Kikhosta Mässling
Röda hund
Vattkoppor
Scharlakansfeber
25 – 26 oktober 2016
regiongavleborg.se
Signar Mäkitalo
Smittskyddsläkare
Hmm...
Antibiotika?
Ja tack,
men helst inte!
Barn, infektioner och antibiotika
En föräldrautbildning inom ramen
för BVC:s utbildningsprogram
regiongavleborg.se
Infektioner är ”normalt”
• Förskolebarn har fler infektioner
än ”hemmabarn”
• Barn är friska bärare av många bakterier
• Immunförsvaret ”tränas”
• Småbarn är ofta sjuka i infektioner
(6-8 ggr/år) – det är ”normalt”
regiongavleborg.se
”Mitt barn
är alltid
sjukt”
Virus
• Virus orsakar många olika infektioner
• Över 90 % av infektioner i luftvägarna orsakas av
virus (t.ex. förkylning)
• Antibiotika har ingen effekt på virus
regiongavleborg.se
Bakterier
• Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp
utan att göra oss sjuka = ”normalflora”
• Normalfloran är viktig och nödvändig
för vårt immunförsvar
• Antibiotika stör den normala bakteriebalansen
• Många lindriga bakterie-infektioner
läker ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar
regiongavleborg.se
Antibiotika
• Antibiotika indelas i flera olika grupper.
Penicilliner är ett exempel på en sådan grupp
• Antibiotika dödar eller oskadliggör bakterier
• Antibiotika har både fördelar och nackdelar
• Bakterier kan bli resistenta – inte människan
regiongavleborg.se
Resistenshotet
(motståndskraftiga bakterier)
För mycket antibiotika
- ett globalt hot
regiongavleborg.se
Vi är en del av
världen, och
världen är en
del av oss
Vanliga infektioner hos barn
Vad kan jag
som förälder
göra?
regiongavleborg.se
Kikhosta
Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat
kraftigt.
(uppehåll 1979-1996)
Kikhosta förekommer i Sverige trots vaccination. Vaccinet ger ett bra men relativt kortvarigt
skydd (6-7 år).
Genomgången sjukdom immun ca 15 år
Särskilt stor är risken för smitta hos barn under sex månader som ej hunnit
påbörja vaccination eller ännu fått tillräckligt skydd av de första vaccinationerna.
För spädbarn under ett års ålder är kikhosta en allvarlig sjukdom och kan vara livshotande.
Under de senaste åren har man sett en ökning av kikhosta i flera andra länder, och även i
Sverige såg man en uppgång i antal fall under 2014.
regiongavleborg.se
Statistik
t.om februari 2017
Kikhosta Sverige och Gävleborg
2004-
Antal kikhosta per månad 2014Gävleborg
18
1800
16
1600
14
1400
12
1200
10
1000
8
800
6
600
4
400
2
0
200
0
Sverige
Gävleborg
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
augusti
3
17
2014
2
1
1
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
2015
5
3
1
1567 1360
17
19
795
690
459
281
266
177
289
237
703
603
679
143
2016
32
3
4
7
13
0
4
10
41
12
14
0
2017
regiongavleborg.se
3
1
september oktober
10
1
2
5
1
november december
3
3
2
1
2
Kikhosta i åldersgrupper 2014-
Kikhosta könsfördelning 2014-
Gävleborg
Gävleborg
12
25
10
20
8
6
2014
4
2015
2016
2
0
15
Män
10
Kvinnor
2017
0-1 år
1-2 år
3-9 år
10-19 år
20-39 år
40-65 år
66-
2014
6
7
3
4
10
6
5
2015
1
1
1
3
2
4
2016
3
2
3
1
2
3
2017
regiongavleborg.se
5
0
2014
2015
2016
Män
18
8
8
Kvinnor
23
4
6
2017
Kikhosta - symtom
Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i luftvägarna
• Mycket smittsam och sprids via droppsmitta
• För vuxna oftast en lindrig sjukdom, förkylning med hosta och ev. lätt feber ibland mer intensiv och
långvarig hosta
• För spädbarn en allvarlig sjukdom som inleds med förkylningssymtom och hosta successivt intensivare
hosta
• Kikningar och andningsuppehåll
• Huden kan bli cyanotisk
• Kräkningar
• Ev. komplikationer med lunginflammation och hjärnpåverkan
http://www.pkids.org/diseases/pertussis.html
regiongavleborg.se
Kikhosta- förlopp
• Inkubationstiden är vanligast 1-2 veckor och som längst 21 dagar
• Symtomen kan i början av sjukdomsförloppet likna en förkylning 1-2 veckor
• Smittsamheten är högst i början av förloppet, inklusive förkylningsstadiet, dvs i slutet av inkubationstiden till
någon vecka efter hostan har kommit. Större risk för smitta inomhus.
• Vuxna och tidigare vaccinerade barn kan vara lindrigt sjuka , exempelvis endast ha långvarig hosta, men är
ändå smittsamma. Risk finns att man missar dessa.
regiongavleborg.se
Diagnosmetoder och sjukdomsfas
regiongavleborg.se
Att känna till
• Kikhosta förekommer och sprids året runt.
• Kikhosta kan vara allvarligt och till och med livshotande för spädbarn.
• Hosta hos barn och vuxna kan vara kikhosta, även om personen är vaccinerad eller har haft sjukdomen
tidigare.
• Kikhosta bör övervägas som orsak vid hosta hos personer i ett spädbarns omgivning och hos gravida kvinnor
i slutet av graviditeten.
regiongavleborg.se
Spädbarn blir svårast sjuka
• Många behöver sjukhusvård
• I värsta fall blir sjukdomen livshotande
• Spädbarn smittas oftast av personer i den närmaste omgivningen som inte är medvetna om att de har
kikhosta
• De som är yngre än 6 månader är de som drabbas svårast
• Även fullt vaccinerade kan få kikhosta även om vaccinet ger gott skydd
• När barn under tre månader får kikhosta:
‾ Fyra av tio får någon komplikation (ofta apné, dvs andningsuppehåll)
‾ Sju av tio läggs in på sjukhus (av dessa har nästan alla apné)
‾ Åtta av tio har attackvis hosta under 21 dagar eller längre
regiongavleborg.se
Nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten nu tagit fram nya rekommendationer för att stärka skyddet mot kikhosta bland
spädbarn. Rekommendationerna bygger på tre strategier:
• Erbjuda vaccination i tid
• Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt
• Ha hög uppmärksamhet på att kikhosta förekommer och är allvarlig för spädbarn
regiongavleborg.se
Vaccination i tid
Vaccin erbjuds alla barn från tre månader. Den första dosen bör ges i tid och får ges från 2,5 månaders
ålder
Vaccinationsintervall:
• 3 månader + 5 månader + 12 månader
• 5 år
• årskurs 8-9
Skyddseffekt
• Vaccinet ger gott skydd mot kikhosta. Tre vaccindoser skyddar 80-85 procent mot sjukdomen.
Skyddet är dock inte långvarigt och effekten börjar avta gradvis efter cirka 5 år. Därför
rekommenderas påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8-9.
regiongavleborg.se
Tidig provtagning - möjlighet att ställa diagnos och erbjuda
behandling innan sjukdomen blir allvarlig för spädbarn
Provtagning rekommenderas:
• Spädbarn som har hosta (med eller utan andra symtom) eller apne som enda symtom. Gäller även
om barnet mår bra vid undersökning men föräldrar berättar om symtom.
• Äldre barn eller ungdomar och vuxna med hosta som har nära kontakt med spädbarn.
• En gravid kvinna som har hosta under slutet av graviditeten (tredje trimestern)
• OBS! Provta trots att patienten är vaccinerad.
regiongavleborg.se
Provtagning
• Copanrör med nasopharynxpinne, orange eller blå propp.
• För provtagningspinnen längs botten på ena näsgången till bakre svalgväggen. Låt pinnen
vara kvar ca 15 sekunder för att suga upp sekret.
• Även aspirat från nasopharynx kan användas.
• Övriga ej utvärderade material (sputum, bronkialsekret, trachealsekret eller BAL) kan
analyseras och skickas vanligen i sterilt plaströr,
regiongavleborg.se
När och vilka ska ges behandling?
För att profylax och behandling ska få optimal effekt bör det påbörjas tidigt, helst innan kikningar
uppstår, då kan man lindra sjukdomsförloppet.
Se InfPreg och smittskyddsblad.
• Barn under 6 månaders ålder bör erbjudas profylaktisk behandling redan vid misstanke om att de
utsatts för smitta och utan att provsvar inväntas.
• Barn under 12 månaders ålder bör få behandling vid symtom som tyder på kikhosta, även om
sjukdomen ännu inte är konstaterad.
• Personer med konstaterad kikhosta som har nära kontakt med spädbarn kan behandlas i syfte att
minska risken för smitta.
• Om kikhosta konstateras hos en gravid kvinna eller i en familj där ett barn ska födas bör det nyfödda
barnet få profylax med antibiotika direkt efter födseln om smitta kvarstår.
regiongavleborg.se
Behandling
• Kontakta infektionsläkare eller barnläkare för konsultation
• Se infPreg och smittskyddsblad
regiongavleborg.se
Smittspårning
Kikhosta är anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
Inriktas mot spädbarn, framförallt de som ännu inte har ett fullgott vaccinationsskydd (< 6 mån) och de
som tar hand om dessa
• Ställ följande frågor:
• om de besökt MVC eller BVC under sjukdomstiden
• om de vistats på förskola/skola under sjukdomstiden
• om de varit på sjukhus under sjukdomstiden
• om de träffat gravid under sjukdomstiden
• om de träffat barn < 1 år under sjukdomstiden
• om de träffat familjemedlem som har gravid eller barn < 1 år i hushållet under sjukdomstiden
• utlandsresa
• andra träffpunkter: öppen förskola, babysim, babymusik, födelsedagskalas, släktkalas m.m
• tidigare vaccinationer, antal doser och årtal
regiongavleborg.se
Mässling
• Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns.
• Viruset utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar.
• Mottagliga personer smittas via luftvägarna eller ögonens slemhinnor.
• Sjuka kan smitta från 7:e dagen efter smittotillfället till och med 3 dagars feberfrihet.
• Inkubationstid 7-18 dygn oftast runt 10 dygn
regiongavleborg.se
Symtom vid mässling
•Snabbt stigande feber
•Ögonirritation/ljuskänslighet
•Tilltagande torrhosta
•Vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar)
regiongavleborg.se
Mässling.
Efter någon dag uppträder ett torrfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag
som börjar i ansiktet och sprider sig ner på bål och extremiteter
regiongavleborg.se
Komplikationer till mässling
• Andningsbesvär
• Öroninflammation
• Bihåleinflammation
• Lunginflammation
• Allvarlig hjärninflammation ca 1/1000 som kan leda till
bestående hjärnskador
• dödsfall förekommer
regiongavleborg.se
Riskgrupper
• Mottagliga barn under 18 månaders ålder, som inte hunnit få sin första
vaccinationsdos
• Personer som ej haft sjukdomen och var för gamla när vaccinet
introducerades som barnvaccination i Sverige
• Personer som av olika skäl frivilligt har avstått från vaccination
• Personer som invandrat till Sverige som varken haft sjukdomen eller
blivit vaccinerade (alla nyanlända barn under 18 år erbjuds vaccination
i Sverige
• Risken för ovaccinerade att få mässling är påtaglig vid utlandsresor även inom Europa
regiongavleborg.se
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
• Mässling är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och
inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till
Folkhälsomyndigheten.
• Mässling är en smittspårningspliktig sjukdom där utredning bör göras och
eventuellt mottagliga personer i omgivningen bör erbjudas vaccination.
• Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling och används
exempelvis för att skydda spädbarn som utsatts för smitta (6 dagar)
• Vaccin ger skydd om det ges inom 72 timmar efter smitta
regiongavleborg.se
Rubella röda hund
• Virus överförs som en droppinfektion. Virus förökar sig i svalget och sprids sedan ut i kroppen, där
eventuellt exantem sedan uppkommer. Denna viremifas föregår alltså utslaget.
• Inkubationstiden räknat till tidpunkten för eventuellt utslag/ledbesvär är cirka 14-17 (upp till 21) dagar.
Virus kan påvisas i svalget från cirka en vecka före till en vecka efter symtomdebut.
• Smittsamheten är högst dagen (dagarna) innan utslaget kommer. Smittsamheten är inte lika stor som
vid mässling och vattkoppor. Under tidigare rubella epidemier har dock smittspridningen varit mycket
effektiv inom exempelvis skolklasser. Vanligen överförs smitta endast vid nära inomhuskontakt.
• vid flyktig kontakt beräknas smittrisken för mottaglig individ vara cirka 20%,
• vid hushållskontakt 50-90% och
• vid kontinuerlig vård av rubellasjuk omkring 75%
regiongavleborg.se
Inkubationstid 14-21 dag – röda hund
regiongavleborg.se
Symtom vid röda hund
• Sjukdomen ger oftast lindriga kliniska besvär.
• Feber, ej hög.
• Diskreta utslag som kommer samtidigt som sjukdomskänsla.
• Små ljusröda rodnader som börjar i ansiktet. ”Väderbitet” utseende.
• Utslagen sprider sig snabbt nedåt kroppen och börjar då samtidigt försvinna från ansiktet
och är oftast borta efter 3 dygn. Ibland mycket utslag med relativ kraftig rodnad (se bilder
nedan), ibland inga utslag alls.
• Lymfkörtelsvullnad, mest på hals, bakom öronen och nacken. Kan börja före utslagen.
• Artriter, vanligt hos vuxna och då framförallt yngre kvinnor, mest i små leder (fingerleder
vanligast), övergående.
regiongavleborg.se
Komplikationer vid röda hund
• Fosterskador. När virus finns i den gravida kvinnans blod sprids viruset till fostret.
• Speciellt farlig är infektion under tidig graviditet. Under första trimestern finns över
50 % risk för svåra fosterskador. Efter 20 graviditetsveckan är skador sällsynta.
regiongavleborg.se
Röda hund – rubella och vaccination
• Sedan vaccination mot rubella infördes i Sverige under 70-talet och
blev allmän 1982 är sjukdomen mycket sällsynt förekommande. Det är
viktigt att vaccinationstäckningen är hög i befolkningen eftersom
infektionen kan leda till svåra fosterskador.
• Kom ihåg att många kvinnor som invandrat från länder utan
vaccinationsprogram kan vara mottagliga. Speciell smittrisk föreligger i
samband utlandsresor.
• Gravida erbjuds immunitetsscreening och om de saknar immunitet
vaccinering efter att barn är fött
regiongavleborg.se
Varicella - Vattkoppor
• Varicella zostervirus (VZV) är ett herpesvirus som orsakar vattkoppor
och bältros (herpes zoster).
• Efter den primära infektionen finns virus latent i de sensoriska
ganglierna.
• VZV kan senare aktiveras och ge upphov till bältros.
• Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång, förnyat insjuknande
i vattkoppor hos en immunkompetent individ är ovanligt
regiongavleborg.se
Smittsamhet vid vattkoppor
•
•
•
•
•
•
•
•
Smittsamheten vid vattkoppor är mycket stor.
Smittan är luftburen med lång räckvidd.
Inkubationstiden är vanligen 14-16 dygn, men kan variera mellan 10-21 dagar.
En person är smittsam 1-2 dagar före vattkoppsutslagen och tills kopporna torkat in
och krustor bildats (6-10 dagar efter debut).
Störst är smittsamheten vid utslagets debut.
Sekret från övre luftvägar och vattkoppsblåsor är smittsamma.
En exponerad individ kan vara smittsam mellan dag 9 och 21
Mottagligheten kan vara större hos gravida som är uppvuxna i subtropiskt eller
tropiskt klimat där seroprevalensen är lägre än i Sverige (cirka 98 % i Sverige)
• Vid bältros kan blåsorna smitta vid direktkontakt, mottaglig individ får vattkoppor.
regiongavleborg.se
Symtomatologi
• Prodromala symtom i form av huvudvärk, feber, sjukdomskänsla
föregår ofta vattkoppsutslagen.
• Utslagen är kliande, röda makulopapler som utvecklas till vesikler
och sedan pustler.
• De uppträder först i ansiktet eller på bålen och sprids utöver
extremiteterna under 4-7 dagar.
• Vattkopporna torkar in och bildar krustor.
regiongavleborg.se
Komplikationer
• Sekundär hudinfektion med streptokocker eller stafylokocker är vanligast.
• Varicellapneumonit är en allvarlig komplikation som utvecklas under första veckan
efter exantemdebut.
• Riskfaktorer för utveckling av pneumonit är rökning, kronisk obstruktiv lungsjukdom, utbredd
varicellainfektion (> 100 blåsor) och immunsuppression.
• Övriga sällsynta komplikationer är
• encefalit, cerebellär ataxi, stroke, aseptisk meningit, glomerulonefrit, myokardit, artrit samt
sepsis efter sekundär hudinfektion.
• Vattkoppsinfektion hos immunsupprimerade patienter är en livshotande sjukdom där
risk finns att alla organ i kroppen infekteras. Även vid bältros hos immundefekta
finns risk för allvarlig generaliserad infektion.
• Vattkoppsinfektion hos nyfött barn som insjuknar vid 5-10 dagars ålder, och därmed
smittats i fosterlivet, innebär risk för allvarlig infektion med viss mortalitet.
regiongavleborg.se
Vattkoppor vid graviditet
•
•
•
•
Vattkoppor under graviditet har ofta samma förlopp som hos den icke gravida.
Vuxna får i större utsträckning komplikationer, ex. pneumonit vid vattkoppor än barn.
Gravida har inte högre risk att insjukna i pneumonit jämfört med icke-gravida vuxna.
Innan antiviral behandling fanns tillgänglig beskrevs hög mortalitet i vattkoppor
under graviditet, främst under tredje trimestern.
• Vid allvarlig vattkoppsinfektion med feber finns risk för prematurt värkarbete.
regiongavleborg.se
Smitta av foster eller kring partus
• Om fostret blivit infekterat med vattkoppor under fostertiden eller
neonatalt finns ökad risk för herpes zoster främst under de första
levnadsåren.
• Vattkoppsinfektion kring tiden för partus kan få allvarligt förlopp.
Avgörande för sjukdomsförloppet hos barnet är
• 1) tidpunkten för smittan
• 2) om barnet smittats transplacentärt eller postnatalt
• 3) smittdosen
• 4) moderns antikroppsproduktion och
• 5) om barnet erhållit varicella zosterimmunglobulin (VZIG) eller inte.
regiongavleborg.se
Insjuknande kring partus
• Om modern insjuknar med vattkoppor 5 dagar före till 2 dagar
efter partus finns risk för allvarlig vattkoppssjukdom hos barnet.
• Barnet är då helt oskyddat eftersom maternella antikroppar inte
hunnit bildas och föras över till barnet.
• Om VZIG ges till barnet omedelbart post partum insjuknar barnet
oftast i lindrig varicella, men utbredd varicella förekommer.
• Insjuknandet i varicella kan uppskjutas då VZIG ges.
regiongavleborg.se
Profylax
• Varicella Zoster immunglobulin
• Varicella vaccination
regiongavleborg.se
Scharlakansfeber
• Sjukdomen orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A
(GAS).
• Bakterierna utsöndrar ett gift (exotoxin) som är av betydelse för vissa
av scharlakansfeberns karakteristiska symtom och sjukdomstecken.
• Smittämnet finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra framför
allt som droppsmitta men även genom direktkontakt.
• Smittsamheten är hög, främst mellan barn.
• Inkubationstiden är två till fyra dygn.
regiongavleborg.se
Symtom
• Feber och tilltagande svalgsmärtor samt
• ofta viss allmänpåverkan, illamående och kräkningar som vid ”halsfluss”.
• Efter någon dag debuterar ett upphöjt, finprickigt och småknottrigt utslag, främst på bålen.
• Man kan ofta känna knottrorna med fingertopparna, och det sägs att utslaget ofta känns mer än det syns.
Intensiteten varierar från knappt synligt till ilsket sammanflytande.
• Vid typisk sjukdomsbild är svalget kraftigt rodnat och tonsillerna är svullna med
beläggningar.
• Även tungan brukar i tidigt skede vara gulvitt belagd, men den blir senare snarast röd och
glatt, "smultrontunga".
• I gommen kan man ofta se punktformiga blödningar.
regiongavleborg.se
Diagnos och behandling
• Klinisk- Strep-A test eller svalgodling
• Vanligtvis antibiotika
• I efterförloppet är en hudfjällning, som efter en solbränna, typisk.
regiongavleborg.se
Förebyggande åtgärder
• God hygien på förskolor är viktigt för att förebygga smittspridning.
regiongavleborg.se
regiongavleborg.se
Bakterier
• Olika benägenhet att orsaka sjukdom hos människa
• Bakterier byter genetiskt material med varandra
• Inom samma art och mellan olika bakteriearter
• Bakterier utnyttjar ekologiska nischer
• Bakterier med resistensmekanismer har överlevnadsfördelar
• Resistensmekanismer kan uppstå spontant eller vid ekologiskt
tryck.
• De kan aktiveras eller förvärvas från andra arter
regiongavleborg.se
Bakterier
• Bakterier finns hos
• Människor, djur allt som lever
• i miljön
• jord
• vatten
• livsmedel
• lokaler, inklusive inventarier som sängar, bord och stolar
• på material – särskilt medicinsk tekniskt utrustning och hjälpmedel
regiongavleborg.se
Antibiotika finns i miljön
• Avlopp från läkemedelsfabriker
• Antibiotika till människor
• Avlopp från samhället
• Avloppsrening
• Antibiotika till djurbesättningar eller enskilda djur
• Avlopp – avföring från djurhushållning
• Antibiotika vid fiskodlingar
• Vattenrening
regiongavleborg.se
Konsekvenser av antibiotika i miljön och vid adekvat användning
• Miljöbakterier utvecklar eller uttrycker resistens
• Resistensgener finns i mobila element exempelvis plasmider
• Resistensgener kan finnas mot fler antibiotika, metaller, biocider och annat som
stör bakterien.
• Bakterier som finns i humanfloran kommer i kontakta med mobila
resistensgener
• Generna överförs
• Vid sjukdom kan svårigheter att behandla infektion uppstå
regiongavleborg.se
WHO
| Antimicrobial Resistance
regiongavleborg.se
Global Report on Surveillance 2014
Antibiotika och resistens
Nyckelfaktorer
• Antibiotic resistance is one of the biggest threats to global health, food
security, and development today.
• Antibiotic resistance can affect anyone, of any age, in any country.
• Antibiotic resistance occurs naturally, but misuse of antibiotics in humans and
animals is accelerating the process.
• A growing number of infections – such as pneumonia, tuberculosis, and
gonorrhoea – are becoming harder to treat as the antibiotics used to treat
them become less effective.
• Antibiotic resistance leads to longer hospital stays, higher medical costs and
increased mortality.
regiongavleborg.se
Indiskt reningsverk som tar emot avlopp från läkemedelstillverkning
Larsson DGJ, de Pedro C, Paxeus N. 2007. Effluent from
drug manufactures contains extremely high levels of
pharmaceuticals. J Haz Mat. 148 (3), 751-755
regiongavleborg.sePhoto: C de Pedro (2006)
% resistant bacteria
Resistenta bakterier finns i miljöer förorenade av
antibiotika genom utsläpp från tillverkning
100
90
80
CIP 2 µg/mL
70
60
50
40
SMX 100 µg/mL
30
20
10
0
Flach CF, Johnning A, Nilsson I, Smalla K, Kristiansson E, Larsson DGJ. (2015)
Isolation of novel IncA/C and IncN fluoroquinolone resistance plasmids from an antibiotic-polluted lake.
Journal of Antimicrobial Chemotherapy. doi: 10.1093/jac/dkv167
regiongavleborg.se
regiongavleborg.se
Försäljning av antibiotika till djur
regiongavleborg.se
PKU = populationkorrektionsenhet motsvarar sammanlagd levandevikt
Källa: ESVAC sixth report, 2016; www.ema.europa.eu (Christina Greko)
Samverkan för att minska spridning
• Myndigheter
• Forskning
• Livsmedels bransch
• Djurhälsovård
• Hygien
• Smittskydd
regiongavleborg.se
• Veterinärpraktik
• Djurföretag
• Antibiotikarekommendationer
• Exempelvis Strama App i
samverkan
Klebsiella pneumoniae: andel invasiva isolat med kombinerad resistens mot
tredjegenerationens cefalosporiner, fluoroquinoloner and aminoglykosider, EU/EEA
regiongavleborg.se
Klebsiella pneumoniae : andel invasiva isolat med resistens mot carbapenemer,
EU/EEA, 2011 (vänster, 2014 (höger)
regiongavleborg.se
Escherichia coli: andel invasiva isolate med resistens mot tredje
generationens cefalosporiner, EU/EEA, 2011 and 2014
regiongavleborg.se
Acinetobacter species: andel invasiva isolate med kombinerad resistens mot
fluoroquinoloner, aminoglykosider and carbapenemer, EU/EEA, 2014
regiongavleborg.se
Staphylococcus aureus : andel invasiva isolat resistenta mot meticillin (MRSA),
EU/EEA, 2011 (vänster) and 2014 (höger)
regiongavleborg.se
Antibiotikaresistens gynnas av
• Antibiotika tryck = selektion
• Tredje generationens cefalosporiner (ESBL)
• Kinoloner (ESBL)
• Ampicillin och andra antibiotika
• Dåliga hygienrutiner –spridning
• Stafylokocker kan leva 6 veckor på kläder och tyg
• Ringar, klockor, lösnaglar med mera
• Handsprit används inte
regiongavleborg.se
Personalens hygien av betydelse
• Interventions to reduce colonisation and transmission of
antimicrobial-resistant bacteria in intensive care units: an
interrupted time series study and cluster randomised trial
• Lancet Infect Dis. 2014 Jan; 14(1): 31–39.
• Lennie P G Derde, MD et al.
regiongavleborg.se
Rengöring Ordning ”Antimicrobial Stewardship”
• Horizontal infection prevention measures and a risk-managed
approach to vancomycin-resistant enterococci:
• An evaluation; E. Bryce et al. / American Journal of Infection
Control 43 (2015) 1238-43
regiongavleborg.se
Landsting och Regioner Grundförutsättningar
• God hygien
• Personal, patienter, anhöriga
• God lokalvård
• Reparation, Rengöring och desinfektion
• God materialvård
• Reparation, rengöring och desinfektion
• Screening, isolering
regiongavleborg.se
Åtgärder nära patienten
• Tillräckligt med kvalificerad personal
• Goda lokaler
• Enkelrum, toaletter, duschrum, förråd, anhörigrum med mera
• Strama arbete i primärvård
• Strama arbete i slutenvård – 10 punktsprogram och ”antibiotic stewardship”
• Välutbildad personal
• Kan diagnosticera snabbt och effektiv
• Kan behandla korrekt
• Väl fungerande laboratorier
• Fungerande dokumentation och informationsöverföring
• Information till patient och anhöriga
regiongavleborg.se
2017 januari-februari
Statistik MRB
Multiresistenta bakterier Sverige antal fall
200712000
10000
8000
6000
ESBL
4000
MRSA
2000
0
PNSP
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
ESBL
2098
2941
3690
4920
5666
7224
8128
8895
9583
10659
1567
MRSA
1129
1303
1478
1580
1881
2096
2451
2917
3881
4401
632
PNSP
669
563
445
408
313
233
53
70
59
67
13
VRE
53
617
402
214
122
152
227
402
157
165
36
ESBL carba
2
4
4
9
16
23
40
47
115
126
11
regiongavleborg.se
VRE
ESBL carba
2017 januari-februari
Multiresistenta bakterier Gävleborg antal fall 2007250
200
150
ESBL
100
MRSA
50
0
PNSP
VRE
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
ESBL
37
47
76
96
116
119
151
217
196
184
43
MRSA
12
26
12
26
36
35
50
50
73
84
10
PNSP
6
5
3
8
4
2
1
0
1
1
0
VRE
0
0
0
1
1
0
90
214
9
7
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
ESBL carba
regiongavleborg.se
ESBL carba
2017 januari-februari
Incidens av MRB i Sverige 2007120
100
80
60
ESBL
MRSA
40
PNSP
20
0
VRE
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
ESBL
22,9
31,8
39,6
52,3
59,8
75,6
84,3
91,32
98,75
106,64
15,67
MRSA
12,3
14,1
15,9
16,8
19,9
21,9
25,4
29,9
39,39
44,03
6,32
PNSP
9,3
6,1
4,8
4,3
3,3
2,4
0,5
0,7
0,59
0,67
0,13
VRE
0,6
6,7
4,3
2,3
1,3
ESBL carba
regiongavleborg.se
1,6
2,4
4,2
1,59
1,65
0,36
0,24
0,41
0,48
1,19
1,26
0,11
ESBL carba
2017 januari-februari
Incidens av MRB i Gävleborg 200790
80
70
60
50
ESBL
40
MRSA
30
PNSP
20
VRE
10
0
ESBL carba
2007
2008
2009
2010
ESBL
13,4
17,03
27,1
34,7
42
43,1
MRSA
4,4
9,4
4,3
9,4
13,0
12,7
PNSP
2,2
1,8
1,1
2,9
1,4
0,7
VRE
0
0
0
0,0
0,4
0,0
ESBL carba
regiongavleborg.se
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
54,3
77,5
70,25
64,65
15,10
18,3
17,9
26,25
29,51
3,51
0,4
0,0
0,35
0,35
0
32,4
76,4
3,19
2,45
0
0,70
0
Några verktyg
• Antibiotikasmart.se
• Regnbågshäftet
• Strama app
• Webb app
• Stramasida med QR kod
regiongavleborg.se
TACK!
Vårmötet 2014
regiongavleborg.se
