2013-12-15
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
INLEDNING
Vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling för att alla som är på skolan skall veta
om och arbeta för barns och elevers lika rättigheter samt att stoppa all diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder
och könsöverskridande identitet eller uttryck när man får reda på den. Vi skall även motverka all
annan kränkande behandling, som Diskrimineringslagen (2008:567) säger.
Lagen kräver att verksamheten ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. Vi är
skyldiga att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier, diskriminering och annan
kränkande behandling. Skyldigheterna gäller oavsett om det är personal eller elever som kränker,
trakasserar, diskriminerar elever eller personal. Alla som är anställda eller har uppdrag inom stiftelsen
lyder under denna lag.
Följande lagar ingår i vårt arbete motverka kränkande behandling av barn och elever: Skollagen,
Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, FN:s konvention om barnets rättigheter, Socialtjänstlagen,
Skolverkets allmänna råd och kommentarer (För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Lpf 94, Lgr11 samt GY2011.
VÅR MÅLSÄTTNING
Vår målsättning är att alla på vår förskola, skola, fritids och gymnasium både inomhus och utomhus
skall känna sig trygga. Vi visar respekt och tolerans för varandra och våra olikheter samt hjälper
varandra att utvecklas till medkännande och ansvarstagande människor. I vår verksamhet skall
trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling inte förekomma.
VÅR VÄRDEGRUND
I waldorfpedagogiken och därmed i Stiftelsen Umeå Waldorfskola finns, för att uppnå detta mål, en
värdegrund som genomsyrar hela verksamhetens arbetssätt i förskolan, skolan och
fritidsverksamheten. Kunskap om denna värdegrund ingår i varje medarbetares uppdrag.
-
För oss är alla människor lika mycket värda. Därför åtgärdar vi kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier.
-
Vi anser att det är viktigt att respektera och ta hänsyn till varandra. Därför arbetar vi för att alla
ska träna sin empatiska förmåga, d.v.s. förmågan att kunna leva sig in i en annans situation och
förstå hur andra har det.
-
Vi vill erbjuda barnen och eleverna goda kamratrelationer. Därför vill vi att alla ska lära sig att
arbeta i olika grupper, inom barngrupperna och över klassgränserna. Vi vill att barnen och eleverna
ska lära sig att lösa konflikter på konstruktivt sätt.
-
Vi månar om barnens och elevernas självkänsla. Därför ingriper vi mot och utreder all
diskriminering, trakasserier och kränkningar som vi får information om.
-
Vi vill stärka elevernas ansvarskänsla genom att arbeta med och informera om barn- och
elevdemokrati.
Sida 2 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
UMGÄNGESKOD
Vänlighet får oss att må bra! I varje mänskligt möte som sker oavsett var det sker (på parkeringen, i
hallen eller i klassrummet) uppstår en kvardröjande effekt som påverkar oss, medvetet eller
omedvetet, på olika sätt. Vi förstår att vårt bemötande och förhållningssätt spelar roll i denna
interaktion och att den har en viktig betydelse för hur vi mår och i förlängningen behandlar eller
bemöter andra. Vi talar också med varandra istället för om varandra. Ibland lyckas inte det, då talar
vi med ansvarig pedagog som hjälper till med samtalet. Vi vill fostra barnen/eleverna till det goda
umgänget och respekten för varandra samt insikten om att vi alla är unika viktiga individer.
DEFINITIONER
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever vid Umeå
Waldorfskola ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller
uttryck.
Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, det omfattar alla
diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och genomförs utan förekommen anledning. Det är
dessutom en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Förebyggande arbete syftar till att ta bort riskerna för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Det förebyggande arbetet omfattar endast de områden som i kartläggningen av
verksamheten kan identifieras som riskområden. Vi lägger mycket stor vikt vid det förebyggande
arbetet och arbetar med det systematiskt och gör våra insatser i god tid innan kränkningar uppstår. Vi
anser att vårt eget beteende är normgivande och för barn/elever är efterhärmning oftast enkel.
Åtgärdande arbete ska genomföras omgående när det framkommit information om att ett barn eller
en elev känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Detta medför att verksamheten måste vidta
åtgärder som dokumenteras noggrant och utvärderas för att förhindra att det upprepas.
Vår definition av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck
Med kön avses om du är flicka eller pojke. Sexuell läggning handlar om vilket kön du attraheras av.
Med könsöverskridande identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder,
smink, smycken som oftast förknippas med det motsatta könets attribut eller könsuttryck.
Vår definition av etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är
född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat, du kan ha olika hudfärg, olika
religion eller olika språk. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
Vår definition av funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder specialglasögon och
sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Vår definition av direkt diskriminering
När ett barn eller en elev blir missgynnat utifrån en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att flickor får en särskild placering i klassrummet just för att de
är flickor.
Vår definition av indirekt diskriminering
När alla barn och elever erbjuds samma saker utan att hänsyn tagits till speciella behov hos barnet
eller eleven, exempelvis när det gäller kosten utifrån ett religiöst perspektiv.
Vår definition av begreppet kränkande behandling
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
integritet, men som inte har något samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sida 3 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Exempel på kränkande handlingar
- att utsätta någon fysiskt genom exempelvis slag eller knuffar
- att systematiskt ignorera någon annan; till exempel att inte tala med eller lyssna på honom/henne
- att försvåra skolarbetet för någon; till exempel genom att undanhålla information
- att frysa ut någon ur gemenskapen
- att skriva illa om någon på till exempel lappar, sms eller internet
- att använda ovårdat språk, till exempel svordomar eller öknamn
- att hota någon
- att inte respektera ett ”nej”, ”stopp” eller ”sluta”. Ett ”nej” behöver inte alltid vara verbalt.
Ansvarsfördelning
Det är rektorns/förskolechefens ansvar enligt lag att
- Följa upprättad likabehandlingsplan.
- Förvissa sig om att alla medarbetare, alla elever och vårdnadshavare känner till att
kränkandebehandling, trakasserier och diskriminering inte är tillåtet i verksamheten.
- Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers rättigheter, att motverka
diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och trakasserier.
- Årligen utvärdera, revidera och upprätta likabehandlingsplanen i samarbete med barn, elever,
föräldraföreningens styrelse och medarbetare.
- Om verksamheten får kännedom om att trakasserier, diskriminering eller kränkandebehandling
förekommer se till att utredning genomförs och att åtgärder vidtas.
- Verksamheten har ett gemensamt arbetssätt för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt av
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt de åtgärder som vidtas. (Bil.1)
Samtliga medarbetare inom Stiftelsen Umeå Waldorfskola har ansvar att
- Följa, medvetandegöra och utveckla verksamhetens likabehandlingsplan
- Arbeta förebyggande för att skapa en bra stämning och atmosfär
- Arbeta med attityder och värderingar hos barnen, eleverna och sig själva.
- Aktivt ingripa och följa upp när diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling
misstänks, informeras om eller upptäcks.
Samtliga elever bör
Följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling samt påtala trakasserier,
diskriminering eller kränkande behandling som förekommer i verksamheten.
Vårdnadshavarna har ansvar för att
- Informera förskolepedagog/fritidspedagog/klasslärare/klassföreståndare eller rektor/förskolechef
när de upplever eller får kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling.
- Känna till innehållet i likabehandlingsplanen.
DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA – HUR ARBETAR VI AKTIVT MED DEM?
GENERELLA INSATSER
Kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck
Mål
Alla har lika värde oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck.
Aktivt arbete i verksamheten
Fortsatt arbete med klassernas språkbruk. Informera om ordens betydelse, hur vi använder orden och
konsekvenserna av ordens användning. Fortsatt arbete på elevnivå med temat ”rätten att vara olika”.
Pedagogerna uppmuntrar och initierar könsöverskridande lek och drama. Vid sagoberättande bryter
pedagogerna heteronormen genom att byta plats på det normtypiska och ge det andra karaktärer.
Ansvar - Respektive klasslärare och ämneslärare och förskolepedagoger.
Etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning
Mål
Alla oavsett etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning ska bemötas med respekt för
sin person och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Aktivt arbete i verksamheten
Föredrag på elevnivå angående etnisk tillhörighet och bemötande av religionsuppfattningar, ansvar
Samuel Holmlund och Raymond Nelson. Stilbytardag.
Ansvar - Ledningen och kollegiet
Sida 4 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Funktionsnedsättning
Mål
Att alla barn och elever ska kunna delta i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamhet utifrån
sina förutsättningar.
Aktivt arbete i verksamheten
Skolan fortsätter med sitt arbete med inkludera elever oavsett funktionsnedsättning.
Skolan är fortsatt öppen för alla. För föräldrarna erbjuder vi en föreläsning om samspelet mellan
individuella behov och klassens behov och hur vi samarbetar kring detta.
En genomsyn av rullstolsrampers tillgänglighet till skolans olika hus skall ske.
Ansvar - Ledning, kollegium och vaktmästare.
Ålder
Mål
Fler åldersblandade aktiviteter i verksamheten.
Aktivt arbete i verksamheten
Fadderverksamhet skall utformas från F-12. Läseprojekt på bokens dag. Kulturhuvudstadsåret
2014/ur ett Waldorf perspektiv.
Ansvar - Elevråd, arbetslag och ledning
HUR ARBETAR VI FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE FÖR ATT UPPNÅ VÅRT MÅL?
SPECIFIKA INSATSER
Aktiviteter, projekt och resor
Aktiviteter, projekt och resor genomförs för barn och elever i verksamheten.
Förskolan har dagliga gruppstärkande aktiviteter såsom morgonsamlingar, måltider och veckoutflykt.
De arbetar även med att de äldre barnen är förebilder och hjälper de yngre barnen. Förskoleklass och
fram till årskurs 3 genomförs bland annat måndagspromenad och arrangerade lekar för att stärka
gruppen och gemenskapen för eleverna.
I klasserna 4-6 arbetar klassläraren med t.ex. riktade värderingsövningar och eleverna får också göra
en gruppstärkande aktivitet ex fjällvandring, cykelutflykt med övernattning. Klass 7-8 har
upptaktsdagar och klassövergripande undervisning i elevens val ex musik och idrott. Under
höstterminen i klass 8 och under vårterminen i klass 12 sätter respektive klass upp en teaterpjäs. I
klass 9 åker eleverna på en veckolång båtresa, Ellen. Klass 9 genomför även en geologiresa. Klass 912 har olika projekt som de samarbetar i och kring antingen för klassen eller för 9-12 gruppen. Vi har
dessutom skolgemensamma gruppstärkande aktiviteter i form av friluftsdagar med åldersblandade
grupper från klass 3 - 12 varje år.
Trivsel/trygghetsenkät
En gång varje läsår genomförs en enkät bland alla föräldrar i förskolan och alla elever i skolan. Syftet
med enkäten är bland annat att få en bild av stämningsläget i verksamheten. Enkäten blir en
kartläggning som ligger till grund för de åtgärder som vidtas, i vissa barngrupper eller klasser
alternativt för hela verksamheten. Resultatet av trivselenkäten redovisas för elevråd, kollegium och
Strategiskledning. För förskolan ansvarar biträdande förskolechef för att trivselenkäten genomförs och
sammanställs. I skolan ansvarar klassläraren och klassföreståndaren för att trivselenkäten genomförs
och biträdande rektorer tillsammans med skolsköterska/kurator ansvarar för sammanställning och
samtal med respektive klasslärare/klassföreståndare om resultatet och ev. vilka åtgärder som behövs.
Föräldrakontakter
Information gällande förskola, skola sker ömsesidigt mellan vårdnadshavarna och förskola/skola.
Föräldramöten genomförs flera gånger per termin i alla grupper. Det är tillfällen för föräldrarna att ta
del av inslag från undervisningen, att samtala med varandra och lärare om olika aktuella frågor och
stärkande för föräldrars engagemang i verksamheten. Förskolepedagog/
klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att planen för att motverka diskriminering och
kränkningar förankras hos föräldrarna vid första föräldramötet under vårterminen 2014, efter det att
planen antagits.
Samrådsmöten
En gång per termin sker möten mellan klass- och föräldraråden och rektorerna i verksamheten. Vid
dessa tillfällen ges möjligheter att diskutera och behandla aktuella frågeställningar som finns i
verksamheten. Det kan handla om personalplanering, ordningsregler, social datoranvändning kontra
skolarbete m.m.
Sida 5 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Elevråd
Skolan har tre elevråd; ett för elever i klass 3-5 som träffas ett par gånger per termin, ett för elever i
klass 6-8 som träffas två gånger i månaden samt ett för klass 9-12 som träffas en gång per vecka. Vid
första elevrådet efter att planen för att motverka diskriminering och kränkningar är upprättad
diskuteras den. I oktober 2013 börjar elevråden utvärdera planen och föreslår förbättringsområden.
Klasstimme
Varje vecka från klass 1 till 12 genomförs klasstimme. När planen för att motverka diskriminering och
kränkningar är reviderad presenteras den i klassen. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för
detta. Klasstimmen är ett forum för eleverna att tala om frågor som är angelägna för dem, och
samtidigt länken mellan klassen och elevråden.
Utvecklingssamtal och Individuell utvecklingsplan, IUP
En gång per termin har varje barn/elev och vårdnadshavare ett utvecklingssamtal tillsammans med
ansvarig klasslärare. Utvecklingssamtalet ska ses som en trygghetslänk i verksamheten, för alla tre
parter (barn/elev, vårdnadshavare och pedagog) och är av största betydelse för barnets sociala och
kunskapsrelaterade färdigheter. Generellt sker samtalet mellan vårdnadshavare och pedagog i
förskola.
Från förskoleklass deltar barnet vid någon del av samtalet och från klass 3 vid hela samtalet. I
utvecklingssamtalet tar pedagogen upp barnets/elevens kunskaper, färdigheter och sociala förmågor.
I samtalet tas även trivsel i gruppen upp och för skolbarnet upplevelsen av möjlighet att påverka sin
situation i verksamheten och på fritiden. För skolbarnen föregås samtalet av en självskattning.
Elevens kunskaper och färdigheter i de olika skolämnena dokumenteras i skriftliga omdömen och en
IUP utformas för elevens egna målsättningar, dessa kan vara både kunskapsbaserade och sociala.
Rastvärdar
Vid förskolan finns det alltid vuxna ute när barnen är ute. Under alla raster finns det flera rastervärdar
ute på skolgården och de har ”gula västar” för att vara synligare. Det finns även pedagoger i
gymnasiecafé och i övriga utrymmen som används under rasttid.
Friluftsdagar
Förskolan har inga friluftsdagar utan har gruppaktiviteter och fester med barnen istället. Två gånger
per läsår anordnas gemensamma friluftsdagar för eleverna i klasserna 3-12. En gång per år erbjuds
klass 12 ansvara för att planera friluftsdagen tillsammans med idrottspedagog. När eleverna i klass 12
planerar friluftsdagen är ett av syftena att samarbeta över klassgränserna. Klasserna 1-2 har två
gemensamma friluftsdagar.
Gemensamma trivselregler för Stiftelsen Umeå Waldorfskola
Gemensamma trivselregler för Stiftelsen Umeå Waldorfskola. Se bilaga 4.
Jag är snäll mot andra och tillåter alla att ha sin åsikt och att vara sig själv
Jag räcker upp handen och väntar på min tur när jag vill ha ordet.
Jag använder ett vårdat språk
Jag vårdar vår skola
Jag använder min mobiltelefon eller annan teknisk utrustning utanför lektionstid.
Jag kastar inte snöbollar
Jag varken filmar eller fotograferar någon annan utan att förvissa sig om att det är OK.
Jag har inga ytterkläder i matsal eller klassrum.
Varje arbetslag vid förskolan, skolan och fritids har möjlighet att arbeta fram enskilda specifika
trivselregler gällande olika åldersstadier. För skolans del sker detta i samarbete med elevråden.
Övergångar mellan årskurser
Sker på ett smidigt sätt då eleverna har förmånen att så långt det är möjligt ha samma klasslärare
från årskurs ett och upp till klass sex. Från årskurs ett möter eleverna facklärare i vissa ämnen t.ex.
handarbete och dans/eurytmi. Eleverna från årskurs tio får följa samma klassföreståndare tills de
avslutar sina studier vid Umeå Waldorfskola.
Respektlösa lekar och språk
Respektlösa lekar och språk är inte tillåtet i vår verksamhet utifrån vår värdegrund och våra
trivselregler. Vi säger till när detta uppstår och samtalar om det.
Sida 6 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Grupperingar och placeringar
De vuxna i förskolan och på skolan har huvudansvaret för hur barn och elever grupperas och vilken
placering de ska ha i rummen.
Skolsköterska/skolkurator
Vid skolan finns skolsköterska och skolkurator. Skolläkare besöker verksamheten två gånger per
termin. Alla elever i förskoleklass samt årskurs 2, 4, 7 och gymnasiet erbjuds hälsoundersökning.
Under hälsoundersökningen talas alltid om elevens trivsel under skoltid och fritid samt eventuell
förekomst av diskriminering eller kränkande behandling.
Skolkuratorn arbetar varje år i klass 4 tillsammans med klassläraren i bland annat frågor om
kamratskap. Varje läsår erbjuder skolkuratorn alla elever i årskurs 10 ett informationssamtal om
skolsköterskans och skolkuratorns uppdrag vid skolan. Vid detta tillfälle samtalas det även om trivsel i
klassen/skolan samt om förekomst av diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Skolans kurator
finns för samtliga barn och elever i verksamheten för samtal och stöd efter önskat behov från barn,
elev eller förälder.
Kollegiet
Umeå Waldorfskola är en kollegiestyrd verksamhet. Vi arbetar i arbetslag som utformats utifrån olika
åldersstadier tex förskoleklass tom klass 3, klass 4 tom klass 6 osv. I varje arbetslag som träffas en
gång i veckan arbetar man med frågor rörande gott kamratskap och trygg lärandemiljö.
HUR VI ARBETAR ÅTGÄRDANDE
För att verksamheten ska kunna arbeta med åtgärder samt riktade insatser när kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier skett måste medarbetarna få vetskap om det inträffade.
Det är alltid barnets/elevens egen upplevelse som föranleder utredning om kränkande behandling,
diskriminering eller trakasserier. Alla åtgärder som genomförs skall stå i proportion till det som skett
och det skall varken förstoras eller förminskas.
Sida 7 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
INCIDENT BARN/ELEV TILL BARN/ELEV
Arbetet sker stegvis och pågår tills problemet kan anses vara löst. Nedanstående arbetsordning följs i
normala fall. Det ska betonas att varje ärende kräver sin gång och om situationen kräver kan
åtgärderna ske i en annan ordning.
ÅTGÄRDSTRAPPA
STEG 1
Förskole pedagog/klasslärare/klassföreståndare/arbetslag
- Utreder omedelbart
- Samtalar med den som utsatts och den/dem som utsätter
- Informerar vårdnadshavarna samt förskolechef/rektor
- Dokumentationen sker i dokumentationsmall för diskriminering eller kränkning
Ansvarig
Barnens/elevernas förskole pedagog/klasslärare/ klassföreståndare och den personal som har mest med ärendet att göra
Uppföljning
Inom 2-3 arbetsdagar/skoldagar, enbart med barn/elev
Utvärdering
Inom två veckor, med barn/elever och vårdnadshavare
UTVÄRDERING
om problemen har upphört
STEG 2
- Fortsatt uppföljning av förskolepedagog/klasslärare/
klassföreståndare med barn/elev 1ggr/veckan under en
månads tid
- Arbetslagen uppmanas vara uppmärksamma
UTVÄRDERING
om problemen kvarstår
STEG 2
Förskolan - Möte med vårdnadshavarna till de/dem som
utsätter och den som blir utsatt
Skolan - Möte med elev/elever och vårdnadshavare till dem
som utsätter/blivit utsatt för kränkande behandling
Åtgärdsprogram upprättas.
Ansvarig
Den som arbetar med ärendet och/eller ledare
Utvärdering
Inom två veckor (samma deltagare som vid första mötet)
STEG 3
Barn/elev/elever och vårdnadshavare kallas till en
beslutskonferens
Ansvarig
Rektor
Utvärdering
Inom två veckor
STEG 4
- Ny beslutskonferens där rektor tar beslut om fortsatt
handläggning
- Har inte diskriminering eller kränkning upphört sker
anmälan till polis och eller socialtjänst
- Återkoppling till berörd personal
Ansvarig
Rektor
Utvärdering
Kontinuerligt och efter avslutat ärende ett uppföljande
samtal med berörda barn/elever och vårdnadshavare
INFORMATION
Alla samtal ska dokumenteras på en blankett benämnd ”dokumentationsmall för diskriminering eller kränkning”
Dokumentationsmallen ska förvaras hos respektive rektor/förskolechef
Vid kränkningar/trakasserier ska åtgärdsprogram upprättas för samtliga, i steg 2.
Rektor informerar huvudmannen
Sida 8 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
INCIDENT VUXEN OCH BARN/ELEV
- Ärendet anmäls till rektor/förskolechef som vidtar följande åtgärder
- Enskilda samtal med inblandade
- Kontaktar barnets/elevens vårdnadshavare
- Meddelar facklig representant angående den vuxne
- Uppföljningssamtal inom en vecka
- Dokumenterar samtliga steg
- Vid behov tas kontakt med elevhälsan och/eller polis
Ansvarig - Rektor/förskolechef
UTVÄRDERING OCH MÅLUPPFYLLELSE
Utvärdering och måluppfyllelse av Plan mot diskriminering och kränkande behandling, för Stiftelsen
Umeå Waldorfskola läsåret 2014 genomförs av elevråden, kollegiet, föräldraföreningens styrelse samt
Strategiska ledningen. Även genomförda trivselenkäter på skolnivå för klasserna 1-6 och för klasserna
7-12 på kommunnivå ska finnas med i utvärderingsresultatet samt de olika utredningar som skett när
någon upplevt sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av kamrat eller medarbetare.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2014 kommer att vara reviderad senast den 20
januari 2015.
Ansvarig för revideringen av plan mot diskriminering och kränkandebehandling - Rektor/förskolechef
UTVÄRDERING AV PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING,
FÖR STIFTELSEN UMEÅ WALDORFSKOLA GÄLLANDE ÅRET 2013
Inför utvärderingen och måluppfyllelse av Plan mot diskriminering och kränkande behandling har
elever och medarbetare bidragit till utvärderingen med synpunkter, även genomförda trivselenkäter
på kommunnivå för klasserna 1-12 finns med i utvärderingsresultatet samt de olika utredningar som
skett när någon upplevt sig kränkt eller diskriminerad kamrat eller medarbetare.
Föräldraföreningens styrelse och samtliga föräldrar har erbjudits att medverka vid utvärderingen.
VÅR MÅLSÄTTNING
Vår övergripande målsättning är inte uppfylld eftersom alla inte har upplevt sig trygga eller
respekterade i verksamheten under planens giltighetstid.
Sida 9 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
Kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck
Alla har lika värde oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck.
Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten
Kompetenshöjande utbildning har skett av fritidsmedarbetarna i ämnet regnbågsfamiljer.
Förskolans medarbetare har arbetat med att översätta sagor medan de läser dem högt vid de
tillfällena då det är obalans i könsrollerna.
Kartläggningen av språkbruket är ej genomfört i förskolan, i gymnasiet har kartläggning genomförts.
Temat ”Rätten att vara olika” har skolan, fritids och förskolan arbetat med utifrån att alla kan delta
utifrån sin egen förutsättning.
Bedömning
Vi har uppnått målet till viss del.
Utvecklingsområden till kommande år
Att arbeta med språkbruk i samtliga årskurser.
Etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning
Alla oavsett etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning ska bemötas med respekt för
sin person och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten
Temat ”Rätten att vara olika” berörde området etnisk tillhörighet till viss del. Föreläsare från annan
etnicitet berättade om egen erfarenhet av mobbing i skolan för åk 3-12.
Bedömning
Vi har uppnått vårt mål.
Utvecklingsområden till kommande år
Att organisera tillfällen då eleverna få möta vuxna som kan berätta om egna erfarenheter.
Funktionsnedsättning
Alla barn och elever ska kunna delta i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamhet utifrån sina
förutsättningar.
Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten.
”Rätten att vara olika” har belyst funktionshinders möjligheter och alternativa vägar i
undervisningssituationer för samtliga elever i skolan. I några klasser har externa personer talat om
hur olika funktionsnedsättningar samt hur omgivningens bemötande påverkar och har betydelse för
individens självkänsla. Samtliga föräldrar i verksamheten har inbjudits till föreläsningar med Godi
Keller kring rätten att lära olika. En av föreläsningarna var också offentlig.
Bedömning
Vi har uppnått målet mycket väl.
Utvecklingsområden till kommande år
Att kontinuerligt upprepa och visa på våra olikheter och olika behov; i lärandesituation, socialt och på
fritiden.
Ålder
Fler åldersblandade aktiviteter i verksamheten.
Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten
Fadderverksamheten har inte på ett regelbundet sätt kommit igång i skolverksamheten.
Bokens dag uppmärksammades med läsprojekt över klassgränserna.
Månadsfesterna har inte utökats med två fester.
Teaterföreställningen Folk och Rövare i Kamomilla stad uppfördes med klasserna 4 och 5. Med operan
Orfeus och Eurydike kom klasserna 1, 8, 9 samt gymnasieklasserna att delta tillsammans i
uppsättningen.
Bedömning. Vi har uppnått vårt mål.
Utvecklingsområden till kommande år
Att fortsätta samarbete över klassgränserna i hela verksamheten.
Sida 10 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Utvärdering av specifika insatser
I utvärderingen framkommer att vi har en verksamhet som fungerar väl i vissa avseenden och att vi
har några förbättringsområden. De förbättringsområden som framkommit är att vi behöver bli bättre
på att vara synliga för eleverna under rasterna, vi behöver förenkla LBP ytterligare för ökad
elevförståelse och vi vuxna behöver kontinuerligt diskutera olika begrepp för att visa en gemensam
hållning, t.ex. vad är respektlösa lekar och var går gränsen. Vår åtgärdstrappa som vi använder oss
utav för att utreda om kränkning och/eller diskriminering skett fungerar väl och är enkel att arbeta
efter.
I trivselenkäter på kommunnivå framkommer att i förskoleklass tom klass tre känner trivsel och
trygghet samt klass sju tom klass nio har hög trivsel, trygghet samt minst kränkningar. Detta
sammanfaller väl med de kränkningsärenden vi arbetat med under året. De kränkningar som eleverna
i mellanåren utsatts för är till största delen kränkande språk/tilltal men även bristande respekt samt
utfrysning och negativt kroppsspråk. Under februari och november inkom de flesta anmälningar. I
klassrummet och på skolgården har de flesta kränkningar skett. I enkäten på kommunnivå
framkommer att eleverna som deltar i fritidsverksamheten trivs och är trygga i hög utsträckning,
(mellan 94.1–95.5%). På fritids precis som i skolmiljön ser vi att det i mellanåren d.v.s. 4-6
förekommer mer retningar och bråk än för de yngre. Trots att retningar och bråk förekommer oftare i
klasserna 4-6 är det ingen elev som uppgett att den är rädd för något annat barn.
I informationssamtalet till en klass på gymnasiet uppgav de enskilda eleverna att de trivdes i skolan. I
hälsosamtalet med skolsköterskan framkom att trivsel är hög och att kränkande behandling inte
förekommer.
I samband med utvärderingen har synpunkter om vidareutveckling av planen framkommit. Dessa
förändringar är således inskrivna direkt utan att finnas nedtecknade i den sammanfattande
utvärderingen, t.ex. omstruktureringen av klass sammansättningarna i elevråden.
November/december 2013
Sida 11 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Bilaga 1
Klocka
Tidpunkt för händelsen
Datum
Inblandade personer namn
Klass
Typ av incident
Fysiskt våld
Trakasserier
Hot om våld
Skriftlig kränkning, mail, brev ect.
Kränkande tilltal
Kränkning via telefon
Sexuella anspelningar
Utfrysning, negativt kroppsspråk
Kränkande språk
Skadegörelse, stöld
Bristande respekt
Annat, ange vad
Lokal, plats
Klassrum
Musiksal
Hall
Matsal
Skolgård
Gymnastiksal
Omklädningsrum
EFS gården
Naturhuset
Gymnasiehuset
Utanför skolan
Förskola avd.
Annan plats, ange var
Bedömning
Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse)
Ja
Nej
Har inträffat tidigare
Ja
Nej
Har inträffat upprepade gånger
Ja
Nej
Kränkningen har utförts av samma personer upprepade gånger
Ja
Nej
Ärendet bör utredas vidare
Ja
Nej
Sida 12 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Kort sammanfattning av det inträffade
Vidtagna åtgärder
Samtal har skett med de inblandade
Ja
Nej
Förskolepedagog/Klasslärare/klassföreståndare informerade
Ja
Nej
Vårdnadshavare informerade
Ja
Nej
Skolsköterska informerad
Ja
Nej
Kurator informerad
Ja
Nej
Ledare för aktuell enhet informerad
Ja
Nej
Rektor informerad
Ja
Nej
Huvudmannen är informerad
Ja
Nej
Ja
Nej
Åtgärdsprogram upprättat
Ja
Nej
Ärendet avslutat
Ja
Utvärdering datum
Datum
Uppgiftslämnarna
Obs! Vid kränkning/trakasserier skall åtgärdsprogram upprättas!
Sida 13 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Bilaga 2
P = Pedagog
P
Hälsar på eleven
P
Håller ögonkontakt
P säger
”Jag har hört att ………”
P
P säger
låter det vara tyst en stund. Om det så blir:
”Tänk en stund”
P säger
”Intressant, berätta mera ………”
P säger
Om eleven börjar tala om andra elever
”Nu pratar vi bara om dig”
P
sammanfattar det eleven sagt att han/hon gjort
P säger
”Hur skulle du känna om någon gjorde så mot dig?”
”Kan du förstå att det känns jobbigt för ……… x ………?”
”Vad kan du göra för att ……… x ……… ska få det bättre?”
Var positiv till bra förslag och ge beröm!
Sammanfatta elevens förslag
P säger
”När kommer du att göra detta?”
Bestäm en tid för uppföljning, max 2-3 skoldagar
Berätta att du kommer att prata med den som är/varit utsatt innan uppföljningen
P säger ”Vad kommer du att göra nästa gång du träffar ………x ………?”
Informera om att det är viktigt att inte gå och ”snacka skit” eller ”ge igen” om detta
Sida 14 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Bilaga 3
Elev
Undertecknad
Datum och plats
Vad framkom vid samtalet?
Vad uppgav eleven att denne kunde göra för att ”bjuda in” x i gemenskapen samt när skulle
detta genomföras?
Uppföljningsdatum?
Vad framkom vid uppföljningssamtalet?
(om någon överenskommelse gjordes mellan eleverna skall detta biläggas)
Sida 15 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
Bilaga 4
GEMENSAMMA ORDNINGSREGLER
Gäller för elever vid Umeå Waldorfskolas grundskola
JAG ÄR SNÄLL MOT ANDRA OCH TILLÅTER ALLA ATT HA SIN ÅSIKT OCH ATT VARA SIG SJÄLV
JAG RÄCKER UPP HANDEN OCH VÄNTAR PÅ MIN TUR NÄR JAG VILL HA ORDET
JAG ANVÄNDER ETT VÅRDAT SPRÅK
JAG VÅRDAR SKOLANS MILJÖ
JAG ANVÄNDER MIN MOBILTELEFON ELLER ANNAN TEKNISK UTRUSTNING UTANFÖR
LEKTIONSTID
JAG KASTAR INTE SNÖBOLLAR
JAG FILMAR ELLER FOTOGRAFERAR INTE NÅGON UTAN ATT DE SAGT ATT DET ÄR OK
JAG HAR INGA YTTERKLÄDER I MATSAL ELLER KLASSRUM
Handlingsplan om regler inte följs
Direkt tillsägelse
Enskilt samtal med eleven
Kontakt med vårdnadshavare
Träff med elev/vårdnadshavare/klasslärare
Samrådsmöte med elev/vårdnadshavare/klasslärare där rektor deltar
Skadegörelse
När en elev orsakat skadegörelse får han/hon i uppdrag att ställa allt till rätta
Om det är praktiskt möjligt får eleven t.ex. städa, laga/reparera
Skolan kontaktar alltid vårdnadshavare om eleven orsakat skadegörelse
Sida 16 av 17
PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ
upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014
PLAN FOR GOOD CAMARADERIE AND SAFE LEARNING ENVIRONMENT ESTABLISHED FOR
FOUNDATION UMEÅ WALDORF SCHOOL YEAR 2013
COMMON PROCEDURAL RULES
APPLY TO STUDENTS AT UMEÅ WALDORFSKOLAS ELEMENTARY SCHOOL
I will be courteous to others, and I will acknowledge the fact, that everyone has a right to his or
her opinion.
I will raise my hand and wait for the teacher to acknowledge my presence.
While I am on the School’s grounds, I will not use a language that is offensive to others while I am
in their presence.
I will respect the environment of the school.
I will only use my phone and other technical devices outside of the class room.
While I am on the School’s grounds, I will not throw missiles of any kind, e.g. SNOWBALLS,
STONES etc. That includes any item which will cause bodily harm!
I will not record, of take photos of anyone who is on the School’s grounds unless, I have their
permission.
The School has a dress code in regards to the Classroom, and the Dining Hall. I will respect the
code in regards to my being a Student involved with the School.
ACTION PLAN ON NON-COMPLIANCE WITH RULES DIRECT REPRIMAND
Direct reprimand
Private conversation with the student
Contacting the student’s parents
Meeting with the student/parents/class teacher
Consultation with the student/parents/class teacher where the principal will participate
VANDALISM
When a student damages something on the schools property, the school reserves the right to ask
for reparations in regards to the extent of the damage in question. This could be in the form of repair or, monetary. If the damage is miniscule, the student will be asked to repair it. If the damage
is extensive then, the parents will have to carry that burden!
The school will always contact the student’s parents if the students have caused damage.
Sida 17 av 17
