Omvärldsanalys 2016

Skellefteå
kommun
Omvärldsanalys 2016
Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa
Förord
För att kunna gå mot vår vision och driva utvecklingen i
riktningen mot fastställda mål är kunskapen om om­världen
väsentlig. Genom att följa hur omvärlden hela tiden förändras och hur andra agerar i olika situationer får vi tips på vad
vi kan göra för att lyckas så bra som möjligt. För att kunna
utvecklas på rätt sätt behöver vi ständigt fundera på vad
våra invånare värderar och vad som påverkar oss. Kunskapen om omvärlden hjälper oss att förenkla, förbättra och
förnya i rätt tid. I förlängningen handlar det om att skapa
en grund för olika medvetna handlingsalternativ med framtiden i sikte.
Samtidigt är det viktigt att välja vår egen väg framåt. Det
finns alltid en risk med att göra som alla andra och följa
de trender som är aktuella för stunden. Därför är det bra
att vi gör vår omvärldsanalys med ett tydligt Skellefteåperspektiv.
Omvärldsanalysen är också en viktig del i det fortsatta
arbetet med utvecklingsstrategin Skellefteå 2030. Som en
följd av förändringar i omvärlden kommer vi sannolikt att
behöva göra justeringar och anpassningar av utvecklingsstrategin under de kommande åren.
Årets omvärldsanalys beskriver en sammansatt värld där
allt snabbare förändringar ställer stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga. Det här året är
områdena klimat, miljö och hälsa i fokus. Ny teknik lyfts
fram som en möjlig lösning på flera av de utmaningar som
vi står inför. Framtiden är här.
Trevlig läsning!
Kristina Sundin Jonsson
Kommunchef
2
Innehåll
Förord .......................................................................................................................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ................................................................................................................................................................................................ 3
Uppdrag ....................................................................................................................................................................................................................... 4
Trendkarta .................................................................................................................................................................................................................. 4
1. Sammanfattning och rekommendationer ..................................................................................................................................................... 5
2. Världen i dag .......................................................................................................................................................................................................... 7
3. Det digitala samhället och teknikutvecklingen ............................................................................................................................................. 8
4. Fördjupningar om klimat, miljö och hälsa ..................................................................................................................................................... 9
4.1 Klimat .............................................................................................................................................................................................................. 9
Konsekvenser för Skellefteå .................................................................................................................................................................. 10
Tekniska lösningar inom klimatområdet ............................................................................................................................................. 11
4.2 Miljö .............................................................................................................................................................................................................. 12
Konsekvenser för Skellefteå .................................................................................................................................................................. 14
Tekniska lösningar inom miljöområdet .............................................................................................................................................. 15
4.3 Hälsa ............................................................................................................................................................................................................ 16
Konsekvenser för Skellefteå .................................................................................................................................................................. 17
Tekniska lösningar inom hälsoområdet ............................................................................................................................................. 18
3
Uppdraget
Årets omvärldsbevakning och analys har utgått ifrån de trender som under 2015 identifierades som viktiga
för Skellefteå kommun och hur de påverkar årets teman: klimat, miljö och hälsa. Du kan läsa mer om trenderna
i ”Omvärldsanalys för Skellefteå – med sikte på 2030” på hemsidan: www.skelleftea.se/omvarldsanalys
Den här rapporten innehåller fördjupningar inom temaområdena klimat, miljö och hälsa och behandlar frågan om
tekniken har lösningarna.
Vi som arbetat med årets analys är Skellefteå kommuns nätverk för strategisk omvärldsanalys. Har du frågor om
rapporten kan du kontakta Anna Wallström, kommunledningskontoret.
Trendkarta
Trendkartan beskriver förhållandet mellan de övergripande drivkrafterna, megatrenderna, de viktigaste
trenderna att möta och de trender som är viktiga att bevaka. Tio trender bedömdes under 2015 som
mycket viktiga att möta då de har stor påverkan på Skellefteås mål om 80 000 invånare år 2030.
Megatrender
Mycket viktiga
trender
Trender
att bevaka
Teknikutveckling
Ökad digitalisering i samhället
Individualisering
Ökad internationalisering
och global rörlighet
Hälsa – friskare och sjukare
än någonsin
Globalisering
Klimatförändring
Ökad urbanisering – globalt,
nationellt och lokalt
Åldrande befolkning i
Västvärlden
Ökad mångfald
Ökad osäkerhet och maktskifte i världen
Ökat fokus på livsmiljö och
boende
Förändrade behov inom
kompetensförsörjning och
utbildning
Ökat fokus på kommunikationer och infrastruktur
Klimat- och miljöförändringar
ökar medvetenheten
4
Ökat fokus på jämställdhet
Ökat intresse för upplevelser
Mer medskapande och
samverkan i samhället
1. Sammanfattning
och rekommendationer
Genom att bevaka vår omvärld, analysera den och försöka se framåt kan vi minska risken för överraskningar
och därigenom förbättra både beslutsfattande och
planering. Den årliga kommunövergripande omvärldsanalysen ska ge en gemensam kunskapsbas och samsyn i organisationen, inte minst viktig för att lyckas
väl i samband med prioriteringar och i det ständiga
förbättringsarbetet.
Årets rapport fokuserar på områdena klimat, miljö och
hälsa. Den beskriver en sammankopplad värld där förändringar sker snabbare än någonsin. Den beskriver också en
ökad geopolitisk osäkerhet där det är svårt att förutspå
åt vilka håll förändringar kommer att ske. Kommunens för­
måga att snabbt anpassa sig till dessa förändringar blir helt
avgörande för hur väl vi ska lyckas framöver.
Klimat, miljö och hälsa – globala frågor
Skellefteå påverkas inte enbart av direkta och lokala
effekter av förändringar i klimatet, utan också av hur vår
omvärld påverkas på olika sätt. Med dagens och fram­
tidens klimatförändringar ändras förutsättningarna. Mest
påtagliga kommer konsekvenserna för oss att bli inom
energisektorn, fysisk planering och bebyggelse, jord- och
skogsbruk, kulturarv samt vård och hälsa.
marna som en följd av förändrade kost- och levnadsvanor.
Situationen i Sverige, och i Skellefteå är tudelad, många rör
sig mer, äter och mår bättre, medan andra gör och känner
precis tvärtom. Hälsogapet mellan högutbildade och lågutbildade är tydligt. Den psykiska ohälsan ökar också, särskilt
hos unga människor.
Tekniken en del av lösningen
Teknikutvecklingen lyfts av många fram som en möjlig
lösning på flera av de utmaningar som identifierats ovan.
Alternativa energilösningar och förbättrad lagringsteknik
kan exempelvis hjälpa till i arbetet med klimat- och miljöutmaningar. Inom hälso- och sjukvården sker en omfattande
digitalisering som förbättrar och förenklar situationen för
både patienter och för personal. Många tror också att vi
med hjälp av smarta digitala lösningar kan förhindra att
vårdkostnaderna skenar i takt med en åldrande befolkning.
Samtidigt som teknik kan underlätta vår tillvaro på många
sätt, behöver vi kontrollera risken för ökade utsläpp,
bevaka den personliga integriteten, och så vidare för att
skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.
I andra delar av världen påverkas människor, djur och
miljö mer direkt av klimatförändringarna än vad vi gör nu.
Flera länder i Afrika och i Mellanöstern upplever minskad
ekonomisk tillväxt, fattigdom, högre risk för vatten- och
livsmedelsburna infektioner, krig med mera. Världens befolkning står samtidigt inför en rad hälsoutmaningar. Även
om många sjukdomar minskar, sprids sjukdomar i dag på
ett annat sätt än tidigare. Samtidigt ökar välfärdssjukdo-
5
Vad ska Skellefteå göra för att möta
förändringarna i omvärlden?
Ta tillvara teknikutvecklingens och digitaliseringens
möjligheter och potential i alla kommunala verksam­
heter.
Bättre planering och beredskap för att förebygga och
hantera framtida möjliga konsekvenser av klimatförändringarna och den ökande geopolitiska osäkerheten.
Satsa på hållbart byggande av bostäder med flera olika
alternativ och olika miljöer. Bygga konceptuellt med
nya energi- och klimatsmarta lösningar och kretslopps­
anpassat.
Underlätta satsningar på utvecklingen av alternativa
energilösningar i kombination med ny energilagringsteknik.
Fortsatt satsning på kollektivtrafiken och på hållbara
kommunikationer (Norrbotniabanan, E4, flygplatsen).
Ökad samverkan och utveckling av länstrafiken.
Ha en beredskap för att kunna ta emot, ge plats för och
nyttja ny innovativ teknik i vår infrastruktur och vardag
som hjälper oss att hantera utmaningarna. Vi har en
bra position för att kunna agera testyta för olika nya
lösningar.
6
Se till att fler miljötankstationer byggs och utvecklas
på fler platser i kommunen för laddinfrastruktur för
elfordon, tankställen för biogas och andra alternativa
framtida drivmedel.
Marknadsföra att vi kan erbjuda både tätort och natur,
utveckla Skellefteå som attraktivt för barn, utveckling av
kultur, utveckla den tätortsnära landsbygden, erbjuda
hållbara upplevelser.
Vara en attraktiv plats för utveckling av ”grönt” näringsliv och utveckla förutsättningarna för mer lokalt och
ekologiskt producerade livsmedel samt utveckla och
anpassa måltidsverksamheterna internt.
Rekrytera nya och behålla befintliga anställda – hantera
ökad sjukfrånvaro och möjliggöra för medarbetare att
återhämta sig.
Fortsätta satsa på en jämlik hälsa.
2. Världen i dag
Historiskt sett har vi i vår del av världen aldrig haft det
så bra som nu, och även i resten av världen får allt fler
ett ökat välstånd. Samtidigt befinner vi oss i ett skede
där allt från geopolitik, klimat och ekonomi till handel,
teknologi, kultur och värderingar kan leda till stora
förändringar på global nivå. Sällan har så många stora
förändringar sammanstrålat samtidigt, och dessa kan
komma att påverka våra livsvillkor.
De gränsöverskridande problem som berör hela Europ­a
kan närmast liknas vid en storm där olika skeenden
förstärker varandra. Trendanalysföretaget Kairos Future
förutspår att med en värld i kaos kommer nationer, företag
och individer att ägna sig åt självrannsakan, omprövning
och att försöka hitta nya lösningar på problemen. Vi kan
konstatera att när människor får det bättre ekonomiskt
ökar belastningen på jordens resurser och det riskerar att
på sikt förstärka och snabba på klimatförändringarna. Vi
konsumerar mer, äter mer, slänger mer och reser mer.
Samtidigt befinner sig andra delar av världen i kris, konflikt,
krig eller under terrorhot. Detta kan, enligt vissa forskare,
resultera i en ny folkvandringstid vi bara sett början på.
Klimatförändringarna spås förstärka den utvecklingen
om vi inte lyckas bromsa uppvärmningen eftersom stora
geografier runt om i världen blir obeboeliga. Vattnet blir
den nya oljan.
För att uppnå en hållbar utveckling krävs samspel mellan
en lång rad faktorer. Dessutom behövs kunskap i de länder
som står inför utvecklingssprång så att de kan utvecklas mer hållbart än vi gjort. Utmaningen för företag och
organisationer är nu att försöka förstå de genomgripande
förändringar som sker över hela världen och som inom
några år kommer att ändra förutsättningarna för verksamheter och marknader. Man behöver förstå vad som redan
i dag kan göras och fånga de mest centrala möjligheterna
medan tid är.
För Skellefteå gäller det att blicka framåt, ta tillvara möjligheter och möta de utmaningar vi kan komma att stå
inför – i synnerhet inom de områden som är viktiga för den
enskilde medborgaren.
Ökad individualisering och geopolitiska spänningar
Ökade geopolitiska spänningar har resulterat i ökad protektionism och nationalistiska strömningar i och mellan
olika länder. Det har försvårat och splittrat samarbeten
inom EU och mellan länder.
I vår del av världen lever vi ännu i ”Jakten på det perfekta
livet” med ökad individualisering som drivkraft. Den i sin
tur drivs på av den digitala utvecklingen och strävande
efter självförverkligande, vilket kan bli en stor utmaning
för klimatet, miljön och vår egen hälsa. Det rör alltifrån den
mat vi äter och den energi som vi förbrukar, till vad vi gör
med våra hushållsavfall och hur vi hanterar utsläppen från
industrier och våra transportmedel.
Vi kan konstatera att när
människor får det bättre
ekonomiskt så ökar belastningen på jordens resurser
och det riskerar att på sikt
förstärka och snabba på
klimatförändringarna.
7
3. Det digitala samhället
och teknikutvecklingen
En av megatrenderna är den accelererande teknik­
utvecklingen. Informationsrevolutionen har präglat de
senaste femton åren och gjort att vi kan kommunicera
enkelt och effektivt med varandra över hela världen,
att vi lättare kan välja var och hur vi ska handla, när vi
betalar räkningar, hur vi beställer resor med mera.
Även inom områden som transporter, bostäder och energi
har teknikutvecklingen varit en starkt bidragande faktor
till att skapa nya, smartare och effektivare lösningar. Vissa
forskare säger att vi förmodligen är den sista generationen
som skiljer på ”online och offline”.
Digitaliseringen är en stark trend som på många sätt
hänger ihop med andra trender, och som finns överallt i
våra liv. Enligt regeringens kansli för strategisk analys kommer digitaliseringen att transformera samhällets viktigaste
delar – tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demokrati. Den ökande, allt snabbare kommunikationen via internet gör att världen krymper. Samtidigt ökar
också konkurrensen mellan regioner och länder. Sociala
medier växer över hela världen och företag agerar på en
global marknad.
Utvecklingen av Internet of things (IoT) som handlar om
att tillvarata data från sensorer, enheter och produkter är
stark. Det kan röra sig om hur människor rör sig, värmemätning i hus, belastning på broar med mera. Alla levererar
data som sedan kan analyseras i molnet och generera ”big
data” för att skapa mönster som ökar vår kunskap. Appindustrin har i dag fler anställda än bilindustrin.
Både möjligheter och utmaningar
Det finns tendenser till trötthet och uppgivenhet inför den
ökade digitaliseringen (”snart sköter en dator ditt jobb”). Vi
kan uppleva utmaningar eller till och med hot i en utveckling som ändå upplevs som oundviklig. Många ser förstås
också möjligheter i digitaliseringen; nya, effektivare och
billigare sätt att utföra arbetsuppgifter med mera. Undersökningar visar att många välkomnar automatisering av det
som upplevs som ”tråkiga” arbetsuppgifter. Stiftelsen för
Strategisk Forskning har visat att automatisering ersatt
450 000 jobb under åren 2006–2011.
Det finns också stora skillnader i människors kunskap
om och tillgång till IT. I dag har vi en ökande klyfta mellan
människor som är digitala och uppkopplade, och de som
inte är det, eller inte har möjlighet att vara det.
8
Sverige har av tradition haft en stark position när det gäller
utveckling av ny teknik, men det är också en position som
ständigt utmanas.
Teknikutveckling och digitalisering kan innebära möjlig­
heter och utmaningar, positiva och negativa konsekvenser.
Att förutse och vara medveten om de möjliga negativa
konsekvenserna blir sannolikt allt viktigare. Det är inte
den tekniska utvecklingen av nya produkter och tjänster
i sig som innebär något negativt. En robot med artificiell
intelligens kan ha utvecklats i goda syften, men vad händer
när någon utvecklar robotar med helt andra syften? En
drönare kan användas till mycket bra saker, men även till
att bestyckas med vapen.
För Skellefteå gäller det att, i dialog med invånarna, satsa
på teknikutveckling och digitalisering som kan ge möjliga
lösningar på utmaningarna.
Utmaningarna för samhället är att i tillräcklig
snabb takt också sätta
upp spelregler för hur vi
får använda oss av nya
möjligheter.
4. Fördjupningar om klimat, miljö och hälsa
4.1 Klimat
Utvecklingen av klimatet drivs delvis av krafter som
står utanför människans kontroll. Under alla tider har
klimatet förändrats i olika riktning. Många forskare ser
i dag en stark koppling mellan ökade utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar som stigande temperaturer, orkaner, översvämningar, torka med mera.
Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som
forskarna förutspår kommer det att få mycket allvarliga konsekvenser för hela jorden såväl för människor
som för djur. Klimatförändringarnas effekter påverkar
alla länder, men särskilt hårt drabbas fattiga och sårbara länder som inte har resurser att anpassa sig till
förändringarna. Över 100 miljoner människor drabbas
varje år av översvämningar, orkaner och jordskred.
innefattar att världens länder gemensamt ska sträva efter
att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under
2 grader, helst under 1,5 grader, och att människors och
samhällens förmåga att anpassa sig till klimatförändringar
ska stärkas. Inom EU har länderna länge arbetat med att
öka andelen förnybar energi och detta har, enligt Euro­
stat, fördubblats under perioden 2004–2014. I topp ligger
Sverige som har 52,6 procent förnybar energi av den totala
energianvändningen i landet och vi har som vision att inte
ha något nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Däremot
reser svenskar mycket och konsumerar importerade produkter som inte är producerade klimatsmart i andra länder.
I och med detta bidrar svenskar indirekt till höga utsläpp av
växthusgaser.
En höjning av medeltemperaturen med 6 grader skulle
medföra att stora delar av världen skulle bli obeboeliga och
leda till hungersnöd och massimmigration. FN förutspår
att år 2050 kommer 40 procent av jordens befolkning att
lida av vattenbrist och det kommer att finnas 250 miljoner
klimatflyktingar. Det är inte bara klimatet som påverkas.
Hälsan påverkas av luftföroreningar och kostnaderna
för sjukvård relaterat till detta uppgår enligt OECD till 5
procent av världens BNP. Smittorisken av olika virus och
bakterier förutspås öka. Ett exempel är Zikavirusets nordligare utbredning.
Ökat intresse för vår del av världen
Samtidigt ser vi att intresset för vår del av världen – EU:s
arktiska region – ökar ekonomiskt och geopolitiskt. Den
ges ökad betydelse för en framtida hållbarare utveckling
och som framtida livsmiljö. Med smältande is i Arktis ser vi
också ökade spänningar om vilket lands kontinentalsockel
som Nordpolen och Arktis havsbotten tillhör. Orsaken är
intresset för framtida naturresursutvinning samt ökade
möjligheter till nya transportleder över Arktis.
Med ökat välstånd i världen och den ökade globaliseringen
ökar efterfrågan av exempelvis fler produkter, mer transporter, mer resande, fler bilar, maskiner och industrier. Allt
detta bidrar till att förstärka effekten av klimatförändringar.
Transport- och industrisektorn står för de största utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Internationellt har klimatfrågan uppmärksammats allt mer.
I april 2016 skrev ledare från 175 länder under Parisavtalet
om ett klimatavtal som ska träda i kraft år 2020. Avtalet
9
Konsekvenser för Skellefteå
Klimatförändringarna handlar för Skellefteå kommuns
del framför allt om att det förutspås bli varmare och
blötare, vilket kan leda till minskade energibehov i
samhället. Det finns länsvisa klimatanalyser som
baseras på olika scenarios gjorda av SMHI som visar
hur årsmedeltemperaturen kan komma att ändras i vår
region de kommande åren. Globalt får det, enligt FN:s
klimat­panel, mycket allvarliga konsekvenser för både
människa och natur om ökningen av jordens årsmedeltemperatur överstiger 2 grader.
Vegetationsperioden kommer att förlängas med cirka
en månad till i mitten av århundradet. Till år 2100 kan
den ha förlängts med över två månader. Perioden
med snö blir 1–2 månader kortare, vilket ger möjlighet
till ökad produktion från areella näringar, jord- och
skogsbruk.
Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer i
slutet av århundradet att vara runt 10–40 procent mer
än under referensperioden. Störst ökning sker under
vintern. Risken för extrema flöden i älvarna bedöms inte
öka. Tvärtom kan vårfloden bli lite lägre, men komma
tidigare. Det totala flödet kommer dock att öka med risk
för höga vattennivåer under hösten på grund av stora
nederbördsmängder. Dricksvatten och VA- system
kommer att påverkas. Dricksvattnets kvalitet kan
påverkas negativt.
Kraftiga regn och skyfall, speciellt under höst- och
vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad, kan
orsaka översvämningar av VA- system och bebyggelse.
Det kan skapa problem med erosion, ras, skred och
slamströmmar. Skredrisker i älvsrum, särskilt Skellefteälven, Byskeälven och Klintforsån.
Översvämningsrisker föreligger främst i låglänta områden längs Skellefteälven, Bergsbyn, Ursviken, Stackgrönnan, vid sjöar och vattendrag, särskilt helt eller
delvis oreglerade älvar, Byske, Kåge, Åby och Bure älv.
Havsnivån stiger till följd av stigande havstemperatur
och smältande glaciärer. I södra Sverige där landhöjningen är liten eller ingenting har nivån stigit med 15
cm sedan slutet av 1800-talet. Här i norra Sverige har
beräkningar hittills visat på att landhöjningen på 1 cm
per år dämpar havsnivåhöjningen. Höjningen förväntas
inte ske i samma takt över hela jorden. Några beräk-
10
ningar tyder på att haven runt Sverige kan komma att
stiga mer än globala medelvärdet. Nya beräkningar
visar på att avsmältningen kan komma att ske mycket
snabbare än man trott. Det är svårt att förutspå. Havsnivåns höjning bör alltså tas med i beräkningen när nya
bebyggelser planeras.
Olika skaderisker föreligger på byggnader, infrastruktur
och samhällsviktiga funktioner beroende på olika typer
av möjligt extremväder.
Hälsan kan påverkas negativt i ett förändrat klimat.
Till exempel genom en ökad smittorisk och större
risk för värmeböljor. Den kan också påverkas positivt
genom att hälsoproblem förknippade med kyla minskar.
Näringslivet kommer både direkt och indirekt att påverkas av klimatförändringarna. Den direkta påverkan
kan vara i form av till exempel ändrade odlingsförutsättningar eller översvämningar. Indirekt kan företagen
påverkas exempelvis genom ändrad efterfrågan eller
förändrade råvarupriser.
Klimatförändringar kan leda till att människor kommer
att behöva flytta på sig för att det inte längre går att bo i
områden med torka, översvämningar eller andra naturkatastrofer. Det kan leda till nya oroligheter, konflikter/
krig och ökad migration. Vilket i sin tur kan leda till en
ökad inflyttning till Skellefteå.
Förändringar i matpriser och utbud kan påverka kommunens verksamheter.
Nationella och internationella beslut i spåret av klimatförändringarna kan också påverka kommunen.
Flora och fauna förändras i och med klimatförändringarna. Arter kan tillkomma eller försvinna, vilket kan
påverka jord- och skogsbruk både positivt och negativt.
För Skellefteå kan konsekvenserna av ett förändrat
klimat bland annat bero på hur väl vi lyckas förbereda
oss. Med god planering och beredskap för hur man ska
hantera risker och ta vara på möjligheter kan vi förstärka det positiva och dämpa det negativa. Det ställer
ökade krav på planering av ny bebyggelse samt att vi
vidtar förebyggande åtgärder. Genom att både minska
vår klimatpåverkan och anpassa för ett förändrat klimat
skapar vi en hållbar framtid.
Tekniska lösningar inom klimatområdet
Teknikutvecklingen inom hållbar och grön energi med
exempelvis solenergi, energilagring och koldioxidlagring
kan vara det som möjliggör en fossiloberoende värld. Den
kan bli en motkraft mot klimathotet och på lång sikt hejda
uppvärmningen. Enligt Kairos Future har teknikutvecklingen kommit så långt att det om 12 år kommer att finnas lika
mycket solel som all el som produceras i dag globalt.
Samhället är väldigt sårbart om oväntade händelser sker
till följd av extremväder, naturkatastrofer eller ökad geopolitisk osäkerhet. Regeringens beslut om att återinföra
totalförsvaret för att öka vår beredskap civilt, militärt och
psykologiskt mot kriser och konflikter kommer att påverka
kommunen.
En möjlighet för Skellefteå är att snabbt ställa om mot den
utvecklingen och bidra till att tekniken utvecklas ytterligare. Skellefteå kommun kan påverka sina bolag så att till
exempel Skellefteå Kraft tydligt arbetar för omställning och
teknikutveckling. Här är det sannolikt att en kombination
av flera olika källor kan utvecklas över året beroende på
säsong. Det kan vara vätgas, el och biogas för fordon och
transporter, men också energi från vind, sol och vatten.
Vi kan ha en beredskap för att kunna ta emot, ge plats för
och nyttja teknik i vår infrastruktur och vardag som hjälper
oss att hantera utmaningarna. Vi har en bra position för att
kunna agera testyta för olika nya lösningar. Fler miljötankstationer kan byggas och utvecklas, för laddinfrastruktur
för elfordon, tankställen för biogas och andra alternativa
framtida drivmedel.
Ökad beredskap påverkar kommunen
Om klimatförändringarna fortsätter i den takt som förutspås ökar riskerna för en mer konfliktfylld värld där
människor kommer att fly till mer stabila och beboeliga
geografier. I ett sådant scenario spås Norden och vår
region ur ett globalt perspektiv bli en geopolitisk alltmer
viktig geografi som framtida livsmiljö. Det får konsekvenser
och vi måste planera för ett sådant scenario.
Om klimatförändringarna fortsätter i den takt som förutspås
ökar riskerna för en mer konfliktfylld värld där människor kommer
att fly till mer stabila och beboeliga geografier.
11
4.2 Miljö
I vår jämförelsevis rika del
av världen har vi möjligheter
att göra val som kan påverka
vår miljö och många gör det
också.
Vår miljö, det vill säga luften, vattnet, växter,
marken och allt runt om oss, påverkar i hög grad hur
människor mår. Miljöfrågan har en stark koppling till
frågan om klimatförändringar. Under industrialiseringstiden påverkade människor miljön på ett annat
sätt än tidigare; ökade utsläpp, dålig luft, sjukdomar
hos djur och människor.
Människors intresse för miljön har under lång tid vuxit och
i dag finns starka miljörörelser. Forskarna är i hög grad
överens om att vi människor påverkar miljö och klimat och
att miljön i sin tur kan påverka vår hälsa. Förändringarna
ser olika ut i olika delar av världen och människors möjligheter att faktiskt göra något ser också olika ut. Källor till
miljö­påverkan kan vara svårare att identifiera i dag. Medvetenheten har ökat, men fortfarande betalar vi för gamla
försyndelser. Teknikutveckling på till exempel kemiområdet
gör det svårt för forskare och lagstiftning att hänga med.
Källor till miljöpåverkan finns i dag i många delar av vår
vardag. Tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver
används i tillverkningsindustrin. Från jordbruket uppstår
problem genom övergödning, besprutning, läkemedel till
djur och så vidare. Farliga kemikalier finns i dag i till exempel leksaker, plast, elektronik, mat, smink, läkemedel med
mera.
12
I vår jämförelsevis rika del av världen har vi möjligheter att
göra val som kan påverka vår miljö och många gör det
också. Det kan handla om vilka varor vi handlar, hur och var
de är producerade och så vidare. Det gäller både mat och
andra varor. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade
med 39 procent i Sverige under 2015. När det gäller andel
elbilar är Sverige i dag trea i världen.
Fastställda nationella miljömål
Miljöpåverkan är en global fråga. I Sverige har vi länge
arbetat med miljömål; det är dock en utmaning att nå
dessa mål. Sexton nationella miljömål har fastställts med
inriktning på 2020; de handlar bland annat om frisk luft,
grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö med mera.
På global nivå finns sedan 2015 FN:s Agenda 2030 med mål
för hållbar utveckling. Alla länder i världen ska arbeta för
att nå målen; respektive regering ansvarar för att målen
nås i det egna landet. Det ska ske i samarbete mellan nationella och lokala myndigheter, organisationer och föreningar, forskare och näringsliv. Det finns också ett ökat intresse
från medborgarna att vara delaktiga i samhällsplaneringen;
bland annat utifrån miljöaspekter. Behovet av samarbete
gäller på alla nivåer (Agenda 2030, EU 2020, nationella
miljömål med flera).
Skellefteåregionen har, genom den industri som funnits
och finns här, malmbrytning med mera, historiskt haft jämförelsevis stor påverkan på miljön. Mycket har förbättrats
tack vare ett gediget miljöarbete och teknisk utveckling.
Ökat intresse för miljöfrågor
Miljön är en faktor när vi väljer var och hur vi vill bo. Tidigare valde människor bostadsplats utifrån tillgång till arbete,
men nu har boende och livsmiljö blivit viktigare. Boenden
som präglas av miljömässig och social hållbarhet utvecklas
och hållbarhetsfrågor får allt större betydelse vid planering
och byggande av nya bostadsområden. Det gäller åtminstone för dem som kan göra ett sådant val; det finns en risk
för en ökad segregation när alla inte kan välja. Med hjälp av
teknik och digitalisering kan frågor lösas på nya sätt, vilket
kan ha en positiv effekt på miljön. Den nya tekniken skapar
också nya mötesplatser.
För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning
på landet. I dag är det nästan tvärtom, 85 procent bor i
tätorter. Det påverkar vår miljö. Den ökande individualiseringen påverkar också till exempel hur och var vi vill bo.
Vårt intresse för miljöfrågor påverkas även av klimatförändringar, mat- och giftskandaler, att växter och djur som vi är
vana att se inte längre finns. Vi kan inte längre ta naturen
för given och det har fått oss att tänka mer på miljöfrågor
och om vad vi producerar och konsumerar. Hållbarhet upplevs i dag som en konkurrensfördel. Vår kunskap om miljöproblem är större i dag; vi vet att farliga kemikalier finns
i omlopp i till exempel dricksvatten. Fler tänker ekologiskt
och närodlat. Globaliseringen och teknikutvecklingen har
lett till nya, effektivare sätt att sprida information; något
som är bra, men som kan skapa stress och oro.
Utvecklingen ställer nya krav på Skellefteå. Satsningar sker
på förnybara energislag och nya företag och branscher.
Ökad medvetenhet leder till förändrade krav på utbud av
varor och tjänster. Det kan handla om en ökad efterfrågan
på lokalt producerade produkter, men också till exempel
om fler tankställen för miljöbilar. Det talas om cirkulär ekonomi. En ort med grön profil kan ha konkurrensfördelar när
det gäller att locka till sig etableringar.
Människor vill i dag i hög grad bo i städer och tätorter, men
många vill ändå ha kvar kontakten med naturen. För miljön
kan det vara en fördel om många bor nära varandra eftersom det blir kortare resor till jobb och vänner – minskat
bilberoende – större möjligheter att samordna miljövänliga
resor; buss, tåg med flera. Å andra sidan koncentreras
utsläpp på förhållandevis liten yta, vilket är påfrestande
för både miljö och klimat. Koncentration av människor till
städer innebär utmaningar miljömässigt vad gäller infrastruktur, avfallshantering och så vidare.
Människor vill i dag i hög grad
bo i städer och tätorter, men
många vill ändå ha kvar
kontakten med naturen.
13
Konsekvenser för Skellefteå
Efterfrågan på hållbart byggande av bostäder och nya
bostadsområden, olika alternativ och olika miljöer, ökar.
Det kan handla om utveckling av nya sätt att bygga och
om var vi bygger, till exempel om att bygga konceptuellt
med nya energi- och klimatsmarta, kretsloppsanpassade lösningar.
Behov av utveckling av nya sätt att använda energi;
satsning på sol, vind och vatten (exempelvis solceller).
I Skellefteå finns förutsättningar att ligga i framkant när
det gäller energilagring med mera.
Det kommer att behövas en fortsatt satsning på kollektivtrafiken och hållbara kommunikationer (Norrbottniabanan, E4, flygplatsen).
Krav på byggande av fler miljötankstationer.
Miljöfrågorna lyfts fram i skolan och i andra sammanhang. Vi behöver dela med oss av vår kunskap och ta till
oss från andra.
Skellefteå kan erbjuda både tätort och natur, en konkurrensfördel som kan utnyttjas. Det finns möjligheter att
utveckla den tätortsnära landsbygden, att ta emot en
ny ”grön våg”.
Skellefteå kan vara en attraktiv plats för utveckling av
ett ”grönt” näringsliv och kan också vara attraktivt för
barn, för utveckling av kultur och så vidare.
Skellefteå har förutsättningar att vara en bra plats för
utveckling av mer lokal och ekologisk produktion.
Med hjälp av ny teknik kan nya hållbara lösningar
utvecklas på alla områden i samhället.
Urbaniseringen kommer att ställa nya krav på lösningar
när det gäller infrastruktur, transporter och så vidare.
Det finns möjlighet att i högre grad både importera
och ta till oss nya tekniker och även att exportera nya
kunskaper i högre utsträckning.
Efterfrågan på hållbara upplevelser ökar. Skellefteå har
goda förutsättningar att erbjuda många typer av upp­
levelser.
Miljöfrågorna lyfts fram i
skolan och i andra sammanhang. Vi behöver dela med
oss av vår kunskap och ta till
oss från andra.
14
Det är viktigt behålla den lokala
och regionala kontrollen över
naturresurserna i regionen,
men ändå tillåta att utländskt
kapital kan investeras på ett
hållbarare sätt.
Tekniska lösningar inom miljöområdet
Potentialen att reducera utsläpp genom teknikutveckling
och utveckla ett effektivare resursutnyttjande är stort inom
många sektorer. Vi kan öka nyttan av det som redan finns
tillgängligt och virtuella tjänster kan ersätta både fysiska
transporter och varor. Digitalisering kan ses som en ”möjliggörande” teknik. Effektivare materialanvändning – genom
en utveckling mot en mer cirkulär ekonomi – underlättas av
digitaliseringen.
Det är viktigt behålla den lokala och regionala kontrollen
över naturresurserna i regionen, men ändå tillåta att
utländskt kapital kan investeras på ett hållbarare sätt. Därmed finns det anledning att överväga om en naturresursstrategi kan vara ett bra instrument i framtiden.
Även om den digitala ekonomin steg för steg leder till mer
resurssnåla lösningar behöver investeringar ske i exem-
pelvis bostäder, räls, elvägar, laddstolpar, isolering av hus,
nya produktionstekniker och så vidare. Men för att digitaliseringen ska bidra så positivt som möjligt till ansträngningarna att reducera klimatpåverkan och att nå FN:s antagna
utvecklingsmål (SDG:s), behöver teknikutvecklingen och
digitaliseringen tydligare riktas in mot att bidra till just
dessa mål. Risken är annars uppenbar att den samlade
effekten av teknikens alla nya tillämpningar snarare för­
svårar klimatomställningen och möjligheten att nå utvecklingsmålen.
Vi kan öka nyttan
av det som redan
finns tillgängligt och
virtuella tjänster kan
ersätta både fysiska
transporter och varor.
15
4.3 Hälsa
Många sjukdomar minskar och
medelåldern ökar, men samtidigt
ökar också de så kallade välfärdssjukdomarna, fetma, cancer och
diabetes.
Världens befolkning står inför många utmaningar vad
gäller hälsa. Många sjukdomar minskar och medelåldern ökar, men samtidigt ökar också de så kallade
välfärdssjukdomarna, fetma, cancer och diabetes.
Förändrade kostvanor i kombination med mer stilla­
sittande arbeten tros vara orsaker till detta. Även
det ökande användandet av kemikalier och ökade
utsläpp från transporter och industrier påverkar
hälsan negativt.
Samtidigt ökar intresset för hälsa, kost och motion i
Sverig­e. Fler tränar mer, funderar mer på vad de äter och
dricker och vilka miljöer de befinner sig i. Försäljning av
ekologisk mat, hälsokost liksom appar och teknisk utrustning med anknytning till hälsa ökar. Intresset för träningsresor är den tydligaste trenden i resebranschen i dag.
Rökning och konsumtion av alkohol minskar bland befolkningen i stort.
Den psykiska ohälsan som sömnsvårigheter, oro och
stressrelaterade besvär har ökat de senaste tio åren,
speciellt hos unga. I en internationell studie av världshälso­
organisationen, WHO, var Sverige av totalt 42 länder bland
de åtta som har flest unga med psykisk ohälsa.
Samhället och arbetsmarknaden ställer höga krav på såväl
fysisk som mental hälsa. Skillnader i hälsotillstånd som
finns mellan högutbildade och lågutbildade får konsekvenser för möjligheten att försörja sig. Det finns också
skillnader i hälsa mellan män och kvinnor och mellan olika
kommuner i landet. I Sverige har sjukfrånvaron ökat stadigt
sedan 2011. Samma gäller för sjukfrånvaro i Skellefteå kommun med undantag för det som hittills går att se för 2016.
16
Om välfärdssjukdomarna fortsätter att öka i samma takt
som nu får det stora konsekvenser på samhället. WHO har
gett ut en rapport där allt pekar på att dagens européer
kommer att dö tidigare än äldre generationer och kostnaderna för sjukvård kommer att öka. Trycket på vården
ökar i Sverige och utmaningar finns vad gäller ekonomi och
personalbrist, vilket leder till ökad belastning och längre
väntetider för patienter och vårdsökande personer.
Hälsotrenden ger hopp
Hälsotrenden ger dock hopp om att vi tar ett ökat ansvar
för vår egen hälsa och många arbetsgivare tar större
ansvar för personalens välbefinnande. När det gäller
organisatorisk och social arbetsmiljö har arbetsmiljöverket
tagit fram föreskrifter som gäller från 2016, föreskrifter alla
arbetsgivare ska förhålla sig till.
Många forskare ser tydliga samband mellan god hälsa och
kost och motion. Bilskjuts till skolan, stillasittande plus
ökande tid framför skärm gör Sveriges unga mindre fysiskt
aktiva. Allt färre av dem når upp till de internationella
rekommendationerna om fysisk aktivitet.
Psykisk ohälsa, äldre som är multisjuka och färre som kan
arbeta hela sitt yrkesliv är stora utmaningar samhället
gemensamt måste möta, vilket också påverkar Skellefteå
kommun, såväl som geografisk plats som organisation.
Det försämrade omvärlds- och säkerhetsläget påverkar oss
i olika grad beroende på vad som händer och hur media
agerar. Det kan skapa oro hos människor, vilket vi bör vara
beredda på.
Konsekvenser för Skellefteå
Sjukfrånvaro och ökad upplevelse av psykosocial
ansträngning påverkar möjligheterna att rekrytera och
behålla medarbetare. Då gränsen mellan arbete och
fritid suddas ut behöver arbetsgivare förhålla sig till det
och på olika sätt göra det möjligt för medarbetarna att
återhämta sig.
En åldrande befolkning där många i behov av omsorg är
multisjuka ställer höga krav på kompetens i omsorgsverksamheter.
Om en kris eller konfliktsituation skulle drabba oss får
det konsekvenser på hälsan hos medborgarna beroende på vad som sker, fysiska och/eller psykiska skador.
Kommunens roll som aktör i folkhälsoarbetet blir
viktigare. Kommunen behöver arbeta förebyggande för
att minska psykisk ohälsa hos unga. Kvaliteten i skolan
och behovet av stöd från individ- och familjeomsorgen
påverkas mycket av ungas hälsotillstånd.
Måltidsverksamheter behöver hög kompetens, och vara
förändringsbenägna då människor allt mer engagerar
sig i hur hälsan påverkas av den mat man äter.
Människors ökade intresse för hälsa och behovet av att
förebygga och rehabilitera ohälsa måste ingå i planering
av vårt framtida samhälle.
För att klara av att behålla och utveckla kvaliteten i
förhållande till de resurser som finns ökar behovet av
digitalisering.
Ett ökat resande och ett varmare klimat ger risker för
att nya virus och sjukdomar når Skellefteå. Det ställer
krav på hög kompetens att förebygga, diagnostisera
och behandla.
Människors ökade
intresse för hälsa och
behovet av att förebygga och rehabilitera
ohälsa måste ingå i
planering av vårt
framtida samhälle.
17
Vårdjournaler görs tillgängliga via nätet och ger därmed
människor ökade möjligheter
till insyn, kommunikation och
behandling.
Tekniska lösningar inom hälsoområdet
Digitaliseringen förändrar vår vardag i grunden. E-hälsa
blir allt viktigare och visionen är att Sverige ska vara bäst i
världen på e-hälsa år 2025. En högre grad av digitalisering
inom vården och andra välfärdstjänster gör att allt fler
kroppsfunktioner kan övervakas digitalt exempelvis med
hjälp av sensorer. Vårdjournaler görs tillgängliga via nätet
och ger därmed människor ökade möjligheter till insyn,
kommunikation och behandling. Digitaliseringen blir ett
sätt att möta utmaningen med en åldrande befolkning.
Med hjälp av nya digitala verktyg möjliggörs vård på distans, bland annat genom virtuella vårdrum. All information
sparas i molnet och kan sammanställas för att skapa ny
kunskap. Robotar och AI (artificiell intelligens) kommer att
möjliggöra ännu fler användningsområden i framtiden.
Många nya yrken kommer att skapas samtidigt som andra
förändras eller försvinner. Det finns beräkningar som visar
att hälften av dagens yrken inte finns kvar om 20 år.
Det finns en oro för ett övervakningssamhälle som påverkar den personliga integriteten. Det finns en informationströtthet i samhället och det blir allt svårare att slå
igenom bruset. Det finns forskning som tyder på att den
18
ökade digitaliseringen kan leda till minskad arbetsro och till
att fler har svårt att fokusera på jobbet. Det skapas datoroch mobilfria zoner. Det finns diskussioner om hur mycket
tid barn ska spendera framför datorer. Det finns en ökande
risk för digitala klyftor och ”digitalt utanförskap”.
Risk för ökad sårbarhet
Ett nytt medielandskap och informationssamhälle har
utvecklats. Den fragmentering av information som finns
innebär ökad polarisering i samhället. Möjlighet att vara
delaktig i frågor ökar med sociala medier, men möter vi
verkligen fler åsikter eller kommunicerar vi med dem som
redan tycker som vi? Engagemanget flyttas från partipolitik till enskilda frågor. Filtrering och individanpassning av
information och utbud på internet gör att man får den typ
av information som man redan känner till. Det här leder
till att enskilda frågor och särintressen snabbt kan spridas
och skapa ett mer delat och oroligt samhälle samt öka oro
och frustration hos människor. Det driver på osäkerheten
framför allt för att det är svårt att bedöma olika källors
trovärdighet.
Vi ser hur grupper och nationer med särintressen använder media och sociala media på sätt som syftar till
påverkan på samhället och nationer. Syftena är att skapa
en känsla/uppfattning för att splittra och skapa osäkerhet
alternativt förena särintressen eller religiös och politisk
åskådning.
Den ökande geopolitiska osäkerheten i vår del av världen
generellt kan skapa oro hos människor, vilket kan påverka
människors hälsa samt samhället negativt. Digitaliseringen
innebär också nya krav på säkerhet och skydd för integriteten och det finns också en risk för ökad sårbarhet.
Juridiken, lagar och avtal, behöver utvecklas i takt med
digitaliseringen.
Den ökande geopolitiska
osäkerheten i vår del av världen
generellt kan skapa oro hos
människor, vilket kan påverka
människors hälsa samt
samhället negativt.
Digitaliseringen innebär
också nya krav på säkerhet
och skydd för integriteten
och det finns också en risk
för ökad sårbarhet.
19
Vi som under året arbetat med den här rapporten är:
• Skellefteå kommuns ledningsgrupp, KLG
• Analysgrupp:
Anna Wallström, tf processledare och utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret
Jenny Rönngren, fd processledare nu tjänstledig, kommunledningskontoret
Yngve Lindmark, utredningsstrateg, kommunledningskontoret
Susanne Melander, förhandlare, kommunledningskontoret
Charlotta Fahlgren-Lidman, kommunsekreterare, kommunledningskontoret
Krister Gustafsson, chefscontroller, kommunledningskontoret
Lena Plym Forshell, kvalitetscontroller, kommunledningskontoret
• Skellefteå kommuns spanarnätverk
www.skelleftea.se