Om Jesus
samtalshandledning
av stefan klint
Inledning
Jonas Gardells bok Om Jesus påminner lite om en deckare, där
författaren bit för bit rekonstruerar bilden av människan Jesus
bakom årtusenden av teologiska övermålningar. Det är en
spännande och bitvis hissnande resa tillbaka till kristendomens
ursprung som läsaren tas med på. Det tog Jonas Gardell tolv
år att skriva boken och på s 349 skriver han, att sökandet efter
den historiske Jesus kom att förändra hans egen tro i grunden.
Innan du går med i en samtalscirkel kan det därför vara på sin
plats att du ställer dig frågan, hur mycket du själv är beredd på
att låta din egen tro förändras…
Syftet med den här samtalshandledningen är att stimulera
reflektion och samtal i grupp om hur det du läser i Gardells
bok berör dig, ditt liv och din tro. För att underlätta samtalet
i grupp har jag delat in bokens kapitel i sex huvudavsnitt som
kan utgöra underlag för sex träffar. En grupp som träffas vid
sex tillfällen får ordentligt med tid för fördjupning i samtalet.
Har man inte den tiden föreslår jag att gruppen i stället träffas tre gånger, utifrån de mer övergripande teman som anges
nedan. Det går självklart att disponera samtalen på andra
sätt och fortfarande använda kommentarerna, frågorna och
övningarna i den här handledningen. Men här är de två förslag
som jag kommer att utgå ifrån:
Alternativ I: Sex träffar
1. Bakgrunden (kap. 1-5)
2. Jesus verksamhet (kap. 6-11)
3. Jesus budskap (kap. 12-17)
4. Passionshistorien (kap. 18-24)
5. Döden och uppståndelsen (kap. 25-28)
6. Efter Jesus (kap. 29-33)
Alternativ II: Tre träffar
A. Vem var han? (kap. 1-11)
B. Vad ville han? (kap. 12-24)
C. Vad betyder han? (kap. 25-33)
Vem kan ingå i en samtalsgrupp? Det enda kriteriet är att du
kommer med en öppen och generös attityd och en respekt för
att människor känner, tror och tänker annorlunda än du själv.
Detta är viktigt för att alla i gruppen ska känna sig trygga och
samtalet ska kunna gå på djupet. Därutöver finns inga särskilda
kvalifikationer. Tvärtom ger en mångfald av livssituationer, förkunskaper och åsikter goda förutsättningar för ett spännande
samtal. Kristen eller ickekristen, kyrklig eller okyrklig, troende
eller tvivlande, övertygad eller osäker, det spelar ingen roll så
länge den öppna attityden och respekten finns där. Syftet med
samtalet är att vi ska lära av varandra och tillsammans utvecklas som människor.
Behövs det en särskild samtalsledare? Det beror på sammanhanget, på gruppens storlek och deltagarnas erfarenhet. Ofta
kan det vara bra att någon har ett särskilt ansvar för att driva
samtalet framåt, att se till att alla kommer till tals och att allas
åsikter respekteras. I början av första träffen behöver gruppen,
utöver att presentera sig för varandra, komma överens om vilka
regler som ska gälla för samtalet, t.ex. att man lyssnar upp-
2
märksamt, att man inte avbryter den som talar, att man tror
att man själv har något att komma med etc. Ta det som en god
vana att upprepa samtalsreglerna i början av varje ny träff.
Jag vill lyfta fram två rättigheter som du har som deltagare i
en samtalsgrupp. För det första: rätten att provtycka. Tillåt dig
själv och andra att testa tankar även om de inte är färdiga. Du
har alltid rätt att ändra dig. För det andra: rätten att vara personlig. Gardells bok rymmer historiska resonemang men också
litterära fantasier, markerade med kursiv stil. Även i samtalsgruppen kan det vara en väg till viktiga insikter om deltagarna
vågar dela sina fantasier med varandra. Jonas Gardell beskriver
även personliga erfarenheter i sina texter. En utmaning för er
i gruppen är att skapa ett samtalsklimat där deltagarna visar
varsamhet mot varandra så att den som vill vara personliga
vågar vara det.
Inför varje träff har deltagarna i uppgift att läsa de aktuella
kapitlen, skriva ner tankar och frågor som dyker upp och gärna
reflektera kort över frågorna i handledningen. Det följande
är ett förslag på hur en träff kan läggas upp (en träff bör vara
minst 90 minuter inklusive fika, utöver Gardells bok och egna
anteckningar kan det vara en god idé att ta med sig en Bibel):
Börja med en inledande runda då varje deltagare kort får dela
något intryck från sin läsning utan att bli avbruten. Antingen
går man laget runt eller så kan ordet växla fritt. Den som talar
kan hålla i ett föremål, t.ex. en ”talarsten”, som markerar att
ingen annan får avbryta. När alla delat en inledande tanke,
erfarenhet eller fundering behöver deltagarna enas om vilka
kapitel eller ämnen som ska diskuteras i första hand under
träffen. Notera ämnena. Därefter är ordet fritt. En god regel är
att det är tillåtet att be om klargöranden eller dela en personlig reflektion efter andras inlägg, men inte att ifrågasätta eller
kritisera andras iakttagelser eller åsikter. Till gruppens hjälp
innehåller handledningen korta inledande kommentarer,
förslag på samtalsfrågor och s.k. linjeövningar till de olika
kapitlen i Gardells bok.
De inledande kommentarerna är tänkta som en hjälp att hålla
den röda tråden genom boken. Om de känns överflödiga
struntar man i dem. Samtalsfrågorna ska ses som förslag och
som möjliga vägar in i samtalet om boken och om deltagarnas
erfarenheter och reflektioner. De angivna linjeövningarna kan
användas antingen som en igångsättare eller som ett avbrott
i samtalet om ett visst ämne. Poängen med en linjeövning är
att deltagarna utmanas att ta personlig ställning och, om man
så vill, motivera sitt ställningstagande för de andra i gruppen.
Övningen går till så att man tänker sig en linje eller skala i
rummet, där skalans respektive ändar representerar två alternativ. Samtalsledaren eller någon annan läser upp alternativen
och deltagarna i gruppen ställer sig på den plats på linjen, där
man just för stunden (obs.) upplever att man befinner sig på
skalan. Därefter är det fritt, men inte ett krav, att motivera sitt
ställningstagande.
Lycka till med samtalen!
Innehåll
A. Vem var han? .
. . . . . . . . . . . . . . . . 4
1. Bakgrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
kapitel 1: Jesus från Nasaret . . . . . . . . . . . . 4
kapitel 2: Du själv säger det . . . . . . . . . . . . 5
kapitel 3: En tjänares gestalt . . . . . . . . . . . . 5
kapitel 4: Mamzern Jesus . . . . . . . . . . . . . 5
kapitel 5: Landet han föddes i . . . . . . . . . . . 6
2. Jesus verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
kapitel 7: Fasta och frestelser . . . . . . . . . . . . 6
kapitel 8: Tiden är inne . . . . . . . . . . . . . . 7
kapitel 9: Följ mig . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
kapitel 10: Det skall inte tas ifrån henne . . . . . . 7
kapitel 11: Mirakelmannen . . . . . . . . . . . . 7
B. Vad ville han? . .
. . . . . . . . . . . . . . .
8
3. Jesus budskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
kapitel 12: Oren! Oren! . . . . . . . . . . . . . . . 8
kapitel 13: Guds rike . . . . . . . . . . . . . . . . 8
kapitel 14: Om Herren dröjer . . . . . . . . . . . 9
kapitel 15: Bjuden till bords av Jesus . . . . . . . . 9
kapitel 16: Jag kommit hem, jag vilsen var . . . . . 9
kapitel 17: Att vara fullkomlig . . . . . . . . . . 10
4. Passionshistorien . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
kapitel 18: Se vi går upp till Jerusalem . . . . . . 10
kapitel 19: Incidenten på tempelområdet . . . . . 10
kapitel 20: Myndigheternas reaktion . . . . . . . . 11
kapitel 21: Den sista måltiden . . . . . . . . . . . 11
kapitel 22: Judas Iskariot . . . . . . . . . . . . . . 11
kapitel 23: Gripandet . . . . . . . . . . . . . . . 12
kapitel 24: Man skall utlämna er åt domstolar . . 12
C. Vad betyder han?
. . . . . . . . . . . . .
12
5. Döden och uppståndelsen . . . . . . . . . . . . . 13
kapitel 25: Korsfästelsen . . . . . . . . . . . . . 13
kapitel 26: Begravningen . . . . . . . . . . . . . 13
kapitel 27: Uppståndelsen . . . . . . . . . . . . 13
kapitel 28: Förändringen . . . . . . . . . . . . . 14
6. Efter Jesus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
kapitel 29: Den inre fienden . . . . . . . . . . . 14
kapitel 30: Gör alla folk till lärjungar . . . . . . . 14
kapitel 31: Den utelämnade Jesus . . . . . . . . . 15
kapitel 32: Vårt behov av tröst . . . . . . . . . . 15
kapitel 33: Du är inte ensam, du är inte dömd . . 15
3
A. Vem var han?
kapitel 1-11
I den första tredjedelen av boken diskuterar Gardell inledningsvis utgångspunkterna
för sin historiska undersökning av vem Jesus var. Därefter tecknar han en bild av
Jesus uppväxt och religiösa verksamhet mot bakgrund av den omgivande judiska
men också grekisk-romerska kulturen.
1. Bakgrunden
kapitel 1-5
kapitel 1: Jesus från Nasaret
samtalsfrågor
Vilken var din egen bild av Jesus innan du började läsa
Gardells bok? Tror du att din bild kommer att ändras genom
läsningen?
Vad fick du lära dig om Jesus som barn? På vilket sätt har
din föreställning om honom påverkats sedan dess?
Vad känner du inför kapitlets bild av den historiske Jesus
som fattig och obildad?
I bokens första kapitel redogör Jonas Gardell för bakgrunden
och förutsättningarna för undersökningen. Han skriver att
hans egen förförståelse av Jesusgestalten har färgats av hans
kristna tro och frikyrkliga uppväxt. I boken blandar Gardell
redogörelser för den historisk-kritiska Jesusforskningens
resultat med egna personliga tolkningar av vad Jesus person
och budskap betyder i dag. Läsaren behöver alltså vara uppmärksam på när författaren talar främst som historieforskare
och när han talar i första hand som troende (även om den
ena rollen inte kan skiljas helt från den andra).
linjeövningar
Jag är säker på att Jesus har funnits. Jag tror inte att Jesus
har funnits.
Jag tänker främst på Jesus … som Guds son som en vanlig
människa.
Historiker och bibelforskare Företrädare för den kristna
kyrkan … kan bäst uttala sig om vem Jesus var.
En viktig utgångspunkt i boken är att den historiske Jesus
från Nasaret inte är densamme som våra föreställningar om
Jesus, eller identisk med den Jesus Kristus som kyrkorna föreställer sig. I kapitlet skriver Gardell att Jesus sannolikt var
mer fattig, obildad och marginaliserad än vad vi vanligtvis
föreställer oss.
Berätta i inledningen av samtalscirkeln för varandra i
gruppen vilka föreställningar om Jesus ni kommer med och
vilken relation ni har till Jesusgestalten. Är era bilder främst
präglade av något religiöst samfund eller av andra inflytanden?
4
kapitel 2: Du själv säger det
I bokens andra kapitel diskuteras utgångspunkter och förutsättningar för forskningen om den historiske Jesus, t.ex:
• Nya testamentets texter är inte historiskt exakta redogörelser, utan teologiska tolkningar av historien. Författarna
till evangelierna är sannolikt inte ögonvittnen och deras
berättelser om Jesus är skrivna i ljuset av deras tro på den
uppståndne Kristus.
• Det litterära källäget är sådant att nästan alla moderna
forskningsresultat blir osäkra och tendentiösa. Även Jonas
Gardells tolkning av Jesusgestalten är just det, en subjektiv
tolkning.
• Genom olika historisk-kritiska metoder och kriterier kan
forskarna uttala sig om vissa Jesustraditioner som mer
ursprungliga och äkta än andra.
samtalsfrågor
Hur viktigt anser du att det är för den kristna tron om
evangelierna nedtecknades av ögonvittnen eller inte? På
vilket sätt är det viktigt eller oviktigt?
Jonas Gardell skriver att Jesus aldrig, vad man vet, påstod
sig vara Gud (s 28), eller att ingenting tyder på att han ville
grunda en ny religion (s 30). Vad tänker du om de påståendena?
linjeövningar
Påståendet att det inte går att nå en objektiv kunskap om
vem Jesus var … gör mig bekymrad gör mig ingenting.
Jag uppfattar evangelierna … som historiska ögonvittnesskildringar
som fromma legender.
Gardell betonar i sammanhanget att vi inte kan luta oss mot
religiösa auktoriteter, utan att vi själva bär ansvar för såväl
frågorna som de svar vi formulerar.
kapitel 3: En tjänares gestalt
samtalsfrågor
Vad är poängen, som du ser det, med evangelisternas berättelser om Jesus födelse?
Vilken bild har du av Maria, Jesus mor? Vad känner du
inför skildringen av Maria i Markusevangeliet, som Gardell
lyfter fram i kapitlet?
Här börjar Gardell sin kronologiska genomgång av Jesus liv
och karriär. I redogörelsen för födelse- och barndomsberättelserna i Matteus- och Lukasevangeliet ifrågasätter han flera
traditionella kristna föreställningar. Enligt de äldsta traditionerna i Nya testamentet blev Jesus Guds son först i och med
uppståndelsen från de döda (Paulus), eller i samband med
dopet i Jordan (Markus). Och Jungfrufödelse är inget unikt
kristet utan ett ganska vanligt motiv i antika legender om
hjältar och halvgudar.
linjeövningar
En bokstavlig tro på jungfrufödelsen är av avgörande betydelse är inte av avgörande betydelse för kristen tro.
De många motsägelserna i evangeliernas uppgifter om Jesus
skapar en intressant mångfald av tolkningar är bara skenbara motsägelser.
Bibelns berättelser bör i allmänhet tolkas symboliskt bokstavligt.
Till bilden av den historiske Jesus som marginaliserad och
utstött fogar Gardell även möjligheten att Marias son i själva
verket var född utanför äktenskapet. I slutet av kapitlet
redogör han för sin egen symboliska tolkning av födelse­
berättelsernas budskap.
kapitel 4: Mamzern Jesus
samtalsfrågor
Hur tänker du om Jesus uppväxt? Om han hade en speciell
eller unik relation till Gud, hur gick det till när han själv blev
medveten om det? (Fria fantasier kan vara en tillgång här.)
Vilka känslor hos dig väcker Gardells personligt färgade bild
av Jesus som ett mobbat barn?
Gardell inleder med att summera sin personliga tro på
inkarnationen, dvs. den kristna läran att Gud blev människa
i Jesus. Därefter återgår han till ett historisk-kritiskt förhållningssätt och tecknar en bild av Jesus uppväxt som mamzer,
ett barn med oklar härkomst. Gardell ger här en möjlig
psykologisk förklaring till Jesus förhållningssätt som vuxen
till utsatta människor av alla slag, och till hans längtan efter
”Guds rike”.
5
kapitel 5: Landet han föddes i
linjeövning
En människas uppväxtförhållanden … präglar för alltid
hennes framtida tänkande och beteende behöver inte
påverka hennes framtida tänkande och beteende nämnvärt.
Gardell avslutar sin bakgrundsteckning med en beskrivning
av den omgivande judiska och grekisk-romerska kulturen,
det politiska och religiösa sammanhang som Jesus verkade i.
Vid kapitlets slut står Jesus hos Johannes döparen vid
Jordanflodens strand, i början av sin offentliga gärning.
överkurs
Kapitelrubriken är möjligen en anspelning på Tomas Anderson Wijs låt ”Landet vi föddes i”, från skivan Ett slag för dig
(2000). Om det är möjligt kan ni lyssna på låten i gruppen
och samtala om vad ni känner inför texten.
samtalsfrågor
På vilket sätt är kunskaper om politiska och religiösa förhållanden på Jesus tid viktiga för tolkningen av hans person och
budskap?
Vilka politiska och religiösa förhållanden i din egen samtid
kan du se som avgörande för hur din egen tro (på Gud, på
människan, på framtiden) har utformats?
2. Jesus verksamhet
kapitel 6-11
kapitel 6: Du är min älskade son
Jonas Gardell inleder kapitlet med att berätta om minnen
från sitt eget dop som tonåring i en baptistförsamling.
Därefter beskriver han hur Jesus dop tolkas och återges på
olika sätt av evangelisterna. Jesus framstår i texterna som en
lärjunge till Johannes döparen, en lärjunge som valde att gå
sin egen väg.
samtalsfråga
Vad är det som enligt Gardell gör att evangelisterna uppfattade Jesus dop som något närmast genant, som behövdes
tonas ner?
linjeövning
Det kristna dopet är … mycket viktigt för mig
tigt för mig.
totalt ovik-
kapitel 7: Fasta och frestelser
Att Jesus inledde sin karriär med en 40 dagars förberedelsetid
i öknen och att han kallade 12 lärjungar kan tolkas antingen
som ett historiskt faktum hos en symboliskt medveten
Jesus, eller som evangelisternas senare konstruktioner och
tolkningar av Jesus betydelse som uppfyllare av Guds löften
till det judiska folket. När vi tolkar evangelierna måste vi
ta hänsyn till att dessa två nivåer – den historiske Jesus och
evangelisternas tolkningar av hans betydelse – alltid är sammanblandade i bibeltexterna.
Jonas Gardell ger en alternativ psykologisk tolkning av ”den
messianska hemligheten”. Tänk om Jesus identitet var en
hemlighet även för honom själv, att han endast långsamt och
gradvis förstod vem han var?
samtalsfrågor
Varifrån kommer ondskan? Vad är det som gör att den växer
och hur – om alls – kan ondskan övervinnas?
Måste man tro på en himmel och ett helvete för att vara
kristen? Vad tror du själv om livet efter detta?
Vilka paralleller går det att dra mellan Jesus till en början
dolda identitet och varje människas sökande efter sin egen
identitet?
Gardell skriver även att vi måste ta hänsyn till att Jesus delade sin samtids förvetenskapliga världsbild där jorden ansågs
platt, där Gud och änglarna bokstavligt tänktes bo ovanför
himlavalvet och där djävulen opererade med underjorden
som bas. Jesus uppfattades sannolikt av sin samtid som en
exorcist.
linjeövningar
Jag tror … att djävulen är en verklighet absolut inte på
någon djävul.
Om Jesus hade en världsbild som är felaktig enligt vårt sätt
att se … känns detta svårt att acceptera känns detta naturligt för mig.
Att tro på Gud … handlar mycket om att upptäcka vem
man själv är handlar om något annat än ökad självinsikt.
En egenhet i det äldsta evangeliet (Markus) är att Jesus inte
låter någon avslöja att han är Messias. Bibelforskare har
tolkat detta som evangelistens försök att förklara varför den
uppståndne Jesus som kyrkan bekände som Messias, inte
själv hade gjort anspråk på att vara Messias under sin livstid.
6
kapitel 8: Tiden är inne
Till Jesus världsbild hörde en stark övertygelse om att den
här världen mycket snart skulle gå under, och att Gud skulle
upprätta ett helt nytt rike på jorden där allt skulle vara
annorlunda. En sådan världsbild brukar kallas apokalyptisk
(gr. apokalypto, ”uppenbara”) eller eskatologisk (gr. eskaton,
”slutet”). För Gardell är det uppenbart att Jesus var en eskatologisk profet i Johannes döparens efterföljd och att hans
budskap först och främst handlade om det nära förestående
”Guds rike”.
samtalsfrågor
Vilka politiska eller religiösa rörelser i modern tid har
präglats av en apokalyptisk tro på en dramatisk historisk
omvälvning och ett stundande lyckorike?
Jesus varnade sina lärjungar för att samla skatter på jorden
(Matt 6:19-21). Är de orden relevanta i dag? För vem och på
vilket sätt?
linjeövning
Jag tror … att människan kommer att finnas på jorden
under en oöverskådlig framtid att människans dagar på
jorden är räknade.
kapitel 9: Följ mig
Kapitlet handlar om de människor som först valde att följa
Jesus. Liksom deras mästare hörde de framförallt till de lägre
samhällsklasserna. Gardell visar att det sannolikt var fråga
om många olika grupper som omväxlingsvis kunde beskrivas
som ”de tolv”, ”lärjungarna” eller ”apostlarna”. Åtminstone
de båda senare grupperna inkluderade både män och kvinnor.
samtalsfrågor
Vad tänker du om de krav som Jesus ställer på sina lärjungar
i evangelietexterna?
Vad kan det innebära att vara en lärjunge till Jesus i vår tid?
kapitel 10: Det skall inte tas ifrån henne
Avsnittet om kvinnorna i urkristendomen är ett viktigt kapitel ur flera aspekter. Gardell visar att kvinnornas betydelse
i den första kristna rörelsen var större än vad bibeltexterna
först tycks ge vid handen. Inser man detta legitimeras ett
historisk-kritiskt förhållningssätt till Bibeln, dvs. att det kan
finnas behov av att tränga bakom bibeltexternas tendentiösa
framställningar för att komma åt den historiska sanningen.
Att Jesus ofta vände sig till kvinnor, som var politiskt och religiöst omyndiga i den samtida kulturen, förstärker bilden av
en Jesus som spränger alla gränser för mänsklig gemenskap.
samtalsfrågor
I vilken grad präglades den första Jesusrörelsen av jämställdhet mellan män och kvinnor? På vilka texter eller traditioner
grundar du din åsikt?
Hur kommer det sig att kvinnornas roll i urkristendomen
inte getts större utrymme i de äldsta kristna texterna?
Bibeltexterna nämner inget om Jesus sexualitet. Vad beror
det på och vad tänker du om detta? (Gardell diskuterar inte
den frågan, men den kan vara intressant ändå.)
I slutet av kapitlet introducerar Gardell ett tema som han
senare utvecklar och fördjupar i boken. Att tro handlar om
att ta ställning mellan olika gudsbilder. Exempelvis mellan
en Gud som ger ett lägre värde åt kvinnor eller homosexuella
och en Gud som alltid står på de utsattas sida.
linjeövningar
Kristendomen är en religion … som effektivt bidragit till
kvinnors befrielse som präglats av förtryck mot kvinnor.
En troende människas syn på t.ex. kvinnors eller homosexuellas rättigheter … har alltid med den personens gudsbild att
göra har inte nödvändigtvis med gudsbilden att göra.
kapitel 11: Mirakelmannen
I kapitlet skriver Gardell att förmågan att utföra underverk
inte var något som gjorde Jesus unik i hans samtids ögon.
Den tidens människor var betydligt mer öppna för övernaturliga mirakler än vad vi är idag med vårt vetenskapliga
synsätt. Gardell hävdar att syftet med Jesus underverk inte
var att bevisa att Jesus var Guds son, utan att a) visa att allt
är möjligt för den som tror och b) visa att Jesus budskap om
Guds rikes närhet var sant.
samtalsfråga
Hur tolkar du själv Bibelns berättelser om Jesus underverk?
linjeövningar
Jag tror att det finns … många övernaturliga fenomen som
vetenskapen inte kan förklara en naturlig förklaring till
det mesta som kallas ”övernaturligt”.
Jag håller med Jesus om att allt är möjligt för den som tror.
Jag håller inte med Jesus om detta.
7
B. Vad ville han?
kapitel 12-24
I bokens mittdel diskuterar Gardell vad den historiske Jesus ville uppnå. I centrum för
Jesus budskap står hans radikala vision av Guds rike, där alla är välkomna. Därefter
skildrar Gardell de sista dagarna i Jesus liv och händelseförloppet som ledde fram till
hans avrättning. Vad ville Jesus uppnå när han styrde sina steg mot Jerusalem?
3. Jesus budskap
kapitel 12-17
kapitel 12: Oren! Oren!
Den judiska lagen reglerade noggrant vad som skulle anses
som rent och orent. Det kunde handla om föda eller om
fysiska och psykiska åkommor. Gardell skriver att som troende jude hade Jesus en ”mer avslappnad attityd” till lagen,
och han bröt mot den vid upprepade tillfällen. När Jesus
rörde vid de orena gjorde han sig själv oren i religiös mening.
samtalsfrågor
Hur uppfattar du Jesus inställning till den judiska lagen?
Vilken betydelse anser du själv att religiösa lagar har eller
bör ha?
Vad uppfattar vi som ”rent” och ”orent” i det svenska samhället i dag?
linjeövning
När det gäller religion tycker jag det är viktigast med …
yttre religiös observans som gudstjänst, bibelläsning osv. inre
religiös relevans som moral, självbehärskning osv.
kapitel 13: Guds rike
samtalsfrågor
Matteusevangeliet tillskriver Jesus ett antal liknelser som
handlar om den väntande domen. Gardell beskriver människosynen i dessa liknelser som ”förfärlig” och gudsbilden
som ”futtig”. Urskiljandet mellan goda och onda, rättfärdiga
och orättfärdiga, utgör enligt Gardell ”ett av monoteismens
största problem” (s. 142-143). Vad tänker du om detta?
På en hemsida på Internet kritiseras Jonas Gardell för att
han i en predikan hävdat att Gud inte kräver att syndare
omvänder sig. Textens författare skriver: ”Egentligen är det
väldigt lätt för alla att förstå – till och med ett barn kan
förstå det – att en helig och rättfärdig Gud inte kan godta
synd, orättfärdighet och orenhet.” Vad tänker du om det
påståendet?
Gardell har tidigare betonat att Jesus budskap främst handlade om Guds rike. I det här kapitlet diskuterar han begreppet mer ingående. Han visar bl.a. att Jesus tal om riket är en
del av en apokalyptisk världsbild, influerad av Daniels bok
i Gamla testamentet. Här finns enligt Gardell ett problem,
nämligen att det nya riket inte omfattar alla. Där sker en
dom och en gallring.
Hur mycket av den apokalyptiska världsbilden övertog Jesus
och hur mycket modifierade han bilden av Guds rike?
I texterna finns en motsägelse i Jesus budskap om det
annalkande riket. Enligt vissa liknelser är Guds rike en fest
för alla, där syndarna bjuds in till de finaste platserna. Enligt
andra liknelser är riket öppet endast för ett fåtal utvalda
och rättfärdiga, syndare göre sig inte besvär. Gardell hävdar att motsägelsen tvingar oss att ta ställning – antingen
för gallrandets Gud eller för kärlekens Gud. Ingen neutral
ståndpunkt är möjlig.
linjeövningar
Jag tror att Jesus budskap handlade om att Guds rike står
öppet för alla, även för syndarna. Jag tror som Paulus att
”ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike” (1 Kor 6:9).
Är man kristen … bör man ta till sig allt som står i Bibeln
måste man välja bort de bibeltexter som inte stämmer med
bilden av Gud som kärlek.
Kapitlet rymmer även en litterär fantasi om Kain, Ismael,
Esau och Saul. Gardell ställer frågan om även Jesus på korset
var en av dessa ”av Gud förskjutna”? Innebär kors­fästelsen
rent av slutet på ”berättelsen om Gud som väljer ut och
ratar, som förbannar och förskjuter. Urskiljandets Gud.
Gallrandets Gud” (s. 150).
8
kapitel 14: Om Herren dröjer
Kristendomen var från början en apokalyptisk rörelse. Man
väntade ivrigt på Slutet som snart skulle komma – och man
hade fel. De nytestamentliga författarna tacklar detta på
olika sätt. Gardell framhåller att den lära som utvecklades
om att Jesus skulle komma tillbaka för att döma människorna till himmel eller helvete, knappast går ihop med Jesus
kärleksbudskap.
samtalsfrågor
Håller du med Jonas Gardell om att kristendomen utvecklat
läror, som innebär ett svek mot den historiske Jesus och hans
budskap? Kan du i så fall ge exempel?
Vad menar Gardell när han skriver (s. 171) att ”vi måste
omtolka Jesus för att överhuvudtaget kunna fortsätta att vara
kristna”? Håller du med honom?
Som vi sett i tidigare kapitel väljer Gardell medvetet att tona
ner de apokalyptiska traditionerna om Jesus, för att i stället
lyfta fram Jesus ursprungliga vision om Guds rike. På samma
sätt väljer han medvetet bort de yngre texter i Nya testamentet som talar om att slavar och kvinnor ska underordna sig
sina herrar, en syn som står i skarp kontrast till den radikala
livsstil och det jämställdhetsideal som präglade den äldsta
Jesusrörelsen.
linjeövning
Budskapet att människan lever i de yttersta tiderna … har
visat sig vara en lögn är alltid en sanning.
Att vara kristen utan att vara med i kyrkan … går bra
går inte i längden.
kapitel 15: Bjuden till bords av Jesus
I kapitlet framhålls Jesus sociala engagemang för utstötta
och nödställda. I praktiken visar Jesus sin uppfattning om
Guds rike genom att äta tillsammans med dem som av
omgivningen ansågs ovärdiga. Kanske är det signifikativt
att Jonas Gardell för första gången i boken talar om sig själv
som homosexuell, när han här skriver om sin egen upplevelse av nattvarden. För Gardell framstår nattvarden som ett
bespisningsunder ”utan åtskillnad och utan diskriminering”,
eller som en måltid där vi erkänner ”varandras rätt att leva”
(s. 181).
samtalsfrågor
Vilken betydelse har måltidsgemenskapen, rent allmänt, i
Sverige i dag?
Vad betyder nattvarden för dig?
linjeövning
Nattvarden är … en måltid för alla, utan åtskillnad och
utan diskriminering en helig handling för alla som är
döpta.
kapitel 16: Jag kommit hem, jag vilsen var
Ett viktigt tema hos de flesta profeterna i Gamla testamentet
och hos Johannes döparen var att människan först måste
omvända sig från sina synder, innan hon kan få ett rätt förhållande till Gud. Enligt Gardell var kravet på omvändelse
inte en del av Jesus ursprungliga budskap, utan ett senare
tillägg av kyrkan och den kristna teologin. Jesus evangelium,
”det glada budskapet”, handlade om Guds gränslösa kärlek
till alla människor. Guds rike stod öppet också för syndarna.
Oavsett om de omvänt sig eller inte.
samtalsfrågor
Vad innebär kristendomens ”glada budskap” enligt dig?
Vad innebär ordet ”synd” för dig?
Håller du med Jonas Gardell om att ”varje gräns vi sätter för
Guds kärlek är vår egen privata gräns, vår egen oförmåga till
kärlek” (s. 187).
linjeövningar
Jag tror att människan till sin natur är … mest god mest
ond.
Mellan Gud och människan … finns ett stort avstånd
finns inget avstånd.
överkurs
Ännu en gång anspelar kapitelrubriken på en låt. I det här
fallet ”Oändlig nåd”, psalm 231 i Den svenska psalmboken.
Läs texten eller ännu hellre sjung psalmen tillsammans och
samtala om vad orden betyder. Originaltexten ”Amazing
Grace” skrevs av John Newton, en engelsk slavskeppare som
blev präst i slutet av 1700-talet.
9
kapitel 17: Att vara fullkomlig
I kapitlet tecknar Gardell grunderna för en kristen etik.
Jesus krävde inte omvändelse, han krävde inte heller en
syndabekännelse av människorna han mötte. Däremot
krävde han att vi skulle förlåta varandra och förlåta varandra
allt, liksom Gud förlåter allt. Gardell berättar även kort om
synen på homosexualitet genom kyrkans historia och om sin
egen upplevelse av att vara homosexuell och kristen.
samtalsfrågor
Kan man förlåta allt? Ska man förlåta allt?
Hur ser du på syndabekännelsens plats i den kristna gudstjänsten?
Hur ser du på kyrkans förhållande till hetero- respektive
homosexualitet?
linjeövning
Jag anser att kyrkans förhållande till homosexuella präglas av
… tolerans intolerans. (Samtala om detta på ett respektfullt sätt och utgå inte från att alla i gruppen självklart är
heterosexuella.)
4. Passionshistorien
kapitel 18-24
kapitel 18: Se vi går upp till Jerusalem
linjeövning
Jag tror att evangeliernas skildringar av Jesus lidande och
död … överensstämmer med den historiska verkligheten
har präglats av en vilja att finna skeendet förutsagt av
Gamla testamentets profeter.
Här inleds bokens redogörelse för passionshistorien, Jesus
sista dagar i Jerusalem, med början i Jesus symboliskt laddade intåg i staden. På samma sätt som i evangelierna saktar
Gardells framställning upp och fokuserar mer på detaljerna
ju närmare korsfästelsen vi kommer. Inledningsvis ställer
Gardell frågan hur mycket av evangeliernas skildringar
som återger det faktiska skeendet – och hur mycket som är
evangelisternas tolkningar av skeendet utifrån profet- och
psaltartexter i Gamla testamentet.
överkurs
Kapitelrubriken anspelar på fastepsalmen 135 i Den svenska
psalmboken. Om det är möjligt, sjung psalmen tillsammans.
Samtala om hur textförfattaren Paul Nilssons bild av Jesus
stämmer överens med den bild som Jonas Gardell tecknar i
sin bok.
samtalsfrågor
Vad tror du att Jesus förväntade sig när han gick med sina
lärjungar till Jerusalem för sista gången?
Så som det skildras i evangelierna, vilken är den symboliska
innebörden av Jesus intåg i staden?
kapitel 19: Incidenten på tempelområdet
Gardell tolkar inte bara intåget i staden utan även tumultet
på tempelplatsen som en medvetet symbolisk handling av
Jesus. Händelsen har ofta tolkats som ett uttryck för Jesus
kritik av kommersialiseringen av templet som en helig plats.
Gardell uppfattar snarare Jesus agerande som en provokation
i syfte att snabba på ankomsten av Guds rike.
10
samtalsfrågor
Vilka likheter och skillnader finns mellan Jerusalems tempel
på Jesus tid och t.ex. kristna kyrkor i vår tid?
Vad betyder kyrkorummet för dig? Har du någon egen plats
som är helig för dig?
linjeövning
Berättelsen om Jesus lidande … berör mig mycket
mig inte så mycket.
berör
kapitel 20: Myndigheternas reaktion
I kapitlet ställer Gardell frågan varför Jesus dödades. Svaret
att det var för människornas synders skull ser han som
kyrkans efterhandskonstruktion, som ett sätt att hitta något
meningsfullt i Jesus meningslösa död. Gardells mer krassa
svar är att Jesus avrättades som en preventiv åtgärd av den
romerska ockupationsmakten. För säkerhets skull.
samtalsfrågor
Varför dödades Jesus, vad tror du själv?
Gardell antyder att Jesus inte dog för människornas synder.
Finns det andra sätt för en kristen att tolka korsfästelsen?
Gardell skriver att betydelsefulla människor sällan känns
igen av sin samtid. Vilka människor i vår tid kan komma
att uppfattas som mer betydelsefulla i framtiden än vad vi
i dag inser?
kapitel 21: Den sista måltiden
Gardell återvänder här till diskussionen om nattvardens
innebörd och jämför bl.a. riten med liknande måltider i
dåtidens mysteriekulter. Jesus uppfattade sannolikt måltiden
som en symbol för gemenskapen i det nya gudsriket. Tolkningen av nattvarden som ett offer för våra synder är enligt
Gardell en tradition, som först med tiden växte fram i den
kristna kyrkan.
samtalsfråga
Gardell betonar i sin bok nattvardens betydelse i det kristna
livet, men diskuterar nästan inte alls dopet som en kristen
rit. Varför är det så tror du?
linjeövning
Jag anser att … de religiösa riterna är på väg att spela ut sin
roll i Sverige i dag det finns ett ökat behov hos nutidsmänniskan att spegla sitt liv i religiösa riter.
kapitel 22: Judas Iskariot
Frågan om Judas roll i frälsningsdramat har alltsedan
Bibelns tid varit en kontroversiell fråga. I Jonas Gardells bok
framstår Judas öde som en nyckelberättelse, mot vilken vår
egen förståelse av Jesus liv och budskap prövas. Judas har av
kyrkan framställts som dömd för evigt. ”Helvetet är minnet utan makt att förändra”, skriver Jonas Gardell (s. 240).
Rymmer Jesus vision om Guds rike även förlåtelse för Judas?
Gardell svarar uttryckligen ja på den frågan och noterar att
Judas, enligt det äldsta evangeliet, sannolikt var närvarande
vid den första nattvardsmåltiden.
Evangelisternas skildringar av Judas svek verkar ha influerats av berättelser ur Gamla testamentet och hans person
blir tidigt, redan inom Nya testamentets pärmar, föremål
för legendbildning och svartmålning. Vilken var egentligen
relationen mellan Jesus och Judas? Vilka motiv drev Judas
att agera som han gjorde? Bibeln ger mycket lite information
och vi kan bara spekulera.
samtalsfrågor
Hur ser du på relationen mellan Jesus och Judas?
Vilka motiv kan Judas ha haft för sitt agerande?
Vad betyder Jonas Gardells ord ”Helvetet är minnet utan
makt att förändra”?
linjeövningar
Jag uppfattar Judas som … en svikare och en förrädare ett
offer för omständigheter som han inte kunde påverka.
Jag vill leva efter mottot ”det är aldrig för sent”. Det är
min övertygelse att man ibland måste acceptera att det är för
sent.
11
kapitel 23: Gripandet
Passionshistorien fortsätter och Gardell visar hur berättelserna om Getsemane innehåller litterära lån från fr.a. Andra
Samuelsboken. Han noterar även att samma grekiska verb
(paradidonai) i Nya testamentet används med olika svenska
översättningar om Judas som ”förråder” sin mästare, och om
Gud som ”utlämnar” sin son (Rom 8:32). Även Gud har en
del i det som sker.
samtalsfrågor
Martyrskapet, dvs. tanken att det är något positivt att dö för
sin tro, förekommer inte bara i vissa nutida riktningar inom
Islam, utan även i judiska och kristna traditioner.
Vad tänker du om detta?
I Johannesevangeliet har Jesus en helt annan attityd till och
kontroll över sitt lidande än i de andra evangelierna.
Vad tänker du om det?
När Jesus grips visar det sig att en av lärjungarna är beväpnad. Många judiska rörelser på Jesus tid propagerade för
väpnat uppror mot romarna. Var den ursprungliga Jesus­
rörelsen pacifistisk eller inte?
linjeövningar
För mig står ordet ”martyrskap” för något … negativt
positivt.
Kristendomen är som jag ser det … en pacifistisk religion
en religion som accepterar ett begränsat och rättfärdigt bruk
av våld.
En mångfald av ibland motsägelsefulla perspektiv i Nya
testamentet … är ett problem är en tillgång.
kapitel 24: Man skall utlämna er åt domstolar
Gardell är här inne på ett mörkt område i kristendomens
historia: antisemitismen. I kapitlet visar han att den anti­
judiska ideologin har sina rötter i de nytestamentliga
texterna. När evangelierna skrivs finns det en bitter konflikt
mellan den kristna kyrkan och den judiska synagogan som
färgar av sig på texterna. Det finns också ett behov att inför
den romerska myndigheten framstå som en självständig
rörelse, som aldrig haft något otalt med Rom och kejsaren.
samtalsfrågor
Vem bar den största skulden till att Jesus dödades? Var det
Judas som förrådde, lärjungarna som flydde, Gud som
utlämnade, den judiska myndigheten som hetsade eller den
romerska som fällde och verkställde dödsdomen?
Kapitlet innehåller en litterär fantasi om Jesus i Pilatus
fängelsehåla, med Guds ögon som blickar ner på honom som
ska offras. Vad känner du inför den texten?
linjeövning
Jag håller med
Jag håller inte med … om att religionskonflikter är den vanligaste orsaken till krig i världen.
C. Vad betyder han?
kapitel 25-33
I bokens sista del diskuterar Gardell upplösningen på Jesusdramat. Hur ska vi förstå
korsfästelsen – och vad var det egentligen som hände sen… Jesus uppståndelse hör inte
till historikerns område utan till den kristna trons. I de sista kapitlen reflekterar
Gardell över undersökningens resultat och hur vi kan tänka och tro om Jesus i dag,
i förhållande till den kristendom och den kyrka som bekänner hans namn.
12
5. Döden och uppståndelsen
kapitel 25-28
kapitel 25: Korsfästelsen
Gardell betonar att korsfästelsen som avrättningsmetod
handlade om förnedring – och att evangelisternas olika
skildringar av Jesus död influerats av gammaltestamentliga
texter. Försoningsoffret i Gamla testamentet blev i den
senare kristna teologin den dominerande modell som kom
att användas för att förstå meningen i Jesus död. Gardell
framhåller, som vi tidigare sett, att det finns andra möjliga
tolkningar av Jesus död på korset.
Mörkret som faller, förhänget i templet som rämnar, de döda
som står upp ur sina gravar – allt detta är tecken på att Guds
rike nu bryter in på jorden. Men korset är skam och nederlag, så uppfattar jag det Jonas Gardell skriver. Guds upplevda
frånvaro i det meningslösa. Det är den tomma graven som
är vändpunkten för tron på Jesus, som nu är Kristus. Det är
Miraklet. Signalen som återupptas (som Gardell kommer att
skriva senare i boken). Korset är inte ett offeraltare, det är ett
avrättningsredskap.
samtalsfrågor
Hur känner du inför Gardells skildring av Jesus död på
korset ”bortom önsketänkandet” (s.303)?
Vilka skildringar av Jesus död har gjort mest intryck på dig?
Bibeltexterna? Någon Jesusfilm? Gamla eller nya bilder ur
konsten? Vilken bild är mest sann för dig?
Hur tänker du om ”lidandets problem”? Om Gud är både
kärlek och allsmäktig, hur kommer det sig att världen är full
av lidande?
linjeövning
Jesus dog på korset … som ett syndoffer för att försona människan med Gud
som en uppenbarelse av Guds närvaro i
mörkret och meningslösheten.
Jag tycker mest om Jesus sista ord på korset … enligt Lukas:
”Fader, i dina händer lämnar jag min ande”
enligt
Markus: ”Min Gud, varför har du övergivit mig?”
kapitel 26: Begravningen
Gardells uppdrag att skriva om människan Jesus från Nasaret
är fullbordat i och med skildringen av den döda och misshandlade kroppen som hänger på korset. Vad som händer
därefter är texterna oeniga om och vi kan inte komma åt
skeendet med historisk-kritiska metoder. Fr.o.m. nu skriver
Gardell inte längre om den samme utan om en annan Jesus
– om trons uppståndne Kristus.
samtalsfråga
Gardell skriver att det inte är nödvändigt med en kropp och
en tom grav för att tro på Jesus uppståndelse. Vad tänker du
om detta?
linjeövning
Jag är mest intresserad … av den historiske Jesus
Kristus.
av trons
kapitel 27: Uppståndelsen
Händelserna på påskdagens morgon skildras ganska olika av
de olika evangelisterna. Men alla är överens om att det var
kvinnor – eller en särskild kvinna, Maria Magdalena – som
först såg och fick bära bud om Jesus uppståndelse. Männen
verkar ha haft lite svårare att tro, åtminstone i början. Sedan
berättas det att Jesus kommer till dem. Inte riktigt med en
fysisk kropp, utan mer som en andlig gestalt. Paulus möte
med den uppståndne Jesus sker i form av en vision.
samtalsfråga
Gardell skriver om den kristna tron på uppståndelsen:
”Jeshua från Nasaret vars kropp kanske åts av vildhundar
och skränande svarta kråkor eller lades i hast i en fattiggrav
sjunker åter undan i skuggorna medan vi med ryggen vänd
från honom väntar på den triumferande kungens återkomst”
(s. 317). Vad menar han tror du?
Gardell tolkar de första kristnas uppståndelsetro som en
förvissning om att Guds rike nu var här. Nu skulle allt ställas
på ända, de döda uppstå och Människosonen komma på
himmelens skyar, just så som Jesus lovat dem.
linjeövning
Den kristna tron på Jesus uppståndelse … betyder mycket för
mig
har jag svårt att ta till mig.
13
kapitel 28: Förändringen
I det här kapitlet summeras en av bokens genomgående
tankar, en av dess bärande huvudteser: Kristendomen
innebär till stora delar ett svek mot den historiske Jesus, mot
hans vision och hans budskap. En sådan kyrkokritik med
hänvisning till Bibelns texter och ursprungliga budskap kan
ses som ett uttryck för den protestantiska tradition, som går
tillbaka till reformatorerna och som Jonas Gardell verkar
inom.
samtalsfrågor
Vad tänker du om påståendet, att kristendomen innebär ett
svek mot den historiske Jesus?
Gardell skriver om sitt barndomsminne av ”Den befallande
konungen. En Jesus att vara lite rädd för” (s. 319). Känner
du igen den bilden av Jesus och i så fall varifrån?
linjeövning
Jag anser att kyrkan och kristendomen efter Jesus sakta
utvecklats … till det bättre
till det sämre.
Villkoret för att ta emot Guds förlåtelse är … att själv förlåta
att vara döpt. (Formuleringarna ansluter till det Gardell
skriver på s. 319-320).
Gardell kan även uttrycka sin tes på ett annat sätt, att den
Kristus som kyrkan förkunnar är en annan Jesus än den
Jesus som vandrade med sina lärjungar i Galiléen för 2000
år sedan. Den nye Jesus är inte längre fattig, han brys sig
mer om sig själv än om andra, han frånsäger sig inte längre
maktanspråk, han välkomnar inte längre alla syndare som
kommer till honom osv.
6. Efter Jesus
kapitel 29-33
kapitel 29: Den inre fienden
Gardell fördjupar här sin kyrkokritik och skriver om den
oenighet och splittring som genast infann sig i den första
kyrkan, och som inte har minskat utan snarare ökat sedan
dess. Kristna har, hävdar Gardell, ända sedan början lagt ner
betydligt mer energi på att bekämpa andra kristna än bekännare av andra religioner. Inte bara bekämpa utan också hata.
Gardell skriver om ”en urgammal kristen tradition om att
hata sin nästa” (s. 325).
samtalsfrågor
Jonas Gardell skriver (s. 325) om hatbrev och dödshot som
skickats till honom från kristna grupper. Vad tänker du om
detta?
Vad är orsaken till de många konflikterna och splittringen
inom kristendomen?
Vad känner du när du hör ordet ”kättare”?
Sådana tendenser rimmar illa med vad vi vet om den historiske Jesus agerande och budskap. Gardell betraktar därför
Jesusord som t.ex. Matt 7:21-23 som oäkta och som senare
tillägg av evangelisterna och den tidiga kyrkan.
linjeövning
Att en människa som kallar sig kristen utan att blinka kan
förbanna eller skada sin nästa … är totalt oacceptabelt är
inget att förundras över. Kristna är människor de med.
kapitel 30: Gör alla folk till lärjungar
som det står om i Galaterbrevet och som handlade om synen
på olika människor som rena eller orena. Är alla välkomna
till måltiden eller inte? Samma frågor som Jesus ställde till
sin samtid.
I kapitlet beskriver Gardell hur kristendomen med tiden
utvecklades som en egen religion i tilltagande konflikt med
judendomen och under tryck från den romerska myndigheten. Under de första decennierna var de Jesustroende en
del av judendomen. Men spänningarna mellan judar och
hedningar inom de Jesustroende församlingarna gjorde till
sist brottet med den judiska moderreligionen oundvikligt.
Gardell skriver om konflikten mellan Petrus och Paulus,
samtalsfråga
Vilken är din bild av Paulus person och betydelse för kristendomen?
14
kapitel 31: Den utelämnade Jesus
Som ytterligare ett belägg för att den kristna kyrkan vänt
sig bort från Jesus, att man t.o.m. aktivt försökt utelämna
honom, nämner Jonas Gardell den apostoliska trosbekännelsen. I denna den mest centrala kristna bekännelsetexten
saknas helt referenser till den historiske Jesus, hans gärningar
och hans budskap om Guds rike. Det är endast den himmelske frälsaren, trons Kristus, som är intressant. Eller som
Gardell skriver: Budbäraren har förvandlats till själva budskapet.
samtalsfrågor
Vilka känslor har du inför den apostoliska trosbekännelsen,
alltså den trosbekännelse som läses gemensamt i högmässan
och t.ex. på dop och konfirmationer?
I vilket syfte har Jonas Gardell skrivit sin bok tror du?
linjeövning
Jag uppfattar Jesus … främst som en budbärare
budskapet.
som själva
Gardell påminner emellertid läsaren om att också hans egen
framställning av den historiske Jesus är en konstruktion, som
präglats av hans egna syften och hans egen tro: ”Han är mina
föreställningars Jesus Kristus” (s. 338).
kapitel 32: Vårt behov av tröst
Gardell summerar här argumenten för den kanske mest
vågade tesen i hans bok: Jesus dog inte för våra synder.
Enligt Gardell är den kristna syndofferläran en efterhandskonstruktion som inte stämmer med vad vi vet om den
historiske Jesus verksamhet och budskap. Mer än så, den
går tvärt emot det mesta av vad Jesus gjorde och sa. I slutet
av kapitlet skriver Gardell mycket personligt om sin egen
tolkning av Jesus död på korset – och om sin tro på uppståndelsen.
samtalsfrågor
Vilka är argumenten som Gardell presenterar för sin tes, att
Jesus inte dog för våra synder? Håller du med honom?
Vilka konsekvenser skulle det få för kyrkan om det är sant
som Gardell skriver? Tänk på konsekvenserna för t.ex. synen
på det kristna dopet, på prästernas roll och på hela kyrkans
struktur.
Vad tänker du om Gardells egen tolkning av Jesus död och
uppståndelse?
linjeövning
Om vi skulle släppa tanken på Jesus som syndoffer, som Gardell
föreslår, skulle det … göra Jesus mindre göra Jesus större.
kapitel 33: Du är inte ensam, du är inte dömd
Jonas Gardell slutar sin forskningsresa och sin bok om Jesus
med ett kapitel om att tro. Tro i betydelsen känna tillit, inte
att tro på vissa läror. Återigen är Gardell mycket personlig
när han skriver om vad en sådan tro kan betyda för en
människa.
samtalsfrågor
Vad betyder det för Jonas Gardell att tro på Jesus? Känner du
igen dig i något av det han skriver?
Vad betyder det för dig att tro på Jesus?
***
Finns det andra kunskaper som du tillägnat dig själv eller
lärt dig av andra?
Vad tar du med dig från gruppens träffar och vad lämnar du
kvar?
Därmed är det dags att avrunda samtalscirkeln.
Avsätt ordentligt med tid för att dela med varandra vad ni
har lärt er under läsningen och samtalen. Fundera först
enskilt några minuter och skriv ner några stödord. Gå
därefter en runda och låt var och en, utan att bli avbruten,
besvara t.ex. följande frågor:
Avsluta samtalscirkeln med att önska varandra lycka till i er
framtida personliga och teologiska utveckling!
Hur har din bild av Jesus förändrats under samtalscirkelns
gång – och vad känner du inför den förändringen?
15
Grafisk form: www.tradreklam.se
Boken Om Jesus av Jonas Gardell, Bokförlaget Norstedts, finns att köpa hos olika återförsäljare
– bokhandel, bokklubbar eller på nätet.
Studiehandledningen har tagits fram av Sensus studieförbund och Stefan Klint.
Studiehandledningen finns i pdf-format hos Sensus studieförbund och får fritt kopieras till
studiegrupper i samarbete med Sensus. Kontakta Sensus på din ort.
www.sensus.se
16
