2013-12-15 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 INLEDNING Vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling för att alla som är på skolan skall veta om och arbeta för barns och elevers lika rättigheter samt att stoppa all diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck när man får reda på den. Vi skall även motverka all annan kränkande behandling, som Diskrimineringslagen (2008:567) säger. Lagen kräver att verksamheten ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. Vi är skyldiga att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Skyldigheterna gäller oavsett om det är personal eller elever som kränker, trakasserar, diskriminerar elever eller personal. Alla som är anställda eller har uppdrag inom stiftelsen lyder under denna lag. Följande lagar ingår i vårt arbete motverka kränkande behandling av barn och elever: Skollagen, Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, FN:s konvention om barnets rättigheter, Socialtjänstlagen, Skolverkets allmänna råd och kommentarer (För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Lpf 94, Lgr11 samt GY2011. VÅR MÅLSÄTTNING Vår målsättning är att alla på vår förskola, skola, fritids och gymnasium både inomhus och utomhus skall känna sig trygga. Vi visar respekt och tolerans för varandra och våra olikheter samt hjälper varandra att utvecklas till medkännande och ansvarstagande människor. I vår verksamhet skall trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling inte förekomma. VÅR VÄRDEGRUND I waldorfpedagogiken och därmed i Stiftelsen Umeå Waldorfskola finns, för att uppnå detta mål, en värdegrund som genomsyrar hela verksamhetens arbetssätt i förskolan, skolan och fritidsverksamheten. Kunskap om denna värdegrund ingår i varje medarbetares uppdrag. - För oss är alla människor lika mycket värda. Därför åtgärdar vi kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. - Vi anser att det är viktigt att respektera och ta hänsyn till varandra. Därför arbetar vi för att alla ska träna sin empatiska förmåga, d.v.s. förmågan att kunna leva sig in i en annans situation och förstå hur andra har det. - Vi vill erbjuda barnen och eleverna goda kamratrelationer. Därför vill vi att alla ska lära sig att arbeta i olika grupper, inom barngrupperna och över klassgränserna. Vi vill att barnen och eleverna ska lära sig att lösa konflikter på konstruktivt sätt. - Vi månar om barnens och elevernas självkänsla. Därför ingriper vi mot och utreder all diskriminering, trakasserier och kränkningar som vi får information om. - Vi vill stärka elevernas ansvarskänsla genom att arbeta med och informera om barn- och elevdemokrati. Sida 2 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 UMGÄNGESKOD Vänlighet får oss att må bra! I varje mänskligt möte som sker oavsett var det sker (på parkeringen, i hallen eller i klassrummet) uppstår en kvardröjande effekt som påverkar oss, medvetet eller omedvetet, på olika sätt. Vi förstår att vårt bemötande och förhållningssätt spelar roll i denna interaktion och att den har en viktig betydelse för hur vi mår och i förlängningen behandlar eller bemöter andra. Vi talar också med varandra istället för om varandra. Ibland lyckas inte det, då talar vi med ansvarig pedagog som hjälper till med samtalet. Vi vill fostra barnen/eleverna till det goda umgänget och respekten för varandra samt insikten om att vi alla är unika viktiga individer. DEFINITIONER En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever vid Umeå Waldorfskola ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, det omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och genomförs utan förekommen anledning. Det är dessutom en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete syftar till att ta bort riskerna för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det förebyggande arbetet omfattar endast de områden som i kartläggningen av verksamheten kan identifieras som riskområden. Vi lägger mycket stor vikt vid det förebyggande arbetet och arbetar med det systematiskt och gör våra insatser i god tid innan kränkningar uppstår. Vi anser att vårt eget beteende är normgivande och för barn/elever är efterhärmning oftast enkel. Åtgärdande arbete ska genomföras omgående när det framkommit information om att ett barn eller en elev känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Detta medför att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras noggrant och utvärderas för att förhindra att det upprepas. Vår definition av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck Med kön avses om du är flicka eller pojke. Sexuell läggning handlar om vilket kön du attraheras av. Med könsöverskridande identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder, smink, smycken som oftast förknippas med det motsatta könets attribut eller könsuttryck. Vår definition av etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat, du kan ha olika hudfärg, olika religion eller olika språk. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Vår definition av funktionsnedsättning Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder specialglasögon och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Vår definition av direkt diskriminering När ett barn eller en elev blir missgynnat utifrån en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att flickor får en särskild placering i klassrummet just för att de är flickor. Vår definition av indirekt diskriminering När alla barn och elever erbjuds samma saker utan att hänsyn tagits till speciella behov hos barnet eller eleven, exempelvis när det gäller kosten utifrån ett religiöst perspektiv. Vår definition av begreppet kränkande behandling Med kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och integritet, men som inte har något samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sida 3 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Exempel på kränkande handlingar - att utsätta någon fysiskt genom exempelvis slag eller knuffar - att systematiskt ignorera någon annan; till exempel att inte tala med eller lyssna på honom/henne - att försvåra skolarbetet för någon; till exempel genom att undanhålla information - att frysa ut någon ur gemenskapen - att skriva illa om någon på till exempel lappar, sms eller internet - att använda ovårdat språk, till exempel svordomar eller öknamn - att hota någon - att inte respektera ett ”nej”, ”stopp” eller ”sluta”. Ett ”nej” behöver inte alltid vara verbalt. Ansvarsfördelning Det är rektorns/förskolechefens ansvar enligt lag att - Följa upprättad likabehandlingsplan. - Förvissa sig om att alla medarbetare, alla elever och vårdnadshavare känner till att kränkandebehandling, trakasserier och diskriminering inte är tillåtet i verksamheten. - Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers rättigheter, att motverka diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och trakasserier. - Årligen utvärdera, revidera och upprätta likabehandlingsplanen i samarbete med barn, elever, föräldraföreningens styrelse och medarbetare. - Om verksamheten får kännedom om att trakasserier, diskriminering eller kränkandebehandling förekommer se till att utredning genomförs och att åtgärder vidtas. - Verksamheten har ett gemensamt arbetssätt för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt de åtgärder som vidtas. (Bil.1) Samtliga medarbetare inom Stiftelsen Umeå Waldorfskola har ansvar att - Följa, medvetandegöra och utveckla verksamhetens likabehandlingsplan - Arbeta förebyggande för att skapa en bra stämning och atmosfär - Arbeta med attityder och värderingar hos barnen, eleverna och sig själva. - Aktivt ingripa och följa upp när diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling misstänks, informeras om eller upptäcks. Samtliga elever bör Följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling samt påtala trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling som förekommer i verksamheten. Vårdnadshavarna har ansvar för att - Informera förskolepedagog/fritidspedagog/klasslärare/klassföreståndare eller rektor/förskolechef när de upplever eller får kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. - Känna till innehållet i likabehandlingsplanen. DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA – HUR ARBETAR VI AKTIVT MED DEM? GENERELLA INSATSER Kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck Mål Alla har lika värde oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck. Aktivt arbete i verksamheten Fortsatt arbete med klassernas språkbruk. Informera om ordens betydelse, hur vi använder orden och konsekvenserna av ordens användning. Fortsatt arbete på elevnivå med temat ”rätten att vara olika”. Pedagogerna uppmuntrar och initierar könsöverskridande lek och drama. Vid sagoberättande bryter pedagogerna heteronormen genom att byta plats på det normtypiska och ge det andra karaktärer. Ansvar - Respektive klasslärare och ämneslärare och förskolepedagoger. Etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning Mål Alla oavsett etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning ska bemötas med respekt för sin person och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Aktivt arbete i verksamheten Föredrag på elevnivå angående etnisk tillhörighet och bemötande av religionsuppfattningar, ansvar Samuel Holmlund och Raymond Nelson. Stilbytardag. Ansvar - Ledningen och kollegiet Sida 4 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Funktionsnedsättning Mål Att alla barn och elever ska kunna delta i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamhet utifrån sina förutsättningar. Aktivt arbete i verksamheten Skolan fortsätter med sitt arbete med inkludera elever oavsett funktionsnedsättning. Skolan är fortsatt öppen för alla. För föräldrarna erbjuder vi en föreläsning om samspelet mellan individuella behov och klassens behov och hur vi samarbetar kring detta. En genomsyn av rullstolsrampers tillgänglighet till skolans olika hus skall ske. Ansvar - Ledning, kollegium och vaktmästare. Ålder Mål Fler åldersblandade aktiviteter i verksamheten. Aktivt arbete i verksamheten Fadderverksamhet skall utformas från F-12. Läseprojekt på bokens dag. Kulturhuvudstadsåret 2014/ur ett Waldorf perspektiv. Ansvar - Elevråd, arbetslag och ledning HUR ARBETAR VI FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE FÖR ATT UPPNÅ VÅRT MÅL? SPECIFIKA INSATSER Aktiviteter, projekt och resor Aktiviteter, projekt och resor genomförs för barn och elever i verksamheten. Förskolan har dagliga gruppstärkande aktiviteter såsom morgonsamlingar, måltider och veckoutflykt. De arbetar även med att de äldre barnen är förebilder och hjälper de yngre barnen. Förskoleklass och fram till årskurs 3 genomförs bland annat måndagspromenad och arrangerade lekar för att stärka gruppen och gemenskapen för eleverna. I klasserna 4-6 arbetar klassläraren med t.ex. riktade värderingsövningar och eleverna får också göra en gruppstärkande aktivitet ex fjällvandring, cykelutflykt med övernattning. Klass 7-8 har upptaktsdagar och klassövergripande undervisning i elevens val ex musik och idrott. Under höstterminen i klass 8 och under vårterminen i klass 12 sätter respektive klass upp en teaterpjäs. I klass 9 åker eleverna på en veckolång båtresa, Ellen. Klass 9 genomför även en geologiresa. Klass 912 har olika projekt som de samarbetar i och kring antingen för klassen eller för 9-12 gruppen. Vi har dessutom skolgemensamma gruppstärkande aktiviteter i form av friluftsdagar med åldersblandade grupper från klass 3 - 12 varje år. Trivsel/trygghetsenkät En gång varje läsår genomförs en enkät bland alla föräldrar i förskolan och alla elever i skolan. Syftet med enkäten är bland annat att få en bild av stämningsläget i verksamheten. Enkäten blir en kartläggning som ligger till grund för de åtgärder som vidtas, i vissa barngrupper eller klasser alternativt för hela verksamheten. Resultatet av trivselenkäten redovisas för elevråd, kollegium och Strategiskledning. För förskolan ansvarar biträdande förskolechef för att trivselenkäten genomförs och sammanställs. I skolan ansvarar klassläraren och klassföreståndaren för att trivselenkäten genomförs och biträdande rektorer tillsammans med skolsköterska/kurator ansvarar för sammanställning och samtal med respektive klasslärare/klassföreståndare om resultatet och ev. vilka åtgärder som behövs. Föräldrakontakter Information gällande förskola, skola sker ömsesidigt mellan vårdnadshavarna och förskola/skola. Föräldramöten genomförs flera gånger per termin i alla grupper. Det är tillfällen för föräldrarna att ta del av inslag från undervisningen, att samtala med varandra och lärare om olika aktuella frågor och stärkande för föräldrars engagemang i verksamheten. Förskolepedagog/ klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att planen för att motverka diskriminering och kränkningar förankras hos föräldrarna vid första föräldramötet under vårterminen 2014, efter det att planen antagits. Samrådsmöten En gång per termin sker möten mellan klass- och föräldraråden och rektorerna i verksamheten. Vid dessa tillfällen ges möjligheter att diskutera och behandla aktuella frågeställningar som finns i verksamheten. Det kan handla om personalplanering, ordningsregler, social datoranvändning kontra skolarbete m.m. Sida 5 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Elevråd Skolan har tre elevråd; ett för elever i klass 3-5 som träffas ett par gånger per termin, ett för elever i klass 6-8 som träffas två gånger i månaden samt ett för klass 9-12 som träffas en gång per vecka. Vid första elevrådet efter att planen för att motverka diskriminering och kränkningar är upprättad diskuteras den. I oktober 2013 börjar elevråden utvärdera planen och föreslår förbättringsområden. Klasstimme Varje vecka från klass 1 till 12 genomförs klasstimme. När planen för att motverka diskriminering och kränkningar är reviderad presenteras den i klassen. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för detta. Klasstimmen är ett forum för eleverna att tala om frågor som är angelägna för dem, och samtidigt länken mellan klassen och elevråden. Utvecklingssamtal och Individuell utvecklingsplan, IUP En gång per termin har varje barn/elev och vårdnadshavare ett utvecklingssamtal tillsammans med ansvarig klasslärare. Utvecklingssamtalet ska ses som en trygghetslänk i verksamheten, för alla tre parter (barn/elev, vårdnadshavare och pedagog) och är av största betydelse för barnets sociala och kunskapsrelaterade färdigheter. Generellt sker samtalet mellan vårdnadshavare och pedagog i förskola. Från förskoleklass deltar barnet vid någon del av samtalet och från klass 3 vid hela samtalet. I utvecklingssamtalet tar pedagogen upp barnets/elevens kunskaper, färdigheter och sociala förmågor. I samtalet tas även trivsel i gruppen upp och för skolbarnet upplevelsen av möjlighet att påverka sin situation i verksamheten och på fritiden. För skolbarnen föregås samtalet av en självskattning. Elevens kunskaper och färdigheter i de olika skolämnena dokumenteras i skriftliga omdömen och en IUP utformas för elevens egna målsättningar, dessa kan vara både kunskapsbaserade och sociala. Rastvärdar Vid förskolan finns det alltid vuxna ute när barnen är ute. Under alla raster finns det flera rastervärdar ute på skolgården och de har ”gula västar” för att vara synligare. Det finns även pedagoger i gymnasiecafé och i övriga utrymmen som används under rasttid. Friluftsdagar Förskolan har inga friluftsdagar utan har gruppaktiviteter och fester med barnen istället. Två gånger per läsår anordnas gemensamma friluftsdagar för eleverna i klasserna 3-12. En gång per år erbjuds klass 12 ansvara för att planera friluftsdagen tillsammans med idrottspedagog. När eleverna i klass 12 planerar friluftsdagen är ett av syftena att samarbeta över klassgränserna. Klasserna 1-2 har två gemensamma friluftsdagar. Gemensamma trivselregler för Stiftelsen Umeå Waldorfskola Gemensamma trivselregler för Stiftelsen Umeå Waldorfskola. Se bilaga 4. Jag är snäll mot andra och tillåter alla att ha sin åsikt och att vara sig själv Jag räcker upp handen och väntar på min tur när jag vill ha ordet. Jag använder ett vårdat språk Jag vårdar vår skola Jag använder min mobiltelefon eller annan teknisk utrustning utanför lektionstid. Jag kastar inte snöbollar Jag varken filmar eller fotograferar någon annan utan att förvissa sig om att det är OK. Jag har inga ytterkläder i matsal eller klassrum. Varje arbetslag vid förskolan, skolan och fritids har möjlighet att arbeta fram enskilda specifika trivselregler gällande olika åldersstadier. För skolans del sker detta i samarbete med elevråden. Övergångar mellan årskurser Sker på ett smidigt sätt då eleverna har förmånen att så långt det är möjligt ha samma klasslärare från årskurs ett och upp till klass sex. Från årskurs ett möter eleverna facklärare i vissa ämnen t.ex. handarbete och dans/eurytmi. Eleverna från årskurs tio får följa samma klassföreståndare tills de avslutar sina studier vid Umeå Waldorfskola. Respektlösa lekar och språk Respektlösa lekar och språk är inte tillåtet i vår verksamhet utifrån vår värdegrund och våra trivselregler. Vi säger till när detta uppstår och samtalar om det. Sida 6 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Grupperingar och placeringar De vuxna i förskolan och på skolan har huvudansvaret för hur barn och elever grupperas och vilken placering de ska ha i rummen. Skolsköterska/skolkurator Vid skolan finns skolsköterska och skolkurator. Skolläkare besöker verksamheten två gånger per termin. Alla elever i förskoleklass samt årskurs 2, 4, 7 och gymnasiet erbjuds hälsoundersökning. Under hälsoundersökningen talas alltid om elevens trivsel under skoltid och fritid samt eventuell förekomst av diskriminering eller kränkande behandling. Skolkuratorn arbetar varje år i klass 4 tillsammans med klassläraren i bland annat frågor om kamratskap. Varje läsår erbjuder skolkuratorn alla elever i årskurs 10 ett informationssamtal om skolsköterskans och skolkuratorns uppdrag vid skolan. Vid detta tillfälle samtalas det även om trivsel i klassen/skolan samt om förekomst av diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Skolans kurator finns för samtliga barn och elever i verksamheten för samtal och stöd efter önskat behov från barn, elev eller förälder. Kollegiet Umeå Waldorfskola är en kollegiestyrd verksamhet. Vi arbetar i arbetslag som utformats utifrån olika åldersstadier tex förskoleklass tom klass 3, klass 4 tom klass 6 osv. I varje arbetslag som träffas en gång i veckan arbetar man med frågor rörande gott kamratskap och trygg lärandemiljö. HUR VI ARBETAR ÅTGÄRDANDE För att verksamheten ska kunna arbeta med åtgärder samt riktade insatser när kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier skett måste medarbetarna få vetskap om det inträffade. Det är alltid barnets/elevens egen upplevelse som föranleder utredning om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Alla åtgärder som genomförs skall stå i proportion till det som skett och det skall varken förstoras eller förminskas. Sida 7 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 INCIDENT BARN/ELEV TILL BARN/ELEV Arbetet sker stegvis och pågår tills problemet kan anses vara löst. Nedanstående arbetsordning följs i normala fall. Det ska betonas att varje ärende kräver sin gång och om situationen kräver kan åtgärderna ske i en annan ordning. ÅTGÄRDSTRAPPA STEG 1 Förskole pedagog/klasslärare/klassföreståndare/arbetslag - Utreder omedelbart - Samtalar med den som utsatts och den/dem som utsätter - Informerar vårdnadshavarna samt förskolechef/rektor - Dokumentationen sker i dokumentationsmall för diskriminering eller kränkning Ansvarig Barnens/elevernas förskole pedagog/klasslärare/ klassföreståndare och den personal som har mest med ärendet att göra Uppföljning Inom 2-3 arbetsdagar/skoldagar, enbart med barn/elev Utvärdering Inom två veckor, med barn/elever och vårdnadshavare UTVÄRDERING om problemen har upphört STEG 2 - Fortsatt uppföljning av förskolepedagog/klasslärare/ klassföreståndare med barn/elev 1ggr/veckan under en månads tid - Arbetslagen uppmanas vara uppmärksamma UTVÄRDERING om problemen kvarstår STEG 2 Förskolan - Möte med vårdnadshavarna till de/dem som utsätter och den som blir utsatt Skolan - Möte med elev/elever och vårdnadshavare till dem som utsätter/blivit utsatt för kränkande behandling Åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig Den som arbetar med ärendet och/eller ledare Utvärdering Inom två veckor (samma deltagare som vid första mötet) STEG 3 Barn/elev/elever och vårdnadshavare kallas till en beslutskonferens Ansvarig Rektor Utvärdering Inom två veckor STEG 4 - Ny beslutskonferens där rektor tar beslut om fortsatt handläggning - Har inte diskriminering eller kränkning upphört sker anmälan till polis och eller socialtjänst - Återkoppling till berörd personal Ansvarig Rektor Utvärdering Kontinuerligt och efter avslutat ärende ett uppföljande samtal med berörda barn/elever och vårdnadshavare INFORMATION Alla samtal ska dokumenteras på en blankett benämnd ”dokumentationsmall för diskriminering eller kränkning” Dokumentationsmallen ska förvaras hos respektive rektor/förskolechef Vid kränkningar/trakasserier ska åtgärdsprogram upprättas för samtliga, i steg 2. Rektor informerar huvudmannen Sida 8 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 INCIDENT VUXEN OCH BARN/ELEV - Ärendet anmäls till rektor/förskolechef som vidtar följande åtgärder - Enskilda samtal med inblandade - Kontaktar barnets/elevens vårdnadshavare - Meddelar facklig representant angående den vuxne - Uppföljningssamtal inom en vecka - Dokumenterar samtliga steg - Vid behov tas kontakt med elevhälsan och/eller polis Ansvarig - Rektor/förskolechef UTVÄRDERING OCH MÅLUPPFYLLELSE Utvärdering och måluppfyllelse av Plan mot diskriminering och kränkande behandling, för Stiftelsen Umeå Waldorfskola läsåret 2014 genomförs av elevråden, kollegiet, föräldraföreningens styrelse samt Strategiska ledningen. Även genomförda trivselenkäter på skolnivå för klasserna 1-6 och för klasserna 7-12 på kommunnivå ska finnas med i utvärderingsresultatet samt de olika utredningar som skett när någon upplevt sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av kamrat eller medarbetare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2014 kommer att vara reviderad senast den 20 januari 2015. Ansvarig för revideringen av plan mot diskriminering och kränkandebehandling - Rektor/förskolechef UTVÄRDERING AV PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING, FÖR STIFTELSEN UMEÅ WALDORFSKOLA GÄLLANDE ÅRET 2013 Inför utvärderingen och måluppfyllelse av Plan mot diskriminering och kränkande behandling har elever och medarbetare bidragit till utvärderingen med synpunkter, även genomförda trivselenkäter på kommunnivå för klasserna 1-12 finns med i utvärderingsresultatet samt de olika utredningar som skett när någon upplevt sig kränkt eller diskriminerad kamrat eller medarbetare. Föräldraföreningens styrelse och samtliga föräldrar har erbjudits att medverka vid utvärderingen. VÅR MÅLSÄTTNING Vår övergripande målsättning är inte uppfylld eftersom alla inte har upplevt sig trygga eller respekterade i verksamheten under planens giltighetstid. Sida 9 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck Alla har lika värde oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck. Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten Kompetenshöjande utbildning har skett av fritidsmedarbetarna i ämnet regnbågsfamiljer. Förskolans medarbetare har arbetat med att översätta sagor medan de läser dem högt vid de tillfällena då det är obalans i könsrollerna. Kartläggningen av språkbruket är ej genomfört i förskolan, i gymnasiet har kartläggning genomförts. Temat ”Rätten att vara olika” har skolan, fritids och förskolan arbetat med utifrån att alla kan delta utifrån sin egen förutsättning. Bedömning Vi har uppnått målet till viss del. Utvecklingsområden till kommande år Att arbeta med språkbruk i samtliga årskurser. Etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning Alla oavsett etnisk tillhörighet, religion och/eller annan trosuppfattning ska bemötas med respekt för sin person och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten Temat ”Rätten att vara olika” berörde området etnisk tillhörighet till viss del. Föreläsare från annan etnicitet berättade om egen erfarenhet av mobbing i skolan för åk 3-12. Bedömning Vi har uppnått vårt mål. Utvecklingsområden till kommande år Att organisera tillfällen då eleverna få möta vuxna som kan berätta om egna erfarenheter. Funktionsnedsättning Alla barn och elever ska kunna delta i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamhet utifrån sina förutsättningar. Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten. ”Rätten att vara olika” har belyst funktionshinders möjligheter och alternativa vägar i undervisningssituationer för samtliga elever i skolan. I några klasser har externa personer talat om hur olika funktionsnedsättningar samt hur omgivningens bemötande påverkar och har betydelse för individens självkänsla. Samtliga föräldrar i verksamheten har inbjudits till föreläsningar med Godi Keller kring rätten att lära olika. En av föreläsningarna var också offentlig. Bedömning Vi har uppnått målet mycket väl. Utvecklingsområden till kommande år Att kontinuerligt upprepa och visa på våra olikheter och olika behov; i lärandesituation, socialt och på fritiden. Ålder Fler åldersblandade aktiviteter i verksamheten. Utvärdering av aktivt arbete i verksamheten Fadderverksamheten har inte på ett regelbundet sätt kommit igång i skolverksamheten. Bokens dag uppmärksammades med läsprojekt över klassgränserna. Månadsfesterna har inte utökats med två fester. Teaterföreställningen Folk och Rövare i Kamomilla stad uppfördes med klasserna 4 och 5. Med operan Orfeus och Eurydike kom klasserna 1, 8, 9 samt gymnasieklasserna att delta tillsammans i uppsättningen. Bedömning. Vi har uppnått vårt mål. Utvecklingsområden till kommande år Att fortsätta samarbete över klassgränserna i hela verksamheten. Sida 10 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Utvärdering av specifika insatser I utvärderingen framkommer att vi har en verksamhet som fungerar väl i vissa avseenden och att vi har några förbättringsområden. De förbättringsområden som framkommit är att vi behöver bli bättre på att vara synliga för eleverna under rasterna, vi behöver förenkla LBP ytterligare för ökad elevförståelse och vi vuxna behöver kontinuerligt diskutera olika begrepp för att visa en gemensam hållning, t.ex. vad är respektlösa lekar och var går gränsen. Vår åtgärdstrappa som vi använder oss utav för att utreda om kränkning och/eller diskriminering skett fungerar väl och är enkel att arbeta efter. I trivselenkäter på kommunnivå framkommer att i förskoleklass tom klass tre känner trivsel och trygghet samt klass sju tom klass nio har hög trivsel, trygghet samt minst kränkningar. Detta sammanfaller väl med de kränkningsärenden vi arbetat med under året. De kränkningar som eleverna i mellanåren utsatts för är till största delen kränkande språk/tilltal men även bristande respekt samt utfrysning och negativt kroppsspråk. Under februari och november inkom de flesta anmälningar. I klassrummet och på skolgården har de flesta kränkningar skett. I enkäten på kommunnivå framkommer att eleverna som deltar i fritidsverksamheten trivs och är trygga i hög utsträckning, (mellan 94.1–95.5%). På fritids precis som i skolmiljön ser vi att det i mellanåren d.v.s. 4-6 förekommer mer retningar och bråk än för de yngre. Trots att retningar och bråk förekommer oftare i klasserna 4-6 är det ingen elev som uppgett att den är rädd för något annat barn. I informationssamtalet till en klass på gymnasiet uppgav de enskilda eleverna att de trivdes i skolan. I hälsosamtalet med skolsköterskan framkom att trivsel är hög och att kränkande behandling inte förekommer. I samband med utvärderingen har synpunkter om vidareutveckling av planen framkommit. Dessa förändringar är således inskrivna direkt utan att finnas nedtecknade i den sammanfattande utvärderingen, t.ex. omstruktureringen av klass sammansättningarna i elevråden. November/december 2013 Sida 11 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Bilaga 1 Klocka Tidpunkt för händelsen Datum Inblandade personer namn Klass Typ av incident Fysiskt våld Trakasserier Hot om våld Skriftlig kränkning, mail, brev ect. Kränkande tilltal Kränkning via telefon Sexuella anspelningar Utfrysning, negativt kroppsspråk Kränkande språk Skadegörelse, stöld Bristande respekt Annat, ange vad Lokal, plats Klassrum Musiksal Hall Matsal Skolgård Gymnastiksal Omklädningsrum EFS gården Naturhuset Gymnasiehuset Utanför skolan Förskola avd. Annan plats, ange var Bedömning Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse) Ja Nej Har inträffat tidigare Ja Nej Har inträffat upprepade gånger Ja Nej Kränkningen har utförts av samma personer upprepade gånger Ja Nej Ärendet bör utredas vidare Ja Nej Sida 12 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Kort sammanfattning av det inträffade Vidtagna åtgärder Samtal har skett med de inblandade Ja Nej Förskolepedagog/Klasslärare/klassföreståndare informerade Ja Nej Vårdnadshavare informerade Ja Nej Skolsköterska informerad Ja Nej Kurator informerad Ja Nej Ledare för aktuell enhet informerad Ja Nej Rektor informerad Ja Nej Huvudmannen är informerad Ja Nej Ja Nej Åtgärdsprogram upprättat Ja Nej Ärendet avslutat Ja Utvärdering datum Datum Uppgiftslämnarna Obs! Vid kränkning/trakasserier skall åtgärdsprogram upprättas! Sida 13 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Bilaga 2 P = Pedagog P Hälsar på eleven P Håller ögonkontakt P säger ”Jag har hört att ………” P P säger låter det vara tyst en stund. Om det så blir: ”Tänk en stund” P säger ”Intressant, berätta mera ………” P säger Om eleven börjar tala om andra elever ”Nu pratar vi bara om dig” P sammanfattar det eleven sagt att han/hon gjort P säger ”Hur skulle du känna om någon gjorde så mot dig?” ”Kan du förstå att det känns jobbigt för ……… x ………?” ”Vad kan du göra för att ……… x ……… ska få det bättre?” Var positiv till bra förslag och ge beröm! Sammanfatta elevens förslag P säger ”När kommer du att göra detta?” Bestäm en tid för uppföljning, max 2-3 skoldagar Berätta att du kommer att prata med den som är/varit utsatt innan uppföljningen P säger ”Vad kommer du att göra nästa gång du träffar ………x ………?” Informera om att det är viktigt att inte gå och ”snacka skit” eller ”ge igen” om detta Sida 14 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Bilaga 3 Elev Undertecknad Datum och plats Vad framkom vid samtalet? Vad uppgav eleven att denne kunde göra för att ”bjuda in” x i gemenskapen samt när skulle detta genomföras? Uppföljningsdatum? Vad framkom vid uppföljningssamtalet? (om någon överenskommelse gjordes mellan eleverna skall detta biläggas) Sida 15 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 Bilaga 4 GEMENSAMMA ORDNINGSREGLER Gäller för elever vid Umeå Waldorfskolas grundskola JAG ÄR SNÄLL MOT ANDRA OCH TILLÅTER ALLA ATT HA SIN ÅSIKT OCH ATT VARA SIG SJÄLV JAG RÄCKER UPP HANDEN OCH VÄNTAR PÅ MIN TUR NÄR JAG VILL HA ORDET JAG ANVÄNDER ETT VÅRDAT SPRÅK JAG VÅRDAR SKOLANS MILJÖ JAG ANVÄNDER MIN MOBILTELEFON ELLER ANNAN TEKNISK UTRUSTNING UTANFÖR LEKTIONSTID JAG KASTAR INTE SNÖBOLLAR JAG FILMAR ELLER FOTOGRAFERAR INTE NÅGON UTAN ATT DE SAGT ATT DET ÄR OK JAG HAR INGA YTTERKLÄDER I MATSAL ELLER KLASSRUM Handlingsplan om regler inte följs Direkt tillsägelse Enskilt samtal med eleven Kontakt med vårdnadshavare Träff med elev/vårdnadshavare/klasslärare Samrådsmöte med elev/vårdnadshavare/klasslärare där rektor deltar Skadegörelse När en elev orsakat skadegörelse får han/hon i uppdrag att ställa allt till rätta Om det är praktiskt möjligt får eleven t.ex. städa, laga/reparera Skolan kontaktar alltid vårdnadshavare om eleven orsakat skadegörelse Sida 16 av 17 PLAN FÖR GOTT KAMRATSKAP OCH TRYGG LÄRANDEMILJÖ upprättad för Stiftelsen Umeå Waldorfskola året 2014 PLAN FOR GOOD CAMARADERIE AND SAFE LEARNING ENVIRONMENT ESTABLISHED FOR FOUNDATION UMEÅ WALDORF SCHOOL YEAR 2013 COMMON PROCEDURAL RULES APPLY TO STUDENTS AT UMEÅ WALDORFSKOLAS ELEMENTARY SCHOOL I will be courteous to others, and I will acknowledge the fact, that everyone has a right to his or her opinion. I will raise my hand and wait for the teacher to acknowledge my presence. While I am on the School’s grounds, I will not use a language that is offensive to others while I am in their presence. I will respect the environment of the school. I will only use my phone and other technical devices outside of the class room. While I am on the School’s grounds, I will not throw missiles of any kind, e.g. SNOWBALLS, STONES etc. That includes any item which will cause bodily harm! I will not record, of take photos of anyone who is on the School’s grounds unless, I have their permission. The School has a dress code in regards to the Classroom, and the Dining Hall. I will respect the code in regards to my being a Student involved with the School. ACTION PLAN ON NON-COMPLIANCE WITH RULES DIRECT REPRIMAND Direct reprimand Private conversation with the student Contacting the student’s parents Meeting with the student/parents/class teacher Consultation with the student/parents/class teacher where the principal will participate VANDALISM When a student damages something on the schools property, the school reserves the right to ask for reparations in regards to the extent of the damage in question. This could be in the form of repair or, monetary. If the damage is miniscule, the student will be asked to repair it. If the damage is extensive then, the parents will have to carry that burden! The school will always contact the student’s parents if the students have caused damage. Sida 17 av 17