Hållbar köttkonsumtion och
hållbar köttproduktion –
är det samma sak?
Elin Röös
Institutionen för energi och teknik
Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatmärkt livsmedelsbutik
Hur kan handeln vägleda konsumenter till mer miljösmarta matval?
Finansierat av FORMAS och HUR
Stora utsläppsminskningar
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion
12
Ton CO2e per person och år
10
8
Övrigt (boende,
transporter, kläder
m.m.)
6
Övrig mat
4
Kött
2
0
Nuvarande
konsumtion
Källa: SNV. 2008. Konsumtionens klimatpåverkan. IPCC. 2007. Foto: iStockphoto
Hållbar
konsumtion
Behov av minskning
2 ton CO2e/år
och person
Produktionsförbättringar
Konsumtionsförändringar
Tillåtna utsläpp
Vad äter vi idag?
100%
90%
80%
70%
Kaffe, te, alkohol etc.
60%
Spannmål och potatis
50%
Kött
40%
Fisk
Mejeri och ägg
30%
Frukt och grönsaker
20%
10%
0%
Mängd
Klimatpåverkan
Markanvändning
Källa: Sundberg C, Karlsson H, Röös E, Witthöft C. Evaluating the sustainability of diets – an assessment including both environmental and
nutritional aspects.
Typisk svensk måltid
kg CO2e
Klimatpåverkan svensk middag
7
6
5
4
3
2
1
0
Köttbullar
Makaroner
Tomat
Mjölk
Äpplen Nya
Zeeland
kg CO2e
Klimatpåverkan svensk middag
7
6
5
4
Minskning med 3%
3
2
1
0
Köttbullar
Makaroner
Tomat
Mjölk
Äpplen
svenska
kg CO2e per kg livsmedel
Klimatpåverkan per kg livsmedel
30
25
20
15
10
5
0
Nöt
Lamm
Ost
Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Fläsk
Quorn
Kyckling
Ägg
Baljväxter
kg CO2e per kg livsmedel
Klimatpåverkan per kg livsmedel
30
25
20
15
10
5
0
X
Nöt
Lamm
Ost
Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Fläsk
Quorn
Kyckling
Ägg
Baljväxter
Biologisk mångfald och
resursutnyttjande
Påverkan in andra länder
0,4
Eutrophication pot. (kg PO43-/kg bone-free
meat)
Chicken, r=0.68, P=0.064
0,35
Pork, r=0.43, P=0.052
Beef, r=0.79, P<0.05
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
0
10
20
30
40
50
60
Carbon footprint (kg CO2-e/kg bone-free meat)
Källa: Röös et al. 2012. Can carbon footprint serve as an indicator of the environmental impact of meat
production? Ecological Indicators
Vilka aspekter måste beaktas?
BIOLOGISK MÅNGFALD
KEMISK BEKÄMPNING
KLIMAT
DJURVÄLFÄRD
Foto: iStockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.
Grundläggande krav
• Målgruppen är intresserade konsumenter och
anställda i livsmedelssektorn
• Fungera som kommunikationsverktyg och
diskussionsunderlag
• Baseras på vad som är vetenskapligt accepterat
• Guida mellan olika proteinkällor (inte bara kött)
• Jämförelsen görs från ett livscykelperspektiv
• Utgår från klimat men inkluderar målkonflikter
• Baseras på tillgängliga märkningar, certifieringar och
data
www.kottguiden.se
Vi forskar vidare i projektet med att:
Förbättra guiden ytterligare (antibiotika bl.a.)
Studera konsumentattityder till denna typ av
kommunikationsmaterial
Studera hur konsumenter (och andra) använder guiden
Utreda hur guiden kan leva vidare efter avslutat projekt
Konsumentguide
Hållbar köttkonsumtion och hållbar
köttproduktion är olika saker
Köttproduktion och
köttkonsumtion i Dalarna –
examensarbete Erika Näslund
Hållbar köttproduktion
Hållbar köttproduktion
Sociala
Miljö
Lö
ns
am
he
t
K
on
ku
rre
A
ns
nd
kr
ra
af
pr
t
od
Tr
uk
iv
t
e
se
r,
l/d
ul
l,
el
lä
ak
G
de
od
tig
r
he
hä
ti
lsa
sa
bo
Le
m
nd
va
hä
e/
nd
lle
sk
e
t,
a
la
bo
do
D
nd
nd
ju
r
sb
rh
e
yg
an äls
d,
im a,
e
a
s
al n
te
ti s
Fr s -m tibio
ka
am
o r tik
vä
e
tid
a
a
rd
di
nv
a
en
s
ea än
ge
se
ne
d
ni
s
ra
Bi
ng
tio
ol
.A
ne
og
r,
isk
lo
ge
to
m
ne
Be
f
ån
ra
hå
gf
tio
l
a
ns
ld
av la m
,b
sk
e
i fe
et
M x . iljö
e
in fod pr
s k e ob
a/ r
l
em
ta
va
iS
M
ra
ve
in
på
rig
sk
a
a
e,
vf
kv
ej
al
M
äv
l
im
in
e
po
lä
dr
ck
rt
rå e k
ag
fo
o
e
sf n s
at tg
fy ö d
M
n
s
in
s k d ig el a
h
a
be ete n vä
r
n
sp
V
ru , me dn i
at
te
tn
n
na
in r gö g a
g
nv
ds v
ä
el
Å
nd
te
ni
rfö
ng
ra
,s
til
pe
Bi
lm
ci
og
el
ar
lt
as
k
im
til
en
l
po
/
v
cy
Fö
er
rt
ke
kn
rb
l
ät
i
n
tra
g
d
A
m
nv
ar
än
kk
an d e
va
na r l
lit
t, an
e,
an m d
ko
n a at so
li
so m
U t
nl
m in
nd
ag
vi
in t e
rin
te k a
ka
g
k
n
m
an a
on
nv
U
a
ok
n v än
nd
ul
än d a
vi
tu
da s t
ka
re
s t i ll
r,
av
ill
A
dj
sk
nv
u
o
r
än
gn
o
ch
fo d n
in
ss in
g,
vä
ile g
om
xt
av
n
er
e
v
Pr
r
a
f
g
nd
od
i örn
lin
uk
yb
tio
g
ar
av
n
en
av
la
er
Å
nd
ld
gi
bi
,
o
er
m
e
ne
dj
i
n
ur
rg
sk
,r
i
a
Lo
as
ka
,e
la
ff
ek
fö
tiv
ru
tsä
ite
ttn
t
in
ga
r
Ekonomiska
Ekonomisk
Social
x
Holme s, 2010
Lönsamhet
SCB, jordbruksve rke t,
Naturvårdve rke t och LRF,
2012
x
Garne tt, 2007
x
x
Garne tt, 2008
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Garne tt, 2011
Hje rpe , 2012
x
x
x
x
x
Djurvälfärd
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Gura, 2010
x
x
x
x
x
x
x
x
McMichae l e t al., 2007
Välimaa, 2012
x
Pullar e t al., 2011
x
Buttris, 2011
x
Ste infe ld e t al., 2006
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
De utsch e t al., 2011
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kemikalier
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kolinlagring och förnybar
energi
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Nyttja lokala resurser
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
McMichae l & Butle r, 2010
Arnqvist, 2008
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Jordbrukarens tillvaro
x
Minskad
klimatpåverkan/övergöd
ning/försurning (kväve)
x
x
Young, 2010
x
x
x
x
Biologisk mångfald
x
x
Hoe kstra, 2010
Lundström & Dahlin, 2011
Ste infe ldt e t al., 2010
x
Levande landsbygd
x
x
x
Tudge , 2010
We bste r, 2010
x
x
Be llarby, e t al., 2013
Kumm, 2002
x
x
x
Lööv, 2013
Ekologisk
x
x
Markkvalitet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Hållbar köttkonsumtion
Hållbar köttkonsumtion
Sociala
Ekonomisk
Social
Holme s, 2010
x
SCB, jordbruksve rke t,
Naturvårdve rke t och LRF, 2012
Garne tt, 2007
Lööv, 2013
Garne tt, 2008
Be llarby e t al., 2013
Garne tt, 2011
Hje rpe , 2012
Kumm, 2002
Tudge , 2010
Hoe kstra, 2010
Gura, 2010
Young, 2010
We bste r, 2010
McMichae l & Butle r, 2010
Arnqvist, 2008
McMichae l e t al., 2007
Välimaa, 2012
Pullar e t al.,
Buttris, 2011
Ste infe ld e t al., 2006
De utsch e t al., 2011
Lundström & Dahlin, 2011
Ste infe ldt e t al., 2010
Miljö
Be
ta
la
fö
rk
Li
vs
va
m
lit
ed
e
els
fö
H
rs
äl
ör
sa
jn
,p
in
os
g
iti
på
H
v,
äl
lan
br
sa
a
ds
kö
zo ne
by
on ga
ttk
gd
t
o
v
i
H s
en
v,
al
äl
ite
fö
sa
rm
be
yc
sp
ke
ru
Li
tn
t,
te
sju
i
n
n
g
kd
an
om
ti b
i
ar
o
Ä
tik
ta
a
m
a
in
nv
dr
än
e
dn
m
D
in
än
ju
g
gd
rsk
yd
d,
Le
dj
ur
va
vä
lfä
b u n de
tik la
rd
nd
Im
sb
yg
po
d,
sä tera
til
m tk
lg
ån
Es re d ö tt
g
,
j
te ur o
til
tis sk sä
le
k
k a yd e
x
, k d rhe
lo
ka
ul etc t o
Be
t
l
u
m
ta
r
e
nd
pr
l
l
av
m e
od
än dj
.,
är
ni u r
de
,
n
V sko f ej
ilt
ö k
kö da o nk
ur
G tt
re
yn
ra
na
m
ed
tb
io
lo
Lå
gi
ga
sk
vä
m
ån
xt
hu
gf
M
al
sg
in
d/
sk
as
be
a
u
tsl
te
sv
äp
in
La
n
p
nd
so
m
in
te
D
ka
ju
n
rm
an
ed
vä
nd
fle
as
r
K
a
or
fö
a
n
ta
ra
vä
tra
nn
nd
ns
at
n
in
K
p
or
gs
or
te
o
tk
m
r
yl
rå
tid
de
Lo
n
ka
la
pr
od
Ej
uk
ter
ko
nv
er
te
ra
tl
an
d
Ekonomiska
Betala för mervärden
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ekologisk
x
x
Global
livsmedelsförsörjning
x
x
x
x
x
x
Hälsa
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Mängd relaterad till
klimatmål
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Välja med omsorg
x
x
x
Minska svinn/konsumera
hela djuret
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kvalitet/Säkerhet/
Spårbarhet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Hur ökar vi hållbarheten?
Köttkonsumtion
• Ökad medvetenhet om mervärden
• Konsumtionsskatt
• Förebilder och ledarskap
Köttproduktion
• Ökad medvetenhet och motivation
• Miljö- och djurvälfärdsersättningar
• Förebilder och ledarskap
Med mera. Här behövs forskning och diskussion.
Tack!
Elin Röös, [email protected]
