Nationell handlingsplan
mot kommersiell sexuell
exploatering av barn
Uppdatering av 1998 års handlingsplan
Innehåll
Sida
1. Inledning ..................................................................................................3
2. Nationella åtgärder ....................................................................................5
3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder ............................................9
4. Nya åtgärder ............................................................................................12
Bilaga 1a
Nationell handlingsplan mot kommersiell
sexuell exploatering av barn (1998) ............................................................14
Bilaga 1b
Åtgärder utöver Nationell handlingsplan
mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998) ..................................18
Bilaga 2
Uppdatering av handlingsplan mot kommersiell
sexuell exploatering av barn ........................................................................20
Bilaga 3
Redovisning av medel ................................................................................28
1. Inledning
I augusti 1996 stod Sverige värd för den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn. Under världskongressen i Stockholm deltog regeringar och frivilligorganisationer från 122 länder med
den gemensamma ambitionen att inleda ett globalt samarbete i kampen mot en modern form av slaveri – kommersiell sexuell exploatering av barn.
De stater som deltog under världskongressen i
Stockholm undertecknade en gemensam deklaration och
utfäste löftet om att upprätta nationella handlingsplaner
för att motverka kommersiell sexuell exploatering av
barn. Redan i juli 1998 presenterade Sveriges regering
sin nationella handlingsplan i enlighet med åtagandena
vid Stockholmskongressen.
Den 17–20 december 2001 står Japan värd för den
andra världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Som ett led i förberedelsearbetet inför
denna kongress uppdaterar regeringen nu den svenska
handlingsplanen från år 1998.
Målet är att göra den svenska handlingsplanen lättare
att följa upp och att komplettera den. För att uppnå större tydlighet presenteras handlingsplanen i tabellform. I
en första del beskrivs 1998 års handlingsplan som delvis
slutförts samt åtgärder utöver handlingsplanen som slutförts (bilaga 1a och b). I en andra del redovisas uppdateringen av handlingsplanen (bilaga 2).
Ytterligare åtaganden, som kan bli aktuella med
anledning av världskongressen i Yokohama, kommer att
övervägas först i efterarbetet till den kongressen.
En informell arbetsgrupp, under Socialdepartementets ledning, bestående av representanter för berörda
departement, myndigheter och enskilda organisationer,
har bidragit i arbetet med att ta fram den uppdaterade
handlingsplanen.
Definitioner
Det finns oklarheter när det gäller användandet av olika
begrepp kring kommersiell sexuell exploatering av barn.
Regeringens arbete för att förebygga och förhindra alla
former av sexuella övergrepp på barn tar sin utgångspunkt i barnkonventionens artikel 34. Sexuella övergrepp
är särskilda handlingar direkt riktade mot barnet, eller
handlingar som barnet, av en eller flera förövare, tvingas
utföra i syfte att tillfredsställa denne/dem sexuellt.
I deklarationen från Världskongressen i Stockholm
definieras kommersiell sexuell exploatering av barn som
sexuella övergrepp som begås av vuxna, där en ersättning i
pengar eller på annat sätt utgår till barnet eller till andra
personer, och där barnet behandlas som ett sexobjekt och
som ett kommersiellt objekt.
De förekommande uttrycken ”kommersiell sexuell
exploatering av barn”, ”barnsexhandel” och ”sexuell
exploatering av barn” innefattar i detta sammanhang de
tre företeelserna handel med barn för sexuella ändamål
(inom och över gränser), barnprostitution och barnpornografi.
Utgångspunkter
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, och principen om barnets bästa är utgångspunkten
i regeringens arbete med att förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor generellt, både i Sverige och andra
länder.
Målet för den svenska barnpolitiken är att alla barn
skall växa upp under goda och trygga förhållanden, att
de får utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar samt att de får komma till tals i frågor som
angår dem.
3
Innehåll
Sida
1. Inledning ..................................................................................................3
2. Nationella åtgärder ....................................................................................5
3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder ............................................9
4. Nya åtgärder ............................................................................................12
Bilaga 1a
Nationell handlingsplan mot kommersiell
sexuell exploatering av barn (1998) ............................................................14
Bilaga 1b
Åtgärder utöver Nationell handlingsplan
mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998) ..................................18
Bilaga 2
Uppdatering av handlingsplan mot kommersiell
sexuell exploatering av barn ........................................................................20
Bilaga 3
Redovisning av medel ................................................................................28
1. Inledning
I augusti 1996 stod Sverige värd för den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn. Under världskongressen i Stockholm deltog regeringar och frivilligorganisationer från 122 länder med
den gemensamma ambitionen att inleda ett globalt samarbete i kampen mot en modern form av slaveri – kommersiell sexuell exploatering av barn.
De stater som deltog under världskongressen i
Stockholm undertecknade en gemensam deklaration och
utfäste löftet om att upprätta nationella handlingsplaner
för att motverka kommersiell sexuell exploatering av
barn. Redan i juli 1998 presenterade Sveriges regering
sin nationella handlingsplan i enlighet med åtagandena
vid Stockholmskongressen.
Den 17–20 december 2001 står Japan värd för den
andra världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Som ett led i förberedelsearbetet inför
denna kongress uppdaterar regeringen nu den svenska
handlingsplanen från år 1998.
Målet är att göra den svenska handlingsplanen lättare
att följa upp och att komplettera den. För att uppnå större tydlighet presenteras handlingsplanen i tabellform. I
en första del beskrivs 1998 års handlingsplan som delvis
slutförts samt åtgärder utöver handlingsplanen som slutförts (bilaga 1a och b). I en andra del redovisas uppdateringen av handlingsplanen (bilaga 2).
Ytterligare åtaganden, som kan bli aktuella med
anledning av världskongressen i Yokohama, kommer att
övervägas först i efterarbetet till den kongressen.
En informell arbetsgrupp, under Socialdepartementets ledning, bestående av representanter för berörda
departement, myndigheter och enskilda organisationer,
har bidragit i arbetet med att ta fram den uppdaterade
handlingsplanen.
Definitioner
Det finns oklarheter när det gäller användandet av olika
begrepp kring kommersiell sexuell exploatering av barn.
Regeringens arbete för att förebygga och förhindra alla
former av sexuella övergrepp på barn tar sin utgångspunkt i barnkonventionens artikel 34. Sexuella övergrepp
är särskilda handlingar direkt riktade mot barnet, eller
handlingar som barnet, av en eller flera förövare, tvingas
utföra i syfte att tillfredsställa denne/dem sexuellt.
I deklarationen från Världskongressen i Stockholm
definieras kommersiell sexuell exploatering av barn som
sexuella övergrepp som begås av vuxna, där en ersättning i
pengar eller på annat sätt utgår till barnet eller till andra
personer, och där barnet behandlas som ett sexobjekt och
som ett kommersiellt objekt.
De förekommande uttrycken ”kommersiell sexuell
exploatering av barn”, ”barnsexhandel” och ”sexuell
exploatering av barn” innefattar i detta sammanhang de
tre företeelserna handel med barn för sexuella ändamål
(inom och över gränser), barnprostitution och barnpornografi.
Utgångspunkter
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, och principen om barnets bästa är utgångspunkten
i regeringens arbete med att förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor generellt, både i Sverige och andra
länder.
Målet för den svenska barnpolitiken är att alla barn
skall växa upp under goda och trygga förhållanden, att
de får utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar samt att de får komma till tals i frågor som
angår dem.
3
2. Nationella åtgärder
Barn är på samma sätt en viktig målgrupp i svenskt
utvecklingssamarbete. Där kompletteras allmänna insatser för alla barns rättigheter med insatser för barn i särskilt utsatta situationer.
Kommersiell sexuell exploatering av barn är ett komplext problem med flera bakomliggande orsaker, både på
samhällelig och på individuell nivå. För att effektivt motverka barnsexhandel gäller det därför att angripa problemet från flera håll och med olika metoder. Det krävs
samarbete mellan olika yrkesgrupper, mellan offentlig
och frivillig sektor, och det krävs samarbete över gränser.
Inget land, ingen organisation, myndighet eller yrkesgrupp kan ensam komma till rätta med denna företeelse.
I arbetet mot kommersiell sexuell exploatering har
enskilda organisationer en nyckelroll att spela.
Regeringen prioriterar därför samverkan med och ekonomiskt stöd till enskilda organisationer.
Åtgärder för att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn måste riktas mot grundorsakerna till
barns utsatthet för exploatering, såsom fattigdom, social
marginalisering och nedvärderande syn på kvinnor och
barn. Inte minst inom det svenska utvecklingssamarbetet
kan barnsexhandeln förebyggas på detta sätt.
Det är också viktigt att öka kunskaperna hos dem som
arbetar med barn och ungdomar i Sverige. Vuxna, som i
sitt yrkesutövande kommer i kontakt med barn, måste
lära sig att se och tolka signalerna om att ett barn far illa
och känna till vilka skyldigheter de har att t.ex. anmäla
till socialtjänsten.
Barn med funktionshinder kan behöva särskilt skydd
mot övergrepp och exploatering. Framför allt gäller detta
flickor med funktionshinder, som i många länder lämnas
4
utan skolgång och riskerar att överges av sina familjer.
Flickor med funktionshinder växer ofta upp utan att få
kunskap om sin egen kropp, sexualitet, graviditet och
barnafödande, vilket bidrar till att de löper större risk att
bli sexuellt utnyttjade. Detta gäller även i Sverige.
Regeringen vill särskilt uppmärksamma utsattheten hos
barn med funktionshinder.
Men åtgärderna skall inte bara rikta sig till utsatta
barn, utan också mot förövare. Kommersiell sexuell
exploatering av barn förhindras inte minst genom det
arbete som, bland annat genom lagstiftning och polisiärt
samarbete, riktar sig mot köpare, människohandlare,
transportörer, kopplare, samt konsumenter, producenter
och distributörer av barnpornografi. För att brott mot
barn skall kunna upptäckas och utredas krävs det att
polis och åklagare har tillgång till effektiva verktyg, och
att samarbetet inom rättsväsendet är väl utvecklat, såväl
nationellt som internationellt. För att brott skall kunna
förhindras krävs också attitydpåverkan och goda behandlingsmetoder.
I den nationella handlingsplanen förbinder sig regeringen att, i enlighet med åtagandena vid Stockholmskongressen, vidta åtgärder inom följande fem huvudområden: samverkan och samarbete, förebyggande, skydd,
rehabilitering och återanpassning samt barns delaktighet.
Nedan lyfts åtgärder fram som regeringen anser särskilt bör uppmärksammas. En mer utförlig sammanställning av vidtagna, pågående och nya åtgärder görs i tabellform i bilagorna 1a och b och 2. En redogörelse för
medel som avsatts till kommersiell sexuell exploatering
av barn återfinns i bilaga 3.
Barnpolitiken
Grunden för den svenska regeringens arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige är den generella välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor, att ge barn god omsorg och utbildning, samt
att motverka att barn utsätts för övergrepp och kränkningar, har pågått länge. Genom generella insatser av hög
kvalitet för alla barn skapas förutsättningar att också förbättra insatserna för specifika grupper av utsatta barn.
Regeringens satsning på ökad personaltäthet i förskola och skola gör att barn med särskilda problem lättare
kan uppmärksammas. Mindre barngrupper i förskolan är
en viktig åtgärd för att upptäcka barn som utsätts för
sexuellt utnyttjande av något slag. Familjecentralerna,
där barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst
finns samlade, har fungerat bra när det gäller att stötta
utsatta familjer. Regeringen kommer att följa upp den
verksamheten.
Förskolan och skolan är två viktiga verksamheter som
bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. I
deras uppdrag ingår att utveckla demokratisk kompetens
hos barn och unga. Skolan ska även skydda barn genom
att erbjuda undervisning om sexuella övergrepp och
exploatering. Regeringen har gjort en tydlig markering i
den reviderade kursplanen för grundskolan i de samhällsoch naturorienterande ämnena genom att ange att tid
skall avsättas för samtal om sex och samlevnad.
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/
02:14) presenteras elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Elevhälsan handlar om att främja
hälsa hos alla elever men bör ha fokus på elever som är i
behov av stöd och hjälp för sitt lärande.
Barn som utsatts för sexuellt utnyttjande får skador av
både psykisk och fysisk art. Stöd- och behandlingsinsatser för dessa barn är viktiga för att ge möjlighet till läkande processer och för att ge stöd och hjälp för barnets
framtida utveckling. Inom barn- och ungdomspsykiatrin
i Sverige finns kunskap och erfarenhet av behandling
såväl individuellt som i familjen när det gäller sexuella
och andra kränkningar. Det finns också program i landet
som är särskilt utformade för behandling av barn som
blivit sexuellt utnyttjade.
Också förövare behöver behandling. Det gäller både
vuxna och unga förövare. I dag pågår det ett arbete inom
kriminalvården för att utveckla och förbättra innehållet i
behandlingen av sexualbrottsdömda. Det finns på vissa
håll i landet program för behandling av unga förövare.
Denna problematik har uppmärksammats alltmer och
det pågår ett utvecklingsarbete inom Socialstyrelsen
kring denna målgrupp.
Socialstyrelsen har tagit fram femton expertrapporter
för att belysa olika aspekter av problematiken sexuella
övergrepp mot barn. Rapporten Sexuella övergrepp mot
barn – En kunskapsöversikt (SoS-rapport 2000:1) publicerades år 2000.
Regeringen har år 2001 gett Socialstyrelsen i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att inrätta kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn som utsätts för
misshandel och sexuella övergrepp.
Särskilda medel
Genom Stockholmsdeklarationen har regeringen förbundit sig att avsätta särskilda medel till åtgärder mot
kommersiell sexuell exploatering av barn. Sedan år 1998
har regeringen årligen avsatt medel i budgeten för detta
5
2. Nationella åtgärder
Barn är på samma sätt en viktig målgrupp i svenskt
utvecklingssamarbete. Där kompletteras allmänna insatser för alla barns rättigheter med insatser för barn i särskilt utsatta situationer.
Kommersiell sexuell exploatering av barn är ett komplext problem med flera bakomliggande orsaker, både på
samhällelig och på individuell nivå. För att effektivt motverka barnsexhandel gäller det därför att angripa problemet från flera håll och med olika metoder. Det krävs
samarbete mellan olika yrkesgrupper, mellan offentlig
och frivillig sektor, och det krävs samarbete över gränser.
Inget land, ingen organisation, myndighet eller yrkesgrupp kan ensam komma till rätta med denna företeelse.
I arbetet mot kommersiell sexuell exploatering har
enskilda organisationer en nyckelroll att spela.
Regeringen prioriterar därför samverkan med och ekonomiskt stöd till enskilda organisationer.
Åtgärder för att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn måste riktas mot grundorsakerna till
barns utsatthet för exploatering, såsom fattigdom, social
marginalisering och nedvärderande syn på kvinnor och
barn. Inte minst inom det svenska utvecklingssamarbetet
kan barnsexhandeln förebyggas på detta sätt.
Det är också viktigt att öka kunskaperna hos dem som
arbetar med barn och ungdomar i Sverige. Vuxna, som i
sitt yrkesutövande kommer i kontakt med barn, måste
lära sig att se och tolka signalerna om att ett barn far illa
och känna till vilka skyldigheter de har att t.ex. anmäla
till socialtjänsten.
Barn med funktionshinder kan behöva särskilt skydd
mot övergrepp och exploatering. Framför allt gäller detta
flickor med funktionshinder, som i många länder lämnas
4
utan skolgång och riskerar att överges av sina familjer.
Flickor med funktionshinder växer ofta upp utan att få
kunskap om sin egen kropp, sexualitet, graviditet och
barnafödande, vilket bidrar till att de löper större risk att
bli sexuellt utnyttjade. Detta gäller även i Sverige.
Regeringen vill särskilt uppmärksamma utsattheten hos
barn med funktionshinder.
Men åtgärderna skall inte bara rikta sig till utsatta
barn, utan också mot förövare. Kommersiell sexuell
exploatering av barn förhindras inte minst genom det
arbete som, bland annat genom lagstiftning och polisiärt
samarbete, riktar sig mot köpare, människohandlare,
transportörer, kopplare, samt konsumenter, producenter
och distributörer av barnpornografi. För att brott mot
barn skall kunna upptäckas och utredas krävs det att
polis och åklagare har tillgång till effektiva verktyg, och
att samarbetet inom rättsväsendet är väl utvecklat, såväl
nationellt som internationellt. För att brott skall kunna
förhindras krävs också attitydpåverkan och goda behandlingsmetoder.
I den nationella handlingsplanen förbinder sig regeringen att, i enlighet med åtagandena vid Stockholmskongressen, vidta åtgärder inom följande fem huvudområden: samverkan och samarbete, förebyggande, skydd,
rehabilitering och återanpassning samt barns delaktighet.
Nedan lyfts åtgärder fram som regeringen anser särskilt bör uppmärksammas. En mer utförlig sammanställning av vidtagna, pågående och nya åtgärder görs i tabellform i bilagorna 1a och b och 2. En redogörelse för
medel som avsatts till kommersiell sexuell exploatering
av barn återfinns i bilaga 3.
Barnpolitiken
Grunden för den svenska regeringens arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige är den generella välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor, att ge barn god omsorg och utbildning, samt
att motverka att barn utsätts för övergrepp och kränkningar, har pågått länge. Genom generella insatser av hög
kvalitet för alla barn skapas förutsättningar att också förbättra insatserna för specifika grupper av utsatta barn.
Regeringens satsning på ökad personaltäthet i förskola och skola gör att barn med särskilda problem lättare
kan uppmärksammas. Mindre barngrupper i förskolan är
en viktig åtgärd för att upptäcka barn som utsätts för
sexuellt utnyttjande av något slag. Familjecentralerna,
där barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst
finns samlade, har fungerat bra när det gäller att stötta
utsatta familjer. Regeringen kommer att följa upp den
verksamheten.
Förskolan och skolan är två viktiga verksamheter som
bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. I
deras uppdrag ingår att utveckla demokratisk kompetens
hos barn och unga. Skolan ska även skydda barn genom
att erbjuda undervisning om sexuella övergrepp och
exploatering. Regeringen har gjort en tydlig markering i
den reviderade kursplanen för grundskolan i de samhällsoch naturorienterande ämnena genom att ange att tid
skall avsättas för samtal om sex och samlevnad.
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/
02:14) presenteras elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Elevhälsan handlar om att främja
hälsa hos alla elever men bör ha fokus på elever som är i
behov av stöd och hjälp för sitt lärande.
Barn som utsatts för sexuellt utnyttjande får skador av
både psykisk och fysisk art. Stöd- och behandlingsinsatser för dessa barn är viktiga för att ge möjlighet till läkande processer och för att ge stöd och hjälp för barnets
framtida utveckling. Inom barn- och ungdomspsykiatrin
i Sverige finns kunskap och erfarenhet av behandling
såväl individuellt som i familjen när det gäller sexuella
och andra kränkningar. Det finns också program i landet
som är särskilt utformade för behandling av barn som
blivit sexuellt utnyttjade.
Också förövare behöver behandling. Det gäller både
vuxna och unga förövare. I dag pågår det ett arbete inom
kriminalvården för att utveckla och förbättra innehållet i
behandlingen av sexualbrottsdömda. Det finns på vissa
håll i landet program för behandling av unga förövare.
Denna problematik har uppmärksammats alltmer och
det pågår ett utvecklingsarbete inom Socialstyrelsen
kring denna målgrupp.
Socialstyrelsen har tagit fram femton expertrapporter
för att belysa olika aspekter av problematiken sexuella
övergrepp mot barn. Rapporten Sexuella övergrepp mot
barn – En kunskapsöversikt (SoS-rapport 2000:1) publicerades år 2000.
Regeringen har år 2001 gett Socialstyrelsen i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att inrätta kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn som utsätts för
misshandel och sexuella övergrepp.
Särskilda medel
Genom Stockholmsdeklarationen har regeringen förbundit sig att avsätta särskilda medel till åtgärder mot
kommersiell sexuell exploatering av barn. Sedan år 1998
har regeringen årligen avsatt medel i budgeten för detta
5
ändamål. Medlen har disponerats av Socialdepartementet och använts dels till den verksamhet som bedrivits
inom Östersjösamarbetet, dels till bidrag till enskilda
organisationer. Också i det internationella biståndsarbetet har avsevärda medel satsats för åtgärder mot sexuell
exploatering av barn (se bilaga 3).
Lagstiftningsarbete
Skyddet genom lagstiftning för barn i Sverige och i andra
länder mot att utsättas för sexuell exploatering skall naturligtvis vara så starkt och heltäckande som möjligt.
För barn inom Sveriges gränser är det betydelsefullt att
lämplighetsprövning av personal görs inom den svenska
förskoleverksamheten, skolan och skolbarnomsorgen från
den 1 januari 2001. För att komma i fråga för en anställning inom dessa verksamheter måste den som söker visa
ett registerutdrag som visar att han eller hon inte är dömd
för sexualbrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån eller barnpornografibrott.
En annan mycket viktig lagändring ur ett barnperspektiv gäller barnpornografin. Den 1 januari 1999 ändrades
straffbestämmelsen om barnpornografibrott så att ett större antal befattningar med barnpornografi, bland annat
innehav, kriminaliserades. Sedan den 1 januari 1999 är
också införsel och utförsel av skildringar av barn i pornografisk bild straffbart.
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor trädde i
kraft den 1 maj 1998. Med en elektronisk anslagstavla
menas en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller inte de tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, inte heller gäller den för elektronisk post. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är skyldig att ta bort meddelanden från anslagstavlan om det är uppenbart att meddelandet utgör exempelvis barnpornografibrott.
I juni 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (1998 års Sexualbrottskommitté) med uppdrag att
6
göra en genomgripande översyn av bestämmelserna om
sexualbrott. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande
Sexualbrotten – Ett ökat skydd för den sexuella integriteten
och angränsande frågor (SOU 2001:14) i mars 2001. Där
föreslog kommittén bland annat att kravet på dubbel
straffbarhet inte skall gälla allvarliga sexualbrott mot barn.
Med andra ord skall en person enligt det förslag som
bereds av Justitiedepartementet kunna dömas i Sverige för
ett brott som begåtts utomlands, även om gärningen inte
är straffbar i det landet.
Vidare har kommittén föreslagit att det införs särskilda
bestämmelser om straffansvar för handel med barn för
sexuella ändamål samt att det straffrättsliga skyddet för
ungdomar mot att användas för sexuell posering stärks.
Kommittén föreslår en ny straffbestämmelse om våldtäkt
mot barn. En sexuell handling som är allvarligt kränkande
skall enligt kommitténs förslag rubriceras som våldtäkt.
Det skall enligt detta förslag inte krävas att gärningsmannen använt våld eller hot för att brottet skall dömas som
våldtäkt.
Sedan den 1 januari 1999 är det straffbart i Sverige att
köpa sexuella tjänster också av vuxna personer. Den nya
lagen är en markering av Sveriges syn på könshandel som
ett icke önskvärt socialt fenomen, inte minst på grund av
att prostitution innebär att en socialt och ekonomiskt utsatt person utnyttjas av den som vill tillfredsställa sin egen
sexualdrift. Eftersom förhoppningen bland annat är att
nyrekryteringen av könsköpare skall minska, kan lagen på
sikt få återverkningar även när det gäller barn.
Kommittén mot barnmisshandel
Den parlamentariska kommittén mot barnmisshandel
lämnade sitt slutbetänkande Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72) i augusti 2001. Kommittén hade ett brett uppdrag att utreda frågor om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor. En viktig uppgift för kommittén var att definiera begreppet
barnmisshandel. Den av kommittén föreslagna definitionen inbegriper sexuella övergrepp som en form av barnmisshandel. Kommittén har analyserat vilka behov av
lagändringar, kompetens- eller metodutveckling som
krävs inom olika verksamhetsområden för att höja kvaliteten i arbetet med barn som utsatts för olika former av
barnmisshandel. Arbetet har bland annat resulterat i en
”föräldrabok” samt ett material till personal som arbetar
med barn om hur man upptäcker olika former av misshandel och om skyldigheten att anmäla enligt socialtjänstlagen. Kommitténs slutbetänkande är för närvarande på remiss.
Polisens och åklagarnas arbete
I sitt delbetänkande Barnmisshandel – Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder (SOU
2000:42) föreslog kommittén mot barnmisshandel flera
åtgärder för att förstärka barnperspektivet och förbättra
handläggningen av ärenden som rör barnmisshandel.
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har tagit fasta på
förslagen. De utvecklar för närvarande sin verksamhet
som rör barn, bland annat genom ökade satsningar på
utbildning. Vidare beslutade regeringen i augusti 2001
om förordningsändringar som innebär att större krav
kommer att ställas på den som leder förhör med barn
och på hur förundersökningen ska bedrivas. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag
om en tidsfrist för förundersökningen i vissa fall, med
målsättningen att föreskriva att förundersökningar där
barn utsatts för vålds- och sexualbrott som huvudregel
skall slutföras inom tre månader.
Rikspolisstyrelsen genomförde år 2000 en inventering
av polisens arbete med barn som direkt eller indirekt
utsätts för brott. Tio polismyndigheter undersöktes för att
få ökad kunskap om hur arbetet faktiskt bedrivs i myndigheterna, och för att utifrån den kunskapen förbättra
verksamheten. Erfarenheterna och förslagen kommer att
redovisas i en rapport som blir utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att förbättra verksamheten.
Rikskriminalpolisens särskilda grupp
Vid Rikskriminalpolisen finns en särskild grupp som
arbetar med att bekämpa sexuell exploatering av barn,
inklusive barnpornografibrott. Enligt en handlingsplan
för det internationella polisarbetet kring sexualbrott riktade mot barn och barnpornografi är uppgiften:
• att dokumentera sexualbrott riktade mot barn och
spridning av barnpornografi
• att samarbeta med andra organisationer
• att etablera likartade metoder avseende barnpornografiskt material
• att vidareutveckla dessa metoder
• att hjälpa till med sökningar och med undersökningsresurser
• att förebygga sexuellt utnyttjande av barn med hjälp av
sambandspersonal
• att hjälpa till med utbildning.
Den särskilda enheten samlar in och systematiserar barnpornografiska bilder till ett digitalt referensbibliotek som för
närvarande innehåller 360 000 bilder. Detta bibliotek har
visat sig mycket effektivt i kampen mot barnpornografibrott. Svensk polis är ensam om att ha en databas av detta
slag och får många internationella förfrågningar om hjälp.
Genom ett utvecklat samarbete mellan myndigheter
och det digitala referensbiblioteket har möjligheterna att
identifiera offer och förövare förbättrats avsevärt. Enligt
regeringens mening är det internationella samarbetet
inom området av avgörande betydelse, och det är därför
mycket glädjande att Europol och Interpol kommer att
bygga upp liknande system.
7
ändamål. Medlen har disponerats av Socialdepartementet och använts dels till den verksamhet som bedrivits
inom Östersjösamarbetet, dels till bidrag till enskilda
organisationer. Också i det internationella biståndsarbetet har avsevärda medel satsats för åtgärder mot sexuell
exploatering av barn (se bilaga 3).
Lagstiftningsarbete
Skyddet genom lagstiftning för barn i Sverige och i andra
länder mot att utsättas för sexuell exploatering skall naturligtvis vara så starkt och heltäckande som möjligt.
För barn inom Sveriges gränser är det betydelsefullt att
lämplighetsprövning av personal görs inom den svenska
förskoleverksamheten, skolan och skolbarnomsorgen från
den 1 januari 2001. För att komma i fråga för en anställning inom dessa verksamheter måste den som söker visa
ett registerutdrag som visar att han eller hon inte är dömd
för sexualbrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån eller barnpornografibrott.
En annan mycket viktig lagändring ur ett barnperspektiv gäller barnpornografin. Den 1 januari 1999 ändrades
straffbestämmelsen om barnpornografibrott så att ett större antal befattningar med barnpornografi, bland annat
innehav, kriminaliserades. Sedan den 1 januari 1999 är
också införsel och utförsel av skildringar av barn i pornografisk bild straffbart.
Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor trädde i
kraft den 1 maj 1998. Med en elektronisk anslagstavla
menas en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller inte de tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, inte heller gäller den för elektronisk post. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är skyldig att ta bort meddelanden från anslagstavlan om det är uppenbart att meddelandet utgör exempelvis barnpornografibrott.
I juni 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (1998 års Sexualbrottskommitté) med uppdrag att
6
göra en genomgripande översyn av bestämmelserna om
sexualbrott. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande
Sexualbrotten – Ett ökat skydd för den sexuella integriteten
och angränsande frågor (SOU 2001:14) i mars 2001. Där
föreslog kommittén bland annat att kravet på dubbel
straffbarhet inte skall gälla allvarliga sexualbrott mot barn.
Med andra ord skall en person enligt det förslag som
bereds av Justitiedepartementet kunna dömas i Sverige för
ett brott som begåtts utomlands, även om gärningen inte
är straffbar i det landet.
Vidare har kommittén föreslagit att det införs särskilda
bestämmelser om straffansvar för handel med barn för
sexuella ändamål samt att det straffrättsliga skyddet för
ungdomar mot att användas för sexuell posering stärks.
Kommittén föreslår en ny straffbestämmelse om våldtäkt
mot barn. En sexuell handling som är allvarligt kränkande
skall enligt kommitténs förslag rubriceras som våldtäkt.
Det skall enligt detta förslag inte krävas att gärningsmannen använt våld eller hot för att brottet skall dömas som
våldtäkt.
Sedan den 1 januari 1999 är det straffbart i Sverige att
köpa sexuella tjänster också av vuxna personer. Den nya
lagen är en markering av Sveriges syn på könshandel som
ett icke önskvärt socialt fenomen, inte minst på grund av
att prostitution innebär att en socialt och ekonomiskt utsatt person utnyttjas av den som vill tillfredsställa sin egen
sexualdrift. Eftersom förhoppningen bland annat är att
nyrekryteringen av könsköpare skall minska, kan lagen på
sikt få återverkningar även när det gäller barn.
Kommittén mot barnmisshandel
Den parlamentariska kommittén mot barnmisshandel
lämnade sitt slutbetänkande Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72) i augusti 2001. Kommittén hade ett brett uppdrag att utreda frågor om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor. En viktig uppgift för kommittén var att definiera begreppet
barnmisshandel. Den av kommittén föreslagna definitionen inbegriper sexuella övergrepp som en form av barnmisshandel. Kommittén har analyserat vilka behov av
lagändringar, kompetens- eller metodutveckling som
krävs inom olika verksamhetsområden för att höja kvaliteten i arbetet med barn som utsatts för olika former av
barnmisshandel. Arbetet har bland annat resulterat i en
”föräldrabok” samt ett material till personal som arbetar
med barn om hur man upptäcker olika former av misshandel och om skyldigheten att anmäla enligt socialtjänstlagen. Kommitténs slutbetänkande är för närvarande på remiss.
Polisens och åklagarnas arbete
I sitt delbetänkande Barnmisshandel – Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder (SOU
2000:42) föreslog kommittén mot barnmisshandel flera
åtgärder för att förstärka barnperspektivet och förbättra
handläggningen av ärenden som rör barnmisshandel.
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har tagit fasta på
förslagen. De utvecklar för närvarande sin verksamhet
som rör barn, bland annat genom ökade satsningar på
utbildning. Vidare beslutade regeringen i augusti 2001
om förordningsändringar som innebär att större krav
kommer att ställas på den som leder förhör med barn
och på hur förundersökningen ska bedrivas. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag
om en tidsfrist för förundersökningen i vissa fall, med
målsättningen att föreskriva att förundersökningar där
barn utsatts för vålds- och sexualbrott som huvudregel
skall slutföras inom tre månader.
Rikspolisstyrelsen genomförde år 2000 en inventering
av polisens arbete med barn som direkt eller indirekt
utsätts för brott. Tio polismyndigheter undersöktes för att
få ökad kunskap om hur arbetet faktiskt bedrivs i myndigheterna, och för att utifrån den kunskapen förbättra
verksamheten. Erfarenheterna och förslagen kommer att
redovisas i en rapport som blir utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att förbättra verksamheten.
Rikskriminalpolisens särskilda grupp
Vid Rikskriminalpolisen finns en särskild grupp som
arbetar med att bekämpa sexuell exploatering av barn,
inklusive barnpornografibrott. Enligt en handlingsplan
för det internationella polisarbetet kring sexualbrott riktade mot barn och barnpornografi är uppgiften:
• att dokumentera sexualbrott riktade mot barn och
spridning av barnpornografi
• att samarbeta med andra organisationer
• att etablera likartade metoder avseende barnpornografiskt material
• att vidareutveckla dessa metoder
• att hjälpa till med sökningar och med undersökningsresurser
• att förebygga sexuellt utnyttjande av barn med hjälp av
sambandspersonal
• att hjälpa till med utbildning.
Den särskilda enheten samlar in och systematiserar barnpornografiska bilder till ett digitalt referensbibliotek som för
närvarande innehåller 360 000 bilder. Detta bibliotek har
visat sig mycket effektivt i kampen mot barnpornografibrott. Svensk polis är ensam om att ha en databas av detta
slag och får många internationella förfrågningar om hjälp.
Genom ett utvecklat samarbete mellan myndigheter
och det digitala referensbiblioteket har möjligheterna att
identifiera offer och förövare förbättrats avsevärt. Enligt
regeringens mening är det internationella samarbetet
inom området av avgörande betydelse, och det är därför
mycket glädjande att Europol och Interpol kommer att
bygga upp liknande system.
7
3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder
Rikspolisstyrelsen som nationell rapportör
Utbildning av personal i internationell tjänst
Rikspolisen är nationell rapportör åt regeringen i frågor
om handel med kvinnor. Som sådan samlar Rikspolisstyrelsen in uppgifter om omfattningen av handel
med kvinnor och barn i Sverige och andra länder, och om
hur handeln kan förebyggas och bekämpas. Härigenom
ökar polisens och rättsväsendets kunskap om denna
brottstyp och hur den bäst skall bekämpas.
I sin senaste rapport anger Rikskriminalpolisen att
uppgifter tyder på att Sverige, genom förbudet mot köp
av sexuella tjänster, fått rykte om sig att vara ett ”besvärligt” land att bedriva könshandel i. Detta kan förhoppningsvis verka avskräckande på de brottslingar som
bedriver handel med människor.
För att sprida information om handel med kvinnor
och barn, särskilt om förebyggande arbete och samverkan, anordnar Rikspolisstyrelsen i november 2001 ett
seminarium med deltagare från polismyndigheterna
samt andra berörda myndigheter och organisationer.
Försvarsmakten har under lång tid utvecklat sin utbildning för trupper och enskilda som skickas ut för
internationell tjänstgöring. Efter ett mångårigt samarbete
med bland andra Rädda Barnen och organisationen
Kvinna till Kvinna har Försvarsmakten tagit fram ett
utbildningspaket som delvis har Barnkonventionen som
grund och som är ägnat att också uppmärksamma
barnens situation.
8
Förutom utbildning av egen personal i internationell
tjänst deltar Försvarsmakten i samarbete med Rädda
Barnen i ”training projects” i olika afrikanska länder.
Detta samarbete är unikt och presenterades för FN i
New York tidigare i år.
Sveriges satsningar i det internationella utvecklingssamarbetet har, liksom i det internationella samarbetet i
övrigt, under perioden efter den första Världskongressen
varit avsevärda när det gäller åtgärder för att motverka
kommersiell sexuell exploatering av barn. Regeringen
anslog genom Utrikesdepartementet 60 miljoner kronor
för barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet mellan 1998 och 2000.
Nedan ges några exempel på svenska insatser mot
kommersiell sexuell exploatering av barn i samarbetet
med andra länder.
Utrikesdepartementets strategi och policy
Regeringen har uppdragit åt Utrikesdepartementet att
göra en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet. Uppdraget har varit att formulera
en sammanhållen policy och utveckla ett systematiskt
barnrättsperspektiv, både i det bilaterala och i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Översynen har även lett
till utarbetandet av en särskild strategi för insatser mot
kommersiell sexuell exploatering av barn. I skriften
Kommersiell sexuell exploatering av barn redovisas mål
och strategiska insatser som barnkonventionen kräver
när det gäller barn som utsatts för kommersiell sexuell
exploatering.
De svenska biståndsinsatserna inriktas på fattigdomsbekämpning, utbildning och jämställdhet mellan könen
som ett aktivt medel att förebygga kommersiell sexuell
exploatering av barn.
Östersjösamarbetet
Ett första steg för att etablera samverkan utanför
Sveriges gränser togs vid regeringschefsmötet i Östersjöstaternas råd i Riga i januari 1998. Sverige tog då initiativ till ett mer intensivt regionalt samarbete kring frågor
som rör kommersiell sexuell exploatering av barn. Mötet
slog fast att länderna skall arbeta för att – hos politiker
och höga beslutsfattare – förankra ett multidisciplinärt
tillvägagångssätt i arbetet med sexuellt exploaterade
barn och att byggandet av ett nätverk för dessa målgrupper skulle påbörjas i regionen.
Socialdepartementet inrättade en särskild arbetsgrupp
för att leda detta arbete. Arbetsgruppens mål är att uppfylla det gemensamma åtagande som de svenska och
norska regeringarna gjorde i samband med en konferens
mot kommersiell sexuell exploatering av barn som hölls
i Tallinn i oktober 1998. Åtagandet innebar bildandet av
ett nätverk i kompetenshöjande syfte mellan beslutsfattare och hög administrativ personal, samt att sprida
specialistkunskap om sexuellt utnyttjade barn i regionen.
Vid barnministermötet i Stockholm i mars 1999 gav
ministrarna inom Östersjöstaternas råd sitt stöd till en
föreslagen handlingsplan för att använda IT-teknik i det
kompetenshöjande arbetet. Navet i detta samarbete är
hemsidan ”The Child Centre for Children at Risk in the
Baltic Sea Region” (http://childcentre.baltinfo.org).
Hemsidan erbjuder möjligheter till interaktivt samarbete mellan barnspecialister i regionen.
Vid ett möte i Stockholm den 31 oktober 2001 med
regionens barnansvariga ministrar togs ett beslut att fortsätta samarbetet inom Östersjöstaternas råd under en
9
3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder
Rikspolisstyrelsen som nationell rapportör
Utbildning av personal i internationell tjänst
Rikspolisen är nationell rapportör åt regeringen i frågor
om handel med kvinnor. Som sådan samlar Rikspolisstyrelsen in uppgifter om omfattningen av handel
med kvinnor och barn i Sverige och andra länder, och om
hur handeln kan förebyggas och bekämpas. Härigenom
ökar polisens och rättsväsendets kunskap om denna
brottstyp och hur den bäst skall bekämpas.
I sin senaste rapport anger Rikskriminalpolisen att
uppgifter tyder på att Sverige, genom förbudet mot köp
av sexuella tjänster, fått rykte om sig att vara ett ”besvärligt” land att bedriva könshandel i. Detta kan förhoppningsvis verka avskräckande på de brottslingar som
bedriver handel med människor.
För att sprida information om handel med kvinnor
och barn, särskilt om förebyggande arbete och samverkan, anordnar Rikspolisstyrelsen i november 2001 ett
seminarium med deltagare från polismyndigheterna
samt andra berörda myndigheter och organisationer.
Försvarsmakten har under lång tid utvecklat sin utbildning för trupper och enskilda som skickas ut för
internationell tjänstgöring. Efter ett mångårigt samarbete
med bland andra Rädda Barnen och organisationen
Kvinna till Kvinna har Försvarsmakten tagit fram ett
utbildningspaket som delvis har Barnkonventionen som
grund och som är ägnat att också uppmärksamma
barnens situation.
8
Förutom utbildning av egen personal i internationell
tjänst deltar Försvarsmakten i samarbete med Rädda
Barnen i ”training projects” i olika afrikanska länder.
Detta samarbete är unikt och presenterades för FN i
New York tidigare i år.
Sveriges satsningar i det internationella utvecklingssamarbetet har, liksom i det internationella samarbetet i
övrigt, under perioden efter den första Världskongressen
varit avsevärda när det gäller åtgärder för att motverka
kommersiell sexuell exploatering av barn. Regeringen
anslog genom Utrikesdepartementet 60 miljoner kronor
för barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet mellan 1998 och 2000.
Nedan ges några exempel på svenska insatser mot
kommersiell sexuell exploatering av barn i samarbetet
med andra länder.
Utrikesdepartementets strategi och policy
Regeringen har uppdragit åt Utrikesdepartementet att
göra en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet. Uppdraget har varit att formulera
en sammanhållen policy och utveckla ett systematiskt
barnrättsperspektiv, både i det bilaterala och i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Översynen har även lett
till utarbetandet av en särskild strategi för insatser mot
kommersiell sexuell exploatering av barn. I skriften
Kommersiell sexuell exploatering av barn redovisas mål
och strategiska insatser som barnkonventionen kräver
när det gäller barn som utsatts för kommersiell sexuell
exploatering.
De svenska biståndsinsatserna inriktas på fattigdomsbekämpning, utbildning och jämställdhet mellan könen
som ett aktivt medel att förebygga kommersiell sexuell
exploatering av barn.
Östersjösamarbetet
Ett första steg för att etablera samverkan utanför
Sveriges gränser togs vid regeringschefsmötet i Östersjöstaternas råd i Riga i januari 1998. Sverige tog då initiativ till ett mer intensivt regionalt samarbete kring frågor
som rör kommersiell sexuell exploatering av barn. Mötet
slog fast att länderna skall arbeta för att – hos politiker
och höga beslutsfattare – förankra ett multidisciplinärt
tillvägagångssätt i arbetet med sexuellt exploaterade
barn och att byggandet av ett nätverk för dessa målgrupper skulle påbörjas i regionen.
Socialdepartementet inrättade en särskild arbetsgrupp
för att leda detta arbete. Arbetsgruppens mål är att uppfylla det gemensamma åtagande som de svenska och
norska regeringarna gjorde i samband med en konferens
mot kommersiell sexuell exploatering av barn som hölls
i Tallinn i oktober 1998. Åtagandet innebar bildandet av
ett nätverk i kompetenshöjande syfte mellan beslutsfattare och hög administrativ personal, samt att sprida
specialistkunskap om sexuellt utnyttjade barn i regionen.
Vid barnministermötet i Stockholm i mars 1999 gav
ministrarna inom Östersjöstaternas råd sitt stöd till en
föreslagen handlingsplan för att använda IT-teknik i det
kompetenshöjande arbetet. Navet i detta samarbete är
hemsidan ”The Child Centre for Children at Risk in the
Baltic Sea Region” (http://childcentre.baltinfo.org).
Hemsidan erbjuder möjligheter till interaktivt samarbete mellan barnspecialister i regionen.
Vid ett möte i Stockholm den 31 oktober 2001 med
regionens barnansvariga ministrar togs ett beslut att fortsätta samarbetet inom Östersjöstaternas råd under en
9
treårsperiod. Ett särskilt barnsekretariat inrättas från den
1 januari 2002. Sekretariatet har till uppgift att fortsätta
utveckla arbetet mot kommersiell sexuell exploatering
av barn.
Europarådet
Europeiska Unionen
Inom Europarådet har Sverige deltagit aktivt i arbetet
med framtagande av en konvention mot IT-relaterad
brottslighet, som bland annat berör barnpornografi på
Internet. Sverige undertecknade konventionen den 23
november 2001.
EU spelar en mycket viktig roll i kampen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. EU har ett ansvar för
att delta i och driva på arbetet i ett större internationellt
perspektiv, och för att stimulera och uppmuntra till samverkan mellan medlemsstaterna.
Det svenska ordförandeskapet ägnade stor kraft åt att
föra EU:s arbete mot kommersiell sexuell exploatering
av barn framåt. Ett exempel är arbetet med rambeslut
om åtgärder för att bekämpa människohandel och sexuell exploatering av barn och barnpornografi. En förbättrad EU-gemensam straffrättslig lagstiftning skall bidra till
att underlätta bland annat polis och åklagares samarbete
över gränserna i kampen mot denna brottslighet.
För att nå större framgång när det gäller att upptäcka
och utreda brott måste samarbetet inom den europeiska
polisbyrån, Europol, och den europeiska åklagarenheten,
Eurojust, utvecklas. En av Europols uppgifter är att bidra
till att öka effektiviteten både inom och mellan de nationella myndigheterna när det gäller att förebygga och
bekämpa handel med barn och barnpornografi.
Det svenska ordförandeskapet ägnade även stor kraft åt
att få till stånd ett fördjupat samarbete med EU:s ansökarländer, liksom med andra länder utanför EU, såsom
Ryssland. Bland annat nåddes under det svenska ordförandeskapet en politisk enighet om att EU:s ansökarländer kan
delta i projekt som delfinansieras av ett särskilt EU-program för att förbättra internationellt samarbete inom området människohandel och sexuell exploatering av barn.
Sverige kommer att fortsätta att verka för ett ökat
samarbete inom EU mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
Sverige var hösten 1996 drivande bland annat i de förhandlingar som ledde till att skrivningarna om världskongressen kom att ingå i den så kallade omnibusresolutionen om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling.
Sverige fortsätter att stödja det pågående arbetet
inom FN och använder sig aktivt av de möjligheter som
finns för att arbeta med frågor som rör kommersiell sexuell exploatering av barn.
Det fakultativa protokollet till FN:s konvention om
barnets rättigheter vid handel med barn, barnprostitution och barnpornografi undertecknades av Sverige i september 2000. Syftet med protokollet är att stärka
genomförandet av FN:s barnkonvention, närmare bestämt artiklarna 34 och 35, som behandlar skydd av barn
mot alla former av sexuellt utnyttjande och övergrepp
samt förhindrande av försäljning och handel med barn.
Förberedelseprocessen för en svensk ratifikation av protokollet har påbörjats.
Nämnas kan även att Sverige i december 2000 undertecknade FN:s konvention mot gränsöverskridande, organiserad brottslighet samt dess protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel.
Protokollets tre syften är att förebygga och bekämpa
handel med människor, detta med särskild hänsyn tagen
till kvinnor och barn, att skydda och stödja offren samt
att främja samarbete mellan staterna för att uppnå dessa
syften. Frågan om ratificering av konventionen och protokollet är föremål för beredning.
10
Förenta Nationerna
FN:s generalförsamlings specialsession för uppföljning
av 1990 års barntoppmöte i maj 2002 kommer att anta
en deklaration och en handlingsplan med nya mål för
barn. I processen har Sverige starkt betonat vikten av ett
barnrättsperspektiv. Sverige vill se kapacitetsuppbyggnad för att genomföra barnets rättigheter, bland annat
genom vidareutbildning av barnpersonal, ombudsmannaarbete, tillförlitlig statistik, samordning mellan olika
myndigheter, barns deltagande samt resursmobilisering,
inklusive bistånd. Sverige har också lyft fram åtgärder
mot diskriminering, våld och exploatering i alla dess former och betonat svårigheterna för särskilt utsatta barn.
Alla dessa frågor har direkt eller indirekt betydelse för
att förhindra kommersiell sexuell exploatering av barn.
Sida
Inom det svenska utvecklingssamarbetet har insatserna
mot kommersiell sexuell exploatering varit avsevärda
sedan den första världskongressen och den första handlingsplanens utformande. En mer utförlig redogörelse för
Sveriges stöd till arbetet mot barnsexhandel görs i bilaga 3.
Ett stöd som kan nämnas i detta sammanhang är
bidraget till ECPAT International (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for
Sexual Purposes) under budgetåren 1999-2001. Under
denna period bidrar Sida med 5,6 miljoner kronor dels
till uppföljning av världskongressen i Stockholm, dels till
ett pilotprojekt i norra Thailand för att förebygga barnprostitution och handel med barn i regionen. ECPAT
Sverige tilldelas dessutom 5,6 miljoner kronor till ett
informationsstöd för ökad kunskap om barnsexhandel i
världen.
Under år 2001 har Sida lämnat ett bidrag om 5 miljoner kronor till UNICEF för förberedelser och opinionsbildning i samband med världskongressen i Yokohama.
Under åren 1997-2001 stödjer Sida via FN:s sekretariat för Asien och Pacific, ESCAP, ett projekt i Greater
Mekong-regionen för att stärka kompetensen bland
hälso- och socialarbetare att bistå barn och ungdomar
som blivit utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt slaveri. Deltagande länder i projektet är Thailand, Vietnam,
Laos, Kambodja, Burma och Yunnan-provinsen i Kina.
Det totala stödet till projektet är 8,3 miljoner kronor på
fyra år.
11
treårsperiod. Ett särskilt barnsekretariat inrättas från den
1 januari 2002. Sekretariatet har till uppgift att fortsätta
utveckla arbetet mot kommersiell sexuell exploatering
av barn.
Europarådet
Europeiska Unionen
Inom Europarådet har Sverige deltagit aktivt i arbetet
med framtagande av en konvention mot IT-relaterad
brottslighet, som bland annat berör barnpornografi på
Internet. Sverige undertecknade konventionen den 23
november 2001.
EU spelar en mycket viktig roll i kampen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. EU har ett ansvar för
att delta i och driva på arbetet i ett större internationellt
perspektiv, och för att stimulera och uppmuntra till samverkan mellan medlemsstaterna.
Det svenska ordförandeskapet ägnade stor kraft åt att
föra EU:s arbete mot kommersiell sexuell exploatering
av barn framåt. Ett exempel är arbetet med rambeslut
om åtgärder för att bekämpa människohandel och sexuell exploatering av barn och barnpornografi. En förbättrad EU-gemensam straffrättslig lagstiftning skall bidra till
att underlätta bland annat polis och åklagares samarbete
över gränserna i kampen mot denna brottslighet.
För att nå större framgång när det gäller att upptäcka
och utreda brott måste samarbetet inom den europeiska
polisbyrån, Europol, och den europeiska åklagarenheten,
Eurojust, utvecklas. En av Europols uppgifter är att bidra
till att öka effektiviteten både inom och mellan de nationella myndigheterna när det gäller att förebygga och
bekämpa handel med barn och barnpornografi.
Det svenska ordförandeskapet ägnade även stor kraft åt
att få till stånd ett fördjupat samarbete med EU:s ansökarländer, liksom med andra länder utanför EU, såsom
Ryssland. Bland annat nåddes under det svenska ordförandeskapet en politisk enighet om att EU:s ansökarländer kan
delta i projekt som delfinansieras av ett särskilt EU-program för att förbättra internationellt samarbete inom området människohandel och sexuell exploatering av barn.
Sverige kommer att fortsätta att verka för ett ökat
samarbete inom EU mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
Sverige var hösten 1996 drivande bland annat i de förhandlingar som ledde till att skrivningarna om världskongressen kom att ingå i den så kallade omnibusresolutionen om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling.
Sverige fortsätter att stödja det pågående arbetet
inom FN och använder sig aktivt av de möjligheter som
finns för att arbeta med frågor som rör kommersiell sexuell exploatering av barn.
Det fakultativa protokollet till FN:s konvention om
barnets rättigheter vid handel med barn, barnprostitution och barnpornografi undertecknades av Sverige i september 2000. Syftet med protokollet är att stärka
genomförandet av FN:s barnkonvention, närmare bestämt artiklarna 34 och 35, som behandlar skydd av barn
mot alla former av sexuellt utnyttjande och övergrepp
samt förhindrande av försäljning och handel med barn.
Förberedelseprocessen för en svensk ratifikation av protokollet har påbörjats.
Nämnas kan även att Sverige i december 2000 undertecknade FN:s konvention mot gränsöverskridande, organiserad brottslighet samt dess protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel.
Protokollets tre syften är att förebygga och bekämpa
handel med människor, detta med särskild hänsyn tagen
till kvinnor och barn, att skydda och stödja offren samt
att främja samarbete mellan staterna för att uppnå dessa
syften. Frågan om ratificering av konventionen och protokollet är föremål för beredning.
10
Förenta Nationerna
FN:s generalförsamlings specialsession för uppföljning
av 1990 års barntoppmöte i maj 2002 kommer att anta
en deklaration och en handlingsplan med nya mål för
barn. I processen har Sverige starkt betonat vikten av ett
barnrättsperspektiv. Sverige vill se kapacitetsuppbyggnad för att genomföra barnets rättigheter, bland annat
genom vidareutbildning av barnpersonal, ombudsmannaarbete, tillförlitlig statistik, samordning mellan olika
myndigheter, barns deltagande samt resursmobilisering,
inklusive bistånd. Sverige har också lyft fram åtgärder
mot diskriminering, våld och exploatering i alla dess former och betonat svårigheterna för särskilt utsatta barn.
Alla dessa frågor har direkt eller indirekt betydelse för
att förhindra kommersiell sexuell exploatering av barn.
Sida
Inom det svenska utvecklingssamarbetet har insatserna
mot kommersiell sexuell exploatering varit avsevärda
sedan den första världskongressen och den första handlingsplanens utformande. En mer utförlig redogörelse för
Sveriges stöd till arbetet mot barnsexhandel görs i bilaga 3.
Ett stöd som kan nämnas i detta sammanhang är
bidraget till ECPAT International (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for
Sexual Purposes) under budgetåren 1999-2001. Under
denna period bidrar Sida med 5,6 miljoner kronor dels
till uppföljning av världskongressen i Stockholm, dels till
ett pilotprojekt i norra Thailand för att förebygga barnprostitution och handel med barn i regionen. ECPAT
Sverige tilldelas dessutom 5,6 miljoner kronor till ett
informationsstöd för ökad kunskap om barnsexhandel i
världen.
Under år 2001 har Sida lämnat ett bidrag om 5 miljoner kronor till UNICEF för förberedelser och opinionsbildning i samband med världskongressen i Yokohama.
Under åren 1997-2001 stödjer Sida via FN:s sekretariat för Asien och Pacific, ESCAP, ett projekt i Greater
Mekong-regionen för att stärka kompetensen bland
hälso- och socialarbetare att bistå barn och ungdomar
som blivit utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt slaveri. Deltagande länder i projektet är Thailand, Vietnam,
Laos, Kambodja, Burma och Yunnan-provinsen i Kina.
Det totala stödet till projektet är 8,3 miljoner kronor på
fyra år.
11
4. Nya åtgärder
Utöver de insatser som redovisats ovan kommer regeringen att vidta följande åtgärder för att skapa förutsättningar för att ytterligare förbättra arbetet med kommersiellt sexuellt exploaterade barn.
Kommersiell sexuell
exploatering av barn i Sverige
Sedan år 1996 har medvetenheten i Sverige om förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av barn
ökat betydligt. Ändå finns det i dag endast ett fåtal uppgifter att tillgå när det gäller förekomsten i Sverige.
Ett första initiativ till en kartläggning av kommersiell
sexuell exploatering av barn i Sverige togs av ECPAT
Sverige, som i en rapport från hösten 2001, Kommersiell
sexuell exploatering av barn – en studie av kännedom om
utnyttjandet av minderåriga i prostitution, pornografi och
trafficking, uppger att man funnit 400 barn i åldrarna 4
månader till 18 år som använts som handelsvaror i sexuella syften.
Såväl polismyndigheter som socialtjänstens prostitutionsgrupper har uppgivit att det är ovanligt med flickor
under 18 år i gatuprostitutionen. Dock finns uppgifter
om att yngre flickor och pojkar förekommer i mindre
synliga former av prostitution. Ett växande antal ensamma flyktingbarn kan vara en särskilt utsatt grupp att uppmärksamma i detta sammanhang.
Regeringen genomförde en hearing den 14 november
2001, till vilken forskare, experter, politiker, myndigheter
och enskilda organisationer bjudits in för att presentera
sin syn på hur kommersiell sexuell exploatering av barn
i Sverige bäst kan kartläggas och förebyggas. Som ett resultat av hearingen knyter regeringen en särskild arbetsgrupp till Socialdepartementet, i vilken företrädare för
12
andra berörda departement, myndigheter, experter,
forskare samt enskilda organisationer ingår.
Arbetsgruppens uppdrag blir att med olika metoder
göra en bred nationell inventering om sexuell exploatering av barn. Den förväntas se över behovet av insatser
för attitydpåverkan och förväntas dessutom identifiera
olika aktörer i syfte att bygga nätverk. Arbetsgruppen
skall också lämna förslag till framtida åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
kräver fortsatt utveckling. När det gäller ett enskilt barn
finns det numera bestämmelser i relevant lagstiftning
som ger barnet rätt att komma till tals och myndigheter
skyldigheter att lyssna till barnet. Vad gäller barns inflytande i frågor som rör barn i allmänhet har arbetet med
att hitta lämpliga former för barns deltagande påbörjats,
både på lokal och nationell nivå. Bland annat inom
Socialdepartementet och Barnombudsmannen pågår för
närvarande metodutveckling för att öka barns generella
delaktighet.
Uppföljning av den svenska
handlingsplanen parallellt med rapporteringen
till FN:s barnkommitté
I samband med att Sverige vart femte år avger rapport
till FN:s barnkommitté, kommer regeringen att följa upp
den svenska handlingsplanen mot kommersiell sexuell
exploatering av barn. Detta kommer att ske för första
gången under våren 2002.
Barns deltagande
och möjlighet till inflytande
En av barnkonventionens grundprinciper är barnets rätt
att, med hänsyn till ålder och mognad, komma till tals i
frågor som rör barnet. Barns möjligheter till deltagande
och inflytande är avgörande för hur deras rättigheter och
intressen tas tillvara. Även i arbetet mot kommersiell
sexuell exploatering av barn är det viktigt att ta vara på
det engagemang och de synpunkter som barn- och ungdomar har. När barn och ungdomar som har egna erfarenheter av sexuell exploatering gör sina röster hörda är
det särskilt viktigt att fundera över ett lyhört och etiskt
förhållningssätt till deras deltagande.
Barns deltagande och inflytande är ett område som
13
4. Nya åtgärder
Utöver de insatser som redovisats ovan kommer regeringen att vidta följande åtgärder för att skapa förutsättningar för att ytterligare förbättra arbetet med kommersiellt sexuellt exploaterade barn.
Kommersiell sexuell
exploatering av barn i Sverige
Sedan år 1996 har medvetenheten i Sverige om förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av barn
ökat betydligt. Ändå finns det i dag endast ett fåtal uppgifter att tillgå när det gäller förekomsten i Sverige.
Ett första initiativ till en kartläggning av kommersiell
sexuell exploatering av barn i Sverige togs av ECPAT
Sverige, som i en rapport från hösten 2001, Kommersiell
sexuell exploatering av barn – en studie av kännedom om
utnyttjandet av minderåriga i prostitution, pornografi och
trafficking, uppger att man funnit 400 barn i åldrarna 4
månader till 18 år som använts som handelsvaror i sexuella syften.
Såväl polismyndigheter som socialtjänstens prostitutionsgrupper har uppgivit att det är ovanligt med flickor
under 18 år i gatuprostitutionen. Dock finns uppgifter
om att yngre flickor och pojkar förekommer i mindre
synliga former av prostitution. Ett växande antal ensamma flyktingbarn kan vara en särskilt utsatt grupp att uppmärksamma i detta sammanhang.
Regeringen genomförde en hearing den 14 november
2001, till vilken forskare, experter, politiker, myndigheter
och enskilda organisationer bjudits in för att presentera
sin syn på hur kommersiell sexuell exploatering av barn
i Sverige bäst kan kartläggas och förebyggas. Som ett resultat av hearingen knyter regeringen en särskild arbetsgrupp till Socialdepartementet, i vilken företrädare för
12
andra berörda departement, myndigheter, experter,
forskare samt enskilda organisationer ingår.
Arbetsgruppens uppdrag blir att med olika metoder
göra en bred nationell inventering om sexuell exploatering av barn. Den förväntas se över behovet av insatser
för attitydpåverkan och förväntas dessutom identifiera
olika aktörer i syfte att bygga nätverk. Arbetsgruppen
skall också lämna förslag till framtida åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
kräver fortsatt utveckling. När det gäller ett enskilt barn
finns det numera bestämmelser i relevant lagstiftning
som ger barnet rätt att komma till tals och myndigheter
skyldigheter att lyssna till barnet. Vad gäller barns inflytande i frågor som rör barn i allmänhet har arbetet med
att hitta lämpliga former för barns deltagande påbörjats,
både på lokal och nationell nivå. Bland annat inom
Socialdepartementet och Barnombudsmannen pågår för
närvarande metodutveckling för att öka barns generella
delaktighet.
Uppföljning av den svenska
handlingsplanen parallellt med rapporteringen
till FN:s barnkommitté
I samband med att Sverige vart femte år avger rapport
till FN:s barnkommitté, kommer regeringen att följa upp
den svenska handlingsplanen mot kommersiell sexuell
exploatering av barn. Detta kommer att ske för första
gången under våren 2002.
Barns deltagande
och möjlighet till inflytande
En av barnkonventionens grundprinciper är barnets rätt
att, med hänsyn till ålder och mognad, komma till tals i
frågor som rör barnet. Barns möjligheter till deltagande
och inflytande är avgörande för hur deras rättigheter och
intressen tas tillvara. Även i arbetet mot kommersiell
sexuell exploatering av barn är det viktigt att ta vara på
det engagemang och de synpunkter som barn- och ungdomar har. När barn och ungdomar som har egna erfarenheter av sexuell exploatering gör sina röster hörda är
det särskilt viktigt att fundera över ett lyhört och etiskt
förhållningssätt till deras deltagande.
Barns deltagande och inflytande är ett område som
13
MÅL/SYFTE
Bilaga 1a
Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)
Under rubrikerna Mål/Syfte, Åtgärd samt Tidplan återges innehållet i 1998 års handlingsplan.
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
Ökad kunskap om FN:s
barnkonvention till kommuner,
landsting och allmänhet.
Strategi för att förverkliga
FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige
(prop. 1997/98:182).
Medel föreslås avsättas.
Riksdagsbehandling
hösten 1998
Markera förskolans och
skolans betydelse som
förebyggande och
skyddande verksamheter.
Värdegrunden och barnets
sociala kompetens markeras
i läroplanerna för förskolan
och skolan.
Trädde i kraft den
1 augusti 1998
Skydd mot olämplig
personal i förskolan
och skolan.
Utredningsförslag
lämnat våren 1998.
Förslaget bereds inom
Regeringskansliet.
Lag om lämplighetsprövning av
personal i förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg
infördes fr.o.m. 1 januari
2001.
Understryka skolans och
hälso- och sjukvårdens
ansvar att anmäla till
socialtjänsten om ett
barn kan behöva skydd.
Förslag från Barnpsykiatrikommittén om ändring i
Hälso- och sjukvårdslagen
samt åliggandelagen innehållande hänvisning till
71 § Socialtjänstlagen.
Förslaget remissbehandlades
under våren, proposition
planerades till vintern 1999.
Ingen proposition lades m.a.a.
detta förslag. Kommittén mot
barnmisshandel har utrett frågan vidare och lämnat nya förslag för att förtydliga anmälningsskyldigheten. Förslaget
remissbehandlas f.n. och kommer att beredas vidare under
år 2002.
14
TIDPLAN
RESULTAT
Riksdagen antog strategin i
mars 1999. Arbetet med att
fullfölja strategin fortgår alltsedan dess. Årligen avsätts
medel i budgeten för detta
ändamål. Regeringen har i skrivelsen Barn här och nu redovisat hur arbetet fortskrider.
Värdegrundsåret genomfördes
år 1999. Arbetet följs upp
bl.a. genom att Värdegrundscentra inrättas. Dessa
har till uppgift att inventera,
dokumentera, sprida information och genomföra forskning,
utvecklingsprojekt, kurser,
symposier m.m. som bl.a. rör
sexuella trakasserier och könsrelaterad mobbning.
Förbud mot innehav
m.m. av barnpornografi.
ÅTGÄRD
I princip all befattning med
barnpornografiska bilder,
även innehav, kriminaliseras.
Tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen
ändras för att möjliggöra
innehavskriminaliseringen.
TIDPLAN
Riksdagen antog under våren
1998 som vilande förslag om
ändringar i grundlagarna.
Den utvidgade kriminaliseringen av befattning med
barnpornografi trädde i kraft
den 1 januari 1999.
RESULTAT
Den 1 januari 1999 genomgick straffbestämmelsen om
barnpornografibrott en omfattande förändring som innebar
en utvidgning av det straffbelagda området genom att ett
stort antal befattningar med
barnpornografi, bl.a. innehav,
kriminaliserades. Vidare
skärptes straffskalan för normalbrottet genom att böter
togs bort och infördes en
särskild straffskala för grova
brott. Även oaktsamma handlingar straffbelades så att den
som i yrkesmässig verksamhet
eller annars i vinstsyfte sprider barnpornografi skall
kunna dömas för brott, även
när gärningen begås av oaktsamhet. Försök till uppsåtliga
barnpornografibrott samt försök och förberedelse till grovt
barnpornografibrott straffbelades. Sedan den 1 januari
1999 är också införsel och
utförsel av skildringar av barn
i pornografisk bild straffbart i
enlighet med lagen om förbud
mot införsel och utförsel av
barnpornografi.
15
MÅL/SYFTE
Bilaga 1a
Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)
Under rubrikerna Mål/Syfte, Åtgärd samt Tidplan återges innehållet i 1998 års handlingsplan.
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
Ökad kunskap om FN:s
barnkonvention till kommuner,
landsting och allmänhet.
Strategi för att förverkliga
FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige
(prop. 1997/98:182).
Medel föreslås avsättas.
Riksdagsbehandling
hösten 1998
Markera förskolans och
skolans betydelse som
förebyggande och
skyddande verksamheter.
Värdegrunden och barnets
sociala kompetens markeras
i läroplanerna för förskolan
och skolan.
Trädde i kraft den
1 augusti 1998
Skydd mot olämplig
personal i förskolan
och skolan.
Utredningsförslag
lämnat våren 1998.
Förslaget bereds inom
Regeringskansliet.
Lag om lämplighetsprövning av
personal i förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg
infördes fr.o.m. 1 januari
2001.
Understryka skolans och
hälso- och sjukvårdens
ansvar att anmäla till
socialtjänsten om ett
barn kan behöva skydd.
Förslag från Barnpsykiatrikommittén om ändring i
Hälso- och sjukvårdslagen
samt åliggandelagen innehållande hänvisning till
71 § Socialtjänstlagen.
Förslaget remissbehandlades
under våren, proposition
planerades till vintern 1999.
Ingen proposition lades m.a.a.
detta förslag. Kommittén mot
barnmisshandel har utrett frågan vidare och lämnat nya förslag för att förtydliga anmälningsskyldigheten. Förslaget
remissbehandlas f.n. och kommer att beredas vidare under
år 2002.
14
TIDPLAN
RESULTAT
Riksdagen antog strategin i
mars 1999. Arbetet med att
fullfölja strategin fortgår alltsedan dess. Årligen avsätts
medel i budgeten för detta
ändamål. Regeringen har i skrivelsen Barn här och nu redovisat hur arbetet fortskrider.
Värdegrundsåret genomfördes
år 1999. Arbetet följs upp
bl.a. genom att Värdegrundscentra inrättas. Dessa
har till uppgift att inventera,
dokumentera, sprida information och genomföra forskning,
utvecklingsprojekt, kurser,
symposier m.m. som bl.a. rör
sexuella trakasserier och könsrelaterad mobbning.
Förbud mot innehav
m.m. av barnpornografi.
ÅTGÄRD
I princip all befattning med
barnpornografiska bilder,
även innehav, kriminaliseras.
Tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen
ändras för att möjliggöra
innehavskriminaliseringen.
TIDPLAN
Riksdagen antog under våren
1998 som vilande förslag om
ändringar i grundlagarna.
Den utvidgade kriminaliseringen av befattning med
barnpornografi trädde i kraft
den 1 januari 1999.
RESULTAT
Den 1 januari 1999 genomgick straffbestämmelsen om
barnpornografibrott en omfattande förändring som innebar
en utvidgning av det straffbelagda området genom att ett
stort antal befattningar med
barnpornografi, bl.a. innehav,
kriminaliserades. Vidare
skärptes straffskalan för normalbrottet genom att böter
togs bort och infördes en
särskild straffskala för grova
brott. Även oaktsamma handlingar straffbelades så att den
som i yrkesmässig verksamhet
eller annars i vinstsyfte sprider barnpornografi skall
kunna dömas för brott, även
när gärningen begås av oaktsamhet. Försök till uppsåtliga
barnpornografibrott samt försök och förberedelse till grovt
barnpornografibrott straffbelades. Sedan den 1 januari
1999 är också införsel och
utförsel av skildringar av barn
i pornografisk bild straffbart i
enlighet med lagen om förbud
mot införsel och utförsel av
barnpornografi.
15
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
TIDPLAN
RESULTAT
Försvåra spridningen av
barnpornografi via Internet.
Straffansvar för den som
tillhandahåller elektronisk
anslagstavla.
Trädde i kraft
den 1 maj 1998.
Den 1 maj 1998 trädde lagen
om ansvar för elektroniska
anslagstavlor i kraft. Med
elektronisk anslagstavla avses
i lagen en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller exempelvis
inte tjänster som skyddas av
tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen,
och den gäller inte heller
elektronisk post. Den som
tillhandahåller en elektronisk
anslagstavla är skyldig att ta
bort meddelanden från
anslagstavlan om det är
uppenbart att meddelandet
utgör t.ex. barnpornografibrott.
Överväga att slopa kravet på
s.k. dubbel straffbarhet vid
sexuella övergrepp mot barn.
Skärpning av lagstiftningen
rörande våldtäkt av barn,
sexuell posering av barn
under 18 år och människohandel.
Frågan utreds av en
parlamentarisk kommitté.
Kommittén tillsattes våren
1998. Utredningen skulle
vara klar hösten 2000.
1998 års Sexualbrottskommitté lämnade sitt slutbetänkande i mars 2001.
Kommittén har föreslagit en
ny reglering av sexualbrotten.
Förslag om införande av en
särskild bestämmelse om
straffansvar för handel med
barn för sexuella ändamål,
liksom att kravet på dubbel
straffbarhet för brott begångna utomlands inte skall gälla
för dessa brott och för
allvarligare sexualbrott mot
barn. Betänkandet har
remitterats och fortsatt
beredning sker inom
Justitiedepartementet.
16
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
TIDPLAN
RESULTAT
Förhindra köp av sexuella
tjänster, satsning gällande
rehabilitering av prostituerade.
Köp av sexuella tjänster
förbjuds i lag. Uppdrag
till Socialstyrelsen angående
prostitution, 5 miljoner kronor
anslaget för en treårsperiod
för arbetet kring Kvinnofridspropositionen.
Arbetet skulle pågå under
perioden 1998–2000
Socialstyrelsens projekt pågår
även under år 2001 och kommer att övergå i ett brottsofferprojekt fr.o.m. år 2002. SoSrapport 2000:5 Kännedom om
prostitution 1998–1999 redovisar en första kartläggning.
Sedan den 1 januari 1999
är det förbjudet att köpa eller
försöka köpa sexuella tjänster
genom lagen om förbud mot
köp av sexuella tjänster.
Lagstiftningen är en markering
av Sveriges syn på prostitution
som ett icke önskvärt socialt
fenomen. Kriminaliseringen är
dock bara en komplettering
till, och inte en ersättning för,
de bredare sociala insatser som
krävs för att bekämpa prostitutionen.
Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) har genomfört en studie
om tilllämpningen av lagen
under det första året (BRÅ-rapport 2000:4).
Sexualbrottskommittén har
föreslagit vissa förtydliganden i
lagen samt att förbudet förs in
i brottsbalken.
Att i barnkonventionens anda
verka för ett barnperspektiv,
barnets bästa, i det internationella utvecklingsarbetet.
Översyn av barnfrågorna i det
internationella utvecklingssamarbetet med Utrikesdepartementet som samordningsansvarig. 60 miljoner
kronor anslås till detta arbete.
Sexuell exploatering är ett prioriterat område.
Arbetet var tänkt att pågå
under perioden 1998–2000.
En strategi för arbetet mot
kommersiell sexuell
exploatering av barn har
nyligen presenterats som
en del i UD:s barnprojekt.
En skrivelse till Riksdagen
planeras under år 2002.
17
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
TIDPLAN
RESULTAT
Försvåra spridningen av
barnpornografi via Internet.
Straffansvar för den som
tillhandahåller elektronisk
anslagstavla.
Trädde i kraft
den 1 maj 1998.
Den 1 maj 1998 trädde lagen
om ansvar för elektroniska
anslagstavlor i kraft. Med
elektronisk anslagstavla avses
i lagen en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller exempelvis
inte tjänster som skyddas av
tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen,
och den gäller inte heller
elektronisk post. Den som
tillhandahåller en elektronisk
anslagstavla är skyldig att ta
bort meddelanden från
anslagstavlan om det är
uppenbart att meddelandet
utgör t.ex. barnpornografibrott.
Överväga att slopa kravet på
s.k. dubbel straffbarhet vid
sexuella övergrepp mot barn.
Skärpning av lagstiftningen
rörande våldtäkt av barn,
sexuell posering av barn
under 18 år och människohandel.
Frågan utreds av en
parlamentarisk kommitté.
Kommittén tillsattes våren
1998. Utredningen skulle
vara klar hösten 2000.
1998 års Sexualbrottskommitté lämnade sitt slutbetänkande i mars 2001.
Kommittén har föreslagit en
ny reglering av sexualbrotten.
Förslag om införande av en
särskild bestämmelse om
straffansvar för handel med
barn för sexuella ändamål,
liksom att kravet på dubbel
straffbarhet för brott begångna utomlands inte skall gälla
för dessa brott och för
allvarligare sexualbrott mot
barn. Betänkandet har
remitterats och fortsatt
beredning sker inom
Justitiedepartementet.
16
MÅL/SYFTE
ÅTGÄRD
TIDPLAN
RESULTAT
Förhindra köp av sexuella
tjänster, satsning gällande
rehabilitering av prostituerade.
Köp av sexuella tjänster
förbjuds i lag. Uppdrag
till Socialstyrelsen angående
prostitution, 5 miljoner kronor
anslaget för en treårsperiod
för arbetet kring Kvinnofridspropositionen.
Arbetet skulle pågå under
perioden 1998–2000
Socialstyrelsens projekt pågår
även under år 2001 och kommer att övergå i ett brottsofferprojekt fr.o.m. år 2002. SoSrapport 2000:5 Kännedom om
prostitution 1998–1999 redovisar en första kartläggning.
Sedan den 1 januari 1999
är det förbjudet att köpa eller
försöka köpa sexuella tjänster
genom lagen om förbud mot
köp av sexuella tjänster.
Lagstiftningen är en markering
av Sveriges syn på prostitution
som ett icke önskvärt socialt
fenomen. Kriminaliseringen är
dock bara en komplettering
till, och inte en ersättning för,
de bredare sociala insatser som
krävs för att bekämpa prostitutionen.
Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) har genomfört en studie
om tilllämpningen av lagen
under det första året (BRÅ-rapport 2000:4).
Sexualbrottskommittén har
föreslagit vissa förtydliganden i
lagen samt att förbudet förs in
i brottsbalken.
Att i barnkonventionens anda
verka för ett barnperspektiv,
barnets bästa, i det internationella utvecklingsarbetet.
Översyn av barnfrågorna i det
internationella utvecklingssamarbetet med Utrikesdepartementet som samordningsansvarig. 60 miljoner
kronor anslås till detta arbete.
Sexuell exploatering är ett prioriterat område.
Arbetet var tänkt att pågå
under perioden 1998–2000.
En strategi för arbetet mot
kommersiell sexuell
exploatering av barn har
nyligen presenterats som
en del i UD:s barnprojekt.
En skrivelse till Riksdagen
planeras under år 2002.
17
Bilaga 1b
SKYDD
Åtgärder utöver Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)
Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom
relevant lagstiftning, liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering.
SAMVERKAN OCH SAMARBETE
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete
mellan t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att
främja ett bättre samarbete på regional eller internationell nivå.
18
ÅTGÄRD
AKTÖRER
Insamling av uppgifter om
förekomsten av prostitution
i Sverige.
Socialstyrelsen som ett led
i Kvinnofridsuppdraget.
Regeringen tog år 1998 initiativ till ett samarbete inom
Östersjöstaternas råd gällande
KSEB.
En särskild arbetsgrupp
inom Socialdepartementet har
i samarbete med Norge lett
arbetet att med hjälp av
IT-teknik bygga ett multidisciplinärt nätverk mellan
såväl höga beslutsfattare som
yrkesverksamma som möter
utsatta barn.
Socialdepartementet
Inom ASEM-samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska
länder) pågår sedan 1998 ett
samarbete kring KSEB, samt
sedan år 2000 ett samarbete
för att driva arbetet mot människohandel framåt.
Utrikesdepartementet
TIDPLAN
1999 – 2001
Ökad kunskap och medvetenhet inom socialtjänsten och
andra berörda yrkesgrupper om
förekomsten av prostitution i
Sverige. Underlag för metodutvecklingsarbete.
En fungerande hemsida där
alla länder bidragit med
relevant information.
Arbetet mot KSEB ingår som
en ordinarie verksamhet i
sekretariatet för Östersjöstaternas råd.
1998 – 2001
Genomförande av åtgärder för
att bekämpa människohandel
som återfinns i en handlingsplan som antogs av ASEM:s
utrikesministrar i Peking i maj
2001.
Socialstyrelsen
Länderna ingående i
Östersjöstaternas råd
AKTÖRER
TIDPLAN
Lagen (1997:997) om särskild företrädare för barn gäller från den 1 januari 2000.
Uppföljning av ändringar
i socialtjänstlagen från den
1 januari 1998 i syfte att
stärka barnperspektivet.
ÖNSKADE RESULTAT
Bättre skydd och stöd för
barn som utsatts för brott
generellt sett. Denna lag har
tillkommit för att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en vårdnadshavare eller någon som står
denne nära misstänks för
brott mot barnet.
ÖNSKADE RESULTAT
1998 – 2001
Arbetsgruppen för utsatta
barn i Östersjöområdet
ÅTGÄRD
Socialdepartementet
Socialstyrelsen, länsstyrelser
och kommuner
1998 – 2001
Socialtjänsten har ett tydligare barnperspektiv.
Medvetenheten om barnperspektivet har ökat i socialtjänsten enligt SoS-rapport,
men fortsatt kunskapsutveckling är nödvändig.
Enskilda organisationer
Medlemsländerna i ASEM
Enskilda organisationer
19
Bilaga 1b
SKYDD
Åtgärder utöver Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)
Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom
relevant lagstiftning, liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering.
SAMVERKAN OCH SAMARBETE
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete
mellan t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att
främja ett bättre samarbete på regional eller internationell nivå.
18
ÅTGÄRD
AKTÖRER
Insamling av uppgifter om
förekomsten av prostitution
i Sverige.
Socialstyrelsen som ett led
i Kvinnofridsuppdraget.
Regeringen tog år 1998 initiativ till ett samarbete inom
Östersjöstaternas råd gällande
KSEB.
En särskild arbetsgrupp
inom Socialdepartementet har
i samarbete med Norge lett
arbetet att med hjälp av
IT-teknik bygga ett multidisciplinärt nätverk mellan
såväl höga beslutsfattare som
yrkesverksamma som möter
utsatta barn.
Socialdepartementet
Inom ASEM-samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska
länder) pågår sedan 1998 ett
samarbete kring KSEB, samt
sedan år 2000 ett samarbete
för att driva arbetet mot människohandel framåt.
Utrikesdepartementet
TIDPLAN
1999 – 2001
Ökad kunskap och medvetenhet inom socialtjänsten och
andra berörda yrkesgrupper om
förekomsten av prostitution i
Sverige. Underlag för metodutvecklingsarbete.
En fungerande hemsida där
alla länder bidragit med
relevant information.
Arbetet mot KSEB ingår som
en ordinarie verksamhet i
sekretariatet för Östersjöstaternas råd.
1998 – 2001
Genomförande av åtgärder för
att bekämpa människohandel
som återfinns i en handlingsplan som antogs av ASEM:s
utrikesministrar i Peking i maj
2001.
Socialstyrelsen
Länderna ingående i
Östersjöstaternas råd
AKTÖRER
TIDPLAN
Lagen (1997:997) om särskild företrädare för barn gäller från den 1 januari 2000.
Uppföljning av ändringar
i socialtjänstlagen från den
1 januari 1998 i syfte att
stärka barnperspektivet.
ÖNSKADE RESULTAT
Bättre skydd och stöd för
barn som utsatts för brott
generellt sett. Denna lag har
tillkommit för att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en vårdnadshavare eller någon som står
denne nära misstänks för
brott mot barnet.
ÖNSKADE RESULTAT
1998 – 2001
Arbetsgruppen för utsatta
barn i Östersjöområdet
ÅTGÄRD
Socialdepartementet
Socialstyrelsen, länsstyrelser
och kommuner
1998 – 2001
Socialtjänsten har ett tydligare barnperspektiv.
Medvetenheten om barnperspektivet har ökat i socialtjänsten enligt SoS-rapport,
men fortsatt kunskapsutveckling är nödvändig.
Enskilda organisationer
Medlemsländerna i ASEM
Enskilda organisationer
19
Bilaga 2
ÅTGÄRD
Uppdatering av nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Redovisningen följer strukturen i det åtgärdsprogram som antogs under Världskongressen i Stockholm.
I handlingsplanen förbinder sig regeringen att verka inom fem övergripande målområden: samverkan och
samarbete, förebyggande arbete, skydd, rehabilitering och återanpassning samt barns och ungdomars delaktighet.
Under varje rubrik sammanfattas åtgärdsprogrammets förslag och de åtgärder som regeringen prioriterat hittills.
SAMVERKAN OCH SAMARBETE
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete mellan
t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att främja ett bättre
samarbete på regional eller internationell nivå. Under denna rubrik nämns även åtgärder som tar sikte
på genomförandet av barnkonventionen, liksom anslående av resurser för att genomföra arbetet mot KSEB.
ÅTGÄRD
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Anslå medel till
arbetet mot KSEB.
Regeringen
Kontinuerligt
Att det skall finnas resurser
som är avsedda för åtgärder
mot KSEB för att möjliggöra
projektarbete och särskilda
satsningar. Se vidare separat
redovisning av projekt som
erhållit statlig medel under
perioden efter Stockholmskongressen.
Uppföljning av
handlingsplanen
mot KSEB.
Berörda departement och
myndigheter under ledning
av Socialdepartementet i
samverkan med berörda
organisationer.
2002
Att handlingsplanen följs upp
regelbundet i anslutning till
att Sverige lämnar rapporter
till FN:s barnkommitté i
Genève om hur genomförandet
av barnkonventionen fortskrider.
Årligt möte mellan offentlig
och frivillig sektor för att diskutera frågor som rör KSEB.
Socialdepartementet
ansvarar för att bjuda in
berörda departement,
myndigheter och
organisationer.
2002 och därefter
kontinuerligt
En öppnare dialog och ett
effektivare kunskapsutbyte
mellan dem som arbetar
med frågorna.
20
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Insamling av uppgifter om
omfattningen av handel med
kvinnor och barn i Sverige och
andra länder och om hur
handeln kan förebyggas
och bekämpas.
Rikspolisstyrelsen i sin roll
som nationell rapportör
åt regeringen.
Kontinuerligt
Ökad kunskap och medvetenhet om brottstypen och hur den
bäst skall bekämpas inom polisen, rättsväsendet i övrigt och
andra berörda verksamheter.
Barnansvariga ministrar har
beslutat om fortsatt samarbete
inom Östersjöstaternas råd
under en treårsperiod. För
detta ändamål inrättas ett särskilt barnsekretariat från den
1 januari 2002.
Socialdepartementet
2002–2004
Att den samverkan som
etablerats genom projektet
Child Centre lever vidare
och utvecklas.
Inom ASEM samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska
länder) pågår sedan 1998 ett
samarbete kring KSEB samt
sedan år 2000 ett samarbete
för att bekämpa människohandel. Sverige verkar för att driva
arbetet mot människohandel
framåt.
Utrikesdepartementet
1998–2002
Genomföra en planerad studie
om efterfrågan på människohandel genomföras i enlighet
med den antagna handlingsplanen. Pilotstudier skall
genomföras i Sverige, Indien,
Italien och Thailand och
redovisas i juni 2002.
Socialstyrelsen
Länderna ingående i
Östersjöstaternas råd
Enskilda organisationer
Medlemsländerna i ASEM
Enskilda organisationer
21
Bilaga 2
ÅTGÄRD
Uppdatering av nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Redovisningen följer strukturen i det åtgärdsprogram som antogs under Världskongressen i Stockholm.
I handlingsplanen förbinder sig regeringen att verka inom fem övergripande målområden: samverkan och
samarbete, förebyggande arbete, skydd, rehabilitering och återanpassning samt barns och ungdomars delaktighet.
Under varje rubrik sammanfattas åtgärdsprogrammets förslag och de åtgärder som regeringen prioriterat hittills.
SAMVERKAN OCH SAMARBETE
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete mellan
t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att främja ett bättre
samarbete på regional eller internationell nivå. Under denna rubrik nämns även åtgärder som tar sikte
på genomförandet av barnkonventionen, liksom anslående av resurser för att genomföra arbetet mot KSEB.
ÅTGÄRD
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Anslå medel till
arbetet mot KSEB.
Regeringen
Kontinuerligt
Att det skall finnas resurser
som är avsedda för åtgärder
mot KSEB för att möjliggöra
projektarbete och särskilda
satsningar. Se vidare separat
redovisning av projekt som
erhållit statlig medel under
perioden efter Stockholmskongressen.
Uppföljning av
handlingsplanen
mot KSEB.
Berörda departement och
myndigheter under ledning
av Socialdepartementet i
samverkan med berörda
organisationer.
2002
Att handlingsplanen följs upp
regelbundet i anslutning till
att Sverige lämnar rapporter
till FN:s barnkommitté i
Genève om hur genomförandet
av barnkonventionen fortskrider.
Årligt möte mellan offentlig
och frivillig sektor för att diskutera frågor som rör KSEB.
Socialdepartementet
ansvarar för att bjuda in
berörda departement,
myndigheter och
organisationer.
2002 och därefter
kontinuerligt
En öppnare dialog och ett
effektivare kunskapsutbyte
mellan dem som arbetar
med frågorna.
20
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Insamling av uppgifter om
omfattningen av handel med
kvinnor och barn i Sverige och
andra länder och om hur
handeln kan förebyggas
och bekämpas.
Rikspolisstyrelsen i sin roll
som nationell rapportör
åt regeringen.
Kontinuerligt
Ökad kunskap och medvetenhet om brottstypen och hur den
bäst skall bekämpas inom polisen, rättsväsendet i övrigt och
andra berörda verksamheter.
Barnansvariga ministrar har
beslutat om fortsatt samarbete
inom Östersjöstaternas råd
under en treårsperiod. För
detta ändamål inrättas ett särskilt barnsekretariat från den
1 januari 2002.
Socialdepartementet
2002–2004
Att den samverkan som
etablerats genom projektet
Child Centre lever vidare
och utvecklas.
Inom ASEM samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska
länder) pågår sedan 1998 ett
samarbete kring KSEB samt
sedan år 2000 ett samarbete
för att bekämpa människohandel. Sverige verkar för att driva
arbetet mot människohandel
framåt.
Utrikesdepartementet
1998–2002
Genomföra en planerad studie
om efterfrågan på människohandel genomföras i enlighet
med den antagna handlingsplanen. Pilotstudier skall
genomföras i Sverige, Indien,
Italien och Thailand och
redovisas i juni 2002.
Socialstyrelsen
Länderna ingående i
Östersjöstaternas råd
Enskilda organisationer
Medlemsländerna i ASEM
Enskilda organisationer
21
ÅTGÄRD
FÖREBYGGANDE ARBETE
Med förebyggande arbete menas sådana åtgärder som bl.a. syftar till att ge barn tillgång till grund- och
yrkesutbildning, till hälsovård, god (och jämställd) uppväxtmiljö, familjestöd samt utbildning om barnets
rättigheter. Hit räknas även insatser för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs av olika yrkesgrupper för barn. Hit räknas också åtgärder för att stärka skyddet för barn genom relevant lagstiftning, i
enlighet med barnkonventionens intentioner, samt informationskampanjer för att höja medvetenheten om
KSEB på alla nivåer i samhället.
ÅTGÄRD
AKTÖRER
Höja kunskapen hos dem
som arbetar med barn genom
uppdrag till Socialstyrelsen om
kunskapsbaserad socialtjänst
samt uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta
kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn
som utsatts för misshandel
och sexuella övergrepp.
Socialstyrelsens arbete med
att genomföra projektet Barns
Behov i Centrum, som syftar
till systematisera det sociala
barnavårdsarbetet.
Socialdepartementet
Uppdrag till Folkhälsoinstitutet
att samla och sprida kunskap
om föräldrautbildning. 1,5
miljoner kronor har anslagits
för stöd till metodutvecklingsprojekt.
Socialdepartementet
Kunskap och utvecklingsinsatser som stöd för hur värdegrundsarbetet i skolan skall
bedrivas genom en nationell
kampanj ”Tillsammans” mot
mobbning
(www.tillsammans.gov.se).
Utbildningsdepartementet
TIDPLAN
2001 – 2004
Socialstyrelsen
Kommunerna
ÖNSKADE RESULTAT
Att det sociala arbetet
bygger på kunskap för att ge
bättre kvalitet i socialtjänstens
arbete med barn och unga
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Materialet får större spridning
så att fler elever nås av budskapet och tar det till sig.
Använda resultatet av projektet Internet Action i vilket 20
skolor ingår.
Utbildningsdepartementet
Skolverket
Skolor
Regeringen har gjort en klar
markering i den reviderade
kursplanen för grundskolan i
de samhälls- och naturorienterade ämnena samt religion.
Tid skall avsättas för diskussion och reflektion över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.
Utbildningsdepartementet
Skolverket
Kontinuerligt med regelbunden uppföljning av Skolverket
En samlevnadsundervisning
som gör det möjligt för eleverna att göra medvetna val.
Ge stöd till projekt och
enskilda organisationer som
bedriver informationskampanjer.
Regeringen
Kontinuerligt
Fortsatt hög prioritet för
frågor som rör KSEB.
1998 – 2001
2001 – 2004
Folkhälsoinstitutet
Skolverket
BO
Start hösten 2001 med
avslutning 2002, men
verksamheten skall bestå
Ett väl utvecklat föräldrastöd
som når också utsatta grupper
av föräldrar
Förbättrat arbete mot
mobbning i skolan som
resulterar i färre utslagna
barn. Sprida goda exempel.
Skolor
BRIS
FRIENDS m.fl.
22
23
ÅTGÄRD
FÖREBYGGANDE ARBETE
Med förebyggande arbete menas sådana åtgärder som bl.a. syftar till att ge barn tillgång till grund- och
yrkesutbildning, till hälsovård, god (och jämställd) uppväxtmiljö, familjestöd samt utbildning om barnets
rättigheter. Hit räknas även insatser för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs av olika yrkesgrupper för barn. Hit räknas också åtgärder för att stärka skyddet för barn genom relevant lagstiftning, i
enlighet med barnkonventionens intentioner, samt informationskampanjer för att höja medvetenheten om
KSEB på alla nivåer i samhället.
ÅTGÄRD
AKTÖRER
Höja kunskapen hos dem
som arbetar med barn genom
uppdrag till Socialstyrelsen om
kunskapsbaserad socialtjänst
samt uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta
kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn
som utsatts för misshandel
och sexuella övergrepp.
Socialstyrelsens arbete med
att genomföra projektet Barns
Behov i Centrum, som syftar
till systematisera det sociala
barnavårdsarbetet.
Socialdepartementet
Uppdrag till Folkhälsoinstitutet
att samla och sprida kunskap
om föräldrautbildning. 1,5
miljoner kronor har anslagits
för stöd till metodutvecklingsprojekt.
Socialdepartementet
Kunskap och utvecklingsinsatser som stöd för hur värdegrundsarbetet i skolan skall
bedrivas genom en nationell
kampanj ”Tillsammans” mot
mobbning
(www.tillsammans.gov.se).
Utbildningsdepartementet
TIDPLAN
2001 – 2004
Socialstyrelsen
Kommunerna
ÖNSKADE RESULTAT
Att det sociala arbetet
bygger på kunskap för att ge
bättre kvalitet i socialtjänstens
arbete med barn och unga
AKTÖRER
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Materialet får större spridning
så att fler elever nås av budskapet och tar det till sig.
Använda resultatet av projektet Internet Action i vilket 20
skolor ingår.
Utbildningsdepartementet
Skolverket
Skolor
Regeringen har gjort en klar
markering i den reviderade
kursplanen för grundskolan i
de samhälls- och naturorienterade ämnena samt religion.
Tid skall avsättas för diskussion och reflektion över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.
Utbildningsdepartementet
Skolverket
Kontinuerligt med regelbunden uppföljning av Skolverket
En samlevnadsundervisning
som gör det möjligt för eleverna att göra medvetna val.
Ge stöd till projekt och
enskilda organisationer som
bedriver informationskampanjer.
Regeringen
Kontinuerligt
Fortsatt hög prioritet för
frågor som rör KSEB.
1998 – 2001
2001 – 2004
Folkhälsoinstitutet
Skolverket
BO
Start hösten 2001 med
avslutning 2002, men
verksamheten skall bestå
Ett väl utvecklat föräldrastöd
som når också utsatta grupper
av föräldrar
Förbättrat arbete mot
mobbning i skolan som
resulterar i färre utslagna
barn. Sprida goda exempel.
Skolor
BRIS
FRIENDS m.fl.
22
23
ÅTGÄRD
SKYDD
Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom relevant lagstiftning,
liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering. Hit räknas även åtgärder
som syftar till att bygga nätverk mellan nationella och internationella brottsbekämpande myndigheter.
ÅTGÄRD
LVU-utredningen har föreslagit
en rad förändringar i LVU för
att stärka barnperspektivet och
barnets rättigheter i lagen och
i socialtjänstens utvecklingsarbete.
Kommittén mot barnmisshandel har i delbetänkandet
Barnmisshandel – Polisens och
åklagarnas handläggningstider
och arbetsmetoder föreslagit
flera åtgärder för att förstärka
barnperspektivet och förbättra
handläggningen av barnmisshandelsärenden. (Ärenden om
sexuella övergrepp mot barn
hör hit).
24
AKTÖRER
Socialdepartementet
Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
Riksåklagaren
TIDPLAN
2002
2000 – 2002
ÖNSKADE RESULTAT
Regeringen planerar att lämna
en proposition till Riksdagen
under år 2002.
Med utgångspunkt från
kommitténs förslag utvecklar
Rikspolisstyrelsen och
Riksåklagaren sin verksamhet
som rör barn, bl.a. genom
ökade satsningar på utbildning. Regeringen beslutade i
augusti 2001 om förordningsändringar som grundar sig på
kommitténs förslag och som
innebär att större krav kommer
att ställas på den som leder
förhör med barn och på hur
förundersökningen skall
genomföras. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag om en tidsfrist
för förundersökningen i vissa
fall, med målsättningen att
föreskriva att förundersökningar där barn har varit utsatta för
bl.a. vålds- och sexualbrott
skall slutföras inom tre månader.
AKTÖRER
Kommittén mot barnmisshandel har i sitt huvudbetänkande
Barnmisshandel – att förebygga och åtgärda, föreslagit en
rad åtgärder som syftar till att
stärka skyddet för det utsatta
barnet i olika verksamheter
som möter barn; förskola,
skola, hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
Socialdepartementet
Följa upp införandet av lämplighetsprövning av personal i
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg genom ett
uppdrag till Skolverket som
skall genomföras i samverkan
med Svenska Kommunförbundet.
Utbildningsdepartementet
Utreda möjligheterna att ge
stöd till offren för människohandel i samband med brottsutredning och rättegång
Utrikesdepartementet
Aktivt deltagande inom EU i
arbetet med att ta fram ett
rambeslut om åtgärder för att
bekämpa människohandel
samt ett rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuell
exploatering av barn och barnpornografi. Dessa frågor prioriterades högt under det svenska
ordförandeskapet i EU och har
fortsatt hög prioritet.
Justitiedepartementet
TIDPLAN
2001 –
Utbildningsdepartementet
Justitiedepartementet
Socialstyrelsen
Skolverket
Landsting
Kommuner
2002 –
Skolverket
ÖNSKADE RESULTAT
Kommitténs förslag innebär
bl.a. att skyldigheten att
anmäla till socialtjänsten blir
tydligare, att samverkan lagfästs, att åtgärder vidtas för att
höja barnkompetensen i berörda verksamheter genom
metodutveckling och utbildningsinsatser. Betänkandet
remissbehandlas f.n. och
kommer att beredas vidare
under år 2002.
Rapport om hur
införandet utfallit.
Kommunförbundet
2001 – 2002
Att frågan behandlas och
eventuella förslag lämnas.
2001 – 2003
En förbättrad EU-gemensam
straffrättslig lagstiftning mot
människohandel och sexuell
exploatering av barn.
Anhörigkommittén
25
ÅTGÄRD
SKYDD
Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom relevant lagstiftning,
liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering. Hit räknas även åtgärder
som syftar till att bygga nätverk mellan nationella och internationella brottsbekämpande myndigheter.
ÅTGÄRD
LVU-utredningen har föreslagit
en rad förändringar i LVU för
att stärka barnperspektivet och
barnets rättigheter i lagen och
i socialtjänstens utvecklingsarbete.
Kommittén mot barnmisshandel har i delbetänkandet
Barnmisshandel – Polisens och
åklagarnas handläggningstider
och arbetsmetoder föreslagit
flera åtgärder för att förstärka
barnperspektivet och förbättra
handläggningen av barnmisshandelsärenden. (Ärenden om
sexuella övergrepp mot barn
hör hit).
24
AKTÖRER
Socialdepartementet
Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
Riksåklagaren
TIDPLAN
2002
2000 – 2002
ÖNSKADE RESULTAT
Regeringen planerar att lämna
en proposition till Riksdagen
under år 2002.
Med utgångspunkt från
kommitténs förslag utvecklar
Rikspolisstyrelsen och
Riksåklagaren sin verksamhet
som rör barn, bl.a. genom
ökade satsningar på utbildning. Regeringen beslutade i
augusti 2001 om förordningsändringar som grundar sig på
kommitténs förslag och som
innebär att större krav kommer
att ställas på den som leder
förhör med barn och på hur
förundersökningen skall
genomföras. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag om en tidsfrist
för förundersökningen i vissa
fall, med målsättningen att
föreskriva att förundersökningar där barn har varit utsatta för
bl.a. vålds- och sexualbrott
skall slutföras inom tre månader.
AKTÖRER
Kommittén mot barnmisshandel har i sitt huvudbetänkande
Barnmisshandel – att förebygga och åtgärda, föreslagit en
rad åtgärder som syftar till att
stärka skyddet för det utsatta
barnet i olika verksamheter
som möter barn; förskola,
skola, hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
Socialdepartementet
Följa upp införandet av lämplighetsprövning av personal i
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg genom ett
uppdrag till Skolverket som
skall genomföras i samverkan
med Svenska Kommunförbundet.
Utbildningsdepartementet
Utreda möjligheterna att ge
stöd till offren för människohandel i samband med brottsutredning och rättegång
Utrikesdepartementet
Aktivt deltagande inom EU i
arbetet med att ta fram ett
rambeslut om åtgärder för att
bekämpa människohandel
samt ett rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuell
exploatering av barn och barnpornografi. Dessa frågor prioriterades högt under det svenska
ordförandeskapet i EU och har
fortsatt hög prioritet.
Justitiedepartementet
TIDPLAN
2001 –
Utbildningsdepartementet
Justitiedepartementet
Socialstyrelsen
Skolverket
Landsting
Kommuner
2002 –
Skolverket
ÖNSKADE RESULTAT
Kommitténs förslag innebär
bl.a. att skyldigheten att
anmäla till socialtjänsten blir
tydligare, att samverkan lagfästs, att åtgärder vidtas för att
höja barnkompetensen i berörda verksamheter genom
metodutveckling och utbildningsinsatser. Betänkandet
remissbehandlas f.n. och
kommer att beredas vidare
under år 2002.
Rapport om hur
införandet utfallit.
Kommunförbundet
2001 – 2002
Att frågan behandlas och
eventuella förslag lämnas.
2001 – 2003
En förbättrad EU-gemensam
straffrättslig lagstiftning mot
människohandel och sexuell
exploatering av barn.
Anhörigkommittén
25
REHABILITERING OCH ÅTERANPASSNING
BARNS OCH UNGDOMARS DELAKTIGHET
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att skapa goda behandlingsalternativ för offer och deras
familjer, liksom för förövare. En avsikt är att förhindra att barn som redan utsatts blir ytterligare kränkta eller
prövade i den rättsliga och behandlande processen. Tanken är också att barnkonventionens intentioner ska
genomsyra alla de verksamheter som möter barn som utsätts.
Med barns delaktighet menas att barn kommer till tals och blir lyssnade till i frågor som berör dem.
Regeringen fäster i detta sammanhang särskild vikt vid att – i allt högre grad – ta till vara på barns och
ungdomars erfarenheter. På ett mer övergripande plan utvecklar regeringen detta arbete i sin strategi för
genomförandet av barnkonventionen.
ÅTGÄRD
Utveckla effektiva behandlingsmetoder så att alla offer
och förövare kan erbjudas
hjälp (av exempelvis socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin eller mottagningar drivna
av enskilda organisationer).
Inom kriminalvården pågår ett
arbete för att utveckla och förbättra innehållet i behandlingen av sexualbrottsdömda. En
rapport från en intern projektgrupp publicerades under år
2001 och behandlas för närvarande inom kriminalvården.
Justitiedepartementet följer
detta arbete.
Uppdrag till Socialstyrelsen
att i samråd med berörda
myndigheter ta fram ett
utvecklingsprogram för området sexuella övergrepp mot
barn. I uppdraget ingår också
att utreda förutsättningarna för
upprättandet av regionala kunskapscentra inom området.
26
AKTÖRER
Socialdepartementet
TIDPLAN
Kontinuerligt
Socialstyrelsen
Kommuner
Landsting
Justitiedepartementet
2000–2001
Kriminalvårdsstyrelsen
ÖNSKADE RESULTAT
ÅTGÄRD
Att vi genom att tillfråga
ungdomarna själva, föräldrar/
lärare och behandlare kan
mäta effekten av metoder. Att
olika bedömningsinstrument
används och att resultaten av
dessa ligger till grund för
utvärdering av behandlingseffekter.
Utveckla metoder för att göra
barn och unga mer delaktiga
i frågor som rör KSEB genom
att ta tillvara de erfarenheter
som finns i dag.
Att det finns tillgång till
behandling av god kvalitet
för dem som dömts för sexualbrott för att förhindra återfall
i sexualbrott.
Socialstyrelsen
2001–2003
Ett förslag till ett utvecklingsprogram och upprättandet av
regionala centra läggs fram
för fortsatt beredning
Socialdepartementet
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Kontinuerligt
En meningsfull delaktighet
där barns och ungas engagemang och erfarenheter
utnyttjas i arbetet mot KSEB.
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
2002 – 2003
Fördjupade kunskaper om
den komplexa problematiken
kring sexuell exploatering av
barn som kan resultera i förslag till nya åtgärder för att
förebygga KSEB och förbättra
omhändertagandet av utsatta
barn. Arbetsgruppen ger
underlag till nya åtaganden
i det fortsatta arbetet mot
KSEB.
BO
Ungdomsstyrelsen
LSU
ECPAT-Sverige
SAMTLIGA OMRÅDE
ÅTGÄRD
Socialdepartementet
AKTÖRER
En arbetsgrupp, bestående av
representanter för departement, myndigheter och
enskilda organisationer tillsätts med uppdrag att med
olika metoder genomföra en
bred nationell inventering om
sexuell exploatering av barn.
Gruppen förväntas bl.a. se
över behovet av en enkät till
ungdomar, insatser för attitydpåverkan och förväntas
dessutom identifiera olika
aktörer i syfte att bygga nätverk. Arbetsgruppen skall
lämna förslag till framtida
åtgärder mot KSEB.
AKTÖRER
Socialdepartementet i
samverkan med berörda
departement, myndigheter,
experter, forskare och
enskilda organisationer.
27
REHABILITERING OCH ÅTERANPASSNING
BARNS OCH UNGDOMARS DELAKTIGHET
Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att skapa goda behandlingsalternativ för offer och deras
familjer, liksom för förövare. En avsikt är att förhindra att barn som redan utsatts blir ytterligare kränkta eller
prövade i den rättsliga och behandlande processen. Tanken är också att barnkonventionens intentioner ska
genomsyra alla de verksamheter som möter barn som utsätts.
Med barns delaktighet menas att barn kommer till tals och blir lyssnade till i frågor som berör dem.
Regeringen fäster i detta sammanhang särskild vikt vid att – i allt högre grad – ta till vara på barns och
ungdomars erfarenheter. På ett mer övergripande plan utvecklar regeringen detta arbete i sin strategi för
genomförandet av barnkonventionen.
ÅTGÄRD
Utveckla effektiva behandlingsmetoder så att alla offer
och förövare kan erbjudas
hjälp (av exempelvis socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin eller mottagningar drivna
av enskilda organisationer).
Inom kriminalvården pågår ett
arbete för att utveckla och förbättra innehållet i behandlingen av sexualbrottsdömda. En
rapport från en intern projektgrupp publicerades under år
2001 och behandlas för närvarande inom kriminalvården.
Justitiedepartementet följer
detta arbete.
Uppdrag till Socialstyrelsen
att i samråd med berörda
myndigheter ta fram ett
utvecklingsprogram för området sexuella övergrepp mot
barn. I uppdraget ingår också
att utreda förutsättningarna för
upprättandet av regionala kunskapscentra inom området.
26
AKTÖRER
Socialdepartementet
TIDPLAN
Kontinuerligt
Socialstyrelsen
Kommuner
Landsting
Justitiedepartementet
2000–2001
Kriminalvårdsstyrelsen
ÖNSKADE RESULTAT
ÅTGÄRD
Att vi genom att tillfråga
ungdomarna själva, föräldrar/
lärare och behandlare kan
mäta effekten av metoder. Att
olika bedömningsinstrument
används och att resultaten av
dessa ligger till grund för
utvärdering av behandlingseffekter.
Utveckla metoder för att göra
barn och unga mer delaktiga
i frågor som rör KSEB genom
att ta tillvara de erfarenheter
som finns i dag.
Att det finns tillgång till
behandling av god kvalitet
för dem som dömts för sexualbrott för att förhindra återfall
i sexualbrott.
Socialstyrelsen
2001–2003
Ett förslag till ett utvecklingsprogram och upprättandet av
regionala centra läggs fram
för fortsatt beredning
Socialdepartementet
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
Kontinuerligt
En meningsfull delaktighet
där barns och ungas engagemang och erfarenheter
utnyttjas i arbetet mot KSEB.
TIDPLAN
ÖNSKADE RESULTAT
2002 – 2003
Fördjupade kunskaper om
den komplexa problematiken
kring sexuell exploatering av
barn som kan resultera i förslag till nya åtgärder för att
förebygga KSEB och förbättra
omhändertagandet av utsatta
barn. Arbetsgruppen ger
underlag till nya åtaganden
i det fortsatta arbetet mot
KSEB.
BO
Ungdomsstyrelsen
LSU
ECPAT-Sverige
SAMTLIGA OMRÅDE
ÅTGÄRD
Socialdepartementet
AKTÖRER
En arbetsgrupp, bestående av
representanter för departement, myndigheter och
enskilda organisationer tillsätts med uppdrag att med
olika metoder genomföra en
bred nationell inventering om
sexuell exploatering av barn.
Gruppen förväntas bl.a. se
över behovet av en enkät till
ungdomar, insatser för attitydpåverkan och förväntas
dessutom identifiera olika
aktörer i syfte att bygga nätverk. Arbetsgruppen skall
lämna förslag till framtida
åtgärder mot KSEB.
AKTÖRER
Socialdepartementet i
samverkan med berörda
departement, myndigheter,
experter, forskare och
enskilda organisationer.
27
Bilaga 3
Redovisning av medel till åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn
1998 – 2001
Sedan Världskongressen i Stockholm år 1996 har den
svenska regeringen prioriterat åtgärder mot kommersiell
sexuell exploatering av barn (KSEB) och avsatt medel
för dessa åtgärder. Somliga medel har använts för åtgärder som riktats direkt och uttryckligen mot KSEB, andra
medel har använts till generella åtgärder som avser att på
sikt bidra till att förhindra denna företeelse.
På grund av den stora mängd åtgärder och aktiviteter
som följt på den svenska nationella handlingsplanen från
1998 kan följande sammanställning inte göra anspråk på
att vara heltäckande.
Socialdepartementet
Inom Socialdepartementets ansvarsområde har särskilda
medel avsatts i budgeten sedan år 1999 för direkta åtgärder mot KSEB. År 1999 avsattes 500 000 kronor, år 2000
utökades beloppet till 1 miljon kronor och för år 2001
avsattes återigen 500 000 kronor. Dessa medel har i
huvudsak använts för att finansiera projektet Children at
Risk in the Baltic Sea States.
Under år 1999 beviljades ECPAT Sverige 28 000 kronor för utarbetande och produktion av ett utbildningsmaterial om den uppförandekod för rese- och turistindustrin som ECPAT Sverige tagit fram. Materialet riktar
sig till utbildningsansvarig personal hos researrangörer
och studenter vid turistutbildningar.
Samma år beviljades ECPAT Sverige 200 000 kronor
för en egeninsats i ett EU-projekt som syftar till att översätta, sprida och genomföra den uppförandekod som
tidigare utarbetats för rese- och turistindustrin. Uppförandekoden spreds inom projektet till en vidare krets i
Europa och till länder där barnsexturism förekommer.
Under år 2000 beviljades ECPAT Sverige 350 000 kronor för det andra året av projektet.
28
Allmänna Arvsfonden
Också Allmänna Arvsfonden har beviljat ECPAT Sverige
medel. Åren 1998 och 2000 har 475 000 respektive
567 000 kronor delats ut för de två första åren av ett
(treårigt) projekt för att genomföra utbildningsinsatser
för de yrkesgrupper som på olika sätt kan förebygga och
motverka KSEB.
Medel för utvecklingssamarbete
och internationellt samarbete
Regeringen anslog genom Utrikesdepartementet 60 miljoner kronor för arbete med barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet mellan åren 1998 och 2000.
Sverige är sedan många år en av de viktigaste bidragsgivarna till FN:s barnfond, UNICEF. UNICEF har en
central roll i arbetet med att stödja stater att efterleva
barnkonventionen och genomföra åtagandena vid
Stockholmskongressen. Deras arbete avser såväl metodutveckling som konkreta insatser. För budgetåret 2002
bidrar Sverige med 297 miljoner kronor till UNICEF:s
basbudget. Därtill har Sida utlovat lika mycket stöd till
UNICEF, bland annat till insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Bland de frågor Sverige särskilt driver i
UNICEF ingår att sätta ökat fokus på utsatta barns villkor och rättigheter. Sverige har som medlem i UNICEF:s
styrelse uppmanat fonden att integrera arbetet mot
KSEB i sina länderprogram samt att rapportera regelbundet om hur arbetet mot KSEB utvecklas.
Barnprostitution definieras av ILO som en av de värsta formerna av barnarbete. Sida har gett stöd till ILO:s
barnarbetsprogram, International Programme for
Elimination of Child Labour, IPEC, med 15 miljoner
kronor under åren 1998–2000. Sida planerar även att
stödja ett delprogram inom IPEC med ett par miljoner
kronor för att finna metoder för att få fram bättre kunskap om det ”hushållsarbete” som i många fall innebär
kommersiell sexuell exploatering av barn. Under åren
2000–2002 stödjer Sida vidare ett samarbetsprojekt
mellan Världsbanken, UNICEF och ILO för förbättrad
statistik angående barnarbete med 5 miljoner kronor.
I Kambodja stödjer Sida, i samarbete med Forum Syd
och Diakonia, ett tjugotal enskilda organisationer som
arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna. Av
dessa har ett antal organisationer specialiserat sig på
främjandet av barnets rättigheter samt verksamhet som
riktar sig direkt mot övergrepp mot barn. Högkommissariens kontor för mänskliga rättigheter i Kambodja
fick under åren 1999–2000 stöd av Sverige med 4,9 miljoner kronor. Högkommissariens arbete innefattar
utbildning, rådgivning, dokumentation, rapportering och
informationsspridning om situationen i landet när det
gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive handel med kvinnor och barn samt kommersiell sexuell
exploatering av barn.
Under åren 1997–2001 stödjer Sida via FN:s sekretariat för Asien och Pacific, ESCAP, ett projekt i Greater
Mekong-regionen för att stärka kompetensen bland
hälso- och socialarbetare att bistå barn och ungdomar
som blivit utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt slaveri. Deltagande länder i detta sub-regionala projekt är
Thailand, Vietnam, Laos, Kambodja, Burma och Yunnanprovinsen i Kina. Första fasen avslutades år 1999 och
bestod av studier vars resultat presenterades vid nationella workshops i respektive land. Andra fasen, som
avslutas under år 2001, innehåller utbildning av personal
samt pilotprojekt för att omsätta kunskaperna i verkligheten. Det totala stödet till projektet är 8,3 miljoner kronor på fyra år.
Ett stöd på 32 miljoner kronor planeras nu via UNICEF till ytterligare ett projekt i Greater Mekong-regionen. Detta projekt kommer att rikta sig särskilt till barn
och ungdomar, och det inkluderar stöd till hiv/aids-insat-
ser samt förebyggande åtgärder mot kommersiell sexuell
exploatering och våld.
Under år 2001 har Sida lämnat ett bidrag till UNICEF
om 5 miljoner kronor för förberedelser och opinionsbildning i samband med den andra världskongressen mot
kommersiell sexuell exploatering av barn som hålls i
Yokohama i december år 2001.
Under budgetåren 1999–2001 bidrar Sida med 5,6
miljoner kronor till ECPAT International. Stödet
används till att följa upp världskongressen i Stockholm
1996 och till ett pilotprojekt i norra Thailand för att
förebygga barnprostitution och handel med barn i regionen. ECPAT International, vars huvudkontor ligger i
Bangkok, Thailand, har även tidigare fått Sida-stöd.
ECPAT Sverige får under samma period 5,6 miljoner
kronor till ett informationsprojekt för att sprida ökad
kunskap om barnsexhandeln i världen.
The Focal Point on Sexual Exploitation of Children
inom The NGO-group for the Convention on the Rights
of the Child har fått 2,4 miljoner kronor under budgetåren 1998–2000 som ett bidrag till uppföljningen av
1996 års världskongress i Stockholm.
Världens äldsta organisation för mänskliga rättigheter
är Anti-Slavery International, ASI. Målet för ASI:s verksamhet är att avskaffa alla former av slaveri och tvångsarbete samt att skydda minoriteters rättigheter.
Organisationen har beviljats 1,4 miljoner kronor i stöd
för budgetåren 2001–2002. Stödet går till program mot
barnarbete och handel med kvinnor och barn.
International Catholic Child Bureau, ICCB, i Geneve
har fått 2,4 miljoner i stöd för att till enskilda organisationer sprida resultatet av den aktionsorienterade forskning om förebyggande verksamhet och psykosociala
återanpassningsprogram för sexuellt exploaterade barn
som genomfördes av ICCB och ett antal enskilda organisationer inför världskongressen i Stockholm 1996.
Sidas kulturstöd vänder sig delvis till barn i särskilt
svåra situationer, inklusive de som varit utsatta för kom29
Bilaga 3
Redovisning av medel till åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn
1998 – 2001
Sedan Världskongressen i Stockholm år 1996 har den
svenska regeringen prioriterat åtgärder mot kommersiell
sexuell exploatering av barn (KSEB) och avsatt medel
för dessa åtgärder. Somliga medel har använts för åtgärder som riktats direkt och uttryckligen mot KSEB, andra
medel har använts till generella åtgärder som avser att på
sikt bidra till att förhindra denna företeelse.
På grund av den stora mängd åtgärder och aktiviteter
som följt på den svenska nationella handlingsplanen från
1998 kan följande sammanställning inte göra anspråk på
att vara heltäckande.
Socialdepartementet
Inom Socialdepartementets ansvarsområde har särskilda
medel avsatts i budgeten sedan år 1999 för direkta åtgärder mot KSEB. År 1999 avsattes 500 000 kronor, år 2000
utökades beloppet till 1 miljon kronor och för år 2001
avsattes återigen 500 000 kronor. Dessa medel har i
huvudsak använts för att finansiera projektet Children at
Risk in the Baltic Sea States.
Under år 1999 beviljades ECPAT Sverige 28 000 kronor för utarbetande och produktion av ett utbildningsmaterial om den uppförandekod för rese- och turistindustrin som ECPAT Sverige tagit fram. Materialet riktar
sig till utbildningsansvarig personal hos researrangörer
och studenter vid turistutbildningar.
Samma år beviljades ECPAT Sverige 200 000 kronor
för en egeninsats i ett EU-projekt som syftar till att översätta, sprida och genomföra den uppförandekod som
tidigare utarbetats för rese- och turistindustrin. Uppförandekoden spreds inom projektet till en vidare krets i
Europa och till länder där barnsexturism förekommer.
Under år 2000 beviljades ECPAT Sverige 350 000 kronor för det andra året av projektet.
28
Allmänna Arvsfonden
Också Allmänna Arvsfonden har beviljat ECPAT Sverige
medel. Åren 1998 och 2000 har 475 000 respektive
567 000 kronor delats ut för de två första åren av ett
(treårigt) projekt för att genomföra utbildningsinsatser
för de yrkesgrupper som på olika sätt kan förebygga och
motverka KSEB.
Medel för utvecklingssamarbete
och internationellt samarbete
Regeringen anslog genom Utrikesdepartementet 60 miljoner kronor för arbete med barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet mellan åren 1998 och 2000.
Sverige är sedan många år en av de viktigaste bidragsgivarna till FN:s barnfond, UNICEF. UNICEF har en
central roll i arbetet med att stödja stater att efterleva
barnkonventionen och genomföra åtagandena vid
Stockholmskongressen. Deras arbete avser såväl metodutveckling som konkreta insatser. För budgetåret 2002
bidrar Sverige med 297 miljoner kronor till UNICEF:s
basbudget. Därtill har Sida utlovat lika mycket stöd till
UNICEF, bland annat till insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Bland de frågor Sverige särskilt driver i
UNICEF ingår att sätta ökat fokus på utsatta barns villkor och rättigheter. Sverige har som medlem i UNICEF:s
styrelse uppmanat fonden att integrera arbetet mot
KSEB i sina länderprogram samt att rapportera regelbundet om hur arbetet mot KSEB utvecklas.
Barnprostitution definieras av ILO som en av de värsta formerna av barnarbete. Sida har gett stöd till ILO:s
barnarbetsprogram, International Programme for
Elimination of Child Labour, IPEC, med 15 miljoner
kronor under åren 1998–2000. Sida planerar även att
stödja ett delprogram inom IPEC med ett par miljoner
kronor för att finna metoder för att få fram bättre kunskap om det ”hushållsarbete” som i många fall innebär
kommersiell sexuell exploatering av barn. Under åren
2000–2002 stödjer Sida vidare ett samarbetsprojekt
mellan Världsbanken, UNICEF och ILO för förbättrad
statistik angående barnarbete med 5 miljoner kronor.
I Kambodja stödjer Sida, i samarbete med Forum Syd
och Diakonia, ett tjugotal enskilda organisationer som
arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna. Av
dessa har ett antal organisationer specialiserat sig på
främjandet av barnets rättigheter samt verksamhet som
riktar sig direkt mot övergrepp mot barn. Högkommissariens kontor för mänskliga rättigheter i Kambodja
fick under åren 1999–2000 stöd av Sverige med 4,9 miljoner kronor. Högkommissariens arbete innefattar
utbildning, rådgivning, dokumentation, rapportering och
informationsspridning om situationen i landet när det
gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive handel med kvinnor och barn samt kommersiell sexuell
exploatering av barn.
Under åren 1997–2001 stödjer Sida via FN:s sekretariat för Asien och Pacific, ESCAP, ett projekt i Greater
Mekong-regionen för att stärka kompetensen bland
hälso- och socialarbetare att bistå barn och ungdomar
som blivit utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt slaveri. Deltagande länder i detta sub-regionala projekt är
Thailand, Vietnam, Laos, Kambodja, Burma och Yunnanprovinsen i Kina. Första fasen avslutades år 1999 och
bestod av studier vars resultat presenterades vid nationella workshops i respektive land. Andra fasen, som
avslutas under år 2001, innehåller utbildning av personal
samt pilotprojekt för att omsätta kunskaperna i verkligheten. Det totala stödet till projektet är 8,3 miljoner kronor på fyra år.
Ett stöd på 32 miljoner kronor planeras nu via UNICEF till ytterligare ett projekt i Greater Mekong-regionen. Detta projekt kommer att rikta sig särskilt till barn
och ungdomar, och det inkluderar stöd till hiv/aids-insat-
ser samt förebyggande åtgärder mot kommersiell sexuell
exploatering och våld.
Under år 2001 har Sida lämnat ett bidrag till UNICEF
om 5 miljoner kronor för förberedelser och opinionsbildning i samband med den andra världskongressen mot
kommersiell sexuell exploatering av barn som hålls i
Yokohama i december år 2001.
Under budgetåren 1999–2001 bidrar Sida med 5,6
miljoner kronor till ECPAT International. Stödet
används till att följa upp världskongressen i Stockholm
1996 och till ett pilotprojekt i norra Thailand för att
förebygga barnprostitution och handel med barn i regionen. ECPAT International, vars huvudkontor ligger i
Bangkok, Thailand, har även tidigare fått Sida-stöd.
ECPAT Sverige får under samma period 5,6 miljoner
kronor till ett informationsprojekt för att sprida ökad
kunskap om barnsexhandeln i världen.
The Focal Point on Sexual Exploitation of Children
inom The NGO-group for the Convention on the Rights
of the Child har fått 2,4 miljoner kronor under budgetåren 1998–2000 som ett bidrag till uppföljningen av
1996 års världskongress i Stockholm.
Världens äldsta organisation för mänskliga rättigheter
är Anti-Slavery International, ASI. Målet för ASI:s verksamhet är att avskaffa alla former av slaveri och tvångsarbete samt att skydda minoriteters rättigheter.
Organisationen har beviljats 1,4 miljoner kronor i stöd
för budgetåren 2001–2002. Stödet går till program mot
barnarbete och handel med kvinnor och barn.
International Catholic Child Bureau, ICCB, i Geneve
har fått 2,4 miljoner i stöd för att till enskilda organisationer sprida resultatet av den aktionsorienterade forskning om förebyggande verksamhet och psykosociala
återanpassningsprogram för sexuellt exploaterade barn
som genomfördes av ICCB och ett antal enskilda organisationer inför världskongressen i Stockholm 1996.
Sidas kulturstöd vänder sig delvis till barn i särskilt
svåra situationer, inklusive de som varit utsatta för kom29
mersiell sexuell exploatering. Ett exempel på kulturstöd
är bidraget till Östafrikanska Teaterinstitutet (EATI) och
en speciell festival för flickor i Tanzania. Inom ramen för
denna festival ges flickor möjlighet att dela erfarenheter
av sexuella trakasserier i skolan och diskutera fram möjliga lösningar på problemet. Festivalen samlar deltagare
från hela östra Afrika.
Sida Öst stödjer sedan år 1999 International Organisation of Migration, IOM, beträffande tre projekt på
Balkan; i Albanien (1,7 miljoner kronor), i Kosovo (1,7
miljoner) och i Makedonien (1,4 miljoner). Inom ramen
för Stabilitetspaktens aktionsgrupp mot människohandel
har Sida Öst dessutom slutit ett bilateralt avtal med
IOM om 28 miljoner kronor till genomförandet av ett
regionalt program på Balkan för att förhindra handel
med kvinnor och barn. Ytterligare ett avtal slöts i september med IOM. Sida Öst ger ytterligare 5 miljoner
30
kronor i stöd för projekt med syfte att förhindra människohandel i Moldavien och Rumänien.
Under år 2001 beviljades Rädda Barnen inom ramen
för Sidas arbete med enskilda organisationer 105 miljoner kronor för insatser i 22 länder i Asien, Afrika,
Mellanöstern, Syd- och Centralamerika. För insatser i
Central- och Östeuropa som syftar till att förhindra sexuell exploatering av barn samt stödja insatser för gatubarn och exploaterade barn beviljades Rädda Barnen 2,3
miljoner kronor.
Lutherhjälpen, Svenska Kyrkans Mission, IOGTNTO, Pingstmissionen med flera svenska enskilda organisationer får Sida-stöd för att i sin tur ge stöd till olika
lokala nationella enskilda organisationer och deras arbete mot sexuell exploatering av barn.
Sedan dess har regeringen vidtagit flera olika åtgärder för att motverka kommersiell sexuell exploatering av
barn. Den har initierat och gett stöd till upplysningsaktiviteter, lagändringar och samarbete på nationell nivå.
Regeringen har också satsat resurser på förebyggande aktiviteter avsedda att förhindra att barn blir offer.
I den process som förde fram till den andra världskongressen i Yokohama i december 2001 uppdaterade den
svenska regeringen sin handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn.
Den här publikationen kan beställas från Socialdepartementet,
Enheten för sociala tjänster, 103 33 Stockholm, fax 08-10 36 33
E-postadress: [email protected]
Regeringens hemsida: www.regeringen.se
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Printed by: AWJ-tryck 2001 Production: Svensk Information Cover photo: Johan Sörensson/Johnér Artikelnummer: S2001:040
I augusti 1996 stod Sverige värd för den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av
barn. Under världskongressen i Stockholm deltog regeringar och frivilligorganisationer från 122 länder med
den gemensamma ambitionen att inleda ett globalt samarbete i kampen mot en modern form av slaveri
– kommersiell sexuell exploatering av barn. 1998 presenterade Sverige sin nationella handlingsplan.
