med varandra för att de tyckte det var för svårt eller för lätt, detta såg
dock inte läraren.
De tre elever som arbetade med skrivutveckling arbetade i en app där de skulle skapa
en bok. Tanken var att de skulle arbeta tillsammans och fick därför bara en platta. Detta
resulterade i att två av eleverna var passiva medans en arbetade. En av eleverna satt och
gjorde andra saker och den andra kollade lite på vad den som arbetade gjorde. De
började med att ta ett foto på sig själva, sedan skulle de skriva en text till fotot. Därefter
skulle de spela in när de läste texten och sedan kollade de på resultatet. Appen hade
dock en del problem och fungerade inte som den skulle. Fotot hamnade upp och ner,
text försvann med mera. Detta ledde till att eleverna tröttnade och gick iväg, de gick
bort till de elever som arbetade med matematik och började prata med dem. Efter en
stund, ca: 15 minuter, fick eleverna arbeta med något annat ämne. Vi märkte dock att
vissa elever inte arbetade, utan lekte istället. Eleverna tröttnade fort och ville bytta
uppgift. Vi märkte även att vissa elever hjälpte varandra när de hade svårigheter.
38
Bilaga 3
Skola 2, årskurs 2, 6 elever och en lärare.
Vi gick in i ett klassrum och läraren berättade lite om vad de gjort tidigare och vad
de skulle göra nu. De skulle skriva sagor, först skulle de rita en saga i serieform därefter
fick de berätta sin saga för läraren som ställde frågor om sagan. Sedan skulle de två och
två skriva ner sagorna genom att en berättade och den andra skrev. De hade tidigare gått
igenom hur man skriver sagor med t.ex. ”det var en gång…” och olika sagor ord, figurer
och föremål. De hade även gått igenom att sagan måste ha en början, ett problem, en
lösning och ett slut. De arbetade i en app som hette ”skolstil” där de fick skriva. Appen
hade talsyntes, vilket innebär att varje bokstav som eleven tryckte in ljudade plattan och
efter varje mellanrum så sade den ordet och när de sedan satt punkt sades hela
meningen som de hade skrivit.
Eleverna skrev och läste relativt bra, i tal kunde eleverna uttrycka sig, oftast hade de
grammatiskt rätt, men i skrift kunde det bli lite fel eftersom programmet läste ordet
kunde det bli stavat så som det låter. Oftast blev det rätt, men texterna krävde lite
rättning. Eleverna kunde arbeta relativt enskilt. Eleverna hjälpte varandra att stava och
utbytte åsikter och tankar om hur det skulle skrivas. Vid vissa tillfällen hände det att den
ena eleven som inte var aktiv i skrivandet, rättade den andra genom att säga: ”de var
inte så jag menade” eller ”det stavas med ett t”.
Eleverna i denna grupp hade en lugn stämning och satt och arbetade in i det sista
utan avbrott. När eleverna var klara med en saga kom läraren till dem och hjälpte dem
att rätta sina texter om de ville. Pedagogen ställde även frågor till eleverna om vad som
hände och hur figurerna i sagen kände och så vidare, för att utöka och fördjupa texten.
Därefter skrev de ut texten direkt så att eleverna fick den i pappersform. Vissa elever
tyckte att det var en tävling att se vem som skrivit mest. När texten kom ut på papper
var eleverna väldigt stolta och visade upp sina verk. Läraren sa även till dem att de
kanske skulle läsa upp sagorna på föräldramötet vilket eleverna blev jätte glada för.
39
Bilaga 4
Skola 2, årskurs 1, 20 elever, två lärare och en extra resurs.
Eleverna hade fått en uppgift att skriva: Jag är glad när… Eleverna fick först rita på
ett papper och sedan skriva på surfplattan om vad som gör dem glada. De arbetade två
och två, vissa arbetade tre och någon arbetade själv. Eleverna samtalade mycket och
tanken var att en skulle berätta och den andra skriva, men vissa av eleverna skrev själva
vad de ville ha sagt och detta resulterade i att den andra blev, i vissa fall lite passiv.
Eleverna arbetade med en skrivkompis som det är tänkt att dem ska arbeta en längre tid
med. Det är läraren som valt vem eleven ska arbeta tillsammans med och i de flesta fall
har läraren valt en som är längre fram i sin utveckling och en som är lite längre bak. I en
grupp kunde vi se att detta inte var en bra lösning eftersom den som var lite längre fram
var väldigt dominant och lät inte den andra eleven skriva.
Mitt under lektionen hade de en 20 minuters rast, detta tyckte vi ledde till en mer
högljudd och orolig stämning i klassrummet efter rasten. Detta var även sista lektionen
innan lunchen vilket också kan ha orsakat den oroliga stämingen. Vi tyckte även här att
flertalet elever arbetade koncentrerat och bra tills det var dags för lunch. Eleverna i
denna klass använde även dem appen ”skolstil”.
Två av eleverna som arbetade tillsammans hjälpte varandra genom att använda sig av
alfabetet på väggen. Den som skrev sa vad den ville skriva, sedan började dem med ett
ord i taget och den andra eleven sa vilken bokstav den andra skulle skriva. Därefter
kollade han på alfabetet på väggen och hittade rätt bokstav på plattan som upprepade
bokstavsljudet.
40
