Hur fungerar inspiration?
1. Vad är inspiration?
a. Att förstå HUR Gud talat genom profeterna är lika viktigt som att förstå ATT han har
talat genom profeterna. De största missförstånden om Bibeln och profetians Ande
kommer från ett missförstånd om inspiration. Inspiration är processen varigenom
Guds Ande får profeten att korrekt uppfatta och förmedla Guds ord. Sättet som Gud
uppenbarar sin vilja till mänskligheten på är i tre steg.
i. Uppenbarelse – Från Gud till profeten (ofta genom änglar)
1. Uppenbarelseboken 1:1: ”Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som
Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.
Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare
Johannes,”
2. Daniel 9:21-22: ”medan jag alltså ännu talade i min bön - kom
Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag förut hade sett i min
syn. Han rörde vid mig, och det var vid tiden för kvällsoffret. Han
undervisade mig och sade till mig: "Daniel, jag är utsänd för att ge dig
insikt och förstånd.””
3. Galaterbrevet 1:12: ”Jag har inte fått det eller lärt mig det av någon
människa. Jag har tagit emot det genom en uppenbarelse från Jesus
Kristus.”
ii. Inspiration – Från profeten till pappret/åhörarna
1. 2 Timoteusbrevet 3:16: ”Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och
till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett
rättfärdigt liv”
2. 2 Petrusbrevet 1:21: ”Ty ingen profetia har burits fram genom någon
människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat
vad de fått från Gud.”
iii. Upplysning – Från pappret/talet till åhörarens hjärta
1. Efesierbrevet 1:17-18: ”Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud,
härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande,
så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall
upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till…”
2. 2 Korintierbrevet 4:6: ”Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur
mörkret", han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen
om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt
sken.”
b. Det finns primärt tre olika teorier om inspiration:
i. Verbal diktamen – Gud har ord för ord dikterat vad profeten skriver och
säger.
ii. Tankeinspiration – Gud uppenbarar budskapet för profeten genom syner
och drömmar, men profeten använder sina egna bristfälliga uttryck när
denne kommunicerar budskapet. Vad som menas är inspirerat, inte den
exakta formuleringen.
iii. Existentiell inspiration – Uppenbarelsen är en personlig erfarenhet inte ett
budskap. Det är ett postmodernt tankesätt.
2. Bibeln om inspiration
a. Bibelns förespråkar tankeinspiration.
i. 1 Thessalonikerbrevet 2:13: ”Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot
Guds ord som vi predikade och tog det till er, inte som ett ord från
människor utan som Guds eget ord, något som det verkligen är, ett ord som
är verksamt i er som tror.”
ii. 2 Petrusbrevet 1:21: ”Ty ingen profetia har burits fram genom någon
människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de
fått från Gud.”
iii. Matteusevangeliet 22:43: ”Då sade han till dem: "Hur kan då David, driven
av Anden, kalla honom Herre…””
iv. 1 Korintierbrevet 7:40: ”Det är min mening, och jag tror att också jag har
Guds Ande.”
v. 1 Korintierbrevet 14:32: ”Profeternas ande behärskas av profeterna.”
b. Trots att Gud sägs vara upphovsmakaren till skriften är den ändå skriven av
människor. Profetians ande tar inte över profeten, utan profeten har kontroll.
Budskapet är från Jesus, men sättet som det förmedlas på är underställt profetens
begränsade formulering. Ändå är profetens ord Guds ord. Man kan säga att det som
menas är inspirerat, inte den exakta formuleringen.
i. Uppenbarelseboken 1:11, 19: ”Skriv ner i en bokrulle vad du ser och skicka
den till de sju församlingarna i Efesus, Smyrna, Pergamus, Tyatira, Sardes,
Filadelfia och Laodicea. … Skriv alltså ner vad du har sett och vad som är och
vad som skall ske härefter.”
ii. Den stora striden, s. 7-8: ”De tio budorden talades av Gud själv och
nedskrevs av hans egen hand. De är av gudomligt och inte av mänskligt
ursprung. Men Bibeln med dess av Gud givna sanningar uttrycks på mänskligt
språk. Den utgör en förening av det gudomliga och det mänskliga. En sådan
förening existerade i Kristi natur, eftersom han var både Guds Son och
Människosonen. Så är det även sant ifråga om Bibeln som det var sant ifråga
om Kristus att ”Ordet blev kött och bodde bland oss”. (Joh. 1:14) … Gud har
funnit det lämpligt att förmedla sin sanning till världen genom människor.
Han har själv genom sin helige Ande gett människor förutsättning och
förmåga att utföra detta arbete. Han har lett deras sinnen, då de valt ut vad
de skall tala och vad de skall skriva. … Budskapet har förmedlats genom
ofullkomligt mänskligt språk. Ändå är det Guds budskap…”
iii. Selected Messages 1, s. 21: ”Bibeln är skriven av inspirerade människor. Men
den är inte Guds sätt att tänka och uttrycka sig på. Det är människors.
Människor säger ofta att ett sådant uttryck inte är likt Gud. Men Gud har inte
utsatt sig själv på prov i ord, logik och retorik i Bibeln. Bibelns författare var
Guds skribenter inte hans pennor. Se på de olika författarna. Det är inte
Bibelns ord som är inspirerade, utan människan som är inspirerad.
Inspirationen har ingen inverkan på människans ord eller uttryck utan på
människan själv, som under den heliga Andens inflytande uppfylls av tankar.
Men orden präglas av den enskilda människans tankar. Den gudomliga
tanken blir diffus. Guds tankar och vilja kombineras med människans tankar
och vilja. På så sätt blir människans ord Guds Ord.”
c. Några exempel på detta kan man se i profeters olika beskrivningar av samma sak. Ta
t.ex. profeterna Daniel, Hesekiel och Johannes beskrivningar av hur Jesus ser ut.
i. Hesekiel 1:26-27: ”På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som
en människa. Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt
omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och
ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något
som såg ut som eld omgiven av ett sken. … Detta var den syn som liknade
HERRENS härlighet.”
ii. Daniel 10:5-6: ”När jag såg upp fick jag se en man stå där, klädd i linnekläder.
Han hade ett bälte av guld från Ufas kring sina höfter. Hans kropp tycktes
vara av krysolit, hans ansikte var som en blixt, hans ögon som eldsfacklor och
hans armar och fötter som glänsande koppar. Ljudet av hans tal var som ett
väldigt dån.”
iii. Uppenbarelseboken 1:13-16: ”och mitt ibland ljusstakarna [såg jag] en som
liknade Människosonen, klädd i en fotsid klädnad och omgjordad med ett
bälte av guld om bröstet. Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö,
och hans ögon var som eldslågor. Hans fötter liknade skinande malm som
glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av väldiga vatten. I sin
högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun gick ett tveeggat, skarpt
svärd, och hans ansikte lyste som solen, när den skiner i all sin kraft.”
d. Uppenbarligen ser dessa personer samma sak. Men i Uppenbarelseboken säger
Johannes att Jesus ansikte lyste som solen. Daniel sa att Jesus ansikte var som en
blixt. Daniel sa att fötterna var av glänsande koppar, medan Johannes beskrev det
som skinande malm som glöder. Hesekiel beskrev benen och fötterna som eld
omgivet av ett sken. Rösten säger Johannes var som dånet av väldiga vatten, medan
Daniel bara säger att det var som ett dån. Daniel sa att Jesus var klädd i linnekläder.
Johannes nöjer sig med att säga en fotsid klädnad och definierar inte materialet.
Johannes lägger dessutom till lite information om Jesus hårfärg. Om man ville skulle
man kunna finna motsägelser i dessa verser. Men trots att profeterna beskriver
samma sak fast med olika ord är uppenbarelsen lika sann för det om vi förstår att
bibeln talar om tankeinspiration och inte verbal diktamen.
e. Inte heller Ellen White hävdade verbal inspiration:
i. W.C. White, Selected Messages 3, s. 437: "Mor har aldrig hävdat verbal
inspiration och jag kan inte finna att min far, eller herr Bates, Andrews, Smith
eller Waggoner, lade fram detta påstående. Om hon skrev sina manuskript
under verbal inspiration, varför skulle hon då lägga till saker till eller anpassa
sitt verk? Det är ett faktum att mor ofta tar ett av hennes manuskript och går
igenom det noggrant och gör tillägg som utvecklar tanken ytterligare.”
3. Sekreterare och assistenter
a. Eftersom det är tanken som är inspirerad och inte själva formuleringen var det även i
sin fulla rätt för en profet att använda sig av sekreterare eller assistenter.
i. Jeremia 36:4: ”Då kallade Jeremia till sig Baruk, Nerias son, och efter
Jeremias diktamen skrev Baruk i en bokrulle upp alla de ord som HERREN
hade talat till honom.”
ii. 1 Petrusbrevet 5:12: ”Med hjälp av Silvanus, som jag håller för en trofast
broder, skriver jag kortfattat till er för att förmana er och vittna om att detta
är Guds sanna nåd. Stå fasta i den.”
iii. Romarbrevet 16:22: ”Jag, Tertius, som har skrivit ner detta brev, hälsar er i
Herren.”
iv. 2 Thessalonikerbrevet 3:17: ”Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen
hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev, så skriver jag.”
b. Det faktum att någon annan skrivit Paulus och Petrus brev skulle kunna få en som är
benägen till skepticism att tvivla på om vissa delar verkligen var inspirerade. Men
även om saker skrevs ned av en annan så behövde de alltid godkännas av profeten
själv.
c. Ellen White använde också sekreterare och vissa kritiker har anklagat henne för detta
och påstått att vissa böcker inte är hennes verk. Hon svarar själv på denna kritik.
i. Selected Messages 3, s. 91: ”Hon [sekreteraren Marian Davis] tar mina
artiklar som publicerats i tidningar och klistrar in dem i böcker med oskrivna
blad. Hon har också en kopia av alla brev som jag skriver. När hon förbereder
ett kapitel i en bok drar sig Marian till minnes att jag har skrivit någonting om
just det ämnet och som skulle ge det större kraft. Hon börjar leta efter det
och om och när hon finner det och ser att det kommer att göra kapitlet
tydligare, lägger hon till det. Böckerna är inte Marians verk utan mina egna,
samlade från allt jag skriver.”
d. Om vi förstår Bibelns inspiration korrekt så finner vi inget som hotar vår tro i detta.
4. Plagiering eller litterära lån?
a. I Bibeln hände det också att profeterna lånade formuleringar, fraser och tankar från
andra inspirerade eller oinspirerade författare. Även om vissa av dessa författare var
oinspirerade så blir de inspirerade i och med att profeten under Guds vägledning
väljer ut dem. All sanning tillhör Gud. Predikaren säger att det inte finns något nytt
under solen. Därför är inte originalitet ett test för inspiration.
i. Predikaren 12:9-11: ”Predikaren var inte bara en vis man, han gav också
folket del av sin kunskap. Han vägde och granskade och ordnade många
ordspråk. Predikaren sökte ge sina ord en tilltalande form och rättframt
uttrycka sanningen. De visas ord är som oxpikar, och samlade tänkespråk
som väl islagna spikar. De kommer från en och samme herde.” (B2K)
ii. Lukasevangeliet 1:1-3: ”Många har sammanställt en skildring av de
händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, enligt vad de som redan
från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. Sedan jag
noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner
det för dig, ädle Teofilus,”
b. Utan att ge någon ”credit” till de ursprungliga författarna använde både Salomo och
Lukas tidigare skrivna ordspråk och dokument och presenterade dem under sitt eget
namn. Det fanns inget oetiskt eller falskt i detta eftersom all sanning tillhör Gud.
c. Ellen White blev också ledd till att använda tidigare skrivna formuleringar och tankar.
i. "Under hennes tidiga erfarenhet, då hon i högsta grad var bedrövad över
svårigheten att på mänskligt språk förmedla de uppenbarade sanningar som
hon fått del av, blev hon påmind om det faktum att all vishet och kunskap
kommer från Gud. Och hon blev försäkrad om att Gud skulle skänka nåd och
vägledning. Hon fick veta att när hon läste religiösa böcker och tidskrifter,
skulle hon finna ädelstenar av sanning som uttryckt på godtagbart språk. Och
hon skulle få hjälp från himlen för att känna igen dessa, och att skilja dem
från allt skräp av villfarelse som hon ibland skulle finna dem tillsammans
med." (Willie White, A brief statement, s. 5)
d. I genomsnitt lånade Ellen White 3 % av vad hon skrivit (Douglass, Messenger of the
Lord, s. 457) från andra författare utan källhänvisning (vilket var fullständigt
accepterat och normalt på 1800-talet). Trots det har kritiker på senare år anklagat
henne för plagiat gång på gång. För att för alltid tysta dessa anklagelser anlitade
Generalkonferensen en oberoende advokatfirma för privata pengar som specialiserat
sig på patenter och skrivskydd för att undersöka om Ellen White kunde bli fälld för
plagiat om det var en rättegång eller om hon gjort något oetiskt. Advokaten som
antog projektet hette Vincent Ramik och hade katolsk bakgrund. Efteråt berättade
han att innan han antog fallet hade han fått en väldigt ogynnsam bild av Ellen White
och tänkte att hon var ”skyldig för plagierat”. Efter 300 timmars arbete ställde han
upp i en intervju med Adventist Review, 17 september 1981, för att förmedla sin
slutsats.
i. ”Så småningom vände jag om 180 grader. Jag upptäckte att anklagelserna
helt enkelt inte var sanna. Men jag behövde få det från hennes skrifter. Jag
fick det varken från de som sa att hon plagierat eller de som sa att hon inte
var det. … Det var när jag läste hennes budskap i hennes böcker som fick mig
att ändra åsikt. … Jag tror att kritikerna har missat poängen grovt genom att
fokusera på Ellen Whites böcker i stället för på hennes budskap i hennes
böcker.”
ii. ”Ellen White berörde mig! I all uppriktighet berörde hon mig. Jag är romersk
katolik. Men katolik, protestant eller vad som helst – hon berörde mig. Och
jag tror att hennes skrifter borde beröra vemsomhelst förutom om de är fast
fördomsfull och orubblig. … Jag tror jag känner den verkliga Vince Ramik lite
bättre än innan jag började läsa hennes budskap, inte bara hennes skrifter. …
jag tror jag är en bättre person idag än innan jag började med detta projekt.”
(s. 3)
iii. ”Med tanke på alla faktorer som är nödvändiga för att komma till en rättvis
slutsats i denna fråga så görs det gällande att Ellen G. Whites skrifter var
avgjort oplagierade.” (s. 2)
iv. ”Om jag skulle bli inblandad i en sådan rättegång skulle jag mycket hellre stå
som försvarare än anklagare. Det finns helt enkelt inget att angripa!” (s. 5)
5. Motsägelser i Bibeln?
a. Kritiker försöker få människor att kritisera och ifrågasätta hela eller delar av Bibeln.
De hävdar att Bibeln motsäger sig själv och inte går att lita på. De flesta s.k.
motsägelser är inget annat än komplementerande fakta som tillsammans ger en
helhetsbild (t.ex. som de olika skildringarna i de fyra evangelierna). Den som vill hitta
fel kommer att finna många tillfällen att göra det. Gud har inte tagit bort möjligheten
att tvivla. Men den som verkligen önskar söka sanningen kommer att finna många
bevis att bygga sin tro på. Gud har gett varje människa tillräckliga bevis för att tro,
om de är villiga.
i. Johannesevangeliet 7:17: ”Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om
min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv.”
ii. Lukasevangeliet 8:15: ”Men det som föll i god jord är de som har hört ordet
och behåller det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt och är
uthålliga.”
b. Att förstå Bibeln beror inte främst på vår intellektuella förmåga, utan snarare på vår
villighet att förstå och följa Guds vilja. Den mest lärda filosofen kan missa de mest
tydliga sanningarna i Guds ord om han kommer till Bibeln med fel inställning. Det är
endast genom Guds Ande som vi kan få en klarare uppfattning av Bibelns sanningar:
i. 1 Korintierbrevet 2:13-14: ”Detta förkunnar vi också, inte med ord som
mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting
med andliga ord. En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds
Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det
måste bedömas på ett andligt sätt.”
ii. Johannesevangeliet 16:13: ”Men när han kommer, sanningens Ande, då skall
han föra er in i hela sanningen.”
iii. Efesierbrevet 1:17: ”Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader,
skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap
om honom.”
iv. Martin Luther: ”Vi kan inte tillägna oss en förståelse av Bibeln vare sig
genom studier eller med hjälp av vårt intellekt. Din första plikt är att börja
bedja. Anropa Herren om att han i sin stora nåd skall ge dig sann förståelse
av hans ord. Det finns ingen annan som kan förklara Guds ord än detta ords
författare.” (J.H. D’Aubigne, History of the Reformation, band 3, kap. 7)
c.
d.
e.
f.
g.
v. Vägen till Kristus, kap. 12: ”Hur mycket man än kan söka försvara tvivlet och
förnekandet, är den verkliga orsaken i de flesta fall kärlek till synden. Guds
ords undervisning och förbud är obehagliga för den som är övermodig och
älskar synden. Den som inte vill lyda Bibelns undervisning, är alltid benägen
att tvivla på dess auktoritet. För att få kunskap om sanningen måste vi känna
en uppriktig önskan att lära känna den och vara villiga att lyda den. … I stället
för att betvivla och göra invändningar emot det som du inte kan förstå, bör
du vandra i det ljus, som redan lyser på din stig. Du skall då få ännu mera
ljus. Uppfyll genom den nåd Kristus förunnar dig, allt det som han har
uppenbarat för dig och du skall kunna förstå och följa det som du ännu
tvivlar på.”
Vi måste ödmjukt vänta på att Gud uppenbarar saker för oss i stället för att tänka att
vårt eget intellekt är kapabelt att förstå allt vid första anblick.
i. 5 Mosebok 29:29: ”Det fördolda hör HERREN, vår Gud, till. Men det
uppenbarade gäller för oss och våra barn till evig tid, för att vi skall följa alla
ord i denna lag.”
ii. 2 Petrusbrevet 3:16: ”I dessa [Paulus] brev finns en del som är svårt att
förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget
fördärv - något som också sker med de övriga Skrifterna.”
Många skeptiker hävdar att dessa svåra bibelställen är bevis mot Bibelns inspiration.
Men de bevisar snarare motsatsen. Om Bibeln inte innehöll något annat än det som
är lätt för oss att förstå skulle vi ha orsak att tvivla på dess gudomliga ursprung. De
svårbegripliga beror endast på människans begränsade uppfattningsförmåga.
Däremot så är inte en profet som människa felfri. David begick mord och
äktenskapsbrott. Abraham ljög och tog sig fler än en hustru. Jakob lurade sin far.
Petrus kompromissade med de judekristna. Trots detta var deras inspirerade
budskap fortfarande felfritt. Guds Ande lär aldrig felaktigheter. Ellen White var inte
heller felfri.
i. Selected Messages 1, s. 37: “När det gäller ofelbarhet så har jag aldrig
hävdat det. Endast Gud är ofelbar. Hans ord är sant och hos honom sker
ingen förändring och ingen växling mellan ljus och mörker.”
ii. Flera gånger erkände hon att hon hade gjort fel (1 Testimonies, s. 562-562,
678, 2 Testimonies s. 16).
Men om en profet skulle säga något i Herrens namn som han inte har sagt så
kommer Gud att korrigera detta innan skadan är skedd. Profeten Natan fick
uppfattningen om att David skulle bygga Herrens tempel (2 Samuelsboken 7:3). Men
det var inget som Gud uppenbarat för honom. Därför tillrättavisade Gud profeten
och profeten gick tillbaka och rättade till felet (v.4-17). Det betydde inte att Natan
var en falsk profet. Gud skulle inte tillåta felaktigheter som allvarligt motsäger hans
uppenbarade budskap.
Men eftersom ”profetians ande behärskas av profeterna” så finns det risk för
ofullkomligheter.
i. Selected Messages 1, s. 20: “Bibeln ges inte till oss i storslaget och
övermänskligt språk. Jesus blev människa för att nå människan där hon är.
Bibeln måste förmedlas på mänskligt språk. Allt som är mänskligt är
ofullkomligt. Olika betydelser uttrycks med samma ord. Det finns inte ett ord
för varje distinkt tanke.”
ii. Selected Messages 1, s.16-17: ”Vissa ser allvarligt på oss och säger, ”Tror du
inte att det kan ha funnits brister hos avskrivaren eller översättarna?” Detta
är mycket sannolikt, och den som är så trångsynt att hon kommer att tveka
och snava över denna möjlighet eller sannolikhet skulle vara lika redo att
snava över mysterierna i det inspirerade ordet när deras svaga sinnen inte
kan genomskåda Guds avsikter... alla misstag kommer inte att orsaka
problem för en enda människa, eller få någons fötter att snava, som inte
hittar på svårigheter från den allra enklast uppenbarade sanningen.”
h. Kan det finnas obetydelsefulla motsägelser i Bibeln som inte påverkar Bibelns
budskap? Svaret är att det är fullt möjligt. Se på följande exempel:
i. Hur många besatta botade Jesus i Gergesa?
1. Lukas 8:27 säger en och Matteus 8:28 säger två.
ii. Vem skrev profetian om de 30 silvermynten?
1. Matteus 27:9 säger Jeremia. Men citatet är från Sakarja.
iii. Helade Jesus Bartimeus på väg in till eller ut från Jeriko?
1. Markus 10:46 säger på vägen ut och Lukas 18:35 säger på vägen in.
i. Det kanske finns olika sätt att försöka förlika dessa motsägelser. Men om vi förstår
att Bibelns författare var tankeinspirerade så behöver vi inte kunna göra det.
Detaljerna påverkar inte det minsta innebörden av texten.
j. I Ellen Whites skrifter kan man hitta liknande obetydliga felaktigheter som inte på
något sätt gör henne till en falsk profet, så länge man inte har en förvrängd bild av
inspiration.
