Anders Sigrell
Retorik
Inst. för kommunikation & medier
Lunds universitet
Juridisk argumentation
JUZN09
STUDIEHANDLEDNING
HT -11
Retorik – att tala och skriva effektivt
Utgångspunkten för den här kursen är att våra tankar, åsikter, attityder och
handlingar till mycket stor del formas av kommunikation med vår
omgivning. Det gäller inte minst för jurister, såväl i er framtida
yrkesutövning som i universitetsvärlden. Ja, man kan rent av slå fast att er
yrkesgärning kommer handla om att kommunicera i olika sammanhang.
Och i universitetsvärlden är vad som ska gälla som sant och riktigt i
vetenskapliga sammanhang också ett resultat av framgångsrik
kommunikation. Det främsta redskapet för denna kommunikation är vårt
språk. En kommunikationsform av betydelse för vår åsiktsbildning är t.ex.
att argumentera för det berättigade i en ståndpunkt.
Den teoretiska grunden för kursen är det vetenskapliga studiet av
sambandet mellan språk och påverkan som går under namnet retorik.
Skälet är att retoriken, med början i antiken, har utvecklat teori och praktik
för att med hjälp av språklig kommunikation, också med oss själva,
underlätta ett förhållningssätt till alla frågor "som kan vara på annat sätt"
(Aristoteles definierade retorikens studieobjekt som "det som kan vara på
annat sätt"). Och det gäller ju, vid närmare eftertanke, de allra flesta intressanta utsagor om hur vi kan och bör förhålla oss till vår omvärld.
För att komma fram till det mest konstruktiva förhållningssättet i en fråga
är det många gånger nödvändigt att låta olika förhållningssätt mötas och
brytas mot varandra i en kommunikation som genom att anföra skäl för
eller emot argumenterar och prövar bärkraften hos ett förhållningssätt.
Retoriken kan, med sin helhetssyn på människa och hennes förmåga att
med hjälp av kommunikation få kunskap om sin omvärld, hjälpa oss med
redskap för en reflektion över grunderna för ett konstruktivt
ställningstagande. Grunder som, med retorikens helhetssyn, inte stannar vid
den logiska stringensen i en argumentation utan också erkänner och
tillmäter trovärdigheten och känslan sin rättmätiga betydelse.
Vad vi kan och vad vi vet om omvärlden är inte ett resultat av våra
sinnesintryck. För att ge mening åt dessa sinnesintryck behöver vi språket
(i vid mening) för att med hjälp av detta tolka och försöka skapa en
begriplig bild av vår omvärld. Ur en infallsvinkel kan det sägas vara vad
såväl jurister som vetenskapen sysslar med. Om det var så att våra
sinnesförnimmelser gav oss den enda sanna uppfattningen om omvärlden
och språket enbart speglade sanningar som vi direkt kunde känna, då skulle
det knappast finnas någon anledning att argumentera för en övertygelse.
Den helhetsuppfattning som vi eftersträvar är inte skild från det språk vi
använder för att göra denna uppfattning gripbar och förståelig. Betydelsen
av språkets symboler är beroende av sambandet till övriga delar i den
uppfattade helheten, så att varje meningsfullt yttrande hänger samman med
ett antal andra meningsfulla yttranden. För att själva kunna bilda oss en
uppfattning om det konstruktiva i ett förhållningssätt måste vi göra en
bedömning av dessa samband. Att söka och att pröva sådana samband och
framlägga skäl för det konstruktiva i dem är ett sätt att definiera den
retoriska konsten. Definitionen är också tillräckligt vid för att låta t.ex.
hyllningstalet och anklagelse-/försvarstalet vara självklara medel för att
prova dessa samband.
Efter den här synnerligen teoretiska inledningen är det hög tid att säga att
kursen främst är praktiskt orienterad, att hela kursen kommer att ha fokus
på den retoriska konsten (Aristoteles bestämde retorik som techné, alltså
både det vetenskapliga studiet av vad som utmärker framgångsrik
kommunikation, och konsten att kommunicera konstruktivt).
Kursen Juridisk argumentation syftar till att medvetandegöra dig om de
tekniker som kan användas för språklig påverkan, både som sändare och
mottagare. Enkelt uttryckt kan man säga att syftet är att öka medvetenheten
och den praktiska kännedomen om språkets betydelse som grund för vår
kunskap liksom våra åsikter och handlingar.
Eftersom vi alla möter påverkande information dagligen och själva
försöker påverka vår omgivning, har vi inom oss tolkningsmodeller;
modeller som vi byggt upp under en längre tid och som är betingade av den
kultur och det sammanhang vi lever i. Till exempel så genomskådar vi
reklamens idealbild om vitare tänder och vackrare hy, och tror mer på
Aktuellt än på en som jämt skryter och skrävlar. Därför syftar också kursen
till att lära känna och utnyttja våra egna, fungerande tolkningsmodeller.
Därav följer att det är viktigt att du som student ges tillfälle att tänka efter
och själv prova, och inte bara passivt försöker lära dig vad läraren eller
boken har att säga. Universitetsstuderande måste ta ett stort ansvar för sina
egna studier, och själv tvingas tänka efter vad som är viktigt i kurslitteratur
och föreläsningar.
Kunskap om argumentation och språkets betydelse för vår åsiktsbildning
tydliggör, bearbetar och förändrar de tolkningsmodeller som vi har inom
oss. Det är meningen att kurslitteraturen ska locka fram ett
aktivt/konstruktivt användande av dessa modeller. Förhoppningsvis
införlivas därmed den kunskap litteraturen vill förmedla med det egna
tänkandet. Och det är just det som är kunskap; inte att lära sig något utantill
(för att läraren säger det) utan låta det nya bli en bearbetad del av den
kunskap man alltid bär med sig.
Kursens uppläggning
Meningen är alltså att teori och praktik ska ingå en skön förening.
Kurslitteraturen består av Retorik för lärare. Konsten att välja språk
konstruktivt, Anders Sigrell Retorikförlaget 2009; Retorik och juridik,
Mikael Persson Demosthenes 2007; Konsten att tala. Handbok i praktisk
retorik, Lennart Hellspong Studentlitteratur 2004; Retorikanalys, Bo
Renberg Studentlitteratur. Till detta hittar ni i Mitt kursbibliotek ett antal
artiklar. Tillsammans med föreläsningarna utgör kurslitteraturen basen för
kursens teoretiska kunskapsinhämtande. Redovisning av denna sker i form
av seminarieuppgifter, muntliga redovisningar samt skriftliga inlämningar
(som också är en form av praktiska övningar…).
Praktiska övningar
Allt kunskapstillägnande bygger som sagt på en förening mellan teori och
praktik. Ni ska under kursen hålla ett muntligt anförande, göra en skriftlig
argumentationsanalys och argumentation, göra tre progymnasmataövningar, genomföra en debatt samt skriva och rätta en hemtenta ni själva
konstruerat. Det muntliga anförandet, eftermiddag den 15/9, ska vara en
argumentation för någonting ni själva väljer (kan vara precis vad som helst,
bli vegetarian, sprid snusandets ädla konst, börja…, sluta…, köp…,
acceptera…rösta…). Observera att det såklart får vara ett mer juridiskt
ämne med koppling till er yrkesutbildning. Ni talar först om var vi är
någonstans och vilka vi som lyssnar är (så att vi kan ställa in oss och
försöka tänka som en riktig publik). Ni håller ert tal, max 4 min. Efteråt
läser ni upp ert syfte kärnfullt sammanfattat och nedskrivet på en lapp,
alltså vad ni vill att vi i publiken ska tycka, tänka, tro och framför allt göra
efter att ha hört ert tal. Observera att du ska våga spänna bågen i ditt syfte.
Vi vill inte höra ”informera om…”; det syftet uppnås om man går ut i
skogen och talar. Nä, vi vill att du tänker efter vad som ska hända hos mig
som mottagare efter att ha hört ditt tal. Sedan handlar diskussionen om vad
i talet som talar för att syftet kan uppnås, och eventuellt om det finns något
som gör det svårt att nå målet.
Utgångspunkterna för diskussionen är ventileringsschemat nedan, som
också kan användas som checklista i förberedelserna med den egna
argumentationen.
Vi kommer att filma talen med en DV-kamera, vilket möjliggör ett smidigt
sätt att titta på sitt tal hemma vid datorn (tag med er ett USB-minne till
talseminariet den 15/9). Vi i den svenska kulturen är mycket duktiga på att
uppmärksamma tillkortakommanden i egna prestationer. Min erfarenhet
som retoriklärare, liksom samlad forskning på området, har lärt mig att det
som i högre utsträckning får oss att växa i den kommunikativa konsten inte
är att lägga märke till fel och brister, utan att träna oss i att se vilka
språkval (i vid mening) det är som faktiskt fungerar effektivt. Därför ingår
också en skriftlig examinationsuppgift på det här momentet. Du ska titta på
ditt tal och med hjälp av ventileringsschemat analysera/kommentera det;
90% ska vara sådant som talar för att det kommunikativa syftet uppnår;
max 10% får vara sådant som eventuellt kunde ha gjorts ännu bättre. Din
självanalys bör vara ca en A4-sida, och skickas till mig på
[email protected] senast en vecka efter det att du fått tillgång till din
film.
I talet kan gärna ingå:
1. Ett refutatio-parti, alltså ett där du tillbakavisar/accepterar motskäl till
din ståndpunkt (antingen varvat med dina positiva argument eller samlade i
ett refutatio-avsnitt).
2. Ett av argumenten kan vara en exempelberättelse, enligt den klassiska
retoriken skulle en sådan komma direkt efter inledningen och kallades
narratio (sakframställan).
3. Minst ett av dina argument bör vara underbyggt med stödargument,
d.v.s. argument för argumentet.
4. Ett av argumenten bör vara byggd på eller kring en metafor, en
lättförståelig bild eller jämförelse som fångar aspekter av ditt ämne som
inte lika slagkraftigt låter sig förmedlas med ett mer direkt ordval.
5. Använd gärna fler retoriska grepp i din argumentation, såväl
innehållsliga som antiteser och över- och underdrifter som språkliga som
upprepning och anaforer (att låta meningar börja med samma ord).
Talet och den reflekterade självanalysen utgör 15 % av betygsunderlaget.
Uppgift 2
Den andra praktiska övningen är ett aktivt seminariedeltagande. En vanlig
form av kunskapsbearbetning i universitetsvärlden är just seminariet. I ert
framtida yrke kommer det att motsvaras av mötet. Vad är det som gör att
ett seminarium fungerar och fyller sin funktion? Frågan tas upp i artikeln
av Tina Kindeberg som ligger i mitt kursbibliotek, och kommer behandlas
på föreläsning. Din uppgift blir att utifrån artiklarna om genus och
seminariepedagogik förbereda er inför seminariet runt frågan ”Talar
kvinnor och män olika?”. Examinationen består i att du måste yttra dig på
seminariet den 26/9. Före seminariet är ni schemalagda lärarlöst för att i
smågrupper få prova era argument. Retorikens mest grundläggande
teoretiska antagande är att vi väljer språk. Retorik som konst och vetenskap
finns då för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Ur den
infallsvinkeln är den retoriska vokabulären inget annat än ett metaspråk
som kan hjälpa oss reflektera över kommunikationssituationens villkor och
utfall. Alla har vi varit med om seminarier/möten som varit riktigt bra, och
motsatsen. Seminarieseminariet handlar inte bara om den intressanta
seminariefrågan. Utan också om att använda retorikens metareflexiva
redskap för att just kunna reflektera över vad det som gör att ett
seminarium/möte blir konstruktivt, och vilken roll jag själv spelar för den
bedömningen. Seminariet utgör 5 % av betygsunderlaget.
Uppgift 3
Argumentationsanalys och den skriftliga argumentationen, den tredje
praktiska övningen, kommer att behandlas på föreläsning 29/9. Här
kommer lite formalia. Du ska analysera en insändare med hjälp av de
modeller/begrepp/perspektiv du inhämtat under kursen. Utifrån analysen
ska du skriva ett svar på denna insändare, antingen stödjande eller
ifrågasättande. Den 15/10 har vi ventileringsseminarium på era texter på
eftermiddagen enligt ett uppgjort schema. Först är ni lärarlöst schemalagda
för att förbereda ventileringen. För att ni ska hinna läsa varandras texter ska
dessa vara färdiga och inlagda på kurssidan senast måndag XX/XX kl 16
(information om hur man gör för att ladda upp sitt dokument kommer ges
vid föreläsning; adressen är http://www.sol.lu.se/retorik/studok.html, och
kommer ligga som länk på kurshemsidan).
I den mappen kommer era skriftliga argumentationer hamna i den ordning
ni lägger in dem. Ni läser alla. Rent praktiskt kommer seminariet gå till så
att vi först sätter oss i ventileringsgrupper om fyra och fyra, därefter har vi
helgruppsseminarium. För att ventileringarna ska bli så effektiva som
möjligt sitter man själv inte med i den grupp som ventilerar ens egen
argumentation. När alla har lämnat in den XX/XX bildar de fyra första en
ventileringsgrupp, som specialgranskar de fyra nästa, som specialgranskar
de fyra nästa… som specialgranskar de fyra första. Vid
helgruppsseminariet redogör först ventileringsgruppen för sina konstruktiva
synpunkter, varpå resten av gruppen får komma till tals. Vid föreläsning
kommer seminarieproceduren att gås igenom nogsamt.
Diskussionerna om era praktiska övningar kommer som sagt att ta sin
utgångspunkt i det ventileringsschema som finns nedan. Den retoriska
vokabulären förklaras ingående i kurslitteraturen.
Hur man gör och redovisar sin argumentationsanalys gås igenom på
föreläsning
den
29/9.
Analys,
argumentation
och
aktivt
seminariedeltagande utgör 15 % av betygsunderlaget.
Uppgift 4
Nästa praktiska övning är debatt. Enligt Nationalencyklopedins ordbok
definieras debatt som ”ordnat offentligt meningsutbyte i viss fråga, ofta
som förberedelse för beslut (i styrande församlingar vanligen utan att
någon ändrar sig)”. Jaha, men varför är då debatt så viktigt att man har det
så ofta på TV och t.o.m. har universitetskurser i ämnet? Jo, de finns för att
underlätta ett ställningstagande för tredje part – åhöraren. Det gör debatten
genom att den tydliggör vilka skillnader som föreligger, vilka skäl det finns
för att tycka tro och göra på ett visst sätt. Och för att göra det kan man ju
inte vara överens, utan det är tvärtom viktigt och nödvändigt att konflikten,
åsiktsskillnaderna, blir tydliga, just för att underlätta ett så genomtänkt
ställningstagande som möjligt. Det här får till följd att det i en debatt inte i
första hand är motparten som ska övertygas om det berättigade i en
ståndpunkt, utan åhöraren till debatten. Termen trialog, till skillnad från
dialog, har användas av vissa för att peka på skillnaden. Precis som i
många typer av juridisk argumentation. På debattföreläsningen den 14/10
kommer perspektiv och tillvägagångssätt för debatten att gås igenom. Ni
får, fyra och fyra, ett förhoppningsvis kontroversiellt ämne att debattera
(t.ex. ”Man ska ha rätt att försvara sin egendom med våld”). Ni går hem
och förbereder er för att debattera såväl för som emot. På debattseminariet
20/10 får ni reda på vem ni ska debattera med och om ni ska vara för eller
emot. Diskussion, som, som vanligt, tar sin utgångspunkt i ventileringsschemat och handlar om vad det är i debatterna som påverkar oss. Vi gör
också en paneldebatt på debattseminariet. Formerna för denna gås igenom
på debattföreläsningen. Debatterna utgör 10 % av betygsunderlaget.
Uppgift 5
Den grundläggande retorikträningen för alla jurister skedde under antiken i
form av fjorton övningar, progymnasmata. Vi ska göra fem av dessa, fyra
skriftligt och en muntligt. De skriftliga är Fabel, Berättelse, Kria och
Vederläggning-Bekräftelse; den muntliga är Karaktäriseringen. I Mitt
kursbibliotek ligger artiklar som behandlar var och en dessa övningar. På
progymnasmataföreläsningen den 25/10 kommer övningarna gås igenom.
Här kan helt kort sägas att syftet med fabelövningen är att träna på att
förlänga och förkorta en text efter det utrymme man har till förfogande, att
transformera texter mellan olika genrer, och att uppmärksamma den moral
som alltid i en fabel. Er uppgift blir att transformera senaste numret av
Bamse till en 200 ord lång text. Berättelsen är en träning i att se en och
samma företeelse ur olika perspektiv. Alla berättelser är berättade ur ett
visst perspektiv. Er skrivuppgift blir att återberätta en berättelse ur ett annat
perspektiv. Krian handlar om amplifiering av en utsaga, utifrån fastlagda
topiker och dispositionsmönster, mycket användbar övning (namnet
kommer från ’chreiodes’ som betyder just användbar). VederläggningBekräftelse är precis vad det låter som, en övning i att argumentera för och
emot en sak – samma sak naturligtvis. Karaktäriseringen är en övning i att
framställa och framföra ett tal som någon annan person hade kunnat hålla i
en specifik situation. Alltså inte bara en övning i att se en sak utifrån ett
annat perspektiv, utan också känna de känslor som är förborgade med den
positionen, ur en infallsvinkel en övning i empati. För att det ska vara så
nyttigt som möjligt ska den positionen vara så skild som möjligt från er
faktiska. Progymnasmataövningarna utgör 10 % av betygsunderlaget.
Uppgift 6
Den näst sista praktiska uppgiften är att ni ska konstruera en hemtenta, göra
den, och rätta en kamrats hemtenta. I inledningen till den här
Studiehandledningen skrev jag att universitetsstudenter måste ta ett stort
ansvar för sina studier, och själva tvingas tänka efter vad som är viktigt i
kurslitteratur och föreläsningar.
Kunskap om argumentation och språkets betydelse för vår åsiktsbildning
tydliggör, bearbetar och förändrar de tolkningsmodeller som vi har inom
oss. Det är meningen att kurslitteratur och fysiska träffar ska locka fram ett
aktivt/konstruktivt användande av dessa modeller. Förhoppningsvis
införlivas därmed den kunskap kursen önskar förmedla med det egna
tänkandet. Det här betyder att kunskapsbearbetningen fyller en
utomordentligt viktig funktion. Som ett led i denna bearbetning har du en
uppgift vid sidan av de övriga övningarna. Du ska formulera fem möjliga
hemtentafrågor - fem frågor på just det du tycker är viktigast att kunna
inom området retorik och kommunikation; det du tror du kommer få störst
nytta av i ditt framtida yrke och som medmänniska i vårt
informationssamhälle. Börja redan efter första föreläsningen att formulera
lämpliga frågor. Ha alltid den tanken present vid läsningen av
kurslitteraturen, liksom efter seminarierna. Frågorna lämnas i mappen på
http://www.sol.lu.se/retorik/studok.html. Ni schemaläggs lärarlöst för att i
grupper om fem reducera ned antalet frågor till en lämpligt hemtenta. Detta
är ett led i bearbetningsprocessen som jag vill tro både underlättar och
förstärker inlärningen. Kan man svara på dessa frågor och har gjort övriga
tillämpningsövningar tillfredsställande, har man genomgått kursen med
godkänt resultat och förhoppningsvis skaffat sig bestående kunskaper inom
området retorik och juridisk argumentation. Er uppgift blir också att
kommentera en kursares hemtenta. Ni har alla fått tentakommentarer och
vet att vissa är synnerligen konstruktiva i den meningen att de stimulerar
och utvecklar. Ert framtida professionella skrivande kommer till en absolut
övervägande del att ske kollegialt (det finns inga namn på skrivelserna från
Boverket eller andra myndigheter/företag; det är en kollegial produkt som
gjorts gemensamt). Att kommentera en kamrats hemtenta är ett led i att
träna på att ge konstruktiva kommentarer på skriftliga alster som inleddes
med den tredje övningen om analys och skriftlig argumentation. Det bör
kanske påpekas att det självklart är jag som examinator som sätter betygen.
Tenkakonstruktiom, tenta och rättningskommentarer utgör 15 % av
betygsunderlaget.
Övning 7
Juridisk argumentation inför sakkunniga den 5 eller 8/12. För att momentet
skall bli så realistiskt som möjligt och för att vi skall kunna bedöma det
med både juridisk och retorisk kompetens kommer momentet läggas upp på
följande vis:
(1) Du skall välja ett verkligt brottmål ifrån Lunds tingsrätt och följa det
från huvudförhandling till domslut. Det är viktigt att du gör detta val
tidigt under kursen. Brottmål kan vara oberäkneliga och du kan inte
vara säker på att det först valda rättsfallet hinner avgöras inom
kursens tid.
(2) Du får själv avgöra om du vill agera åklagare eller försvarsadvokat
och ditt mål skall vara att göra en slutplädering med god juridisk
kvalité som tar vara på retoriska hjälpmedel.
(3) Pläderingen får inte vara längre än 10 minuter och den skall
framföras fritt och utan direkt stöd från papper. En panel av domare,
åklagare och advokat samt en retoriskt sakkunnig bedömer
framförandet både till form och till innehåll.
(4) Eftersom panelen skall kunna bedöma ditt framförande skall du
också författa ett kort pm, som mest tre sidor där du presenterar de
viktigaste fakta i målet, men där namn och annat som skulle kunna
identifiera personer är borttagna.
Rättegångstalet är en del av examinationen på kursen och representerar 20
% av det betygsgrundande poängtalet.
Övning 8
Med anledning av det fall runt vilket ni kommer att göra er juridiska
argumentation får ni anledning att kalla till presskonferens. Den 6 och 7
december kommer studenter från journalistutbildningen och lyssnar och
skriver notiser. Hur den metareflexiva retoriska vokabulären kan anpassas
till situationen ’presskonferens’ gås igenom på föreläsning den 1/12.
Presskonferensen utgör 10 % av betygsunderlaget.
Det är uppläggningen på kursen. I mina ögon verkar det klart spännande.
Men ett ödmjukt ord kan vara på sin plats. Det är första gången den här
ges, någonsin. Ni blir försökskaniner, och det kommer helt säkert att finnas
saker som ser konstruktiva ut på skrivbordet, men visar sig fungera mindre
bra i praktiken. Ordet kommunikation betyder som sagt ’göra gemensam’,
och med gemensamma ansträngningar vill jag ändå tro att vi kommer
kunna göra något riktigt givande tillsammans.
Ventileringsschema eller responsguide
När man ventilerar/ger respons på en skriven/muntlig uppgift använder
man sig av trattmetoden, d.v.s. man går från det stora övergripande till det
mer detaljerade. Tyngdpunkten läggs alltså på texten i stort; har
skribenten/talaren lyckats med kommunikationen, går det fram till
mottagaren vad skribenten vill säga, uppnås syftet, varför/varför inte.
Viktigt är att all kritik är konstruktiv - det är med andra ord viktigt att alltid
lyfta fram det som är positivt, på alla nivåer, och först därefter peka på vad
som eventuellt kan uppfattas som tillkortakommanden och föreslå möjliga
alternativ. Här följer en checklista man kan ha som utgångspunkt (och, som
sagt, använda som checklista när man själv är talare/skribent).
Intellectio – analys av kommuniaktionssituationen
Är syftet tydligt, förstår man som mottagare varför man skall läsa/lyssna, är
hänsyn tagen till mottagarens behov och intressen? Finns det någon
huvudtanke eller tes som svarar mot syftet, är denna klar och tillgänglig för
mottagaren?
Inventio - innehållet
Är ämnet väl valt med tanke på målgrupp och syfte? Är perspektivet,
utgångspunkten, väl vald med tanke på syfte och kontext (d.v.s. vilka
mottagarna är och situationen i stort). Finns docere, movere och delectare
med (lär sig mottagaren något, förflyttas mottagarens åsiktsposition,
behagas mottagaren)? Är topikläran utnyttjad för att finna bra material, är
t.ex. egna erfarenheter utnyttjade för att via ethos öka förtroendet och det
personliga engagemanget? Får logos och pathos sin beskärda del (det
förståndsmässiga innehållet och de känslor som detta väcker hos
sändaren)? Är det lagom mycket och lagom svårt innehåll med tanke på
syfte och kontext? Stöds och utvecklas huvudtanken/tesen med lämpligt
material (induktion, deduktion, exempel, jämförelser, definitioner…)?
Dispositio - uppläggningen
Är dispositionen tydlig, fyller inledning, huvudparti och avslutning sin
funktion? Hänger alla delar ihop med huvudtanken/syftet, går den röda
tråden lätt att följa? Är övergångarna mellan delarna och hänvisningarna
(textbindningarna) till andra delar gjorde så att mottagaren uppfattar
texten/talet som en helhet? Finns sammanfattningar och läsanvisningar som
gör det lätt att se helheten och följa tråden?
Elocutio - den språkliga utformningen
Är stilen anpassad till syfte, mottagare och kontext? Är språket klart,
lättförståligt och lagom koncentrerat? Utnyttjas stilistiska figurer och andra
språkliga hjälpmedel (underförståddheter, expressivt/socialt språk och
läsartilltal för att engagera läsaren) för att kommunikationen skall vara
framgångsrik?
Memoria – minnets betydelse för kommunikationsresultatet
Det kan låta negativt att lära sig något utantill, men om vi kan något så
minns vi det. Därför säger retorikteorin att vi bör kunna åtminstone delar
av vårt tal så väl att vi kan framföra dem utan störande minnesstöd.
Möjliggör memoriaarbetet ett möte med åhörarna? Litar vi på att han/hon
kan det han/hon talar om?
Pronuntiatio/Actio - röst och kropp, textens ytstruktur
Stöder och underlättar blick, kroppshållning och gester en förståelse och ett
accepterande av budskapet? Är röstens kvaliteter - tempo, betoning, volym,
pausering, känsla och glöd - utnyttjade? Är skriften aptum och decorum
d.v.s. är det snyggt och lättillgängligt uppställt med styckeindelningar,
varierad meningslängd, utan störande felstavningar och med underlättande
användning av interpunktioner? Den bästa texten är när man inte tänker på
att man läser/lyssnar utan innehållet går direkt in…
I korthet: Är innehåll och utformning sådana att
• att de väcker intresse för budskapet
• att de får mottagarna att förstå budskapet
• att de får mottagarna att godta budskapet
• att de får mottagarna att reagera som tänkt på budskapet
Välkommen till en förhoppningsvis stimulerande
kommunikationskurs i retorikens ädla konst!
Anders
Översikt över vad som sker varje vecka på kursen (görs om till en excellfil)
7/9 Intro 13-17
Läs/Gör:
15/9 Talsem 13-17
Läs/Gör:
19/9 Genus/semsem-förel. 15-17
Läs/Gör:
26/9 Genus/semsem 13-16
Läs/Gör:
29/9 Arg.analysförel. 15-17
Läs/Gör:
12/10 Ventileringssem 13-16
Läs/Gör:
14/10 Debattförel. 15-17
Läs/Gör:
20/10 Debatt 13-16
Läs/Gör:
25/10 PG-förel. 15-17
Läs/Gör:
10/11 PG-sem 13-16
Läs/Gör:
21/11 Tentakonstr. 15-17
Läs/Gör:
1/12 Inför tingsargumentationen 15-17
Läs/Gör:
5 &8/12 Tingsargumentation
Läs/Gör:
6-7/12 Presskonferens
Läs/Gör:
