Intervju med Göran Engberg publicerad i Cell till Samhälle, 2002
Hjärnans eget "knark" orsak till schizofreni?
Schizofreni drabbar oftast unga människor just när de är på väg ut i vuxenlivet. Man räknar med att
totalt sett cirka en procent av befolkningen får diagnosen någon gång under sin livstid.
Det finns flera teorier om vad som orsakar sjukdomen, det rör sig om såväl genetiska som miljömässiga
faktorer.
Redan för 40 år sedan presenterade sedermera nobelpristagaren Arvid Carlsson i Göteborg det som
kommit att kallas dopaminhypotesen. Den innebär att sjukdomen är förenad med en ökad mängd dopamin i
hjärnan. Dopamin är en av de viktiga signalsubstanser – vid sidan av till exempel GABA och glutamat –
som sköter kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan.
En annan teori, som vuxit sig allt starkare under senare år går ut på att schizofreni orsakas av brist på
glutamat. Också den hypotesen har förts fram av Arvid Carlsson och medarbetare. Teorin stöds av att alla
ämnen som har förmåga att blockera hjärnans receptorer, mottagarmolekyler, för glutamat, kan hos friska
individer framkalla de symtom som ses hos schizofrenipatienter. Fencyklidin till exempel, ett slags
narkotikum också kallat "angel dust", ger precis samma symtom som schizofrena personer uppvisar, det vill
säga syn- och hörselhallucinationer, förföljelsemanier, apati mm.
Ny hypotes
Göran Engberg forskar på de komplexa styrmekanismer som reglerar aktiviteten hos hjärnans celler. På
senare år har forskningen alltmer kommit att fokuseras på schizofreni. För ett år sedan presenterade Göran
Engberg och medarbetare en helt ny hypotes, som skulle kunna vara en förklaring till sjukdomen - den så
kallade kynurensyrahypotesen. Teorin har uppmärksammats internationellt och man kan säga att den på ett
elegant sätt förenar dopaminhypotesen och glutamathypotesen. Kynurensyra finns i blodet, men för ett
tiotal år sedan upptäckte utländska forskare att ämnet också förekommer i hjärnan. Göran Engberg berättar
att då han inledde sina studier kring kynurensyrans roll i hjärnan ansågs koncentrationerna vara så låga att
man tvekade om dess betydelse. Engberg kunde senare föreslå att i synapserna, det vill säga själva
kontaktpunkten mellan två nervceller är koncentrationen kraftigt förhöjd jämfört med övriga hjärnan.
− Vi har nu upptäckt att kynurensyra, vars produktion styrs av immunsystemet, utövar viktiga funktioner i
hjärnan och vi misstänker att ämnet kan framkalla samma symtom som ses hos schizofrenipatienter, säger
Göran Engberg.
Genombrott
Nyligen fick Göran Engberg och hans forskargrupp ett direkt genombrott i sina studier då de kunde visa att
ryggmärgsvätskan hos schizofrenipatienter innehöll signifikant förhöjda halter av kynurensyra jämfört med
friska kontroller.
‒ En slutsats vi drar är att ökade nivåer av kynurensyra kan vara en viktig faktor då man letar efter
sjukdomsorsak och att läkemedel som har förmåga att sänka halten kynurensyra borde kunna bli ett
alternativ för att behandla sjukdomen.
Han tillägger att det är först då det finns ett läkemedel som har denna effekt och patienten därigenom
tillfrisknar som man vet säkert att hypotesen håller. Studien har dock fått stöd i ett samtidigt publicerat
arbete av forskaren Robert Schwartz och medarbetare i Baltimore, som visar förhöjda halter av kynurensyra
i vissa delar av hjärnan hos nyss avlidna schizofrenipatienter.
‒ I planerade studier kommer vi att fortsätta att arbeta med hypotesen om kynurensyrans roll vid schizofreni
och utnyttja en rad olika metoder, berättar Göran Engberg.
En av de metoder Göran Engberg använder vid djurförsök är en elektrofysiologisk teknik med vars hjälp det
går att registrera aktiviteten hos enskilda celler i hjärnan. En annan är att via mikrodialys på råttor
undersöka effekter av kroniskt förhöjda halter av hjärnans kynurensyra för att efterlikna den kliniska
situationen vid sjukdomen.
I genetiska studier, som sker i samarbete med Hälsouniversitetet i Linköping, kommer forskargruppen att
undersöka eventuella mutationer, förändringar i arvsmassan, i de gener som är aktiva vid bildning av
kynurensyra. Till arsenalen av olika metoder hör också ett speciellt slag av beteendestudier med vars hjälp
det med stor säkerhet går att skilja patienter med schizofreni från friska försökspersoner. Slutligen planeras
studier där man kommer att korrelera koncentrationer av kynurensyra i ryggmärgsvätskan med de symtom
patienterna har.
− Jag hoppas att våra studier på sikt kommer att öka kunskaperna kring schizofreni och ge nya aspekter på
hur sjukdomen kan behandlas, säger Göran Engberg.
Innehållsansvarig: Ann-Marie Dock, publicerad i Cell till Samhälle 2002
