NOTISER1
FRÅN SLU • FEBRUARI 2004
Svampar sätter spår i marmor
Länge har forskare antagit att svamp kan vittra sten, och på så sätt
frigöra näringsämnen till marken. Nu har SLU-forskaren Anna Rosling
hittat spår efter svamptrådar i marmor.
När svamptrådar (mycel) växer, utsöndras syror som bidrar till att
stenen vittrar. Efter att ett svampmycel hade fått växa på en slipad
marmoryta under fyra månader, studerade Anna Rosling ytan i ett
elektronmikroskop. Trådarna som lyftes bort lämnade spår i kalkstenen, och det tyder på att mineralstrukturen i marmorytan direkt har
påverkats av svamptrådarna.
Mineraler, exempelvis kalcium, magnesium och kalium, frigörs till
marken när berget vittrar. På så sätt kan rötter hos träd och andra växter
lätt ta upp dessa livsviktiga ämnen. Svampar hjälper trädrötter att mer
effektivt ta upp mineralerna – ett samarbete som kallas mykorrhiza.
• [email protected], 018-67 18 64, disputationer.slu.se
Mjölkens B-vitaminer
i fokus
Folater och vitamin B12 är två B-vitaminer som levererar byggstenar till
kroppens arvsmassa. Kroppen kan
inte själv tillverka dessa ämnen utan
måste få dem via födan, exempelvis
från mjölk. De är mycket viktiga när
kroppen ska bilda många nya celler,
exempelvis under en graviditet.
Folater har också rönt stor uppmärksamhet det senaste decenniet för sin
förmåga att förhindra tidiga missfall
och missbildningar. För äldre medför låga halter av båda B-vitaminerna
en ökad risk för vissa demenssjukdomar, som Alzheimers sjukdom.
Karin Arkbåge vid SLU har nu
visat att folatbindande proteiner i
mjölk minskar upptaget av folat i
mag-tarmkanalen. Effekten är större
för folsyra, folatformen som används
för berikningsändamål, än för den
naturligt dominerande folatformen.
Barnvälling och bröstmjölksersättning, som ska berikas med folsyra,
bör därför inte innehålla aktiva
folatbindande proteiner. Det folatbindande mjölkproteinets negativa
Detta notisblad får gärna kopieras
och citeras – men ange källan, dvs.
Notiser från SLU!
effekt på folsyraupptaget har ingen
större betydelse för oss konsumenter som äter en blandad kost. Däremot har det betydelse för småbarn
som under en viss period av livet får
större delen av sitt kostintag i form av
mjölk och välling.
Karin Arkbåge fann också att tillverkning av yoghurt och filmjölk, med
efterföljande lagring i kylskåp i fjorton dagar (till bäst före-datumet) sänkte vitamin B12-halterna med 40–60
procent av ursprungsmjölkens koncentration. Den största minskningen
skedde under kylskåpslagringen.
• [email protected],
018-67 19 91, disputationer.slu.se
Foto: Geoffrey Daniel
Mellan de vita pilarna syns spår efter
svamptrådar i marmorytan.
topp. För tallar som förlorade en
mindre mängd barr blev konsekvenserna enbart en tillväxtförlust. En
slutsats är därför att om tallen får
behålla 10 procent eller mer av barrmassan, är chansen att överleva ett
angrepp stor. De hårdast angripna
överlevande tallarna, förlorade totalt sett halva volymtillväxten under
en period av sex år. En kostnadsberäkning visar att enbart förlusten i
volymtillväxt hade motiverat en bekämpning av tallmätaren under år
1996. Sju år efter tallmätarangreppet hade träden i de svårast skadade
bestånden ännu inte återhämtat sig.
• [email protected],
018-67 23 30, disputationer.slu.se
Följden av fruktad fjäril
För åtta år sedan upptäcktes att tallar inom ett område större än 10 000
fotbollsplaner delvis hade förlorat
barren. Platsen var Hökensås i Västergötland, och skadegöraren var en
fruktad fjäril vid namn tallmätare
(Bupalus piniaria), vars larver äter
tallbarr. Jan Cedervind vid SLU har
kartlagt följderna av detta angrepp,
som är det mest omfattande som
någonsin förekommit i Sverige.
Av de tallar som förlorade 90–
100 procent av barren, är en fjärdedel döda idag och hälften har en död
Rationell blåbärsodling i sikte
Inom några år ska inhemska blåbär
(Vaccinium myrtillus) kunna skördas
maskinellt på norrländsk, nu nedlagd åkermark. Efterfrågan på de
svenska blåbären är mycket stor,
bland annat på grund av deras stora
innehåll av antioxidanten antocyanin. Bären används både i livsmedelsindustrin och i farmaceutiska preparat, exempelvis ögonmediciner.
Innan odlingen kan komma
igång ska doktoranden Andreas Åker-
Foto: Camilla Bjelkås
ström vid SLU i Öjebyn och Umeå
provodla plantor från olika platser
med varierande odlingsmetoder.
Sticklingstyper, samt tillgång på ljus,
vatten och näring kommer att varieras i studien. Han kommer också att
studera svenska blåbärstypers innehåll av antioxidanter och göra ett
urval av lämpliga sorter att odla. Viss
erfarenhet av att ”domesticera” vilda
bär finns redan i form av kommersiella hjortronodlingar, bland annat i
Finland, men även vid SLU:s försöksstation i Ås. Kommersiella odlingar
av blåbär finns framför allt i Nordamerika, men då rör det sig om andra
arter av Vaccinium.
• [email protected],
090-786 94 83
På spaning
efter ekokunden
En rad studier har under de senaste
åren ägnats åt vad konsumenter
tycker om ekologiska livsmedel. Lena
Ekelund, institutionen för växtvetenskap, har nu sammanfattat och analyserat svenska konsumentstudier
och granskat de metoder som har
använts. Ett område som inte alls
har tagits upp i undersökningarna
är hur butikerna kan påverka konsumenten till köp med profilering, sortiment och kampanjer. Att koppla
ihop ekologiskt producerade livsmedel med andra åtråvärda egenskaper som smak och grad av vidareförädling skulle kunna bredda marknaden, tror Lena Ekelund.
”På spaning efter den ekologiska
konsumenten. En genomgång av 25
svenska konsumentundersökningar
på livsmedelsområdet” kallas rappor-
Redaktion:
Webb:
Prenumeration:
ten, som ges ut av Centrum för uthålligt lantbruk vid SLU. Den behandlar bland annat varför man köper
ekologiska livsmedel, hur konsumenternas engagemang påverkar köp av
ekologiska livsmedel, sortimentets
betydelse och hinder för inköp av
ekologiska livsmedel.
• [email protected],
040-41 50 79.
Hämta: www.cul.slu.se/information/publik. Beställ: 018-67 20 92
Andreas Seiler har också utvecklat modeller för att förutsäga risken
för älgolyckor. Till sin hjälp har han
använt fjärranalys, landskapskartor
och statistik på trafik, vägnät och
älgtäthet. Det bästa åtgärdspaketet
mot älgolyckor verkar vara lägre hastighet och stängsling, eventuellt i
kombination med alternativa passager för djuren och bredare vägrenar.
• [email protected],
0581-69 73 28, disputationer.slu.se
Många grävlingar
trafikdödas
Kalkning stoppar
inte aluminium
Varje år dödas hundratusentals djur i
trafiken, och för grävlingarna verkar
trafikens påverkan vara allvarligare än
man tidigare trott. Andreas Seiler,
SLU, har gjort beräkningar som tyder
på att 12–13 procent av grävlingsstammen dukar under varje år på
svenska vägar. Det är mycket nära den
andel som populationen tål, förutsatt
att jakttryck och övrig dödlighet håller sig konstanta. Andreas Seiler rekommenderar att man visar en ökad
hänsyn till grävlingar när vägar ska
byggas och underhållas.
Hur mycket giftigt, oorganiskt aluminium som sipprar ut i våra skogsbäckar avgörs i marken precis intill
vattendraget. Mängden aluminium i
resten av skogsmarken spelar mindre roll. Det visar en treårig studie av
Stefan Löfgren vid institutionen för
miljöanalys, SLU.
Aluminium är ett av de vanligaste
grundämnena i jordskorpan, och
förekommer oftast som ofarliga föreningar. Metallens giftighet framträder mest när pH blir lägre än 5,5 – och
det är först då som fria aluminiumjoner når markvatten och vattendrag.
I sådana sura områden kan fisk och
bottenlevande djur förgiftas och dö.
För att undvika detta har man
föreslagit kalkning av skogsmarken,
något som höjer pH i dessa områden. Men enligt Stefan Löfgren är en
sådan så kallad fastmarkskalkning
inte särskilt effektiv. Sambandet är
nämligen mycket svagt mellan halten giftigt aluminium djupt inne i
skogen och mängden i bäckarna. Det
mesta fastnar i marken på väg fram
till bäcken. I bäcknära områden är
det inte mängden aluminium utan
andra kemiska förhållanden som
avgör hur mycket som frigörs till
vattendragen.
Foto: Christiane Seiler
För grävlingar är trafikhotet
allvarligare än man tidigare trott.
• [email protected],
070-695 51 77
Nora Adelsköld, 018-67 17 07, Kristina Sundbaum, 018-67 15 23,
Camilla Nilsson, 018-67 21 34, David Stephansson, 018-67 14 92
SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Telefax: 018-67 35 20, e-post: [email protected]
www.slu.se/forskning/notiser
Prenumerera gratis på Notiser från SLU direkt till din dator. Skicka då följande
e-postmeddelande till [email protected] (Obs! skriv i brevdelen, avsluta med ”end”):
subscribe notiser-slu
end
