-1-
Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008
Gal 6:1-7
BÄRA BÖRDOR!
1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är
andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir
frestad.
2 Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.
3 Ty den som tror sig vara något, fast han ingenting är, han bedrar sig själv.
4 Var och en skall pröva sina egna gärningar. Han behåller då för sig själv det som är
värt att vara stolt över och jämför sig inte med andra.
5 Ty var och en skall bära sin egen börda.
6 Men den som får undervisning i ordet bör dela med sig av allt gott till den som
undervisar honom.
7 Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda.
-2-
Inledning
Jaha, är det så att Bibeln säger emot sig själv?! Här står det först ”bär varandras
bördor” och lite senare står det ”Var och en ska bära sin egen börda”. Är inte det en
tydlig motsägelse? Först ska vi hjälpas åt men sedan ska vi digna under vår egen
börda. Går verkligen Bibeln att lita på?
Bröder och systrar, släng det tvivlet i papperskorgen. Det finns en bra förklaring! Det
handlar om olika slags bördor. I det första stället används det grekiska ordet baros som
kan översättas med bekymmer och problem. Det är ju sådant som kan bli lättare av att
det delas I det andra stället används fortion som står för skuld, ansvar. Man kan även
för att beskriva innebörden använda bilden av den gravida kvinnan. Hennes börda går
inte att axla av någon annan än henne själv. I dessa två ställen avses alltså olika slags
bördor. Vi ska återkomma till dem om en stund.
1. Upprätta sitt trossyskon,
2. Bära varandras bördor,
3. Den egna bördan,
4. Uppskatta kristen undervisning
1. Upprätta trossyskon
1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är
andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir
frestad.
Vi vet inte riktigt vad som är bakgrunden till att Paulus skriver detta. Kanske kan det
handla om att man i kärlekslöst nit har anklagat och andligen sparkat på den som blev
påkommen med någon synd.
Hur som helst fanns det anledning för honom att påminna om detta. Och nu kommer
detta Guds ord till oss.
Detta avser kristna människor emellan. Och den typ av försyndelse som avses är den
plötsliga, impulsiva, inte den framhärdande. Utan överrumplad i ögonblicket av
synden. Om jag då på ett eller annat sätt blir vittne till ett sådant snedsteg, vad lär mig
Paulus då att göra? Att titta bort och strunta i det därför att det ändå jämfört med
mycket var en sådan bagatell. Eller inte låtsas höra och se därför att jag inte vill riskera
-3-
att om jag skulle vara den felande vid ett annat tillfälle dra på mig den här personens
hämnande kritik. Eller kanske är det så att den felande personen har råkat falla för
samma synd vid ett par tillfällen och jag har hittills tittat bort men så händer det igen
och då brister allt för mig och jag utbrister ”din nedrans knöl, kan du aldrig lära dig?!”
Var det det som Paulus menade med att ”upprätta i mildhet”? Certainly not! Den som
tror på Jesus och faller i synd kan lätt bli missmodig och känna sig som en dålig
kristen. Att vara den som vågar tala om det som blev fel, inte utifrån en ”Von Oben” –
position utan istället ”det kunde lika gärna vart jag”. Det handlar inte om att förringa
synden. Jag tror att det är just det Paulus vill visa på när han säger: Men se till att inte
du också blir frestad. Det är inte en allmän åthutning utan en påminnelse om att varje
kristen vid olika tillfällen behöver upprättas. En annan gång är det jag. Var inte
missmodig – Jesu förlåtelse är det vi alla kristna får leva av. Upprättelse också i
mänskligt avseende. Om vi nu har talat om hur hel Guds förlåtelse är, så är det desto
sämre med människors dito. ”Det där ska han få höra länge”, kan man istället få höra.
Vi pratar gärna med tredje person om ett felande syskon. Ufff, det är verkligen vår
onda natur som kommer i dagen! Låt oss bekänna alla sådana saker i våra liv. Att
upprätta ett trossyskon handlar alltså också om att inte vara med om att sänka den
personens anseende utan istället praktisera tanken ”den Gud i förlåtelsen har upprättat
vill jag också hålla högt bland människor”.
2. Bära varandras bördor
… så uppfyller ni Kristi lag. Ett härligt bibelställe. Ofta citerat. Som vi sade innan
syftar ordet börda här på problem och bekymmer. Och som kristna syskon så är det
meningen att vi ska tjäna varandra. Som kristna är vi frälsta pga Jesu död och
uppståndelse. Han tog världens samlade syndabörda på sina axlar upp på korset och
konfronterade Guds vrede över vår synd. Han tog vår börda och gjorde den till sin. På
så sätt är han den store Bördebäraren. Han är vårt föredöme. Han älskade oss så
mycket. Han har gett oss till varandra för att vi ska älska varandra som det står mycket
om i 1 Joh – brevet. Att älska är inte en teoretisk grej utan praktisk. Här säger Paulus:
Bär varandras bördor. Vad är tungt för den som sitter bredvid dig idag? Titta lite?!
Finns det sorg? Förlorat någon som står en nära?, Sorg och oro över att ens barn verkar
-4-
vara så långt bort från Gud. Sjukdom… en sjukdom kan verkligen lägga en mörk
skugga över en människa. Tänk, en cancersjukdom med oviss utgång... Vilken börda. I
1 Petr 5:7 står det Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er.
Gud har omsorg om oss och vill ta hand om våra bekymmer och många gånger är våra
trossyskon en del av hans lösning. Han sänder oss till varandra för att trösta och bära
och hjälpa. När vi ser ett behov som vi har resurser att fylla, finns det säkert en kallelse
att vara Guds förlängda arm.
Så uppfyller ni Kristi lag… älska sin nästa som sig själv. Detta är säkert också sagt i
polemik mot de hos galaterna som predikade att man måste uppfylla den judiska lagen
för att få vara riktiga kristna och som skapade oreda i församlingen vid den tiden. Ja,
visst är det lätt att uppfinna andra regler och fromhetsuttryck än just detta ”bär
varandras bördor” (älska varandra).
I nästa vers kommer det som också har ett motiverande syfte. 3 Ty den som tror sig
vara något, fast han ingenting är, han bedrar sig själv. Det är som att Paulus ville
påminna ”tro inte att du är höjd över detta med att bära bördor”. Att bära andras bördor
innebär uppoffringar. I somliga stunder kan vi gripas av känslan av att vi är
framgångsrika och att vi saknar bördor, bekymmer och svagheter. Då vill Paulus
påminna om att alla är vi små och ingenting i oss själva. Allt gott kommer från Gud.
Som sådana har vi all anledning att hjälpa varandra.
När vi ser att vi ingenting är i oss själva är det nog lättare att älska andra människor
med fel, brister och svagheter. Det föds en ödmjukhet...
3. Den egna bördan
4 Var och en skall pröva sina egna gärningar. Han behåller då för sig själv det som är
värt att vara stolt över och jämför sig inte med andra.
5 Ty var och en skall bära sin egen börda.
Jag skall göra räkenskap för mitt liv och min tjänst. Den bördan kan jag inte lägga på
någon annan. När jag ser på mitt liv så leder det till olika reflektioner. Jag ser tankar
och handlingar som varit synd – som jag behöver be Gud om förlåtelse för. Jag ser
andra tankar och handlingar som kanske så långt jag kunde se blev till välsignelse. Det
får vi vara tacksamma för när vi får uppleva att vi får lov att stå i Guds tjänst till
välsignelse för andra. Men [ouo], det är frestande att börja jämföra sitt livsverk i andlig
-5-
och jordisk bemärkelse med andras – livsverk. Och i den jämförelsen ligger inget gott,
vilket Paulus påminner om att vi ska låta bli. Därför att: skulle jag i jämförelsen
konstatera att jag var bäst ligger högmodet snubblande nära – och lusten att påminna
om sin överlägsenhet.
Skulle jag å den andra sidan, i min jämförelse upptäcka att någon annan verkar ha
uppnått mer än jag är det inte långt till avundsjukan och bitterheten. I båda fallen tar
Guds rike skada.
Gud har gett dej och mej just dessa och dessa förutsättningar för att leva och verka. Så
får vi ta dem ur hans hand och förvalta dem väl utan att titta efter vad andra har fått.
Så, eftersom vi var och en har ansvar för vårt liv så har vi anledning att pröva oss, men
måttstocken är inte andras insatser utan Guds ord.
4. Uppskatta kristen undervisning
6 Men den som får undervisning i ordet bör dela med sig av allt gott till den som
undervisar honom. 7 Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår
skall hon också skörda.
Här handlar det om hur vi ser på dem som fått ansvar att undervisa i Guds ord. Det
handlar om att dela med sig av den materiella välsignelse man fått till dem som gör
detta. Har vi fått upp ögonen för vem Jesus är. Har vi fått ta emot nåd och förlåtelse av
honom då har vi också börjat uppskatta god kristen undervisning. Vi ser vårt behov av
att gång på gång få Kristus målad för oss, vårt behov av att fördjupas och förankras i
vår tro genom god bibelutläggning.
Vi närmar oss semestertider nu. Jag tror att många av oss har semesterplaner.
Semestrar kan se olika ut, men gemensamt är att de i de flesta fall inbegriper en hel del
satsande av pengar. Nu är semester något vi uppskattar och därför är vi beredda att
betala för.
Jag tänkte på det med kristen undervisning. Är det något som vi uppskattar? Är det
något vi är beredda att betala för?
Vi ska snart få ge en kollekt till ELMBV:s arbete som handlar om just detta.
Jag vill se på dessa två sista verser tillsammans. Satsa på Guds rike – på att god
undervisning i Guds ord kan ske. Var plöjer du ner dina resurser? Din tid och dina
-6-
pengar? Gud lurar du inte. Människor kan du lura att tro att du har rätt inriktning på
ditt liv – att du satsar rätt. Kanske lyckas du till och med lura dig själv. Men inte Gud.
Han ser dig nu. Vad ser han?
Nu är nådens tid. Nu välkomnar Gud nya som gamla patienter till sin mottagning. Låt
oss be Gud om att han öppnar våra ögon och smörjer dem med sin salva så att vi ser
klart. Så att vi ser vad som behöver få komma in under förlåtelsen. Så att vi med
förnyad frimodighet kan gå i hans tjänst och tjänar honom med de resurser han gett till
JUST DEJ!
AMEN
