Behovsutredning 2015-2017
Miljö- och klimatnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning...................................................................................................................... 3
2 Sammanfattning ......................................................................................................... 4
3 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd .................................................. 5
3.1
Mål för tillsynen ............................................................................................................ 5
3.2
Ansvarsfördelning inom tillsynsområdet ....................................................................... 5
3.3
Samverkan ..................................................................................................................... 6
3.4
Befogenheter och resurser för tillsynen ......................................................................... 6
3.5
Objekt ............................................................................................................................ 7
3.6
Tillsyns och resursbehov ............................................................................................... 8
3.7
Organisation och utförande av tillsynen ........................................................................ 9
3.8
Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad ...................................................... 10
3.9
Uppföljning och utvärdering av tillsynen .................................................................... 10
3.10 Beredskap .................................................................................................................... 11
4 Livsmedelskontroll ................................................................................................... 12
4.1
Mål för kontrollen ........................................................................................................ 12
4.2
Behörighet och ansvar ................................................................................................. 12
4.3
Samordning.................................................................................................................. 13
4.4
Befogenheter och resurser för kontrollen .................................................................... 14
4.5
Objekt .......................................................................................................................... 14
4.6
Kontroll och resursbehov............................................................................................. 15
4.7
Organisation och utförande av kontrollen ................................................................... 16
4.8
Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad ...................................................... 17
4.9
Uppföljning och utvärdering av kontrollen ................................................................. 17
4.10 Beredskap .................................................................................................................... 18
Footer
2(18)
1 Inledning
Enligt miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) ska det hos den operativa tillsynsmyndigheten finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt
miljöbalken. Utredningen ska avse en treårsperiod och den ska ses över vid behov dock
minst en gång per år. Ett register ska också föras över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn. Baserat på utredningen och registret ska tillsynsmyndigheten inför varje
verksamhetsår göra en samlad tillsynsplan. Miljö- och klimatnämnden ska besluta om behovsutredning och tillsynsplan.
Miljö- och klimatnämnden fattar beslut om tillsynsplanen i samband med behandlingen av
budgeten i oktober.
Kravet på behovsutredning och planering av livsmedelskontroll återfinns inte som ett uttryckligt krav i lagstiftningen. Däremot finns det omfattande krav på att kontrollmyndigheten ska kontrollera hur lagstiftningen efterlevs i alla led i produktionen.
Myndigheten ska vara opartisk, effektiv och ska ha tillgång till tillräcklig personal med
tillräcklig kompetens. Kontrollen ska vara utformad för att säkerställa likriktning och kvalitet. För att kunna leva upp till kraven i lagstiftningen är det viktigt att den operativa kontrollmyndigheten beskriver behovet av offentlig kontroll inom livsmedelskedjan. Kraven på
kontrollen finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den
29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foderoch livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.
Den här utredningen omfattar tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt
livsmedelskontroll.
Footer
3(18)
2 Sammanfattning
Ambitionen med denna utredning har varit att ge en samlad bild av behovet inom nämndens
ansvar som myndighet avseende tillsyn och kontroll för de kommande tre åren.
Vi anser att behovet av resurser är tillgodosedda för:
•
de uppgifter som finansieras med årliga kontroll- eller tillsynsavgifter,
•
den tillsyn som finansieras med timavgifter och har en fastställd tillsynsfrekvens på
minst ett besök vart fjärde år,
•
hantering av inkomna ansökningar eller anmälningar samt
•
hanteringen av klagomål.
Footer
4(18)
3 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
3.1 Mål för tillsynen
Övergripande mål
Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och dess följdlagstiftning. Tillsynsmyndigheten ska därför kontrollera att lagstiftningen, inklusive villkor meddelade i tillstånd,
följs. Myndigheten ska också vidta åtgärder för att åstadkomma rättelse men även genom
rådgivning, information och liknande skapa förutsättningar för att balkens ändamål tillgodoses.
Lokala mål
Miljö- och klimatnämnden kan genom miljötillsynen bidra till måluppfyllelsen av kommunfullmäktigs prioriterade mål i budget 2014 om att ”Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad” och att ”Resurshushållningen ska öka”.
Göteborgs stad har dessutom fattat beslut om följande lokala miljökvalitetsmål som berör
tillsynen:
•
Begränsad klimatpåverkan
•
Giftfri miljö
•
Hav i balans
•
God bebyggd miljö
3.2 Ansvarsfördelning inom tillsynsområdet
Miljö- och klimatnämnden ska bedriva tillsyn, med stöd av miljöbalken och bestämmelser
meddelade med stöd av balken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde. Ansvarsområdet är brett och omfattar bland annat tillsyn beträffande skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar
miljöskador/efterbehandling av förorenade områden, skötsel av jordbruksmark, kemiska
produkter och biotekniska organismer samt avfall och producentansvar.
Miljö- och klimatnämndens ordinarie ansvarsområde
Av 26 kap 3§ miljöbalken framgår att nämnden ska utöva tillsyn inom kommunen över
miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap, med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som
kräver tillstånd, och över avfallshanteringen enligt 15 kap. I 2 kap miljötillsynsförordningen fördelas den operativa tillsynen mellan statliga myndigheter och kommunala nämnderna.
För miljö- och klimatnämndens del gäller det tillsynsansvar som anges i 2 kap 9, 31 och 32
§§.
Dessutom har nämnden i vissa fall ansvar för tillsyn över de verksamheter som berörs av
lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Utöver det har nämnden ansvar för delar av den operativa tillsynen beträffande
strålskyddslag (1988:220), lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (karantänslag), lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning
och skyltning och lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel
(pumplagen).
Footer
5(18)
Övertagen tillsyn
Miljö- och klimatnämnden har, förutom tillsynen över de miljöfarliga verksamheter som
följer av miljötillsynsförordningen, även tillsynen över sammanlagt ca 100 större miljöfarliga verksamheter, s.k. A- och B-anläggningar. Detta är verksamheter som har tillståndsprövats av mark- och miljödomstol och länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och där
länsstyrelsen överlåtit tillsynsansvaret till nämnden efter en formell begäran från fullmäktige.
Delat tillsynsansvar
I vissa fall delas tillsynsansvaret mellan nämnden och annan tillsynsmyndighet. Om två
myndigheter har operativt tillsynsansvar, får överenskommelse träffas mellan myndigheterna om hur ansvaret normalt ska fördelas.
3.3 Samverkan
Samverkan
Storstadssamverkan
Samverkan med miljöförvaltningarna i Stockholm och Malmö möjliggör ett effektivt arbetssätt, ger en specialistplattform inom de områden samarbetet rör och ett effektivt utnyttjande av resurser. Dessutom medför samarbetet att verksamhetsutövare behandlas lika oavsett var de bedriver verksamhet.
Miljösamverkan Västra Götaland
I syfte att effektivisera tillsynen håller Miljösamverkan Västra Götaland olika tillsynsprojekt. Förvaltningen deltar varje år i ett antal av dessa projekt.
Övrigt
Förutom ovan nämnda sammanhang samverkar förvaltningen med ytterligare aktörer genom exempelvis Göteborgsregionens kommunförbund, Göteborgs Stad genom "Trygg
vacker stad" och "Nålsögat", Kretslopp och vatten med flera kommunala förvaltningar.
3.4 Befogenheter och resurser för tillsynen
Befogenheter
Miljö- och klimatnämndens befogenheter inom miljöbalkens område regleras i huvudsak i
balkens 26 kapitel.
Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande, skapa
förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses.
Resurser
På avdelningen för miljötillsyn finns idag 41 heltidstjänster, för att utföra tillsyn och ge råd
och information. Varje heltidsarbetare förutsätts utföra tillsyn eller ge råd och information,
kopplat till tillsynen, motsvarande 1 000 timmar per år. Detta innebär att vi har 41 000
timmar till förfogande. I övrigt har avdelningen sju tjänster fördelat på chefer och administration.
Centralt på miljöförvaltningen finns tillgång till stöd inom områdena juridik, administration, kommunikation, personal, ekonomi och it.
Resurserna för tillsynen ska inriktas mot de områden där de ger mest miljönytta. Styrande
för detta är bland annat miljö- och klimatnämndens inriktningsdokument. Tillsynsinsatserna
ska vara meningsfulla så att de leder till att de lokala miljökvalitetsmålen uppfylls och att
Footer
6(18)
tillsynsobjekten blir bättre på lagefterlevnad, egenkontroll och rapportering. Tillsynen ska
bedrivas på det sätt som ger den största effekten. Det innebär olika arbetssätt för områden
med olika behov och påverkan.
Kompetenskrav och utbildning
Handläggarna har högskoleutbildning som är relevant för att utföra och kunna vidareutveckla arbetet.
Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom deltagande vid exempelvis Länsstyrelsens
och Kemikalieinspektionens tillsynsvägledningsseminarier. Specialanpassade utbildningar
inför projekt, som till exempel leds av Miljösamverkan Västra Götaland, eller något av de
statliga verken, ger en väl anpassad kompetensutveckling. Dessutom sker kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker internt vid förvaltningen. Kompetensen
hos enskilda medarbetare utvärderas i medarbetarsamtal två gånger per år. Då upprättas
också individuella kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare.
3.5 Objekt
Tabell 1 Objektstyper
Tillsynsobjekt
Antal
Beskrivning
miljöfarliga verksamheter
A-anläggningar
3
A-anläggningar är miljöfarliga verksamheter som regleras av tillstånd beslutade av miljödomstolen, exempelvis stora energianläggningar.
miljöfarliga verksamheter
B-anläggningar
96
B-anläggningar är verksamheter som regleras av tillstånd beslutade
av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, exempelvis avfallsanläggningar, hamnar och ytbehandlare. Miljö- och
klimatnämnden har övertagit tillsynsansvaret för de flesta
B-anläggningarna i kommunen från länsstyrelsen.
miljöfarliga verksamheter
C-anläggningar
>550
C-anläggningar är anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,
exempelvis bensinstationer, livsmedelsindustrier och lackerare.
Handläggning av anmälan och tillsyn över dessa ansvarar miljö- och
klimatnämnden för. Ett visst mörkertal finns.
D-tillsyn
>10 000
D-tillsyn omfattar övriga verksamheter som bland annat varken är
tillstånds- eller anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter.
Sådana är exempelvis fordonsverkstäder, jordbruk,
kemikalielagrare, fritidsbåtshamnar, avlopp samt väg- och
spåranläggningar. Butiker som säljer kemiska produkter och varor till
allmänheten, frisersalonger, tatuerare, solarier, bassängbad, skolor
och förskolor tillhör också kategorin. Tillsyn över
fastighetsägare och radon är andra exempel på D-tillsyn.
Köldmedieanläggningar
> 10 kg
> 2 000
Köldmedieanläggningar är verksamheter som har ozon- eller växthuspåverkande köldmedia installerat. Verksamheterna är skyldiga
att årligen besiktiga sina anläggningar. Miljö- och
klimatnämnden kontrollerar att besiktning utförs. Vid varje verksamhet kan flera anläggningar finnas. Mörkertalet är stort
Förorenade områden
ca 700
Utgörs av verksamheter som upptäcker föroreningar i mark vid till
exempel grävarbeten. Omfattar även uppläggning av olika sorters
material och föroreningar i byggnader som exempelvis PCB.
Footer
7(18)
3.6 Tillsyns och resursbehov
Prioriteringsordningen i vår tillsyn är följande:
1. Ansökningar och klagomål
Vid sidan av den planerade tillsynen finns den händelsestyrda. Denna utgörs framför allt av
inkomna ansökningar och anmälningar samt klagomål.
Enligt lagstiftningen krävs ett tillstånd eller en anmälan för flera typer av verksamheter. Det
är svårt att förutse hur mycket detta kan bli under ett år. Exempel på verksamheter som
kräver tillstånd eller anmälan är:
•
Anmälan om miljöfarlig verksamhet
•
Anmälan om förorenad mark
•
Tillstånd eller anmälan om verksamheter inom skyddsområdet för Göta Älv
•
Tillstånd för användning av bekämpningsmedel.
•
Tillstånd för att anlägga en berg- eller jordvärmeanläggning.
•
Tillstånd för att inrätta en avloppsanläggning för omhändertagande av spillvatten
från WC samt bad-, disk- och tvättvatten.
•
Anmälan av hygieniska verksamheter med risk för blodsmitta genom användning av
skärande eller stickande verktyg
•
Anmälan av förskola, skola, bassängbad och solarier.
Klagomålsärende är framför allt inom områdena bostäder och nedskräpning. Majoriteten av
dessa klagomål är obefogade och kan därför inte avgiftsfinansieras. Senaste åren har kostnadstäckningsgraden legat på mellan 10-15 %. Avdelningen arbetar aktivt för att öka kostnadstäckningsgraden och målsättningen är att den ska öka till 20 %. Idag lägger vi cirka
8000 timmar på att hantera inkommande klagomål.
Arbetet med att hantera klagomål på nedskräpning och dumpning ökar i staden. Detta trots det förbyggande arbete som sker genom tillsyn och Trygg, vacker stad. Under senare tid har det skett en
ökning av grovavfall framför allt vid återvinningsplatser men också i naturområden. Tillsynen av
nedskräpning och dumpning tar mycket tid och är svår att debitera samtidigt som en hög tillsynsfrekvens är en förutsättning för att staden ska vara städad.
2. Årsdebiterad tillsyn
Förvaltningen har, med stöd av fullmäktiges ”taxa om avgifter för miljötillsyn m.m.”, bedömt risken och det tillsynsbehov som finns vid de miljöfarliga verksamheter som fått årlig
tillsynsavgift för 2014. Resultatet av bedömningen ligger till grund för förvaltningens beskrivning av tillsyns- och resursbehov för åren 2015 till 2017 (se tabell 2). Faktorer som
påverkar tillsynsbehovet är bland andra markförhållanden, lokalisering, om särskilt farliga
ämnen hanteras i verksamheten samt klimatpåverkande aspekter. Riskbedömningen visar,
bland annat, att det inte alltid är företag med hög prövningsnivå, som kräver de största tillsynsinsatserna.
Tillsynen vid de årsdebiterade objekten periodiseras, vilket innebär att tillsynstiden på en
fyraårsperiod motsvarar den avgift som verksamhetsutövaren betalar under perioden. Dessa
verksamheter är i huvudsak tillstånds- eller anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter.
Men även vid mindre verksamheter kan risken, för hälsa eller miljön, vara så stor att det
motiverar en återkommande tillsyn och därför också en årlig tillsynsavgift.
Footer
8(18)
Behovet av resurser för de uppgifter som finansieras med årliga tillsynsavgifter anser vi
vara tillgodosedda.
3. Timdebiterad tillsyn
För tillsyn på verksamheter som inte har årlig avgift tas en timavgift ut för nedlagd tid. Det
är dock i vissa fall svårt att ha full kostnadstäckning för denna tillsyn. För många av dessa
verksamheter anser förvaltningen att en skälig tillsynsfrekvens ligger på minst ett besök
vart fjärde år. Fokus vid tillsyn av dessa verksamheter ska ligga på verksamhetsutövarens
egenkontroll och då bland annat med inriktning mot riskanalys, kemikaliehantering, energieffektivisering och minskad förbrukning av fossila bränslen. Exempel på verksamheter med
fastställd tillsynsfrekvens är fordonsverkstäder, fritidsbåtshamnar, frisersalonger och fastighetsägare.
Behovet av resurser för de uppgifter som finansieras med timavgift på verksamheter med
en fastställd tillsynsfrekvens på minst ett besök vart fjärde år anser vi vara tillgodosedda.
Tabell 2 Tillsyn över miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd
Tillsynsområde och antal timmar
Planerat
2014
Bedömt
Differens
behov 2015
Bedömt
Bedömt
behov 2016 behov 2017
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
(årlig avgift)
11500
11500
0
11500
11500
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
(timdebiterad avgift)
19000
19000
0
19000
19000
Ansökan/anmälan (inkl enskilda avlopp,
värmepumpar, avfall och övriga)
5000
5000
0
5000
5000
Summa timmar
35500
35500
0
35500
35500
Gaturenhållning
Förvaltningen bedriver tillsyn över lagen om gaturenhållning. Enligt gällande lagstiftning
finns ingen möjlighet att finansiera detta arbete med avgifter. Behovet av tillsyn är omfattande. Framför allt gällande snöröjning, halkbekämpning och ogräshantering.
Lagen om internationella hot mot hälsan (karantän)
Förvaltningen utfärdar, efter besiktning av anlöpande fartyg, saneringsintyg, enligt lagen om
skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Förvaltningen har ingen information
som indikerar att behovet av tillsyn skulle förändras.
Tabell 3 Övrig tillsyn
Tillsynsområde och antal timmar
Planerat
2014
Bedömt
behov 2015
Differens
Bedömt
behov 2016
Bedömt behov 2017
Gaturenhållning
1000
1000
0
1000
1000
Karantän
200
200
0
200
200
Summa timmar
1200
1200
0
1200
1200
3.7 Organisation och utförande av tillsynen
Organisation
Tillsynen inom miljöbalkens område utförs av avdelningen för miljötillsyn. Avdelningen
består av enheterna för:
•
Footer
hälsoskydd
9(18)
•
mark och avfall
•
energi och kemikalier samt
•
vattenskydd
Professionellt kommunikationsarbete
För att bli framgångsrika i vårt tillsynsarbete behöver vi arbeta professionellt med vår
kommunikation. Det ska vara lätt för göteborgare och verksamhetsutövare att förstå varför
vi inventerar, utför tillsyn, samt varför vi har synpunkter och ställer krav. När vi kommunicerar uttrycker vi oss på ett enkelt sätt såväl i tal som i skrift.
Vårt professionella kommunikationsarbete ska leda till att vi arbetar än mer effektivt. Det
innebär att vi planerar vår kommunikation så att den stöder våra mål med tillsynen. Det är
ett förhållningssätt i den vardagliga planeringen av tillsynen men även en integrerad del i
avdelningens verksamhetsplanering, uppföljning och analys.
Utförande av tillsyn
För att kunna samordna och skärpa tillsynen har miljöbalken gemensamma bestämmelser.
Tillsynen utgör en avgörande länk i kedjan: miljömål, hänsynsregler, tillstånd, anmälan,
tillsyn, omprövning, överträdelse och straff. Ett mål med de samordnande reglerna är att de
samlade myndighetsresurserna ska kunna användas effektivare. Bland annat ska mer kraft
ägnas åt överträdelser, dvs. att tillsynsmyndigheten ska besluta om miljösanktionsavgifter
och verka för att straff utdöms.
En viktig del i tillsynen enligt miljöbalken är egenkontrollen. Verksamhetsutövaren ska
aktivt hålla sig informerad om den egna verksamhetens påverkan på miljön. Utifrån den
kunskapen ska verksamhetsutövaren planera och kontrollera verksamheten för att motverka
olägenheter för människors hälsa eller miljön. Tillsyn över egenkontrollen ska på sikt medföra att tillsynsmyndigheterna kan bedriva en tillsyn som är framåtblickande istället för
repressiv.
3.8 Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad
Tillsynsmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken, föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken. Myndigheten ska vidta de åtgärder
som behövs för att åstadkomma rättelse. Överträdelser ska anmälas till polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott. Om villkoren i ett tillstånd till miljöfarlig
verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga ska myndigheten verka för att villkoren ändras eller upphävs.
Tillsyn enligt miljöbalken innefattar
•
kontroll av efterlevnaden av miljöbalkens regler, domar och beslut,
•
anmälan till polis- eller åklagarmyndighet om det finns misstanke om brott,
•
beslut om miljösanktionsavgift,
•
föreläggande och åtgärder för att nå rättelse,
•
rådgivning och information samt
•
uppföljning.
3.9 Uppföljning och utvärdering av tillsynen
Lokal uppföljning
Footer
10(18)
Uppföljning av tillsynsavdelningens plan och dess målsättningar sker bland annat i samband med de kvartalsvisa uppföljningsrapporterna och årsrapporten. Vid uppföljningen
redovisas också hur enheternas tid för tillsyn har fördelats. I anslutning till medarbetarsamtal följs individuella tillsynsmål upp.
Regional och nationell uppföljning
Förvaltningen välkomnar att de statliga myndigheterna följer upp den kommunala miljöbalkstillsynen. Revisionsbesök eller tillsynsenkäter kan bidra till att kvalitetssäkra tillsynen.
Några exempel följer:
Länsstyrelsen följer regelbundet upp och utvärderar den tillsyn som bedrivs av kommunen.
Kemikalieinspektionen begär bland annat att nämnden redovisar uppgifter om de tillsynsinsatser som gjorts avseende bekämpningsmedelsanvändning, flyktiga organiska ämnen, kemiska produkter och varor i detaljhandeln.
Samtliga statliga myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet för vatten ska senast sista februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som
genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna
som har föreskrivits för vattenförekomster inom verksamhetsområdet uppnås.
3.10 Beredskap
Förvaltningen ingår i kommunens beredskapsorganisation och deltar fortlöpande i dess arbete och övningar. Förvaltningen har också en intern beredskapsplan som kan träda i kraft
vid onormala händelser eller krissituationer som staden bedömer angeläget att kraftsamlas
kring. Förändringar inom vår egen organisation och i omgivningen innebär att planerna
behöver ses över. Detta gäller även andra planer och rutiner för intern säkerhet, olyckor,
datasäkerhet etc.
Förvaltningen har sedan flera år en särskild beredskapsgrupp med dygnet runt- bevakning
som bl.a. räddningstjänsten kontaktar vid miljöolyckor.
I kris- och beredskapssituationer är en professionell kommunikation en avgörande faktor.
Bland annat innebär det att våra budskap behöver formuleras på ett stringent och lättförståeligt sätt samt att vi alltid måste vara säkra på vilken organisation som äger problemet
och därigenom informationsansvaret.
Footer
11(18)
4 Livsmedelskontroll
4.1 Mål för kontrollen
Övergripande mål
De övergripande målen för livsmedelslagstiftningen, vilka finns i Sveriges nationella kontrollplan, är att:
•
Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en
god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att
konsumenterna inte blir lurade.
•
Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull.
•
De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende
för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.
Målsättningen är att livsmedelskontrollen utförs så att:
•
Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade.
•
Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig
kontroll med helhetssyn.
•
Samverkan mellan myndigheter betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden.
Övergripande nationella mål för kontrollen
Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att:
•
maten är säker,
•
livsmedelshanteringen är redlig,
•
livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och kompetent,
Lokala mål
Miljö- och klimatnämnden har följande mål för livsmedelskontrollen:
•
Myndighetsutövningen ska upplevas som enkel, effektiv och rättssäker
4.2 Behörighet och ansvar
Behörig nationell myndighet
Livsmedelsverket är den nationella behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige,
enligt 18 § i livsmedelsförordningen (2006:814).
Behörig lokal myndighet
Miljö- och klimatnämnden är, enligt 11 § i livsmedelslagen (2006:804) och 23 § i livsmedelsförordningen (2006:813) behörig myndighet för kontrollen i kommunen.
Ansvarsfördelning mellan myndigheterna
Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt
23 § i livsmedelsförordningen (2006:814). Något förenklat gäller att miljö- och klimatnämnden är ansvarig behörig myndighet för livsmedelskontrollen inom kommunen. LivsFooter
12(18)
medelsverket är behörig myndighet över större industriella animalieanläggningar. Miljöoch klimatnämnden har tagit över en del av denna tillsyn exempelvis den del som gäller
industriella fiskberedningsanläggningar.
4.3 Samordning
Samordning för gemensam syn och utveckling av kontrollen
För att livsmedelskontrollen ska vara effektiv och likvärdig mellan statliga, regionala och
kommunala myndigheter ställer lagstiftningen krav på samordning mellan myndigheter.
Förvaltningen deltar i samordning och tar också en aktiv roll i att utveckla kontrollen och
olika samarbetsformer. Nedan följer exempel på samordning där förvaltningen deltar.
•
I Göteborgsregionen (13 kommuner) finns ett forum för samverkan. Syftet är att få
en likartad syn på kontrollen inom regionens kommuner. Inom ramen för detta hålls
möten på handläggarnivå fyra gånger per år och på chefsnivå.
•
Inom länet finns en samverkansgrupp, Miljösamverkan Västra Götaland, där livsmedelsfrågorna har kommit med från och med 2013. Representanter från livsmedelskontrollen finns i arbetsgruppen och i styrgruppen inom samarbetet.
•
Länsstyrelsen ordnar varje år länsmöten där representanter från Länsstyrelsen, länets kommuner och representanter från Livsmedelsverket deltar. Inspektörer och
chefer från förvaltningen deltar.
•
Samverkansmöten på chefsnivå hålls mellan kommunerna Göteborg, Stockholm
och Malmö. På dessa möten närvarar också representanter från Livsmedelsverket.
Möten hålls en till två gånger per år.
•
Avdelningschefen ingår i en strategisk samverkansgrupp på Livsmedelsverket för
utveckling av kontrollen på nationell nivå där generaldirektören är sammankallande.
Möten hålls två gånger per år.
•
Avdelningschefen deltar i nationellt samverkansmöte, Livssamverkan Sverige, med
representanter från ca tio kommuner, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa möten hålls fyra gånger per år.
Samordning mellan behöriga myndigheter
Inom kontrollen finns tillfällen och händelser då den nationella och den kommunala kontrollen har beröringspunkter. För att kontrollen även då ska vara effektiv finns en ansvarsfördelning enligt följande:
•
Godkännandenummer för animalieanläggningar, även där kommunen ansvarar för
kontrollen, fördelas av Livsmedelsverket efter underlag från kommunen om genomförd godkännandeprövning.
•
Matförgiftningsutredningar sker i samarbete mellan kommunen, smittskyddsläkare,
Länsstyrelsen och i speciella fall även Livsmedelsverket. Även andra kommuner
kan involveras i utredningen.
•
RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) vidarebefordras från Livsmedelsverket till berörd kommun. Uppföljning genomförs av Livsmedelsverket.
Footer
13(18)
4.4 Befogenheter och resurser för kontrollen
Kontrollmyndighetens befogenheter
Miljö- och klimatnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i
livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813).
Enligt 20 § i livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av
handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen.
För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt längre ned.
Kontrollpersonal och utrustning
Avdelningen för livsmedelskontroll har cirka 26 inspektörer räknat som årsarbetare för att
utföra kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Varje årsarbetare förutsätts utföra kontroll,
eller här till relaterat arbete, motsvarande 800-900 timmar per år. Enligt 2014 års riskklassning ska förvaltningen utföra cirka 19 800 timmar planerad kontroll under ett år, vilket innebär att det behövs cirka 23 årsarbetare för att utföra detta. Utöver detta utför förvaltningen extra offentlig kontroll, registreringar och godkännanden. Myndigheten ska dessutom
handlägga klagomål samt ge råd och information. Övriga arbetsuppgifter beräknas utföras
av 3 årsarbetare.
Utöver dessa 26 årsarbetare har avdelningen 2 årsarbetare i form av två enhetschefer.
Vi bedömer att behovet för 2015 är det samma som för 2014.
Centralt på miljöförvaltningen finns tillgång till stöd inom områdena juridik, ekonomi,
administration, kommunikation, personal och IT.
För att tillgodose myndighetens opartiskhet får all personal skriftligen redogöra för eventuella bisysslor, som måste godkännas av direktören. Förvaltningen har också skriftliga rutiner för hur vi hanterar jävsituationer och risken för mutor.
Kyl- och frysutrymme finns för förvaring av prover och provtagningsutrustning samt eventuella mindre beslag. Vid beslag av större partier måste utrymme hyras. Utrymme för förvaring av skyddskläder finns. Termometrar, kameror, ficklampor och liknande finns.
Kompetenskrav och utbildning
Inspektörerna har högskoleutbildning som är relevant för kontrollområdet. Befintlig kompetens motsvarar behovet.
Generell kompetensutveckling sker genom deltagande på Livsmedelsverkets kurser, specialanpassade kurser från annan extern utbildare samt egenproducerade utbildningar. Dessutom sker kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker både internt och
externt (se separat kapitel om samordning). En stor del av kompetensutvecklingen sker genom regelbundna och strukturerade samtal i mindre grupper inom varje enhet. Samtalen
sker oftast tillsammans med ansvarig chef. Kompetensen hos enskilda medarbetare utvärderas i medarbetarsamtal två gånger per år utifrån en strukturerad modell. Vid behov görs en
individuell kompetensplan.
4.5 Objekt
Miljöförvaltningen har kontrollansvaret för drygt 4500 verksamheter. Det är t.ex. livsmedelsindustrier, restauranger, butiker, caféer, pizzerior och snabbmatsrestauranger, storhushåll, lager, grossister, matmäklare m.m.
Footer
14(18)
4.6 Kontroll och resursbehov
Flerårig nationell kontrollplan
I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns
bland annat på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se.
Finansiering av kontrollen
Kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras genom avgifter. Årlig kontrollavgift tas ut
från kontrollobjekten för att finansiera den planerade kontrollen. Avgiftens storlek baseras
på kontrollbehov som fastställs utifrån den risk som finns hos respektive verksamhet och
fastställd timtaxa. Kontrollbehovet fastställs med hjälp av Livsmedelsverkets vägledning
"Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter". Hänsyn tas
till vilken typ av hantering som förekommer, storlek på verksamheten, om verksamheten
vänder sig till känsliga konsumenter samt den erfarenhet miljöförvaltningen har av hur verksamheten bedrivs. Dessutom finns ett kontrolltidstillägg för att myndigheten ska kunna kontrollera hur verksamheten arbetar med spårbarhet, märkning och presentation av livsmedel.
Under 2011 har Livsmedelsverket lämnat en vägledning i planering av offentlig kontroll.
Där tydliggörs vad kontrolltiden ska täcka, vad som bör ingå i timtaxan samt vad som måste finansieras via anslag. I den kontrolltid som tilldelas varje verksamhet ska tid för besök
på plats ingå, inklusive förberedelse och efterarbete för den specifika verksamheten.
Lagstöd är förordning (SFS 2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel samt
taxa för prövning och offentlig kontroll inom områdena livsmedel och foder (Kf 2007-1122, § 14 handling 2007 nr 142). Timtaxan är beräknad enligt principerna i förordning (EG)
nr 882/2004 om offentlig kontroll.
Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera uppföljning av bristande efterlevnad enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004.
Förberedelse i form av planering av inspektioner, planering av verksamheten, utveckling av
rapportmallar, restid, administration m.m. ska finansieras via timtaxan. Det som inte kan
finansieras via avgifter är råd och information till företag och privatpersoner, obefogade
klagomål, tid för hantering av överklagningsärenden, matförgiftningsutredningar och samverkan. Detta måste istället finansieras med skattemedel.
Tabell 4 Livsmedelskontroll
Typ av kontroll och antal timmar
Livsmedelskontroll
Planerat
2014
Bedömt
Differens
Bedömt
behov 2015
behov 2016
Bedömt
behov 2017
19800
19800
0
19800
19800
Godkännanden och registreringar
600
600
0
600
600
Extra offentlig kontroll (oplanerade
återbesök, klagomål, matförgiftningar)
2000
2 000
0
2 000
2 000
22 400
22 400
22 400
22 400
Summa timmar
Footer
15(18)
4.7 Organisation och utförande av kontrollen
Professionellt kommunikationsarbete
För att bli framgångsrika i vårt kontrollarbete behöver vi arbeta professionellt med vår
kommunikation. Det ska vara lätt för göteborgare och verksamhetsutövare att förstå varför
vi utför kontroll, samt varför vi har synpunkter och krav. När vi kommunicerar ska vi uttrycka oss på ett enkelt sätt såväl i tal som i skrift. Vi utgår från principerna i arbetet med
”klarspråk”
Vårt professionella kommunikationsarbete ska leda till att vi arbetar än mer effektivt. Det
innebär att vi planerar vår kommunikation så att den stöder våra mål med kontrollen. Det är
ett förhållningssätt i den vardagliga planeringen av kontrollen men även en integrerad del i
avdelningens verksamhetsplanering, uppföljning och analys.
Registrering och godkännande av kontrollobjekt
Alla som ska bedriva livsmedelsverksamheter ska registrera sin verksamhet hos kontrollmyndigheten. För främst vissa industriella anläggningar krävs istället ett godkännande.
Krav för godkännande respektive registrering finns i livsmedelsverkets föreskrifter
(LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Livsmedelsverkets vägledningar används som
stöd i arbetet.
Registervård sker löpande i och med fakturautskick och i samband med kontrollbesök.
Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll
Prioritering mellan kontrollobjekt sker baserad på risk- och erfarenhetsklassning varvid
Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning
av kontrollavgifter används.
Riskklassen avgör det årliga kontrollbehovet i timmar för varje enskilt objekt. Enligt Livsmedelsverkets riskklassificeringsmodell kan antalet timmar ligga i intervallet 0,5-51. Vid
behov kan antalet timmar justeras.
Extra offentlig kontroll görs hos livsmedelsföretag som inte lever upp till kraven i lagstiftningen och där kontrollmyndigheten måste göra kontroller eller andra åtgärder utöver de
planerade. Klagomål eller anmälningar om matförgiftning som visar sig befogade är också
exempel på tillfällen då extra offentlig kontroll utförs.
Livsmedelskontrollen ska finansieras fullt ut av avgifter från livsmedelsföretagen.
Utredning av matförgiftningar (smittskydd) och klagomål som inte är befogade eller inte
kan härledas till någon verksamhet måste dock finansieras med skattemedel. Beräknat behov 2014 är 800 timmar. Vi tror att det behovet gäller även för kommande år.
Rutiner för utförande av kontroll
Som grund ligger vägledningar framtagna av Livsmedelsverket. Vid kontrollerna används
checklistor baserade på Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll. I verksamhetssystemet, Miljöreda, finns mallar för olika typer av beslut och liknande. Det finns också
blankettset med mallar för förbud som kan fyllas i på plats vid inspektionstillfället. I ett
fåtal fall finns interna rutiner för arbetets utförande då vägledningar och andra dokument
från Livsmedelsverket inte är tillräckliga. Dessa finns i databaser som samtliga inspektörer
har tillgång till.
Arbetssättet vid kontrollerna är baserat på revisionsmetodik och en blandning av föranmälda och oanmälda besök, där antalet oanmälda besök utgör en övervägande del. Vid klagomål och utredning av matförgiftning är kontrollen oftast oanmäld. Dessutom genomförs
Footer
16(18)
olika typer av projekt. Provtagning som kontrollmetod används vid en del specifika objekt
samt vissa projekt.
Provtagning och analys
Alcontrol i Linköping är upphandlat laboratorium för livsmedelsanalyser. I specialfall kan
annat laboratorium anlitas som till exempel Livsmedelsverket eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt.
Provtagning sker dels inom ramen för så kallade riksprojekt som administreras av Livsmedelsverket, dels i egna projekt samt vid ordinarie kontroll när provtagning kan ge ett
mervärde. Provhantering sker med av laboratoriet tillhandahållen utrustning och enligt deras riktlinjer för varje typ av prov.
Rapportering av kontrollresultat
Kontrollresultat rapporteras årligen till Livsmedelsverket enligt krav i Livsmedelsverkets
föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter. Statistik till den årliga rapporteringen hämtas ur databasen i verksamhetssystemet Miljöreda.
Underlag för RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) rapporteras omgående till
Livsmedelsverket.
I uppföljningsrapporter och årsrapport redogör miljöförvaltningen för utfallet av kontrollarbetet, dels måluppfyllnad för nyckeltal dels mer generella bedömningar av effekten av kontrollen.
Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av tryckfrihetsförordningen
(1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla
myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om
dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar,
dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och andra skrivelser.
I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.
4.8 Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad
Kontrollmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. För att
kontrollen ska vara effektiv och få avsedd effekt så används sanktioner i form av föreläggande och förbud. Till grund för att sanktionerna används på ett rättssäkert och effektivt
sätt ligger Livsmedelsverkets vägledning om "Sanktioner i livsmedelslagstiftningen".
För att säkerställa att sanktionsåtgärder vidtas i rätt omfattning sker också en ständig dialog
och utveckling av kompetensen hos inspektörerna.
Allvarliga överträdelser av lagstiftningen lämnas också till åklagaren för utredning.
4.9 Uppföljning och utvärdering av kontrollen
Lokal uppföljning och utvärdering
Genom uppföljningssamtal med varje inspektör görs en uppföljning av hur man följer planeringen under året. Internt sker gruppsamtal för att koordinera vårt sätt att arbeta. Saminspektioner förekommer liksom att enhetschef deltar vid enstaka tillfällen.
Footer
17(18)
Förvaltningen har en plan för intern revision som togs fram 2010. För att få en säkrare uppföljning av hur rutiner och arbetssätt följs upp inom livsmedelskontrollen kommer vi att
införa detta i förvaltningens interna revision.
Allmän uppföljning av måluppfyllnad avseende kontrollverksamheten, presterade kontroller
och ekonomiskt läge sker minst fyra gånger per år på avdelnings- och förvaltningsnivå.
Regional och nationell uppföljning
Livsmedelsverket utför extern revision av kommunens livsmedelskontroll, liksom även
länsstyrelsen. Resultaten från dessa revisioner rapporteras till Livsmedelsverket som är
behörig myndighet att begära rättelse vid eventuell avvikelse.
På nationell nivå revideras den nationella livsmedelskontrollen av FVO (Food and veterinary office) som är EU:s organ för att kontrollera att livsmedelskontrollen genomförs enligt
lagstiftningen i samtliga EU-länder.
Utvärdering
Utvärdering av kontrollens effekter sker i samband med uppföljnings- och årsrapporter.
Kundundersökningar sker i stadens regi i samarbete med GR-regionen och Stockholmsregionen, men också genom enkäter, telefonintervjuer, möten och liknande där branscher,
verksamhetsansvariga och enskilda företagare kan göra sin röst hörd.
4.10 Beredskap
Beredskapsplan och annat relevant stöd för förvaltningen finns publicerad på intranätet.
Footer
18(18)
