Nationella riktlinjer för antipsykotisk

Nationella riktlinjer
för antipsykotisk
läkemedelsbehandling
vid schizofreni och
schizofreniliknande
tillstånd
Vetenskapligt underlag
Bilaga
Preliminär version
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.
Förord
Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna är en komplettering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. De fullständiga riktlinjerna finns på
www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer.
Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget
för dessa riktlinjer.
Lars-Erik Holm
generaldirektör
Innehåll
Förord ......................................................................................................................... 3
Läsanvisning ............................................................................................................. 5
Inledning ................................................................................................................... 6
Uppdatering av litteratursökning ..................................................................... 7
Annat vetenskapligt underlag .......................................................................... 7
Hälsoekonomiskt underlag ................................................................................ 7
Vetenskapligt underlag.......................................................................................... 8
Läsanvisning
Läsanvisning
Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och
åtgärdspar är disponerat.
Tillstånd och åtgärd
Radnummer:
Använd detta
nummer för att
hitta rätt när du
växlar mellan
olika dokument, såsom
det vetenskapliga underlaget
och tillståndsoch åtgärdslistan.
Slutsatser
om åtgärdens
effekter.
Rangordning: Skala
från 1 till 10 där 1 är lika
med högst prioritet och
10 är lägst.
Evidensstyrka: Exempelvis
starkt vetenskapligt underlag.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
5
Inledning
Inledning
Det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni utgår huvudsakligen från SBU:s systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation.
I arbetet med dessa riktlinjer har Socialstyrelsen endast använt den del av
rapporten som rör läkemedelsbehandling och i första hand utgått från de evidensgraderade resultat som SBU presenterar i sammanfattad form på sidorna
24–41 i rapporten.
Underlaget är anpassat till den tillstånds- och åtgärdslista som Socialstyrelsen använder i myndighetens modell för att ta fram nationella riktlinjer.
Det innebär att vi har extraherat och redovisat de evidensgraderade resultaten
för respektive läkemedel, och grupperat tillstånds- och åtgärdsparen för behandling vid olika tillstånd. Vi har gjort ett urval av resultaten och inte redovisat exempelvis information om livskvalitet (som oftast är otillräcklig för att
dra säkra slutsatser) och exempelvis inte heller alla resultat om behandlingsavbrott.
SBU:s litteraturöversikt redovisar inte separata slutsatser om läkemedelsbehandling vid till exempel schizofreni och samtidig viktuppgång. Socialstyrelsen har i dessa fall överfört och använt ett urval av de slutsatser som redovisas för den allmänna populationen av personer med schizofreni.
Jämförelser mot placebo har i allamänhet inte tagits med.
När det gäller första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) så
finns dessa preparat (oftast som grupp) endast med som jämförelsealternativ i
SBU:s litteraturöversikt. Socialstyrelsen har kunnat formulera slutsatser om
ett enskilt FGA (haloperidol) då det i litteraturöversikten har preciseras att
detta varit jämförelsealternativet. För andra enskilda FGA har vi använt studier som inte ingår i SBU:s litteraturöversikt, se nedan under rubriken Annat
vetenskapligt underlag.
Socialstyrelsen redovisar inte slutsatser för läkemedel som inte är registrerade i Sverige (zotepin respektive amisulprid).
I SBU:s litteraturöversikt särredovisas resultat från pragmatiska studier
(”effectiveness-studier”), det vill säga vanligen randomiserade studier med
vidare inklusionskriterier och längre uppföljningstider än sedvanliga randomiserade studier (”efficacy-studier”). De pragmatiska studierna skiljer sig
också ofta från sedvanliga randomiserade studier genom att de inte är finansierade av läkemedelsindustrin. Tillsammans med de pragmatiska studierna
redovisar SBU också resultaten av en större finsk registerstudie. Socialstyrelsen har följt SBU:s litteraturöversikt och särredovisar resultat från dessa studier under rubriken Resultat från pragmatiska studier i detta dokument.
I SBU:s litteraturöversikt evidensgraderas alla resultat där jämförelsealternativen skiljer sig signifikant från varandra, men inte alla resultat där jämförelsealternativen är likvärdiga. Jämförelser mellan olika läkemedel inom
6
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Inledning
gruppen andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA-preparat) som
visar sig vara likvärdiga har inte evidensgraderats. Det framgår dock av tabeller i litteraturöversikten när jämförelser av läkemedel visar att de är likvärdiga när det gäller effekt av symtom eller biverkningar. Socialstyrelsen
har valt att redovisa dessa resultat under rubriken Icke evidensgraderade
resultat i detta dokument.
Uppdatering av litteratursökning
Socialstyrelsen har genomfört en litteratursökning i PubMed den 3 maj 2013
(fritextsökning, sökord schizophrenia AND antipsychotics AND randomized,
begränsad till studier publicerade efter den 1 januari 2011), med syftet att
identifiera eventuella primärstudier som publicerats efter senaste sökdatum i
SBU:s litteraturöversikt. Sökresultaten identifierade inga nytillkomna studier
som påverkar slutsatserna i SBU:s litteraturöversikt.
Annat vetenskapligt underlag
I några fall har Socialstyrelsen använt underlag från studier som inte ingår i
SBU:s litteraturöversikt. Det gäller enskilda läkemedel (framför allt FGA) i
depå- eller peroral form som myndigheten har bedömt som nödvändiga att
inkludera för att de samlade rekommendationerna inte skulle vara alltför
ofullständiga.
Underlaget i dessa fall utgörs av nyare systematiska översikter, eller senare
publicerade resultat från samma finska befolkningsregister som även SBU
har använt i sin rapport. De specifika referenserna redovisas för respektive
tillstånds- och åtgärdspar i redovisningen av det vetenskapliga underlaget.
Hälsoekonomiskt underlag
De hälsoekonomiska bedömningarna i underlaget baseras där det är möjligt
på de hälsoekonomiska delarna i SBU:s systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. När det gäller de ekonomiska aspekterna var emellertid underlaget
mycket bristfälligt och Socialstyrelsens rekommendationer baseras därför
ofta på skattningar av kostnadseffektiviteten, givet den kunskap som finns
om de olika läkemedlens effekt.
I dessa riktlinjer görs ingen gradering av kostnadseffektiviteten i termer av
låg, måttlig eller hög. Denna gradering behövs inte eftersom skillnaden i
kostnader för de olika läkemedlen är så liten. Detta medför att det läkemedel
som har störst effekt på psykotiska symtom också räknas som det mest kostnadseffektiva.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
7
Vetenskapligt underlag
Vetenskapligt underlag
Rad: 1
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt och den minskade dödligheten i självmord vid behandling med läkemedel jämfört med ingen läkemedelsbehandling.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med antipsykotiska läkemedel (SGA)
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo (starkt
vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier:
Behandling med antipsykotiska läkemedel i jämförelse med ingen behandling minskar risken för total dödlighet vid schizofreni (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 24 samt sidan 99 och framåt i SBU-rapporten [1].
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
8
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med antipsykotiska läkemedel kostnadseffektiv jämfört med placebo
(skattning).
Att behandla personer som har schizofreni med läkemedel är kostnadseffektivt i jämförelse med placebo, men det går inte att med säkerhet säga vilket av de olika läkemedlen som är att föredra ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Denna avsaknad av evidens gör att det är en fördel med flera
alternativa behandlingar som kan prövas om de första behandlingsalternativen inte visar sig fungera tillfredsställande. SBU konstaterade att eftersom de
olika läkemedlen har olika egenskaper kan de också passa olika patienter och
graden av biverkningar kan också variera. En generell slutsats från den hälsoekonomiska delen av SBU-rapporten är att priset på läkemedlen inte har så
stor påverkan på den totala kostnaden, eftersom kostnaden för vård vid återfall och då alltså risken för återfall är den kostnadsdrivande posten. Vid läkemedel med samma verksamma substans är det dock det läkemedel som har
lägre pris som är det kostnadseffektiva alternativet, eftersom effekterna förväntas vara desamma. De läkemedel ur andra generationen som har kvar
patent och därmed har en betydligt högre kostnad är inte kostnadseffektiva då
liknande läkemedel finns till lägre kostnad.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 2
Tillstånd: Prodromalfas, misstanke om
psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom
Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma nyttan av behandlingen. Många personer i prodromalfas utvecklar inte schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
9
Vetenskapligt underlag
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om behandling
med antipsykotiska läkemedel kan förhindra manifest psykossjukdom, öka
patienttillfredsställelse eller öka livskvaliteten hos personer i prodromalfas
vid misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 38 och sidan 247 och framåt i SBU-rapporten [1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 3
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
nyinsjuknade
Åtgärd: Behandling med aripiprazol som
förstahandsval
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet har få biverkningar jämfört med andra antipsykotiska läkemedel. Aripiprazol har generellt något
sämre effekt på psykotiska symtom än risperidon och olanzapin, men kan
förväntas ha tillräcklig effekt för många nyinsjuknade.
10
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med aripiprazol:
•
•
•
•
•
•
•
inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsad vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med risperidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd är behandling med aripiprazol som förstahandsval inte kostnadseffektivt i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning).
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
11
Vetenskapligt underlag
Den hälsoekonomiska effekten av aripiprazol i jämförelse med FGA går
inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt
underlag men inte funnit något relevant material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 4
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
nyinsjuknade
Åtgärd: Behandling med risperidon som
förstahandsval
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför mindre risk för
viktuppgång men har något sämre effekt på psykotiska symtom jämfört med
olanzapin.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med risperidon
•
•
12
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) (andra generationens antipsykotiska läkemedel)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
•
•
•
•
(quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt
med PANSS (starkt vetenskapligt underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA
(klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt
underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin
(starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier:
•
•
•
ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i
PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive
sertindol
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidorna 25–26 och sidan 107 och framåt i SBUrapporten [1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
13
Vetenskapligt underlag
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens).
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med
FGA (modellering).
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 5
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
nyinsjuknade
Åtgärd: Behandling med olanzapin som
förstahandsval
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har något bättre effekt på
psykotiska symtom men större risk för viktökning jämfört med risperidon.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
14
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med olanzapin
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller
ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt
vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA i normaldos (starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin)
(starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som
behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet
jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt underlag)
ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
Icke evidensgraderade resultat:
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
15
Vetenskapligt underlag
•
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt 177 och framåt i SBU-rapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens).
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med
FGA (modellering)
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens)
I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt starkt) för att olanzapin är
kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten
av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin
något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare
biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först
pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta
till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
16
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 6
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
nyinsjuknade
Åtgärd: Behandling med klozapin som
förstahandsval
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är risken för allvarliga biverkningar och
viktuppgång, som kan leda till metabola sjukdomar.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med klozapin
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon
(starkt vetenskapligt underlag)
större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt
underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: på grund av behandlingsresistens
större minskning av symtom mätt som förändringar i PANSS jämfört
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
17
Vetenskapligt underlag
•
•
med andra SGA (inte signifikant jämfört med olanzapin) hos personer med schizofreni (begränsat vetenskapligt underlag)
minskad risk för total dödlighet jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
minskad risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och
ziprasidon.
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt 177 och framåt i SBU-rapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
18
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 7
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med risperidon
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är den goda effekten på symtom jämfört
med flera andra antipsykotiska läkemedel och mindre risk för viktuppgång
jämfört med olanzapin.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med risperidon
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) (andra generationens antipsykotiska läkemedel)
(quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt
med PANSS (starkt vetenskapligt underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA
(klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt
underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
19
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
•
•
•
mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin
(starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive
sertindol.
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidorna 25–26 och sidan 107 och framåt i SBUrapporten [1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har
behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med
olanzapin (otillräcklig evidens).
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering).
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
20
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 8
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med olanzapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom.
Olanzapin har något bättre effekt än risperidon men ger större risk för viktuppgång.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande
tillstånd ger behandling med olanzapin
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
21
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller
ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt
vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med
FGA i normaldos (starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin)
(starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som
behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet
jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt underlag)
ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt 177 och framåt i SBU-rapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har
behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med
risperidon (otillräcklig evidens).
22
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering).
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol
(måttlig evidens).
I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt starkt) för att olanzapin är
kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten
av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin
något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare
biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först
pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta
till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 9
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med aripiprazol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att aripiprazol har något sämre effekt
än risperidon och olanzapin, men har mindre risk för viktuppgång.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
23
Vetenskapligt underlag
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med aripiprazol
•
•
•
•
•
•
•
inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsad vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med risperidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin
eller risperidon (skattning).
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går
det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol
jämfört med FGA.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
24
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 10
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med quetiapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det finns andra antipsykotiska läkemedel med bättre effekt. Behandling med quetiapin ger större risk för sedation och viktökning.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med quetiapin
•
•
•
•
•
•
•
inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska
läkemedel) (olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA
(olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
25
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt
vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin respektive ziprasidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin, risperidon respektive ziprasidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 samt sidan 107 och framåt i SBUrapporten [1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–34 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 och sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin
eller risperidon (skattning).
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går
det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol
jämfört med FGA.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
26
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 11
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med paliperidon
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att andra antipsykotiska läkemedel har bättre vetenskapligt stöd.
Paliperidon är den primära huvudmetaboliten av risperidon varför säkerheten
bedöms som god. Behandling med paliperidon är dyrare än behandling med
de flesta andra antipsykotiska läkemedel.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Paliperidon har inte inkluderats i de av SBU valda systematiska översikterna
och jämförelser med andra SGA än olanzapin saknas i SBU-rapporten.
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av
paliperidon jämfört med andra SGA (andra generationens antipsykotiska
läkemedel) hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande
tillstånd.
Icke evidensgraderade resultat:
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med paliperidon
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo
ingen signifikant skillnad i skillnad i minskning av symtom eller återfall i psykos jämfört med olanzapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 99 i SBU-rapporten [1].
Icke evidensgraderade resultat: se sidan 106, sidan 123 samt tabell sidan
130–131 i SBU-rapporten.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
27
Vetenskapligt underlag
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU–rapport nr 213.
Rad: 12
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med haloperidol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre
effekt på psykotiska symtom och färre biverkningar. Det är också svårt att
dosera för att uppnå önskad effekt och undvika biverkningar.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med haloperidol
•
•
•
28
mindre risk för sedation jämfört med quetiapin och klozapin (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med aripiprazol (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med sertindol, olanzapin, risperidon, quetiapin eller klozapin. (starkt vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
•
•
mindre risk för viktökning jämfört med aripiprazol (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
större risk för självmordsförsök jämfört med klozapin (måttligt starkt
vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Biverkningar: se sidan 27–28 samt 144 och framåt i SBU-rapporten [1].
Självmordsförsök: se sidan 27 samt sidan 361 och framåt i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 13
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med ziprasidon
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre
effekt på psykotiska symtom. Den dagliga behandlingen är mer komplicerad
än för andra antipsykotiska läkemedel.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
29
Vetenskapligt underlag
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med ziprasidon
•
•
•
•
•
•
•
•
inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin eller risperidon (starkt vetenskapligt
underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon
(starkt vetenskapligt underlag)
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (starkt
vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av behandling med ziprasidon jämfört med haloperidol på viktökning.
•
•
•
Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt
vetenskapligt underlag)
ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet vid behandling med SGA mätt som förändringar i PANSS jämfört
med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin och quetiapin
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med quetiapin respektive risperidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 samt sidan 107 och framåt 124 i SBUrapporten [1].
Biverkningar: se sidan 27–28 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten.
30
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin
eller risperidon (skattning).
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går
det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol
jämfört med FGA.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
31
Rad: 14
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med zuklopentixol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att zuclopentixol ger ofta biverkningar
och det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av läkemedlet i
förhållande till läkemedelsdos.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort
behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med zuklopentixol i peroral form
•
•
en mindre risk för försämrat eller oförändrat tillstånd jämfört med andra
FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
en mindre risk för behandlingsavbrott jämfört med andra
FGA(begränsat vetenskapligt underlag).
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av behandling med zuklopentixol jämfört med risperidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Behandling med zuklopentixol jämfördes med annat FGA-preparat i 7 (oförbättrade/försämring) respektive 8 (avbrott) RCT:er med sammanlagt 357 respektive 424 patienter. Studierna (samtliga gjorda för många år sedan och med
metodologiska brister) är sammanfattade i en systematisk översikt [1]. Dessutom innehöll översikten 2 RCT:er med totalt 159 patienter där zuklopentixol
jämfördes med risperidon.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
32
SKOLANS BETYDELSE FÖR BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Referenser
1.
Kumar, A, Strech, D. Zuclopenthixol dihydrochloride
schizophrenia. Schizophrenia bulletin. 2009; 35(5):855-6.
for
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
33
Vetenskapligt underlag
Rad: 15
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
långvarig sjukdom
Åtgärd: Behandling med sertindol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att behandling med andra antipsykotiska läkemedel ger bättre effekt på psykotiska symtom och att sertindol ger
ökad risk för viktuppgång och hjärtarytmier.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger
behandling med sertindol
•
•
•
inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med risperidon (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är
behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin
eller risperidon (skattning)
34
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går
det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol
jämfört med FGA
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 16
Tillstånd: Schizofreni, svårbehandlade symtom och
otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel
än klozapin
Åtgärd: Behandling med klozapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är tillståndets svårighetsgrad och behandlingens effekt på psykotiska symtom.
Hur allvarligt är tillståndet?
Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor
symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni och svårbehandlade symtom och otillräcklig
effekt av andra antipsykotiska läkemedel ger behandling med klozapin
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon
(starkt vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
35
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
•
•
•
•
större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt
starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt
underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört
med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: på grund av behandlingsresistens
större minskning av symtom mätt som förändringar i PANSS jämfört
med andra SGA (inte signifikant jämfört med olanzapin) hos personer med schizofreni (begränsat vetenskapligt underlag)
minskad risk för total dödlighet jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
minskad risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och
ziprasidon.
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt 177 och framåt i SBU-rapporten.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
36
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 17
Tillstånd: Schizofreni, mycket svårbehandlad och
otillräcklig effekt av klozapin
Åtgärd: Tilläggsbehandling med lamotrigin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är tillståndets svårighetsgrad och att lamotrigin kan ha effekt på psykotiska symtom. Alternativa tilläggsbehandlingar har sämre vetenskapligt stöd.
Hur allvarligt är tillståndet?
Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor
symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med mycket svårbehandlad schizofreni och otillräcklig effekt
av klozapin ger tilläggsbehandling med lamotrigin
•
i jämförelse med klozapin en förbättring av symtom mätt som förändringar i PANSS (positive and negative syndrome scale) och BPRS
(brief psychiatric rating scale) (begränsat vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 37 samt sidan 229 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
37
Vetenskapligt underlag
Rad: 18
Tillstånd: Schizofreni, mycket svårbehandlad och
otillräcklig effekt av klozapin
Åtgärd: Tilläggsbehandling med litium
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är tillståndets svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på antipsykotiska
symtom, men litium kan ha en stämningsstabiliserande effekt.
Hur allvarligt är tillståndet?
Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor
symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns kliniskt betydelsefulla skillnader när det gäller förbättring av symtom vid behandling med litium som tillägg till klozapin, jämfört med klozapin, mätt
som förändringar i PANSS (positive and negative syndrome scale) hos personer med mycket svårbehandlad schizofreni (otillräckligt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 37 samt sidan 229 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
38
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 19
Tillstånd: Schizofreni, mycket svårbehandlad och
otillräcklig effekt av klozapin
Åtgärd: Tilläggsbehandling med risperidon
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att det saknas vetenskapligt underlag
och beprövad erfarenhet för att bedöma effekten av tilläggsbehandling med
risperidon till klozapin, jämfört med enbart klozapin.
Hur allvarligt är tillståndet?
Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor
symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns kliniskt betydelsefulla skillnader när det gäller förbättring av symtom vid behandling med risperidon som tillägg till klozapin, i jämförelse med klozapin,
mätt som förändring i BPRS hos personer med mycket svårbehandlad schizofreni (otillräckligt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 37 samt sidan 229 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
39
Vetenskapligt underlag
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 20
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
suicidalt beteende
Åtgärd: Behandling med klozapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad och att
åtgärden minskar risken för självmord och självmordsförsök jämfört med
andra antipsykotiska läkemedel.
Hur allvarligt är tillståndet?
Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor
symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och suicidalt
beteende ger behandling med klozapin
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för självmordsförsök jämfört med olanzapin, perfenazin
eller haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Resultat från pragmatiska studier: mindre risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för total dödlighet i jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
40
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och
ziprasidon.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Självmordsförsök: se sidan 27 samt sidan 363 och framåt.
Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 21
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
viktuppgång vid behandling med aripiprazol
Åtgärd: Fortsatt behandling med aripiprazol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger mindre risk för viktuppgång jämfört med behandling med andra läkemedel. Byte av behandling
kan medföra risk för utsättningssymtom och återfall.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har
viktuppgång och redan behandlas med aripiprazol ger fortsatt behandling
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
41
Vetenskapligt underlag
•
•
•
•
inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt
vetenskapligt underlag)
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med risperidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Viktuppgång: se sidorna 28–29 samt tabeller sidan 147 respektive sidan 151–
152 i SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
42
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 22
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
viktuppgång vid behandling med annat SGA än
aripiprazol
Åtgärd: Byte till behandling med aripiprazol
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden kan motverka en fortsatt
viktuppgång, vilket väger upp en eventuellt sämre effekt på psykotiska symtom. Byte av behandling kan medföra risk för utsättningssymtom och återfall.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har
viktuppgång vid behandling med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) ger byte till behandling med aripiprazol
•
•
•
•
inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt
starkt vetenskapligt underlag).
mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med risperidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
43
Vetenskapligt underlag
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Viktuppgång: se sidorna 28–29 samt tabeller sidan 147 respektive sidan 151–
152 i SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 23
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
viktuppgång vid behandling med klozapin
Åtgärd: Fortsatt behandling med klozapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt. Risken för viktuppgång är större vid behandling med klozapin än de flesta andra antipsykotiska
läkemedel, men personer som behandlas med klozapin har oftast haft otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel. Ett byte av läkemedel ger
med stor sannolikhet sämre effekt och medför risk för återfall.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
44
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har
viktuppgång vid behandling med klozapin ger fortsatt behandling med klozapin
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt
underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och
ziprasidon
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 i SBU-rapporten [1].
Viktuppgång: se sidan 28 samt tabeller sidan 147 respektive 151–152 i SBUrapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
45
Vetenskapligt underlag
Rad: 24
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
viktuppgång vid behandling med olanzapin
Åtgärd: Fortsatt behandling med olanzapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att fortsatt behandling med olanzapin
ger en bibehållen effekt på psykotiska symtom. Detta har vägts mot att viktuppgången troligen kan tillskrivas läkemedelsbehandlingen. Byte av behandling kan medföra risk för utsättningssymtom och återfall.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har
viktuppgång vid behandling med olanzapin ger fortsatt behandling med olanzapin
•
•
•
•
•
•
46
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag).
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 samt sidan 107 och framåt i SBUrapporten [1].
Viktuppgång: se sidan 28–29 samt tabeller sidan 147 respektive 151–152 i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 25
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
viktuppgång vid behandling med annat SGA
Åtgärd: Byte till behandling med olanzapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför en ökad risk för
viktuppgång jämfört med behandling med andra läkemedel. Olanzapin har
dock bra effekt på psykotiska symtom.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
47
Vetenskapligt underlag
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har
viktuppgång vid behandling med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) ger byte till behandling med olanzapin:
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS,
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin
ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 samt sidan 107 och framåt i SBUrapporten [1].
Viktuppgång: se sidan 28–29 samt tabeller sidan 147 respektive 151–152 i
SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan
156 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
48
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 26
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
extrapyramidala biverkningar vid behandling med
annat antipsykotiskt läkemedel än olanzapin
Åtgärd: Byte till behandling med olanzapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att behandling med olanzapin ger en
bra effekt på psykotiska symtom och innebär samtidigt en mindre risk för
extrapyramidala biverkningar, jämfört med behandling med andra antipsykotiska läkemedel.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel ger byte till behandling med olanzapin:
•
•
•
•
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS,
(positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS,
jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller
ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
49
Vetenskapligt underlag
•
större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt
vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 i SBU-rapporten [1]
Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 27
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
extrapyramidala biverkningar vid behandling med
annat antipsykotiskt läkemedel än quetiapin
Åtgärd: Byte till behandling med quetiapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att behandling med quetiapin innebär
en mindre risk för extrapyramidala biverkningar jämfört med behandling
med andra läkemedel, samtidigt som det finns andra läkemedel som ger
bättre effekt på psykotiska symtom.
50
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel ger byte till behandling med quetiapin
•
•
•
inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt
underlag)
sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med
PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med annat
SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) (olanzapin eller
risperidon) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA
(olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med klozapin respektive ziprasidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25–26 i SBU-rapporten [1]
Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
51
Vetenskapligt underlag
Rad: 28
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
extrapyramidala biverkningar vid behandling med
annat antipsykotiskt läkemedel än klozapin
Åtgärd: Byte till behandling med klozapin
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att behandling med klozapin minskar
risken för extrapyramidala biverkningar jämfört med behandling med andra
läkemedel, samtidigt som risken för andra biverkningar ökar.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel ger byte till behandling med klozapin
•
•
•
bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS
(positive and negative syndrome scale), jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med SGA (andra
generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon
(starkt vetenskapligt underlag).
Icke evidensgraderade resultat:
•
ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom
mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och
ziprasidon.
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 25 i SBU-rapporten [1].
Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten.
Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten.
52
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 29
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med haloperidol i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet är väl beprövat. Risk för
mer extrapyramidala biverkningar jämfört med flufenazin och perfenazin.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med haloperidol i depåform
•
lägre risk för att avbryta behandling jämfört med haloperidol i peroral
form (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma risken för återinsjuknande vid behandling med haloperidol i depåform jämfört med peroralt
läkemedel vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Vilka studier ingår i granskningen?
Underlaget för behandlingsavbrott utgörs av en kohortstudie [1] av alla
förstagångsvårdade patienter med schizofreni 2000–2007 i Finland
(N = 2 558). Patienter som fick olika läkemedel i depåform jämfördes med
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
53
Vetenskapligt underlag
dem som fick samma läkemedel i peroral form. Underlaget för haloperidol
motsvaras av 7 personår. Kohortstudien är välgjord och stor effekt bidrar till
evidensstyrkan.
Underlaget för återinsjuknande utgörs av en systematisk översikt [2] inkluderande en liten RCT där haloperidol i depåform jämförs med läkemedel i
peroral form. Underlaget är otillräckligt då studien är liten och det finns brister i studiekvalitet.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
Referenser
1.
2.
Tiihonen, J, Haukka, J, Taylor, M, Haddad, PM, Patel, MX, Korhonen,
P. A nationwide cohort study of oral and depot antipsychotics after first
hospitalization for schizophrenia. The American journal of psychiatry.
2011; 168(6):603-9.
Kishimoto, T, Robenzadeh, A, Leucht, C, Leucht, S, Watanabe, K,
Mimura, M, et al. Long-Acting Injectable vs Oral Antipsychotics for
Relapse Prevention in Schizophrenia: A Meta-Analysis of Randomized
Trials. Schizophrenia bulletin. 2013.
Rad: 30
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med perfenazin i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet är väl beprövat. Perfenazin tolereras bättre än haloperidol.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
54
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med perfenazin i depåform
•
lägre risk för att avbryta behandling jämfört med perfenazin i peroral
form (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Underlaget utgörs av en kohortstudie [1] av alla förstagångsvårdade patienter
med schizofreni 2000–2007 i Finland (N = 2 558). Patienter som fick olika
läkemedel i depåform jämfördes med dem som fick samma läkemedel i peroral form. Underlaget för perfenazin motsvaras av 20 personår. Kohortstudien är välgjord och stor effekt bidrar till evidensstyrkan.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
Referenser
1.
Tiihonen, J, Haukka, J, Taylor, M, Haddad, PM, Patel, MX, Korhonen,
P. A nationwide cohort study of oral and depot antipsychotics after first
hospitalization for schizophrenia. The American journal of psychiatry.
2011; 168(6):603-9.
Rad: 31
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med flufenazin i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet är väl beprövat. Det
finns ett behov av många alternativa beredningsformer. Flufenazin tolereras
bättre än haloperidol.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
55
Vetenskapligt underlag
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med flufenazin i depåform
•
lägre risk för återinsjuknande jämfört med olika läkemedel i peroral
form (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Underlaget utgörs av en systematisk översikt [1] inkluderande 8 RCT:er där
flufenazin i depåform jämförs med läkemedel i peroral form. Evidensstyrkan
dras ned av att det finns brister i studiekvalitet.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
Referenser
1.
Kishimoto, T, Robenzadeh, A, Leucht, C, Leucht, S, Watanabe, K,
Mimura, M, et al. Long-Acting Injectable vs Oral Antipsychotics for
Relapse Prevention in Schizophrenia: A Meta-Analysis of Randomized
Trials. Schizophrenia bulletin. 2013.
Rad: 32
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med olanzapin i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är risken för biverkningar samt risken för
medvetslöshet i samband med injektion av läkemedlet.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
56
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma om det finns kliniskt betydelsefulla skillnader mellan behandling med olanzapin i depåform
jämfört med olanzapin i oral beredning avseende förbättring av symtom mätt
som förändring i BPRS (brief psychiatric rating scale).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidan 38 samt sidan 239 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
Rad: 33
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med risperidon i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet har bra effekt på psykotiska symtom, men kan ge lokala biverkningar vid injektionsstället.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
57
Vetenskapligt underlag
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt
Vilken effekt har åtgärden?
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns kliniskt betydelsefulla skillnader mellan risperidon i depåform jämfört med
risperidon i oral beredning när det gäller förbättring av symtom mätt som
förändring av CGI (clinical global impression schizophrenia scale) hos personer med schizofreni.
Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att avgöra om det finns
kliniskt betydelsefulla skillnader mellan risperidon i depåform jämfört med
risperidon i oral beredning avseende behandlingsföljsamhet mätt som behandlingsavbrott hos personer med schizofreni.
Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon i depåform en lägre risk för att avbryta behandling jämfört med
samma läkemedel i peroral form (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom samt behandlingsavbrott baserat på RCT-studier: se sidan
38 samt sidan 239 och framåt i SBU-rapporten [1].
Underlaget för behandlingsavbrott utgörs även av en kohortstudie [2] av
alla förstagångsvårdade patienter med schizofreni 2000–2007 i Finland
(N = 2 558). Patienter som fick olika läkemedel i depåform jämfördes med
dem som fick samma läkemedel i peroral form. Underlaget för risperidon
motsvaras av 167 personår. Kohortstudien är välgjord och stor effekt bidrar
till evidensstyrkan.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
Referenser
1.
2.
58
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och
vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. . Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012; SBU-rapport
nr 213.
Tiihonen, J, Haukka, J, Taylor, M, Haddad, PM, Patel, MX, Korhonen,
P. A nationwide cohort study of oral and depot antipsychotics after first
hospitalization for schizophrenia. The American journal of psychiatry.
2011; 168(6):603-9.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
Vetenskapligt underlag
Rad: 34
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Åtgärd: Behandling med paliperidon i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger snabb effekt och är lätt
att ge. Samtidigt är paliperidon mer oprövat än andra läkemedel.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med paliperidon i depåform
•
•
ingen skillnad i behandlingsavbrott jämfört med risperidon depåform
(måttligt starkt vetenskapligt underlag)
lägre risk för behandlingsavbrott jämfört med placebo (starkt
vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Underlaget utgörs av en systematisk översikt från Cochrane [1] inkluderande
två RCT:er med 1969 deltagare där paliperidon i depåform jämfördes i med
risperidon i depåform. Samma översikt inkluderade fem RCT:er där paliperidon i depåform jämförs med placebo i fem studier med 2215 individer.
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar.
Referenser
1.
Nussbaum, AM, Stroup, TS. Paliperidone palmitate for schizophrenia.
The Cochrane database of systematic reviews. 2012; 6:CD008296.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN
59
Vetenskapligt underlag
Rad: 35
Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,
samsjuklighet med missbruk eller beroende
Åtgärd: Behandling med risperidon i depåform
Rekommendation
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är det allvarliga tillståndet och att det saknas andra behandlingsalternativ.
Hur allvarligt är tillståndet?
En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett
stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20
år kortare än befolkningen i övrigt.
Vilken effekt har åtgärden?
Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och samsjuklighet med missbruk eller beroende ger behandling med risperidon i
depåform minskning av alkohol- och droganvändande jämfört med peroralt
risperidon eller injektion med depåberedning av FGA (första generationens
antipsykotiska läkemedel) (begränsat vetenskapligt underlag).
Vilka studier ingår i granskningen?
Effekt på symtom: se sidorna 39 samt sidan 263 och framåt i SBU-rapporten
[1].
Hälsoekonomisk bedömning
Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen
har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant
material.
Referenser
1.
SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU);
2012; SBU-rapport nr 213.
60
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND
SOCIALSTYRELSEN