Iraj Yekerusta
Utmanande beteende och avledningsmetoder
Teoretiska perspektiv
Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem
varierar utifrån det perspektiv man agerar gentemot utmanande beteende. Det kognitiva
perspektivet försöker förstå hjärnans funktion bakom beteendet och förklara dess biologiska
grunder. Man studerar oliks sinnes intryck och de känslor som signalsubstanser i vår kropp
skapar för att kunna identifiera samt klassificera både bettende och känslorna. Utifrån ett
sådant perspektiv strävar man efter en pedagogik som bygger på acceptanden av beteendet
anpassningar för hanteringen av utmannande beteende.
Ross Greene, chef för en avdelning vid Massachusetts General Hospital i Boston, USA och
biträdande psykologiprofessor vid Harvard Medical School har gjort omfattande studier om
avvikande beteende hos barn.
Hans studier och behandlingsmodell är ett klassiskt exempel på hantering av utmanande beteende som
är byggd på en typ av förståelse och anpassningar. Som psykolog specialiserade han sig på adhd men
började mer och mer ägna sig åt de allra "svåraste" barnen, med eller utan adhd. Grundiden hos Ross
Greene är ” Människor som kan uppföra sig, gör det”.
Bo Heljelskov som skrivit boken, problemskapande beteende, representerar ett liknande synsätt. Han
ser också det avvikande beteende som i sig själv är inte något problem, utan det blir problem genom
omgivningsfaktorer som personalens känslor och reaktion. I sin hemsida uttrycker han detta synsätt så
här: ”Jag definierar problemskapande beteende som beteende som skapar problem för personalen. Det
är inte brukaren som har ett upplevt problem, utan personalen. Därför beror det på personalens
metoder och känsla av säkerhet om ett beteende är problemskapande. Dessutom uppstår beteende
aldrig i ett vakuum, allt beteende uppstår i samspel med omgivningen.”
(http://www.hejlskov.se/problem.html)
Det pedagogiska arbetssättet, tydliggörande pedagogik som bygger på anpassningar och
strukturering av miljön och kommunikationshjälpmedel representerar också ett sådant
perspektiv när det gäller utmanande beteende. Utifrån det teoretiska perspektiv som
tydliggörande pedagogik och framför allt Teacch-programmet utgår ifrån är det utmanande
beteende ett sätt att kommunicera och visa att man behöver hjälp.
Gemensamt för de tre ovan nämnda perspektiv är att de satsar på olika anpassnings
pedagogik. Målet är att förebygga eller lugna ner individen genom anpassningar av
bemötande, miljön och kommunikationssätt. Men inte förändra det utmanande beteendet. Så
fort dessa anpassningar inte är möjligt eller inte fungerar är problemet tillbaka.
De beteende inriktade perspektiv menar att de biologiska och kognitiva förklaringsmodellerna
för ett destruktivt beteende är otillräkneliga och ofullständig. Man menar att det destruktiva
beteendet kan utifrån hjärnans biologiska struktur, belönas via de så kallade anpassningar,
vilket gör att detta beteende förstärks i längden. Därför söker man andra alternativa
arbetsmetoder för att förebygga det självdestruktiva beteendet. Enligt detta perspektiv är
avledning av det destruktiva beteendet en genomtänkt reaktion gentemot den destruktiva
aktionen. Beteende inriktade metoder menar att det är fullt möjligt att genom respons och
stimuli påverka det negativa och självdestruktiva beteendet och ändra det.
Men alla dessa perspektiv är överens om effekten av avledningsmetoder för att hantera det
självdestruktiva eller utagerande beteendet.
Avledning genom absurt beteende.
Metoden utvecklades under 60 och 70-talet i USA. En grundidé för metoden är att inte ställa
krav på individen när han/hon är orolig. Utan man använder sig själv i första hand för att
avleda det destruktiva beteendet hos någon annan. Man började med forskningsinsatser för att
hitta det optimala absurda beteendet. Att försöka gå på händer, hoppa på ett ben, skrika,
härma tupp eller annan djur osv.
Jag själv har arbetat med personalgrupper kring några individ med utagerande beteende och
personal har kommit med strålande idéer och strategier gentemot individens destruktiva
beteende. Dessa metoder har, under vissa förutsättningar och vid vissa situationer fungerat
bra. Hitta en unika och oväntad arbetsuppgift för att gå från individen, vid rätt tidpunkt, alltså
när man ser tecken på oro. Hjälpa individen för att slå sönder saker (på ett organiserat sätt) har
varit en av de metoder som fungerat bra och det fallet finns förklaringar som är kopplade just
med en viss situation. Ibland har en handling så som hälla ut glassvattnet på golvet har avlett
det destruktiva beteendet på ett effektivt sätt.
Målet med avledningsmetoder är att få brukaren att tänka på något annat än det som gjorde
henne upprörd. Och detta skall börjas innan individen tappar kontrollen.
Man brukar tala om Affektiva avledningar som syftar på avslappning och om konkreta
handlingar genom absurt beteende eller oväntade aktiviteter.
Exempel, på avslappningsmetoder:
Lyssna på musik, att få brukaren att skratta, beröring och massage, sjunga/dansa tillsammans,
gör något intressant tillsammans utifrån individens intresse.
Vid oro
Tänk på ditt kroppsspråk. Vad uttrycker ditt ansikte och ditt sätt att titta, prata?
Att ställa sig mitt emot individen och titta rak i hennes/hans ögon kan i vissa situationer tolkas
som ett utmanande beteende.
Prata lugnt, ta avstånd på ett naturligt sätt, lägg dig på golvet, byt personal.
Sätt på musiken och lämna personen ensam, gå från henne, medan du har henne under
uppsikt.
Exempel på absurt beteende för avledningar vid oro och utåtagerande.
Planera för att gå med och hjälpa individen med destruktiv beteende innan han/hon blir
destruktivt. Kasta kudden, ta fram överkast, lakan och kasta på golvet, hälla ut vatten på
golvet.
Agera på ett konstigt sätt på rätt tid. Lägg dig på golvet, hoppa på ett ben medan du pratar
med dig själv, gå fram och tillbaka och klappa händerna medan du pratar högt (tänkt på vad
du säger). Prova fram andra absurda beteende och utvärdera de med dina kolleger. Tänk att
alla dessa reaktioner bygger på att du använder dig själv som medel utan att ställa krav på
individen.
Blir situationen bättre då är det tid att fortsätta avledningen genom att börja med en aktivitet.
Ta fram kläderna och vik dem. Ta fram dammsugaren och börja dammsuga, eller ta personen
med dig till köket för att börja en enkel köksaktivitet. Så fort som du ser tecken på oro; ”nu
ska vi börja laga”…. ( något som han/hon gillar)
För långvariga oro eller konfliktsökande beteende kan fysiska aktiviteter vara en effektiv
avslappningsåtgärd.
Varför avledningsmetoder?
Empati och Affektsmitta- processen utvecklas under 2-4 års ålder. När man börjar skilja sina
egna affekter från andras lär man sig att trösta de andra.
Utvecklingen av denna process skapar vår förmåga till mentalisering (Theory of maind) .
En förmåga som ger oss möjlighet att sätta in oss i andras perspektiv och anpassa vårt
beteende efter spelreglerna i mänskliga relationer. En funktionsnedsättning i hjärna hos
personer med autism för att de drabbas av bristande förmåga för mentalisering.
Men begreppet mentalisering kan missuppfattas. Personer med autism blir påverkad av andras
känslor och bemötande, men personer med måttlig nivå kan inte skilja mellan sina egna och
andras affekter.
Detta innebär att vårt mentala tillstånd har en direkt påverkan på individer vi jobbar med.
Med andra ord, kan individens beteende i vissa situationer vara en avspegling av vårt mentala
tillstånd. Det är dock viktigt att inte generalisera detta och ta ställning till varje konkret
situation. Begränsade förmåga för mentalisering kan orsakas av oförmågan att skilja mellan
egna och andras känslor.
Detaljseende och begränsad förmåga för delade uppmärksamhet är två
funktionsnedsättningar som skapar beteendeproblem. Fokus på detalj gör att man inte ser
helheten. Impulsivitet tar över eftersom man inte förstår konsekvensen av händelseförloppet.
Avslappningsmetoder som avleder en orolig process och hjälper individen att ta kontroll över
sig själv. De konkreta avledningsmetoderna kan vara effektiva åtgärder eftersom en ny
händelse hamnar i individens fokus eller ett nytt absurt beteende får henne att ha fokus på ett
annat händelseförlopp.
Handlingsplan vid oro
Denna handlingsplan skall därför vara baserad på personalens kunskap och erfarenhet kring
den individ de arbetar med. Målet är att personal sätter ord på sin kunskap och skaffar sig ett
gemensamt synsätt och agerande vid olika situationer. Detta kräver samtidig att personal ska
kunna sätta ord på sin kunskap om individen och koma överens om tolkningen av olika
signaler av beteendet hos individen.
Alla sorter av utmanande beteende kan inte sammanfattas i en kort schematisk tolkning som
är allmängiltiga. Funktionsskillnader och personligheter varier så många som antal individer.
Men denna handlingsplan är byggd på en viss av tolkning, då individen inte har förmågan att
uttrycka sig, inte förstår orsak och verkan och inte förstår sammanhanget av saker och ting.
Vår utgångspunkt är därför det avvikande vid det här fallet är ett sätt att kommunicera och
säga att något inte stämmer. Därför skall vi försöka förstå hennes budskap och se över de
faktorer som kan finnas bakom en viss oro/otrygghet och hantera situationen på ett
pedagogiskt sätt.
Gruppövning
Diskussionsfrågor
•
Hur upplever du mentaliseringsförmågan, detaljseende och begränsade förmåga för
delade uppmärksamhet hos den individ du arbetar med?
•
Utifrån din kunskap och erfarenhet ge exemplar på avslappningsmetoder och på absurt
beteende som kan fungera vid oro.
•
Planera med dina kollegor att tillämpa några av dessa åtgärder på ett gemensamt sätt?
•
Diskutera kring mall (beteendedata) för anteckning och utvärdering av
avledningsmetoder.
Tillstånd
Välj begrepp som visar
individens tillstånd
Kännetecken på
beteende/tillstånd
Exempel på bemötande/hantering
av situationen eller avledning
Tillbakadragen/passiv
Ledsen/dämpad
Spänd/stressad
Rastlös/sökande
Irriterad/arg
Utmanande
Utagerande
aggressiv
Utbrott
Fysisk handling
Fysisk frigörelse
