P7_TA(2013)0186
2012 års framstegsrapport om Serbien
Europaparlamentets resolution av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om
Serbien (2012/2868(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 2 mars 2012,
–
med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och
Republiken Serbien, å andra sidan, vilket Europaparlamentet gav sitt samtycke till
den 19 januari 2011 och vilket befinner sig i slutfasen av medlemsstaternas ratificering,
och av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan
Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien, vilket trädde i kraft den
1 februari 2010, samt av Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden
för tillämpning av dels stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EG och Serbien,
dels interimsavtalet,
–
med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna,
prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om
upphävande av beslut 2006/56/EG1,
–
med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 28 februari 2012 och
Europeiska rådets slutsatser av den 1 mars 2012,
–
med beaktande av rådets slutsatser av den 25 oktober 2010, i vilka kommissionen
uppmanas att utarbeta sitt yttrande över Serbiens ansökan om medlemskap
i Europeiska unionen, och av rådets slutsatser av den 5 december 2011 och slutsatserna
från Europeiska rådet den 9 december 2011, i vilka villkoren fastställs för inledandet av
förhandlingar om anslutning med Serbien, samt av rådets slutsatser av den 11 december
2012, som fick stöd av Europeiska rådet vid dess möte den 13–14 december 2012,
–
med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 om Serbiens ansökan
om medlemskap i Europeiska unionen (SEC(2011)1208) och kommissionens meddelande
av den 12 oktober 2011 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012
(COM(2011)0666),
–
med beaktande av kommissionens framstegsrapport om Serbien för 2012 av den
10 oktober 2012 (SWD(2012)0333),
–
med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den
10 oktober 2012 om strategin för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013
(COM(2012)0600),
–
med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella
brottmålsdomstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 över huruvida
1
EUT L 80, 19.3.2008, s. 46.
Kosovos ensidiga självständighetsförklaring är förenlig med folkrätten, och
FN:s generalförsamlings resolution av den 9 september 2010, där man bekräftar
innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan
Belgrad och Priština1,
–
med beaktande av den gemensamma förklaringen från det sjätte interparlamentariska
mötet mellan EU och Serbien den 27–28 september 2012,
–
med beaktande av avtalet mellan EU och Serbien av den 8 november 20072 om
återtagande och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om
ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över
tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre
gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från
detta krav3,
–
med beaktande av kommissionens tredje rapport till Europaparlamentet och rådet om
uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan i enlighet med
kommissionens uttalande av den 8 november 2010 (COM(2012)0472), som
offentliggjordes den 28 augusti 2012,
–
med beaktande av rådets beslut 2011/361/Gusp av den 20 december 2010 om
undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och
Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande
i Europeiska unionens krishanteringsinsatser4,
–
med beaktande av slutrapporten av den 19 september 2012 från
OSSE/ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag, som övervakade parlaments- och
presidentvalen i Serbien den 6 och 20 maj 2012,
–
med beaktande av årsrapporten av den 1 augusti 2012, som ordföranden för
Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) lade fram för
FN:s generalförsamling den 15 oktober 2012,
–
med beaktande av sina tidigare resolutioner,
–
med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.
Den 1 mars 2012 beviljade Europeiska rådet Serbien status som kandidatland till EU och
bekräftade därmed landets tydliga europeiska perspektiv i linje med EU:s åtaganden
gentemot hela regionen västra Balkan.
B.
I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den
19−20 juni 2003 gavs ett otvetydigt löfte om att samtliga länder på västra Balkan skulle
kunna ansluta sig till Europeiska unionen så snart de uppfyller de fastställda kriterierna.
Detta löfte upprepades i det förnyade samförstånd om utvidgningen som godkändes av
Europeiska rådet den 14–15 december 2006 och i rådets slutsatser om Serbien av den
1
2
3
4
A/RES/64/298.
EUT L 334, 19.12.2007, s. 46.
EUT L 336, 18.12.2009, s. 1.
EUT L 163, 23.6.2011, s. 1.
25 oktober 2010, liksom vid det ministermöte mellan EU och västra Balkan som hölls
den 2 juni 2010.
C.
Serbien har tagit många steg mot en normalisering av förbindelserna med Kosovo och har
gjort ansträngningar för att i tillräcklig grad uppfylla de politiska kriterierna och villkoren
för stabiliserings- och associeringsprocessen.
D.
Endast en medlemsstat i EU har ännu inte ratificerat stabiliserings- och
associeringsavtalet mellan EU och Serbien.
E.
Serbien, liksom varje land som vill bli medlem i EU, måste bedömas utifrån sina egna
förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier.
F.
Serbien har potential att bli en viktig aktör i regionen och bör bevara och fördjupa
en konstruktiv hållning i fråga om regionalt samarbete och goda grannförbindelser,
eftersom detta är nödvändigt för den europeiska integrationsprocessen.
G.
Bilaterala frågor bör tas upp så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, i en konstruktiv
anda av god grannsämja, helst innan anslutningsförhandlingar inleds och med beaktande
av EU:s övergripande intressen och värden. Sådana frågor bör varken utgöra eller
utnyttjas som hinder i anslutningsprocessen.
H.
Den nya serbiska regeringen har bekräftat sitt engagemang för fortsatt europeisk
integration. I detta sammanhang är det nödvändigt att man framöver kommer att kunna
visa upp goda resultat när det gäller antagande och genomförande av reformer.
I.
EU har satt rättsstaten i centrum för sin utvidgningspolitik.
1.
Europaparlamentet välkomnar rådets uppmaning till kommissionen att lägga fram
en rapport så snart Serbien uppfyllt medlemskapskriterierna och nyckelprioriteringarna
i tillräcklig grad, så att anslutningsförhandlingarna kan inledas utan ytterligare dröjsmål.
Parlamentet är övertygat om att det är ett realistiskt mål att påbörja förhandlingarna om
anslutning till EU i juni 2013. Serbien uppmanas kraftfullt att fortsätta med
demokratireformerna, systemreformerna och de samhällsekonomiska reformerna, som
kommer att göra det möjligt för landet att ta på sig och fullgöra de skyldigheter som
medlemskapet innebär.
2.
Europaparlamentet välkomnar genomförandet av parlamentsvalet, lokalvalet och
presidentvalet i maj 2012, som enligt OSSE/ODIHR präglades av respekt för de
grundläggande fri- och rättigheterna. Parlamentet uppmanar regeringen att ta till sig
rekommendationerna i OSSE/ODIHR:s slutrapport i syfte att öka insynen i valprocessen.
3.
Europaparlamentet välkomnar den nya regeringens engagemang för fortsatt
EU-integration och betonar att det behövs reformer. Parlamentet uppmanar den nya
regeringen att helhjärtat gå in för att anta reformer, särskilt nyckelreformer relaterade till
rättsväsendet, kampen mot korruption, mediefrihet, skydd för samtliga minoriteter,
hållbar förvaltning av naturresurser, strukturella ekonomiska reformer samt ett förbättrat
affärsklimat.
4.
Europaparlamentet understryker att anslutningsförhandlingar med Serbien kan inledas så
snart som de centrala prioriteringarna uppfylls tillfredsställande och förutsatt att
reformprocessen fortsätter, i synnerhet när det gäller rättsstatliga principer. Parlamentet
betonar att detta kommer att demonstrera såväl EU:s engagemang för
utvidgningsprocessen som utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.
Parlamentet välkomnar de framsteg som Serbien gjort för att uppfylla de politiska
Köpenhamnskriterierna, något som även kommissionen uppmärksammat i sin
framstegsrapport för 2012, och påminner om att ytterligare framsteg i den europeiska
integrationsprocessen är beroende av en fortsatt reformprocess, och i synnerhet av
en garanti för demokrati och fungerande demokratiska institutioner, upprätthållande av
rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna, ett likvärdigt och benäget skydd för
samtliga minoriteter i Serbien enligt europeiska normer, vidmakthållande av goda
grannförbindelser och gott regionalt samarbete, inbegripet fredliga lösningar av bilaterala
frågor, samt ett stärkande av marknadsekonomins funktion.
5.
Europaparlamentet betonar att Serbiens anslutning till EU är av avgörande betydelse för
den ekonomiska och sociala utvecklingens kvalitet i landet.
6.
Europaparlamentet understryker vikten av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
EU och Serbien, vilket definierar de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för båda
parter fram till den tidpunkt då Serbien ansluter sig till EU. Parlamentet konstaterar att
Serbien har visat upp goda resultat när det gäller fullgörandet av sina skyldigheter enligt
stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet. Parlamentet uppmanar den
enda medlemsstat som ännu inte har gjort det att snabbt slutföra processen för ratificering
av stabiliserings- och associeringsavtalet, så att avtalet kan träda i kraft så snart som
möjligt, i syfte att stärka och ytterligare stimulera förbindelserna mellan EU och Serbien.
7.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Serbien har gjort för att uppfylla de
politiska Köpenhamnskriterierna, vilket även erkänns i 2012 års framstegsrapport från
kommissionen. Parlamentet påminner om att ytterligare framsteg i den europeiska
integrationsprocessen är direkt beroende av att reformprocessen fortsätter och blir
definitiv och av att de villkor som rådet satt upp uppfylls. Parlamentet betonar att det
centrala är att reformerna genomförs.
8.
Europaparlamentet beklagar att den nionde rundan av högnivådialogen mellan Belgrad
och Priština slutade utan ett omfattande avtal om behörighetsområdet för de serbiska
kommunerna. Båda parter uppmanas att fortsätta och intensifiera samtalen för att snarast
möjligt hitta en hållbar och ömsesidigt godtagbar lösning på alla återstående frågor.
Parlamentet understryker att en normalisering av förbindelserna är i Serbiens och
Kosovos intresse och även utgör ett viktigt steg när det gäller att lösa den blockering som
råder i samband med den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet vill att båda
parter till fullo ska genomföra de avtal de hittills enats om, och välkomnar mötena mellan
Serbiens och Kosovos respektive premiärministrar, Ivica Dačić och Hashim Thaçi, som
ett avgörande steg mot en verklig försoning mellan serber och kosovaner och en
normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet hyllar den
proaktiva roll som vice ordföranden/den höga representanten, Catherine Ashton, har
spelat och det ledarskap hon har visat prov på för att underlätta dialogen mellan Serbien
och Kosovo. Parlamentet ser fram emot framsteg på andra områden, såsom
telekommunikationer och energi, och uppmanar Belgrad att fortsätta det nära samarbetet
med Eulex på rättsområdet och att intensifiera de gemensamma insatserna i kampen mot
organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar Serbien att fullt ut samarbeta med och
bistå Eulex särskilda utredningsgrupp i dess arbete.
9.
Europaparlamentet betonar att parlamenten och de civila samhällena i Serbien och
Kosovo måste delta i dialogen. Parlamentet betonar att resultatet från dialogen måste
förmedlas på ett öppet och sammanhållet sätt till allmänheten i både Serbien och Kosovo,
så att dialogens trovärdighet kan stärkas och allmänhetens stöd för den öka. Parlamentet
efterlyser, där så är lämpligt, gemensamma meddelanden och samråd med allmänheten
i frågor som ska diskuteras inom dialogen och vill att alla överenskommelser som träffas
ska offentliggöras inte bara på engelska utan också på serbiska och albanska.
10.
Europaparlamentet upprepar att alla tankar på att dela Kosovo, eller något annat land på
västra Balkan, står i motsättning till andan i den europeiska integrationen. Parlamentet
begär att de parallella institutioner som skapats av den serbiska staten i norra Kosovo
avvecklas, och särskilt att säkerhetstjänsten och de rättsliga organen dras tillbaka. Det är
viktigt att säkra den socioekonomiska utvecklingen i regionen, och parlamentet upprepar
att fullständig insyn måste råda i det ekonomiska stödet, särskilt finansieringen av skolor
och sjukhus i norra Kosovo. Parlamentet betonar att både de serbiska och de kosovanska
myndigheterna måste fortsätta att arbeta för att alla minoriteter ska skyddas och
integreras i majoritetssamhället.
11.
Europaparlamentet välkomnar Serbiens samarbete med Icty, som har lett till att alla som
misstänks för krigsförbrytelser har överlämnats till domstolen i Haag. Parlamentet
uppmuntrar ytterligare samarbete med domstolen. Parlamentet instämmer i de upprepade
uppmaningarna från Ictys chefsåklagare, som efterlyst grundliga utredningar och åtal av
de personer som ingått i de nätverk med stöd av vilka de efterlysta har kunnat hålla sig
gömda så länge, särskilt inom de militära och civila säkerhetstjänsterna. Parlamentet
konstaterar att de inhemska åtalen för krigsförbrytelser stadigt har gått framåt, men pekar
på behovet att mer kraftfullt ta upp frågan om saknade personer. Parlamentet uppmanar
vidare myndigheterna att säkerställa trovärdighet och professionalism för
vittnesskyddsprogrammet samt att förse detta med tillräckliga resurser, så att
rättsväsendet med full verkan kan fortsätta sina domstolsförfaranden angående
krigsförbrytelser. Parlamentet påpekar att ett antal före detta poliser frivilligt valt att stå
utanför vittnesskyddsprogrammet på grund av dess avsevärda brister.
12.
Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna och politiska ledarna att avhålla
sig från uttalanden och handlingar som undergräver domstolens auktoritet och integritet.
Serbien uppmanas att hålla sitt löfte och förbli konsekvent engagerat vad gäller regional
samverkan och försoning på västra Balkan, trots den uppenbara besvikelsen i den
allmänna opinionen i Serbien efter att Icty nyligen frikände Gotovina, Markač och
Haradinaj. Parlamentet välkomnar undertecknandet av protokollet om samarbete mellan
Serbien och Bosnien och Hercegovina kring åtal mot förövare av krigsförbrytelser, brott
mot mänskligheten och folkmord.
13.
Europaparlamentet betonar att myndigheterna måste anstränga sig mer för att skipa
rättvisa för personer som överlevt konfliktrelaterat sexuellt våld i Serbien och på andra
håll på västra Balkan.
14.
Europaparlamentet välkomnar regeringens åtagande att bekämpa korruption och
organiserad brottslighet, något som är avgörande för Serbiens integrationsprocess i EU.
Parlamentet betonar vikten av stärkta oberoende institutioner i kampen mot korruption,
särskilt byrån för korruptionsbekämpning och åklagarmyndigheten för korruptionsfrågor.
Det är också viktigt med bättre samordning mellan de olika myndigheterna. Parlamentet
uppmanar myndigheterna att slutföra den nationella strategin mot korruption 2012–2016
och den tillhörande handlingsplanen samt att se till att byrån för korruptionsbekämpning
spelar en viktig roll som ett oberoende organ i genomförandet av strategin och
handlingsplanen. Parlamentet betonar att det krävs politisk vilja för att uppnå goda
resultat i fråga om utredningar och fällande domar i fall av korruption på hög nivå,
inklusive de 24 kontroversiella privatiseringsfallen, och hoppas att den särskilda och
proaktiva roll som landets förste vice premiärminister spelar på detta område ska ge
resultat.
15.
Europaparlamentet konstaterar att Serbien håller på att ta fram en ny strategi för en
reform av rättsväsendet, och stöder de insatser som görs för att utarbeta ett nytt
domstolssystem i syfte att förbättra effektiviteten och oberoendet i hela rättssystemet.
Parlamentet välkomnar regeringens åtagande att åtgärda bristerna i reformen av
rättsväsendet, särskilt genom att se till att den rättsliga ramen inte lämnar utrymme för
otillbörligt politiskt inflytande och genom att ta upp frågorna om parlamentets befogenhet
att utse domare och åklagare samt tjänstemännens direkta politiska medverkan i arbetet i
de höga domar- och statsåklagarråden. Parlamentet understryker vikten av att man antar
tydliga och öppna utvärderingskriterier för de domare och åklagare som ska utses, så att
de berörda personernas oberoende och professionalism garanteras. Parlamentet betonar
vidare behovet att vidta åtgärder i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, i
syfte att ta itu med den växande högen av mål som väntar på avgörande. Parlamentet
konstaterar att justitieministeriet fortfarande ansvarar för kapitalutgifter, något som
riskerar att ytterligare begränsa rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar
regeringen att fokusera på kvaliteten i reformarbetet hellre än hastigheten och att utnyttja
den tekniska expertis som finns tillgänglig från utlandet. Parlamentet betonar också att
det behövs inledande och fortsatt yrkesutbildning för domare och åklagare till följd av de
omfattande förändringarna i lagstiftningen.
16.
Europaparlamentet upprepar att det finns ett behov av fortlöpande och omfattande
fortbildning av åklagare och poliser så att dessa kan genomföra komplexa utredningar,
i synnerhet utredningar av ekonomisk natur. Nyckeln till att bekämpa systemkorruptionen
är att kapa banden mellan politiska partier, privata intressen och offentliga företag.
Parlamentet uppmärksammar särskilt att partifinansieringen måste ske öppet och
i överensstämmelse med EU:s normer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att tillämpa
lagen om partifinansiering fullt ut. Principen om oskuldspresumtion får aldrig äventyras
i kampen mot korruptionen. För att korruption ska kunna upptäckas är det viktigt att
människor vågar slå larm om missförhållanden, och parlamentet uppmanar därför
regeringen att anta och genomföra regler om skydd för uppgiftslämnare och att aktivt
uppmuntra människor att anmäla korruption på alla nivåer. Såväl myndigheter som
medier har ett ansvar för att upplysa allmänheten om pågående korruptionsutredningar på
ett trovärdigt sätt, eftersom detta är en förutsättning för att rättsväsendet och polisen ska
kunna utföra sitt arbete med framgång och på ett professionellt sätt.
17.
Europaparlamentet efterlyser ett starkare politiskt åtagande i reformen av den offentliga
förvaltningen, särskilt för att säkerställa slutförandet och den fullständiga anpassningen
av de rättsliga ramarna efter internationell standard.
18.
Europaparlamentet noterar den nya regeringens insatser för att bemöta de farhågor som
Europaparlamentet uttryckt med avseende på kravet på en omedelbar översyn av
artikel 359 i strafflagen, men uttrycker oro över att samma bestämmelser har införts
i artikel 234 i strafflagen. Parlamentet betonar att bestämmelserna i den nya artikel 234 i
strafflagen inte får tillämpas vare sig på ägare av privata inhemska eller utländska företag
eller på ansvariga personer med befattningar i utländska företag utanför Serbien, och
uppmanar myndigheterna att avbryta alla straffrättsliga förfaranden mot sådana personer.
Parlamentet betonar att denna strategi bör tillämpas från fall till fall även vid
omklassificering av pågående mål, och att mål som inbegriper obefogad frysning av
tillgångar bör lösas snarast möjligt eftersom de får konsekvenser som innebär att
situationen för den serbiska ekonomin förvärras.
19.
Europaparlamentet oroas av det oklara rättsläget och politiska läget kring Vojvodinas
autonomi och de ökande politiska spänningarna mellan de centrala myndigheterna och
provinsens myndigheter till följd av att Vojvodinas församling har för avsikt att anta en
förklaring om provinsens autonomi. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att
återställa provinsens status som den var före kriget, att avstå från centraliseringsåtgärder
samt att inleda direkta förhandlingar med regeringen i den autonoma provinsen i syfte att
finna en lösning som respekterar rättsstats- och subsidiaritetsprinciperna. Parlamentet
påminner parterna om att lagen om finansiering av den autonoma provinsen enligt
författningen skulle ha antagits i slutet av 2008. Därför uppmanas regeringen att utarbeta
en sådan lag och överlämna den till parlamentet utan vidare dröjsmål, eftersom den är
oumbärlig för en fungerande demokrati och rättsstat i Serbien.
20.
Europaparlamentet efterlyser ännu en gång en granskning av fallen med obefogad
frysning av tillgångar samt oskäligt höjda och retroaktivt gällande skatter för enskilda
personer och privata företag. Parlamentet uppmanar justitieministeriet och
författningsdomstolen att omedelbart upphöra med den selektiva tillämpningen av ”lagen
om engångsskatt på extravinster och extraförvärv av egendomar som gynnas av särskilt
stöd”, liksom av alla bestämmelser i de övriga skattelagarna som gör det möjligt att
utdöma böter till oskäligt höga belopp, vilket leder till konkurser före den slutliga domen
i skatterättegångarna. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att ge rättvis
kompensation åt drabbade privatpersoner och företag.
21.
Europaparlamentet oroas av motsägelsefulla lagstiftningsinitiativ, såsom ändringarna av
centralbankslagen i augusti 2012, vilka har urholkat bankens oberoende och
självständighet genom otillbörlig påverkan från regeringen. Parlamentet betonar att de
politiska Köpenhamnskriterierna inbegriper oberoende statliga institutioner. Parlamentet
välkomnar de senare ändringar av denna lag som antogs i november 2012
i överensstämmelse med kommissionens rekommendationer och som syftar till att
säkerställa större kontinuitet för centralbanken och minska regeringsskiftenas påverkan
på dess ledning.
22.
Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de serbiska myndigheterna att fortsätta
sina insatser för att göra upp med arvet från den tidigare kommunistiska
underrättelsetjänsten, som ett steg i Serbiens demokratisering. Parlamentet påminner om
vikten av att säkerhetssektorn reformeras ytterligare och att parlamentets tillsyn och
kontroll över säkerhetstjänsten ökar samt att de nationella arkiven öppnas, så att
i synnerhet tillgång ges till de handlingar som upprättats av den tidigare
underrättelsetjänsten, UDBA. Parlamentet uppmanar myndigheterna att underlätta
tillgången till de arkiv som rör andra före detta republiker i Jugoslavien och att återlämna
dem till respektive regering om så begärs.
23.
Europaparlamentet gläds åt att den civila kontrollen över säkerhetstjänsten gradvis ökar.
Den övergripande lagstiftningsramen är dock inte sammanhållen och bör anpassas
ytterligare efter europeisk standard. Det finns en oroande trend med allt fler fall av
otillåten övervakning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en övergripande och
modern lagstiftning med målet att tydligt definiera systemen för civil kontroll över
säkerhetstjänsten, såväl den civila som den militära grenen. I nuläget finns det
tvetydigheter i den rättsliga ram som definierar myndigheten över säkerhetstjänsten,
vilket ger utrymme för otillbörligt politiskt inflytande och undergräver det allmänna
arbetet för att upprätta en genuin rättsstat i landet.
24.
Europaparlamentet oroas över de upprepade anklagelserna om polisbrutalitet och
ämbetsmissbruk, särskilt i städerna Kragujevac, Vranje och Leskovac. Parlamentet
påminner om att oberoende och professionella statliga institutioner ingår
i Köpenhamnskriterierna. I detta avseende uppmanar parlamentet myndigheterna att vidta
alla nödvändiga åtgärder för att återupprätta allmänhetens förtroende för polisen och att
åtala alla förövare i de påstådda fallen.
25.
Europaparlamentet betonar behovet att utveckla oberoende tillsyn och kapacitet för tidig
upptäckt av oegentligheter och intressekonflikter på områdena offentlig upphandling,
förvaltning av offentliga företag, privatiseringsförfaranden och offentliga utgifter,
områden som i nuläget är särskilt drabbade av korruption. De förfarandemässiga bristerna
under inrättandet av nämnden för skydd av anbudsgivarens rättigheter är oroande.
Parlamentet understryker att högsta standard beträffande integritet bör krävas av
oberoende tillsynsmyndigheter som ansvarar för offentlig upphandling, eftersom detta
område pekats ut som en av de största källorna till korruption i landet.
26.
Europaparlamentet välkomnar Serbiens ansträngningar för att bekämpa uppgjorda
matcher inom idrotten och gläds åt att detta fusk har kriminaliserat genom en ändring av
strafflagen.
27.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet fungerar väl
i Serbien. Parlamentet betonar betydelsen av de stödmedel som anslogs i december 2012
av kommissionen i syfte att stödja Serbiens arbete med att verkställa reformagendan inför
EU-anslutningen. Parlamentet betonar att medlen kommer att användas för att öka
effektiviteten i rättsväsendet, utveckla kapaciteten att ta emot asylsökande samt bekämpa
organiserad brottslighet, bland annat människohandel och korruption. Parlamentet
uppmanar både regeringen och EU att förenkla de administrativa förfarandena för
föranslutningsstöd så att det blir lättare för mindre och icke-centraliserade mottagare att
ta del av det. Parlamentet betonar att det är viktigt att föranslutningsstödet får ligga kvar
på en tillfredsställande nivå i samband med den kommande översynen av EU:s
budgetramar.
28.
Europaparlamentet rekommenderar en ändring av lagen om restitution som undanröjer
alla förfarandemässiga och rättsliga hinder för restitution in natura.
29.
Europaparlamentet konstaterar att korruption och organiserad brottslighet är utbredda
i regionen, och efterlyser en regional strategi och stärkt samarbete mellan samtliga länder
för att angripa dessa allvarliga frågor med större verkan.
30.
Europaparlamentet anser att en tidig inledning av anslutningsförhandlingarna i fråga om
kapitlen 23 och 24 skulle gynna kampen mot korruption och organiserad brottslighet och
befästandet av rättsstaten. I detta syfte uppmanas myndigheterna att åstadkomma
konkreta resultat på det juridiska området vid sidan av framsteg i kampen mot korruption
och organiserad brottslighet samt att uppnå trovärdiga resultat beträffande korruptionsfall
på hög nivå.
31.
Europaparlamentet påminner om att livskraftiga, professionella och oberoende medier är
centrala för ett demokratiskt system. Parlamentet uppmanar myndigheterna att påskynda
genomförandet av den mediestrategi som antogs i oktober 2011 och de åtföljande
handlingsplanerna. Parlamentet är djupt oroat över det ständiga våldet och hotet mot
journalister, särskilt sådana som granskar korruption och organiserad brottslighet.
Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt, som bevis på den nya regeringens
åtagande att säkerställa rättssäkerheten och mediefriheten, att de mord på journalister som
begicks på 1990- och 2000-talen blir uppklarade. Parlamentet oroas över försöken att
kontrollera och blanda sig i mediesektorn och uppmanar myndigheterna att garantera
mediernas oberoende från politiska påtryckningar i syfte att tillhandahålla journalisterna
en säker miljö där de kan utföra sitt arbete effektivt och utan självcensur. Parlamentet
understryker behovet av åtgärder mot ägarkoncentrationen inom medierna och bristen på
insyn i medierna, liksom behovet att garantera jämlik tillgång till reklammarknaden, som
hittills har dominerats av ett fåtal ekonomiska och politiska aktörer, inbegripet
utbetalning av offentliga medel som används till annonsering och marknadsföring.
Parlamentet uppmanar journalisterna att efterleva de yrkesetiska reglerna. Parlamentet
konstaterar att tillgången till internet fortfarande är begränsad, och bekräftar internets
betydelse för mediernas frihet. Myndigheterna uppmanas att maximera sina insatser på
det här området. Parlamentet konstaterar att mediernas rapportering under valkampanjen
saknade den nödvändiga analytiska dimensionen, vilket pekar på behovet att klargöra
frågan om medieägandet. Det är positivt att strategin tar hänsyn till de konstitutionella
rättigheterna i fråga om medier på minoritetsspråk, och parlamentet betonar att rätten att
bedriva regional offentlig radio- och tv-verksamhet bör gälla också i Vojvodina.
32.
Europaparlamentet välkomnar de oberoende tillsynsorganens roll för att förbättra
effektiviteten inom och insynen i landets institutioner. Parlamentet uppmanar med kraft
myndigheterna att eftersträva högsta möjliga standarder för att garantera ett konsekvent
rättssystem och ett rättvist genomförande av alla rättsliga bestämmelser. Parlamentet
uppskattar särskilt det arbete som genomförts av ombudsmannen och kommissionären för
information av allmänt intresse och skydd av personuppgifter. Parlamentet riktar en skarp
uppmaning till myndigheterna att ställa tillräckliga ekonomiska, administrativa och
kontorsmässiga resurser till förfogande för det statliga revisionsorganet,
konkurrensskyddsnämnden, byrån för offentlig upphandling samt nämnden för skydd av
anbudsgivares rättigheter, så att de kan utföra sina uppgifter. Myndigheterna uppmanas
att följa upp iakttagelserna från rådet mot korruption, som har varit avgörande för att
medvetandegöra allmänheten om på korruption på hög nivå. Parlamentet uppmanar
kraftfullt myndigheterna att stärka uppföljningen av rekommendationerna från de
oberoende tillsynsorganen och att trygga oberoendet för den statliga radiomyndigheten
samt
33.
Europaparlamentet betonar att det är viktigt att bekämpa all slags diskriminering mot
utsatta grupper, särskilt minoriteter, romer, kvinnor, hbt-personer och människor med
funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att snabbt anpassa
lagstiftningen mot diskriminering till unionens regelverk, särskilt med tanke på de
undantag som beviljats religiösa institutioner, skyldigheten att tillhandahålla rimliga
bostäder för anställda med funktionsnedsättning, definitionen av begreppet indirekt
diskriminering samt icke-statliga organisationers roll i rättsliga förfaranden. Parlamentet
beklagar att ett register över åtal och slutliga domar rörande brott i samband med
diskriminering inte har upprättats. Parlamentet uppmanar de politiska ledarna att aktivt
delta i kampanjer som främjar tolerans, särskilt när det gäller romer, kvinnor, människor
med funktionsnedsättning och hbt-personer. Parlamentet välkomnar de positiva åtgärder
som ombudsmannen och jämställdhetskommissionären vidtagit för att främja dessa
värden i det serbiska samhället.
34.
Europaparlamentet erkänner att kvinnor är viktiga förändringsaktörer i det serbiska
samhället. Kvinnornas representation i det serbiska parlamentet har förbättrats efter
valet 2012, och parlamentet gläds åt att 84 av de 250 platserna i parlamentet gick till
kvinnor. De serbiska myndigheterna uppmanas emellertid att göra ytterligare insatser för
att garantera en jämn representation. Parlamentet betonar att kvinnor fortfarande
diskrimineras på arbetsmarknaden och inom andra områden i samhället och att de ännu
inte är fullständigt representerade i landets politiska liv, även inom regeringen. Det är
oroande att inga framsteg kunnat rapporteras när det gäller lika möjligheter för kvinnor
och män, trots att det finns både lagstiftning och genomförandeorgan för åtgärder mot
diskriminering och bristande jämställdhet. Parlamentet konstaterar att ett faktiskt
genomförande av den befintliga lagstiftningen och en ytterligare förstärkning av
förvaltningskapaciteten förblir en stor utmaning, och uppmanar med kraft de serbiska
myndigheterna att intensifiera sina insatser för detta ändamål.
35.
Europaparlamentet välkomnar Serbiens undertecknande av Europarådets konvention om
förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet
understryker betydelsen av att man snabbt genomför och på lämpligt sätt säkerställer
efterlevnaden av konventionen, eftersom våld mot kvinnor fortfarande är ett problem.
36.
Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fokusera på politik för att minska
arbetslösheten och fattigdomen bland människor med funktionsnedsättning och bekämpa
diskrimineringen mot dem.
37.
Europaparlamentet oroas över hoten från våldsamma huligangrupper mot rättsstaten och
den allmänna säkerheten i Serbien, särskilt sedan regeringen i samband med att
Belgrad Pride ställdes in i oktober 2012 meddelade att den inte kan kontrollera dessa
grupper. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att omedelbart vidta samordnade
åtgärder genom alla berörda regerings- och säkerhetsinstitutioner för att se till att dessa
grupper inte längre utgör något hot och att varje form av våld eller brottslig verksamhet
som begås av medlemmar i dessa grupper lagförs.
38.
Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att garantera säkerheten för
kvinnliga människorättsförsvarare, och oroas av att det ännu under 2012 förekom hets,
hot och fysiska angrepp, inte minst mot aktivister som arbetar för hbt-personers
rättigheter och mot aktivister som tar upp betydelsen av att göra upp med det förflutna.
39.
Europaparlamentet betonar vikten av att systematiskt bestraffa hets och att regeringen
måste fördöma hets från offentliga tjänstemän.
40.
Europaparlamentet fördömer regeringens beslut att förbjuda Belgrads Pride-parad, som
skulle ha ägt rum den 6 oktober 2012. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna
att utarbeta och genomföra en handlingsplan för att öka kunskapen om och förståelsen för
hbt-personers rättigheter, bekämpa homofobi och förbättra säkerheten, för att se till att
Pride eller liknande initiativ kan hållas fritt, framgångsrikt och säkert från och med 2013.
Parlamentet uppmanar myndigheterna att förstärka sitt åtagande i fråga om mötesfriheten,
särskilt genom att verkningsfullt förbjuda extrema högerorganisationer och informella
supporterklubbar med nära koppling till den organiserade brottsligheten. I detta
sammanhang välkomnas de domar i författningsdomstolen som förbjöd två sådana
organisationer.
41.
Europaparlamentet välkomnar den rättsliga ramen för nationella, etniska och kulturella
minoriteter som finns i Serbien. Parlamentet betonar dock att det behövs ytterligare
insatser för att garantera ett effektivt genomförande i hela Serbien. Parlamentet uppmanar
myndigheterna att ta itu med kända brister, särskilt med avseende på en rättvis
representation av minoriteter inom den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och
polisen. Parlamentet insisterar på att mer samstämda och snabbare insatser behövs för att
garantera utbildning av god kvalitet utan begränsningar på minoritetsspråk, på både
statlig nivå och provinsnivå, eftersom detta är nödvändigt för att bevara den etniska och
kulturella identiteten, och i synnerhet att tillhandahålla alla nödvändiga böcker och annat
utbildningsmaterial. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att minoritetsråd får
de budgetmedel de behöver. Kommissionen uppmanas att fortsätta att noggrant övervaka
Serbiens insatser på detta område.
42.
Europaparlamentet beklagar att republikens råd för nationella minoriteter inte varit aktivt
sedan 2009. Parlamentet uppmanar myndigheterna att i en anda av uppriktighet underlätta
inrättandet av det bosniakiska nationella rådet och integreringen av de två muslimska
folkgrupperna i landet. Parlamentet uppmärksammar att Sandžak och södra och
sydöstra Serbien, där det finns ett avsevärt antal minoriteter, är ekonomiskt
underutvecklade regioner, vilket kräver ytterligare insatser från myndigheternas sida för
att bekämpa hög arbetslöshet och social utestängning. Det är viktigt att genomföra det
protokoll om nationella minoriteter som undertecknades av de rumänska och serbiska
regeringarna i Bryssel den 1 mars 2012. Parlamentet uppmanar de serbiska
myndigheterna att förbättra situationen för alla minoriteter, däribland de romska,
bosniakiska, albanska och bulgariska minoriteterna, som i oproportionellt hög grad
drabbas av den ekonomiska nedgången, och att garantera en konsekvent tillämpning av
den rättsliga ramen om skyddet av minoriteter runtom i Serbien, framför allt när det
gäller rättigheterna på områdena utbildning, språk och kultur. Parlamentet beklagar de
incidenter som nyligen inträffat i Vojvodina med angrepp på etniska minoriteter.
Parlamentet uppmanar därför myndigheterna, framför allt ordningsmakten, att noggrant
utreda fallen i fråga.
43.
Europaparlamentet noterar att folkräkningen från 2011 offentliggjordes med avsevärd
försening och att den i stor utsträckning bojkottades av den albanskspråkiga befolkningen
i södra Serbien. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna, särskilt på lokal nivå,
att inte använda den nämnda bojkotten som en förevändning för att diskriminera de
albanskspråkiga.
44.
Europaparlamentet understryker behovet att förbättra romernas ställning. Vissa framsteg
har skett, exempelvis det ökade deltagandet av romska barn i utbildningssystemet och
åtgärderna för att stärka romernas sociala integrering, såsom stödet till registrering av
”juridiskt osynliga” personer. Parlamentet betonar emellertid att mer koncentrerade och
riktade åtgärder behövs för att förbättra romernas socioekonomiska status, bland annat
genom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. Parlamentet är oroat
över den kontinuerliga allvarliga diskrimineringen, den sociala utslagningen,
vräkningarna och den höga arbetslösheten, som särskilt drabbar romska kvinnor. Vidare
konstaterar parlamentet behovet att fullt ut harmonisera lagstiftningen mot diskriminering
med EU:s politik.
45.
Europaparlamentet välkomnar de viktiga steg som tagits för att genomföra en utbildning
för alla, vilket lett till en markant ökning av andelen romska barn i de första klasserna
i grundskolan, där två av tre romska barn numera går de första åren i grundskolan, medan
det för några år sedan bara var lite drygt ett av fyra barn. Det är oroande att andelen
romska barn som går de sista åren på grundskolan och på gymnasieskolan är fortsatt låg
och att 70 procent av de romska barnen inte går i skola över huvud taget. Parlamentet
uppmanar den serbiska regeringen att se till att alla romska barn och ungdomar får
en likvärdig eller andra chans att återvända till skolan. Parlamentet betonar att jämbördig
tillgång till förskoleutbildning av hög kvalitet är av särskild betydelse för barn från
missgynnade miljöer och avgörande för att bryta den spiral av fattigdom och social
utestängning som löper från generation till generation. Det är oroande att små barn
i oproportionellt hög grad drabbas av den ekonomiska krisen, vilket framgår av den
dramatiska ökningen av andelen barn som levde i absolut fattigdom mellan 2008
och 2010. Parlamentet påminner om att fattigdom under barndomen har ett nära och
ihållande samband med sämre fysisk hälsa, försämrad kognitiv utveckling,
underpresterande i skolan och sociala risker, vilket leder till högre kostnader för de
juridiska och sociala trygghetssystemen. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen
att agera och ta itu med fattigdom bland barn och social utslagning.
46.
Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de serbiska myndigheterna att ta initiativ
till ytterligare åtgärder i det gränsöverskridande samarbetet med de angränsande
EU-medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och Rumänien, bland annat inom ramen för
EU-strategin för Donauområdet, för att underlätta bland annat den ekonomiska
utvecklingen i gränsregioner och områden med minoritetsbefolkningar. I detta avseende
understryker parlamentet betydelsen av att man öppnar en terminal för lastfordon och
varor vid gränsövergången vid Ribarci–Oltomantsi.
47.
Europaparlamentet välkomnar framstegen i barnomsorgssystemet och det fortsatta
genomförandet av 2011 års socialförsäkringslagstiftning. Parlamentet är oroat över det
ökande antalet omhändertagna barn och särskilt över att antalet barn med
funktionsnedsättning på institutioner minskar så långsamt samt över att romska barn går
på särskolor. Vidare uttrycker parlamentet sin oro över det ökande ungdomsvåldet och
våldet mot barn, och uppmanar myndigheterna att säkerställa ett fullständigt rättigheterna
för utsatta barn, exempelvis romska barn, gatubarn och barn som lever i fattigdom.
48.
Europaparlamentet upprepar att regionalt samarbete är avgörande för att länderna på
västra Balkan ska lyckas i den europeiska integrationsprocessen, eftersom det utgör
ett bevis på anslutningsländernas vilja och förmåga att uppfylla en EU-medlemsstats
skyldigheter och konstruktivt medverka i den europeiska integrationens vidareutveckling
inom EU-institutionerna. Parlamentet välkomnar arbetet för försoning, och betonar att
Serbien fortsättningsvis bör spela en aktiv och konstruktiv roll i denna region och
fortsätta att söka sätt att erkänna lidande och respektera den rätt till sanning och rättvisa
som alla offer för krigsförbrytelser har, bland annat genom stöd till inrättandet av Recom.
Parlamentet påminner om att en verklig försoning mellan nationer och folk, fredlig
konfliktlösning och upprättande av goda grannförbindelser mellan europeiska länder är
väsentligt för hållbar fred och stabilitet och på ett betydande sätt bidrar till en genuin
europeisk integrationsprocess. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att
samarbeta nära med länderna i f.d. Jugoslavien kring en lösning på alla återstående
problem när det gäller arv enligt lagen.
49.
Europaparlamentet beklagar djupt president Nikolićs uttalanden i juli 2012, där han
förnekade folkmordet i Srebrenica, och uppmanar honom skarpt att ompröva sin
ståndpunkt och sin retorik för att möjliggöra verklig och varaktig försoning. Parlamentet
upprepar att inga krigsförbrytelser och människorättsbrott under 1990-talets konflikter
i f.d. Jugoslavien får förnekas, inte heller folkmordet i Srebrenica, som erkänts som
folkmord i slutsatserna och avgörandena från Internationella krigsförbrytartribunalen för
f.d. Jugoslavien (Icty) och Internationella domstolen.
50.
Europaparlamentet bekräftar sitt kraftfulla stöd till liberaliseringen av visumförfarandena
för länderna på västra Balkan. Parlamentet uppmanar Serbien och de medlemsstater som
påverkas mest att tillsammans hantera problemet med falska asylsökande. Parlamentet
påminner om att denna liberalisering representerar det mest synliga och konkreta
resultatet av den europeiska integrationsprocessen i regionen, och uppmanar dem att göra
allt de kan för att strikt genomföra alla nödvändiga kriterier och åtgärder för visumfria
resor till Schengenländerna. Parlamentet betonar att ett tillfälligt upphävande av det
viseringsfria systemet avsevärt skulle försena anslutningsprocessen för de länder på
västra Balkan som gynnas av det. Serbien måste samarbeta ytterligare med EUmedlemsstaternas myndigheter i hanteringen av falska asylsökande, också genom att anta
och genomföra reformer för att förbättra situationen för de minoriteter som i många fall
missbrukat det viseringsfria systemet och vissa medlemsstaters asylpolitik. Parlamentet
uppmanar de medlemsstater som påverkas mest av inflödet av falska asylsökande att anta
lämpliga mekanismer för att hantera dessa fall, framför att genom att klassificera
länderna på västra Balkan som ”säkra ursprungsländer”. Vidare uppmanar parlamentet
medlemsstaterna att hjälpa Serbien med landets åtgärder för att bekämpa organiserad
brottslighet i samband med smuggling av falska asylsökande. Parlamentet konstaterar
dessutom att Serbien i allt högre grad har blivit ett mottagarland för asylsökande och
därför måste bli effektivare i sin hantering av asylansökningar. Parlamentet betonar att
det är nödvändigt att vederbörligen informera medborgarna om det viseringsfria
systemets begränsningar för att undvika varje form av missbruk av resefriheten och
politiken för visumliberalisering. Denna liberalisering är ett av de viktigaste resultaten av
Serbiens senaste framsteg i riktning mot EU, och ett tillfälligt upphävande skulle med
säkerhet få negativa sociala, ekonomiska och politiska följder.
51.
Europaparlamentet betonar den centrala roll som aktiva och oberoende
civilsamhällesorganisationer och det serbiska parlamentet har för att stärka och befästa
landets demokratiska politiska processer. Parlamentet framhåller vikten av dialog med
civilsamhällesorganisationerna och den betydelsefulla roll som aktörerna i civilsamhället
spelar genom att de bidrar till att främja dialog och ett stärkt regionalt samarbete.
52.
Europaparlamentet välkomnar regeringens närmare samarbete med icke-statliga
organisationer, men efterlyser ett bredare samråd med dessa organisationer i det politiska
beslutsfattandet, bland annat i samband med utformning av politik och lagstiftning och
vid övervakningen av myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar den serbiska
regeringen att samarbeta med civilsamhällesorganisationer, icke-statliga aktörer och
arbetsmarknadens parter i anslutningsprocessens alla skeden och att tillhandahålla den
information som behövs i landet som ett bevis på att man följer principen om integrering
av det civila samhället i politiken, eftersom det är väsentligt för att garantera
ansvarsskyldighet och öppenhet i processen.
53.
Europaparlamentet berömmer den serbiska regeringen för att den fortsatt programmet för
förstöring av vapen. Programmets framgång är en viktig faktor när det gäller att komma
till rätta med den våldsamhet som gått i arv till det serbiska samhället från 1990-talets
stridigheter.
54.
Europaparlamentet välkomnar premiärminister Ivica Dačićs statsbesök i Bosnien och
Hercegovina, liksom det officiella stödet för Bosnien och Hercegovinas territoriella
integritet och suveränitet. Den serbiska regeringens direkta förbindelser med
myndigheterna i Republika Srpska måste överensstämma med detta uttalade stöd och får
inte undergräva de statliga bosniska institutionernas integritet, suveränitet, befogenheter
och möjligheter att fungera väl. Vidare uppmanar parlamentet med kraft de serbiska
myndigheterna att aktivt stödja alla de grundlagsändringar som måste till för att Bosnien
och Hercegovinas statliga institutioner ska kunna genomföra krävande reformer som
en del av den europeiska integrationsprocessen.
55.
Europaparlamentet välkomnar tanken på att inleda förhandlingar om att underteckna
ett fördrag om goda grannförbindelser med Bulgarien och hoppas att detta kommer att
leda till en positivare utveckling i det regionala sammanhanget.
56.
Europaparlamentet uppmuntrar de politiska ledarna i Kroatien och Serbien att anstränga
sig för att förbättra sina ömsesidiga förbindelser och stöder i detta hänseende alla initiativ
som leder till ökat samarbete och försoning mellan de båda länderna. Parlamentet betonar
vikten av goda grannförbindelser i den europeiska integrationsprocessen och uppmanar
med kraft myndigheterna i bägge länder att göra ytterligare insatser för att lösa frågan om
saknade personer. Båda regeringar uppmanas att lösa de återstående gränstvisterna och att
aktivt stödja flyktingars återvändande.
57.
Europaparlamentet gläds åt att förbindelserna mellan Montenegro och Serbien har
förbättrats, Parlamentet efterlyser närmare samordning mellan de respektive regeringarna
i fråga om EU-relaterade reformer, särskilt när man tar itu med gemensamma utmaningar
för rättsstaten. Parlamentet uppmuntrar båda regeringarna att öka sina insatser för att lösa
de återstående gränstvisterna.
58.
Europaparlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts mellan Serbien och f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien om fri rörlighet för medborgarna, utöver de avtal
som Serbien redan undertecknat. Parlamentet välkomnar president Nikolićs erbjudande
om att genom medling åstadkomma en lösning på den långvariga tvisten mellan de
ortodoxa kyrkorna i de båda länderna, med full hänsyn till principen om åtskillnad mellan
kyrka och stat. Parlamentet uppmanar båda regeringar att öppna fler gränsövergångar för
att underlätta snabb passage över gränserna för lokalbefolkningen i gränsområdena
59.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom Sarajevoprocessen och
Serbiens aktiva arbete för att främja den. Parlamentet välkomnar resultatet av den
internationella givarkonferensen i Sarajevo i april 2012, där Bosnien och Hercegovina,
Kroatien, Montenegro och Serbien kom överens om ett gemensamt regionalt
bostadsprogram. Parlamentet ger sitt starka stöd åt detta program och uppmuntrar till
samarbete mellan länderna när det gäller att hitta lösningar för flyktingar och fördrivna
personer i regionen. Parlamentet uppmanar alla parter att genomföra programmet snarast
möjligt.
60.
Europaparlamentet uppmanar Serbien att respektera Kosovos territoriella integritet och
att lösa alla bilaterala frågor i dialog med Priština, i god europeisk grannskapsanda och
ömsesidig förståelse.
61.
Europaparlamentet noterar de besvärliga utmaningar i den ekonomiska politiken som
man måste ta itu med. Parlamentet betonar att affärsklimatet måste förbättras som en
reaktion på den höga arbetslösheten och den på nytt stigande inflationen. Nya
åtstramningar kan inte åstadkomma något i sig själv, utan måste kombineras med en
politik för tillväxt.
62.
Europaparlamentet uppmanar Serbien att ägna mer uppmärksamhet åt att ytterligare
förbättra affärsklimatet, särskilt när det gäller privatiseringsförfaranden och offentlig
upphandling.
63.
Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för förnybar energi, som syftar till att
införa konkreta åtgärder genom vilka Serbien hoppas kunna förverkliga sitt åtagande
enligt fördraget om energigemenskapen, nämligen att 27 procent av den sammanlagda
energiförbrukningen ska komma från förnybara källor senast 2020.
64.
Europaparlamentet upprepar betydelsen av historisk försoning när det gäller massakrerna
1941–1948 och understryker vikten av utfästelserna från både Ungerns och
Serbiens presidenter om att avge ett erkännande i detta syfte.
65.
Europaparlamentet anser att den gemensamma serbisk-ungerska historikerkommittén,
som varit verksam i två år, utgör ett positivt steg i processen för ömsesidig förståelse och
försoning i samband med historiska trauman, och uppmanar med kraft myndigheterna att
överväga att utöka modellen till Serbiens alla grannländer.
66.
Europaparlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts mellan Serbiens och Kroatiens
utrikesministrar om inrättande av en gemensam, blandad kommission som ska ta itu med
återstående frågor mellan de två länderna, däribland de anklagelser om folkmord som de
två länderna riktat mot varandra. Detta är ett viktigt steg i rätt riktning för hela regionen
på vägen mot EU-integration. Parlamentet uppmanar i detta avseende rådet att
intensifiera och stärka gemensamma EU-finansierade gränsöverskridande projekt i syfte
att ytterligare utveckla goda grannförbindelser och stärka det regionala samarbetet.
67.
Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen, som kommer att ta över
ordförandeskapet för energigemenskapen i januari 2013, att vidta alla åtgärder som
behövs för att anpassa energistrategin, som antogs av energigemenskapens ministerråd
i Budva den 18 oktober 2012, till EU:s miljönormer och klimatmål, samtidigt som man
ser till att alla berörda intressenter omfattas av samrådsprocessen, däribland
civilsamhällesorganisationerna.
68.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga energifärdplanen för 2050 till
länderna i energigemenskapen, eftersom dessa länder precis som EU strävar efter
en fullständigt integrerad inre marknad för el och gas och tillämpar EU:s energiregelverk.
69.
Europaparlamentet efterlyser en ekonomisk politik som säkrar en hållbar tillväxt,
miljöskydd och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för
att underlätta verksamheten för små och medelstora företag, som ett sätt att både öka
intäkterna och minska den för närvarande höga arbetslösheten, särskilt bland unga
människor, och att öka tillgången till finansiering. Parlamentet påminner om att de
statliga och privata monopolen lägger allvarliga hinder i vägen för övergången till en
öppen marknadsekonomi, och uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att avskaffa
dem.
70.
Europaparlamentet uppmärksammar den avsevärda ökningen av statsskulden och den
höga arbetslösheten. Parlamentet uppmanar regeringen att gå vidare med åtgärder som
syftar till att minska budgetunderskottet och att utarbeta en sysselsättningsstrategi som
fokuserar på de hårdast drabbade kategorierna i samhället och på unga människor.
71.
Europaparlamentet betonar att den globala finanskrisen har negativa återverkningar på
samhället, särskilt de utsatta grupperna. Därför uppmanas myndigheterna att göra allt
som står i deras makt för att minimera de negativa effekterna – fattigdom, arbetslöshet,
social utslagning – men även att ta itu med och bekämpa de grundläggande orsakerna.
72.
Europaparlamentet betonar att Serbien har ratificerat
Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsrättsliga konventionerna,
liksom den ändrade europeiska sociala stadgan. Parlamentet uppmärksammar att arbetsoch fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade, trots att de garanteras
i författningen, och uppmanar Serbien att ytterligare stärka dessa rättigheter. Det är
oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samråd
med arbetsmarknadens parter sker sporadiskt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder
för att stärka det ekonomiska och sociala rådet, så att det kan spela en aktiv roll för att
stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och en aktivare rådgivande roll
i lagstiftningsprocessen.
73.
Europaparlamentet beklagar de uteblivna framstegen i fråga om arbets- och
fackföreningsrättigheter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att raskt gå vidare med att
skapa förutsättningar för en verklig dialog mellan arbetsmarknadens parter – som hittills
har lyst med sin frånvaro – och att förenkla förfarandena för registrering av
fackföreningar samt främja erkännandet av redan registrerade fackföreningar.
Parlamentet fäster uppmärksamheten vid bristerna i den arbetsrättsliga lagstiftningen,
som inte har anpassats till unionens regelverk, liksom i strejklagen, som inte uppfyller
EU:s och ILO:s normer. Vidare påpekar parlamentet att favorisering och svågerpolitik
fortfarande utgör avsevärda problem i Serbien. Parlamentet understryker vikten av att
rekrytering och befordran sker på grundval av meriter, särskilt inom den offentliga
sektorn, och betonar att det är oacceptabelt att säga upp anställda på grundval av deras
politiska åsikt eller tillhörighet.
74.
Europaparlamentet välkomnar det arbete som hittills utförts av byrån för återlämnande av
egendom. Myndigheterna uppmanas att se till att byrån förses med alla nödvändiga
administrativa och ekonomiska resurser för att kunna bedriva sitt arbete oberoende.
Parlamentet uppmuntrar till ersättning in natura där detta bedöms vara möjligt.
Parlamentet understryker behovet att ta itu med privata intressenters systematiska förvärv
av offentlig egendom genom att upprätta en fullständig förteckning över offentlig och
statlig egendom och genom att harmonisera fastighets- och byggnadslagen med
europeiska normer. Parlamentet uppmärksammar att särskilt fastigheter i städerna varit
föremål för förvärv med hjälp av otillräckliga rättsliga förfaranden och utgjort mål för
penningtvätt av den organiserade brottsligheten och privata intressen.
75.
Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya förordningen om projektet
Europeisk kulturhuvudstad, som gör det möjligt för kandidatländer till EU att delta under
perioden 2020–2030. Parlamentet stöder det initiativ som myndigheterna i staden Belgrad
tagit genom att inleda en kampanj för att Belgrad ska väljas till
Europas kulturhuvudstad 2020, och uppmuntrar relaterade projekt som ska föra Belgrad
och Serbien närmare EU kulturellt, särskilt vad gäller samexistens mellan olika etniska
grupper, mångkulturell förståelse och dialog mellan religioner.
76.
Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla kollektivtrafiken, framför allt för
att uppgradera befintliga eller skapa nya järnvägsförbindelser inom ramen för ett hållbart
transportsystem. Det är beklagligt att det gjorts få framsteg på detta område och på
området för kombinerad transport.
77.
Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att i synnerhet förenkla och
påskynda de administrativa förfarandena för utfärdande av bygglov, licensgivning och
etablering av nätanslutning för projekt för förnybar energi.
78.
Europaparlamentet påpekar att det krävs avsevärda insatser på miljöområdet, särskilt
inom vattenförvaltning, naturskydd och luftkvalitet. Parlamentet betonar att inga
påtagliga framsteg kan göras utan en tillräcklig förstärkning av förvaltningens kapacitet,
och uppmanar den serbiska regeringen att vidta de åtgärder som behövs i detta avseende.
79.
Europaparlamentet beklagar den serbiska regeringens beslut att höja den högsta tillåtna
aflatoxinhalten i mjölk från 0,05 till 0,5 mikrogram per kilogram för att kunna hantera
den rådande mjölkkrisen. De serbiska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att så
snart som möjligt ta itu med de ursprungliga orsakerna till denna högre aflatoxinhalt i
mjölken och därefter sänka den högsta tillåtna halten i linje med gällande EU-normer.
80.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen samt regeringen och parlamentet i Serbien.
