Blåsmarks förskola ansökan till Skola för hållbar utveckling,

Ansökan
Ansökan till utmärkelsen
Skola för hållbar
utveckling
Skolans namn: Blåsmark förskola/Jävre förskola
www.skolverket.se/hallbarutveckling
Ansökan med bilagor skickas in via e-post till [email protected]
Ansökan
Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.)
Skolans namn:
Skolans verksamhetsform:
Blåsmark/Jävre förskola
Förskola
Skolans län:
Skolans kommun:
Skolans kommunkod:
Skolans gatuadress:
Skolans postnummer:
Skolans postort:
Norrbotten
Piteå
BD 2581
Hortlaxvägen 14c
94432
Hortlax
Skolans telefonnummer:
Skolans e-post:
Skolans hemsida:
0911-697357
[email protected]
Kontaktperson
Namn:
Telefon:
E-post:
Rektor/förskolechef
Namn:
Telefon:
E-post:
Ann-sofie Gustavsson
[email protected]
Ann-Sofie Gustavsson
0911-697383 070-2163068
[email protected]
Ansökan
Delaktighet
Hur är verksamheten organiserad så att alla barn, studerande och personal
ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)
Så här arbetar vi med delaktighet:
Förskolorna i området har ett årshjul där nedanstående
delar ingår:
Systematiskt arbete
En gång/termin har området samrådsforum med föräldrarepresentanter från varje avdelning.
Vid föräldramöten under höstterminen berättar vi om årets mål för verksamheten och tar del av
föräldrarnas synpunkter. Där presenterar pedagogerna målen kring hållbar utveckling, hur vi
arbetar mot målen och föräldrarna får insyn och kan uttrycka sina tankar och ideer. Vi uppmanar
dem att ha en dialog med oss pedagoger kring deras barn och verksamheten. Vi uppmuntrar till
delaktighet.
Alla barn har en individuell utvecklingsplan, IUP. I arbetet med IUP pratar vi tillsammans med
föräldrar om hur vi arbetat och skapar förutsättningar för barnens lärande i verksamheten. Vi
träffar föräldrarna en gång/termin.
Barnen är delaktiga i beslut som rör dem i sina egna arbetsgrupper. De får rösta och diskutera
olika alternativ och de får vara med och fatta demokratiska beslut. Vi använder oss av
pedagogiska dokumentationer.
Vi har en lokal utvecklingsgrupp, LUG, med pedagoger från alla förskolorna. Vi träffas varje
månad och diskuterar pedagogiska frågor och hur vi ska utveckla verksamheten mot målen.
Beslut fattas gemensamt på APT.
I samverkansgruppen träffas representanter för båda facken, några gånger per termin för att få
insyn i den fackliga process som pågår. Protokoll från lokalsamverkan finns tillgänglig för att att
ta del av och samtala med representanterna och förskolechefen. Beslut fattas gemensamt på APT.
Medarbetar/lönesamtal har vi två gånger/år. Medarbetarsamtal har vi på hösten och lönesamtal på
vårterminen. I medarbetarsamtalet har man möjlighet att formulera sin egen utvecklingsplan samt
tankar och idéer kring verksamheten. Alla har egna individuella mål för året som utvärderas i
lönesamtalet.
En gemensam plan för diskriminering och kränkande behandling, upprättas årligen, finns för
förskole området.
APT/ arbetsplatsträff har vi en gång/mån . Där är pedagogerna delaktiga i beslut, ta del av
information gällande organisation och det ingår även vissa utbildningar.
Vi arbetar aktivt med miljön både ute och inomhus och vi tycker att lärmiljöer är viktiga. Ett stort
utbud av material finns tillgängligt för barnen på deras nivå samt många olika lek/lärmiljöer.
Barnen är mycket delaktiga i hur miljöerna utformas och vilka material som används, genom att
pedagogerna är närvarande och lyhörda för barns perspektiv.
Ansökan
Vad har fungerat bra?
Att vi har en god struktur kring APT, att vi har en åskådlig och tydlig
planering för det systematiska kvalitetsarbetet, årshjulet. Det är också bra att vi har tätare träffar
för dokumentation och utvärdering av målen. .En god pedagogisk dokumentation ger
förutsättningar för barnens inflytande och används i det dagliga arbetet.
Vad kan utvecklas?
Stående punkter kring hållbar utveckling är påbörjad men kan
utvecklas mera på APT. Pedagogisk dokumentation kan alltid förbättras och utvecklas.
Ansökan
2. Ny personal
Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en
hållbar utveckling.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)
Så här arbetar vi med ny personal: Förskolechef träffar ny personal och informerar om enhet och
arbetslag. Förskolechef ser till att ny personal flyttas under rätt enhet i maillistor och
personallistor. På planeringsdagarna introduceras ny personal om verksamhetens mål och
tidigare arbete, samt information kring praktiska frågor och barn.
Vad har fungerat bra?
Mottagandet och introduktion av ny personal.
Vad kan utvecklas?
Skriftliga rutiner för alla avdelningar, där det saknas
Ansökan
3. Kompetensutveckling
Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet
för en hållbar utveckling.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem )
Så här arbetar vi med kompetensutveckling:
Läst Glädjens pedagogik- hållbart för pedagogerna.
Boksamtal i mindre grupper där man läste och diskuterade utifrån färdiga frågeställningar.
Fredrik Marklund - Föreläsning om hållbar utveckling, introduktion till arbete med hållbar
utveckling.
Lasse Gustavssons föreläsning om att göra meningsfulla val i sitt liv.
Arbete och föreläsningar med Martina Lundström om pedagogisk dokumentation och
förhållningssätt i förskolan samt barnsyn. Implementering av läroplanen.Varje förskola har valt ut
fem gemensamma sk värdeord, (t ex kommunikation, människosyn, lustfyllt lärande) som
genomsyrar hela verksamheten.
Kompetensutveckling genom arbete med boken “ Att bli matematisk” av Anna Palmér.
Diskusioner och arbete i mindre grupper, samt enskilt.
Föreläsningar på Kunskapsfestivalen om utemiljö. Föreläsning av meterolog om
klimatförändringar och framtida hot mot vår miljö.
Etikprojektet genomfördes under en treårsperiod i Hortlaxområdet och genomsyrar verksamheten
Några pedagoger från varje förskola utbildas för att kunna vara inköpsansvariga av giftfritt
material till förskolorna. Informationen delges till övrig personal i verksamheten.
Vi har lyssnat på en föreläsning med Christian Ejdevall om systematiskt kvalitetsarbete.
Vår förskola har ingått i ett större område. Vi har varit på "kick off" tillsammans med alla fsk. i
området för att lära känna varandra och få ett bättre samarbete.
Vad har fungerat bra?
Att många pedagoger har fått samma utbildningar och att vi
reflekterar kring värdegrund och etik. Att kompetensutveckling känns värdefullt och
verklighetsnära. Vi arbetar kontinuerligt med värdeorden, etik och förhållningssätt är ständigt
levande i vår verksamhet.
Vad kan utvecklas?
barnsyn.
Fortsatt arbete för att få en ökad samsyn kring värdegrund och
Ansökan
4. Samverkan med omvärlden
Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet
för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer
utanför verksamheten.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)
Så här arbetar vi med samverkan:
Vi samlar ihop skräp och sorterar tillsammans med barnen. Vi
går på promenader till återvinningsstationen där barnen får sortera och kasta skräpet.
Vi går till bokbussen en gång/månad för att låna böcker som barn och pedagoger kan söka
inspiration i i arbetet med hållbar utveckling. Fokus på böcker kring vår natur, djur och hur man är
mot varandra, allas lika värde och hur man är en bra vän.
I skogen kan vi se årstidernas alla växlingar. Vi upptäcker, reflekterar och lär oss att värna om vår
natur. Vi vill att skogen ska bli en naturlig lekplats och har valt att gå till samma område varje
gång för att lättare kunna följa naturens växlingar och synliggöra barnens lärande.
Samverkan med Hortlax församling - Tema “Hur man är en bra kompis”. Vi blir inbjudna med
jämna mellanrum och lyssnar på berättelser kring värdegrundsfrågor och kulturella högtider.
Vi har ett nära samarbete med föräldrarna på förskolorna där vi strävar efter en samsyn kring
barnens bästa och vi är lyhörda för tankar och ideer. Föräldrar tar med sig material som vi kan
återbruka på förskolan.
Elever från universitet gör sin vfu på våra förskolor.
Vad har fungerat bra?
Samverkan med föräldrar och samverkan med närsamhället.
Föräldrarna uttrycker i olika sammanhang att de är nöjda med förskolornas verksamhet.
Vad kan utvecklas?
Vårt förskole område är relativt homogent och vi får begränsad input
från andra kulturer. Vi ser det därför som en utmaning att få personal med utländsk bakgrund att
delge oss sin kultur. Vi lånar böcker, tillvaratar utlandsresor och annan omvärldsspaning som
handlar om andra kulturer
Ansökan
5. Måluppfyllelsen (valfritt antal)
Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till
aktuella styrdokument .
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)
Vårt första mål: Ekonomiskt perspektivatt- öka barnens medvetenhet vad gäller omsorg
om miljön, sopsortering och återvinning av material.
Så här har vi arbetat med målet:
Vi ska skapa en ”återvinningsstation” på förskolan för att kunna sopsortera med barnen. Varje
avdelning har en låda där skräp samlas för att sedan sortera detta vid återvinningsstationen.
Vi fortsätter skapa med ”skräp” och gör barnen medvetna om att de återvinner material. Vi
använder naturmaterial och återvinningsmaterial i lek och skapande. Barnen sorterar och tar
ansvar att material plockas undan. Vi lär barnen att ta ansvar för vårt material och vara varsamma
med det. Vi uppmuntrar barnen att göra saker till förskolan istället för att alltid ta hem.
Uppmuntrar barnen att inte massproducera samt att saker man gör får ta tid.
Det material som vi köper in till förskolan ska vara giftfritt och av bra kvalitet så att de håller
länge.
Vi gör barnen medvetna om att de kan ta små portioner mat och de får hellre hämta mer för att
minska matsvinnet.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att levande och omsorg om sin
närmiljö…och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.”
Vad har varit bra?
Skapandet av återvinningsmaterial har
utvecklats till att barnen skapar många fina och kreativa skapelser av sådant som betraktats som
skräp.
Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det?
Att göra barnen mer medvetna och
delaktiga i sopsortering. Installera en sopstation med tydliga och uppmärkta kärl för återvinning.
Att barnen ska använda hela pappret när de ritar och målar, använda halva papper. Att barnen ska
ta bara ett papper att torka händerna med.
Vårt andra mål: Socialt perspektiv- Vi arbetar med att öka barnens inflytande och att bli
mer delaktiga i bland annat förändringsarbetet kring hållbar utveckling.
Så här har vi arbetat med målet:
För att bli en demokratisk medborgare är
det viktigt att man utvecklar sociala förmågor och får träna turtagande, samspel, samarbete
konfliktlösning, empati, språk, ansvar, hänsyn mm. Detta sker på olika sätt i de olika
arbetsgrupperna. Genom att utgå från barnens erfarenhetsvärldar och utifrån dem ge dem nya
utmaningar och erfarenheter kan vi väcka nyfikenhet och intressen för hållbar utveckling där
barnens egna intressen tas till vara. Genomgående under vårt arbete tillsammans med barnen
ligger våra värdeord (t ex kommunikation, människosyn, lustfyllt lärande) som en grund.
Pedagogerna är medaktiva och närvarande i barngruppen. Det är viktigt att vi pedagoger tänker
hållbart och utgår utifrån oss själva eftersom vi är förebilder för barnen. Vi pedagoger ser
varandra som resurser och inte konkurrenter. Vi delar in oss i mindre grupper för att kunna se
varje enskilt barn. Arbetet kommer att utvecklas på olika sätt i de olika arbetsgrupperna, beroende
på vad barnen visar intresse för.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter
och därmed få möjlighet att påverka sin situation.”
Ansökan
Vad har varit bra?
Att barnen blivit mer medvetna om att de
som individer kan påverka, till exempel inne- och utemiljön. Att vi skapat förutsättningar för att få
ett bra socialt samspel mellan barn-barn, barn-pedagog och pedagog-pedagog.
Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?
? Motverka traditionella genusmönster
genom att medvetet erbjuda olika material i miljöerna för att locka alla barn till många olika slags
lekar. Vi vill utveckla både inne- och utemiljön genom att bygga fler små rum och göra miljöerna
mer lockande till lek och lärande. Här kan vi också skapa förutsättningar för nya sociala kontakter
mellan barnen.
Vårt tredje mål: Ekologiskt perspektiv-att öka barnens medvetenhet om naturens
kretslopp.
Så här har vi arbetat med målet:
Vi har gått till skogen i små grupper med
syfte att barnen ska känna att skogen är en naturlig lekplats där de får positiva naturupplevelser
men där man också lär sig vara rädd om naturen. Vi upptäcker skogen tillsammans, vad som finns
där och är medaktiva pedagoger som upplever och utforskar tillsammans med barnen.
Vi har arbetat med vatten som tema där barnen fått lära sig om vattnets olika former och bl.a.
vattnets kretslopp, vad vi använder vatten till och gjort studiebesök på reningsverket för att se
vart vattnet tar vägen som vi spolar bort. Barnen fick lära sig vad vi inte får spola ner i avloppet.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och
samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och
fysikaliska fenomen.”
Vad har varit bra?
Närheten till skogen så att vi kan gå dit
även med de yngsta barnen. Det har varit bra att dela upp gruppen i ännu mindre grupper dels för
att upptäcka andra kompisar men även för att få kvalitet och upptäcka naturen utan stress.
Vi har blivit mer medvetna om olika slags plastmärkningar och tänker oss för vid inköp av nytt
material. Varje förskola har inköpsansvariga som får en bredare utbildning.
Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?
Vi har påbörjat arbetet med att sträva efter
en giftfri förskola. Gamla plastsaker har sorterats bort i ett första led och vi fortsätter att utveckla
det arbetet.
Vårt fjärde mål:
Så här har vi arbetat med målet:
Vad har varit bra?
Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?
Vårt femte mål:
Så här har vi arbetat med målet:
Vad har varit bra?
Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?
Ansökan
6. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar
utveckling.
(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)
Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling? Barnen är
delaktiga i beslut som rör dem, i sina egna arbetsgrupper. De får rösta och diskutera olika
alternativ och de får vara med och fatta demokratiska beslut. Barnens intressen är det som styr
verksamheten och val av tema samt utformning av miljöer.
Vad har fungerat bra? Med hjälp av pedagogisk dokumentation och ett tematiskt arbetssätt
synliggörs barnens eget lärande och barnen ges förutsättningar att uttrycka sina tankar och
åsikter. De får möjlighet att undersöka sina teorier och se resultatet av dessa.
Vad kan utvecklas?
Vi vill ge barnen ännu större möjlighet till delaktighet genom att fortsätta
ta vara på deras intressen och kompetenser.
Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan.
Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till [email protected]
Ytterligare information kan fås via e-post av [email protected]