Resurstillgångar och internationell
handel
Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
1
Dagens föreläsning
Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-Ohlin)
–
–
–
–
•
förklarar varför komparativa fördelar uppstår
vad händer med industristruktur?
Ersättningen till inputs i produktionen
Inkomstfördelningen
Hoppa över specifika faktormodellen om ni vill
2
Neoklassiska modellen
Bertil Ohlin och Eli Heckscher
Ett teorem som bygger på:
• att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder
• olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land
– kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor
– produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet
Bertil Ohlin
Nobelpris 1977
Eli Heckscher
3
Libanios
• född omkring 315 i Antiochia, död där
omkring 393, en grekisk sofist och retoriker.
• Konstaterade att ”Gud har fördelat resurser
ojämnt mellan länder så att människor finna
stor glädje att söka upp varandra över
landgränser och genom handel hjälpa
varandra och njuta av världens frukter vartän
man bor”
Produktionsfaktorer
• Land
– tex areal åkermark
• Arbete
– tex arbetstiden i timmar
• Kapital
– Tex jordbruksmaskiner och byggnader
Heckscher-Ohlin teoremet
Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning av, och
exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket
av den produktionsfaktor som landet har gott om och
importera den vara som är intensiv i användningen av
landets knappa resurs.
6
HO forts.
• Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital
kommer att göra denna faktor billig relativt
andra länder
• Ett land kommer att ha komparativ fördel i
produktionen av den vara som kräver mycket
av den rikligt förekommande insatsfaktorn
7
Tilltagande alternativkostnader
1. Om resurser som används i produktionen av två
olika varor är anpassade (specifika)
I.
tex maskiner i textilproduktion ej användbara i
jordbruk
II. tex textilarbetare som ej är lika användbar inom
jordbruket
2. Om produktionen av två olika varor kräver olika
mycket arbete och kapital (H-O)
tex är jordbruksproduktion idag mer kapitalintensivt än
textilproduktion
8
TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY
COSTS
Figure 3.5
Supply Curves of a Good and the Production Possibilities
Frontier Under Constant Cost Conditions
Cloth
Price of
Machines
Supply
Soya
Soya
TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY
COSTS
Figure 3.6
Supply Curves of a Good and the Production Possibilities
Frontier Under Increasing-Cost Conditions
Cloth
Price of
Machines
300 A
280
240
Supply
B
C
D
180
E
100
F
20
40
60 80 100
Soya
Soya
K/L Textil
Mindre
K/L Land A
K/L Soya
Större
Vertikala linjen i mitten= landets K/L-kvot, de feta linjerna är de
optimala K/L-kvoterna i vardera bransch
Soya
• 1 traktor / 1 bonde
– lägg till ytterligare en traktor eller en bonde
– produktiviteten faller
• Tänk nu på ppf. När vi ökar produktionen av Soya
innebär det att vi går mot landets genomsnittliga K/Lkvot vilket är ineffektivt
– för låg K/L-kvot, tex 9 bönder per traktor
– hög alternativkostnad för den sista soyaflaskan i termer av
textil som vi ger upp
– samma för textilproduktionen
– därför får vi en konkav ppf (tilltagande alternativkostnader)
Tilltagande alternativkostnader
• Om tex soyaindustrin använder mer kapital än textilindustrin
– Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från
origo)
• Starta i ett läge med produktion av bara textil
• Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft
från textilindustrin
• Därefter avtar produktionsökningstakten i soyaindustrin vid
ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L
avtar eftersom soyaindustrin är mer kapitalintensivt än
textilindustrin
13
Tilltagande alternativkostnad
Det kostar mer och mer i termer av textil
att gå över till soyaindustri. Tilltagande alt. Kostnad
textil
A
1
2
3
4
B
J
C
D
Ricardo
Konstant
Alt. kostnad
E
5
I
6
1
2
3
4
5
6
soya
14
Öka L i Indien
textil
Land A
K/L-kvoten sjunker
soya
15
Öka K i USA
textil
K/L-kvoten stiger
soya
16
HO-teoremet
antaganden
• Två produktionsfaktorer
– Arbete (L) och Kapital (K)
– kan flyttas fritt inom ett land, mellan branscher
– Inte mellan länder
• Produktionsfunktionerna är olika för olika varor men
densamma i bägge länderna (tillgänglig teknologi
identisk, se nästa bild)
• Produktionsfunktionerna uppvisar olika faktorintensitet
för olika varor
• Länderna är olika utrustade med produktionsfaktorerna
K och L
• Identiska efterfrågeförhållanden i länderna
THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY
Table 4.1 Production Conditions in the U.S. and India
Input Requirements to Produce
Country
1 Soya
10 Yards of Cloth
U.S.
10 units of capital
+4 days of labor
4 units of capital
+8 days of labor
India
10 units of capital
+4 days of labor
4 units of capital
+8 days of labor
Utan handel = autarki
USA relativt rikt på kapital
Indien relativt rikt på arbetskraft
Indien
textil
USA
textil
lutning = Ps/Pt
U
U
A = Autarki
A = Autarki
U
U
soya
soya
Ungefär samma storlek på länderna och samma smak
19
MRT i Indien och USA
textil
textil
1
1
2
2
soya
1
2
1
2
soya
20
Priserna
• Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och
produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land
• Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan
• Jämviktspriset i Indien är ”brantare” – (högt relativpris på
soya) än i USA
– eftersom soya är relativt dyrare än textil i Indien
– Definierar alltid relativpriser utifrån horisontella axeln
21
Med fri handel
Indien
textil
USA
textil
C
världsm.priser
Ps/Pt
soya
Prislinjen är mindre brant än
prislinjen i autarki
C
Prislinjen är brantare än
prislinjen i autarki
soya
22
Jämvikt i de två länderna
textil
textil
Indien
U
U
USA
C
C
B
U
U
P
P
soya
soya
23
Jämvikt i de två länderna
textil
textil
Indien
USA
U
U
C
T1
C
B
T2
T2
U
U
T1
P
P
soya
S1
S2
S2
S1
soya
24
Jämvikt i de två länderna
Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva
Indien
textil
USA
U
textil
U
C
T1
C
Export
B
T2
T2
Import
U
U
T1
P
Import
S1
Export
S2
soya
S2
P
S1
soya
25
I Indien
• Produktion skiftar mot mer textil
• Exporterar textil och importerar soya
• Ps/Pt faller relativt autarki
– Soyapriserna faller nu när de kan köpa från USA
• När ekonomin rör sig mot mer specialisering av
textil
– stiger lönerna (w) och kapitalräntan (r) faller
• Arbetskraften får det bättre, kapitalägarna sämre
I USA
• Produktion skiftar mot mer soya
• Exporterar soya och importerar textil
• Ps/Pt stiger relativt autarki
– textilpriserna faller nu när de kan köpa från Indien
• När ekonomin rör sig mot mer specialisering av
soya
– faller lönerna (w) och kapitalräntan (r) stiger
• Arbetskraften får det sämre, kapitalägarna bättre
Sammanfattning Heckscher-Ohlin
• I exemplet ovan framgår att Indien exporterar textil,
Indien har gott om arbetskraft
– i enlighet med HO teoremet
• Leder till utjämning av priser
• Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans
mellan autarkipriserna
• Ej fullständig specialisering
– till skillnad från Ricardomodellen produceras nu bägge
varor
– beror på tilltagande alternativkostnader
– skulle kosta väldigt mycket för Indien att övergå helt till
textilproduktion
Sammanfattning forts.
• Handel uppstår på grund av...
–
–
–
–
Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer
Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer
Komparativa kostnadsskillnader i produktionen
Skillnad i relativt varupris Handel
• Handelsmönster:
– Varje land exporterar varor som i sin produktion
använder mycket av den produktionsfaktor som landet
har gott om och som därför är relativt billig
29
Sammanfattning forts.
• Innan handel var den knappa faktorn värdefull
och betalades bra
• Fri handel gynnar den rikligt förekommande
faktorn och missgynnar den knappa
– (Stolper Samuelson teoremet)
• handel leder till
– Indien: högre löner, fallande avkastning till
kapitalägarna
– USA: lägre löner stigande avkastning till kapitalägarna
• När Indien importerar soya från USA är det
nästan som att importera kapital
Sammanfattning forts.
• Handel drivs av resurstillgångar
• Varning! Handel kommer inte att ske mellan
länder som är lika varandra
– inte mellan Sverige – Norge
– eller mellan USA – Kanada
• Länder kommer att fortsätta att producera
många varor,
– men bara exportera varor som man har
komparativa fördelar i
Faktoravkastning, vinster av handel
och politik
• Produktionsfaktorerna kommer inte att få det
lika bra (uniformt lika bra)
– en del får det bättre, andra sämre
• Landet som helhet får det bättre
• I figuren nedan ser vi att det kommer att
finnas mer av bägge varor efter int. handel
– alla kan få det bättre
– transfereringar från arbetarna till kapitalägarna
Indien med fri handel
textil
lutning = Ps/Pt
efter handel konsumtion
A = Autarki
världsm.priser
Ps/Pt
soya
Mer av varje vara efter handel
33
Effekter av H-O
• Handel medför en konvergering av relativpriserna,
och faktorpriser.
• Den grupp som har begränsad tillgång på en
insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på
handel.
• Den grupp i samma land som har den rikligt
förekommande faktorn vinner.
• Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i
det land som specialiserar sig på arbetsintensiv
produktion, ner i det andra landet
34
Sammanfattning
• Innan handel
w
r
USA
w
r
Indien
• Efter handel
w
r
USA
w
r
Indien
35
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet
• Handel
– Produktionen av arbetsintensiva (importkonkurrerande)
varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i
förhållande till kapital
– Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror)
ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till
arbetskraft kommer att efterfrågas
• Ovanstående leder till att det i USA uppkommer
– ett utbudsöverskott på arbetskraft
– ett efterfrågeöverskott på kapital
– w/r↓
36
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet
• Handel
– Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor
minskar i Indien mycket kapital frigörs i förhållande till
arbetskraft
– Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Indien
relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer att
efterfrågas
• Ovanstående leder till att det i Indien uppkommer
– ett utbudsöverskott på kapital
– ett efterfrågeöverskott på arbetskraft
– w/r
• Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan
USA och Indien
• Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara
lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan
även de absoluta.
37
Forts. Faktorprisutjämningsteoremet: Varför
observerar vi då skillnader i löner?
• I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på
ett begränsat antal varor
– Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor,
sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser
– Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva
varor
• Använder helt olika teknologier i produktionen
– Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara
motsvarande högre. (Jämför med Ricardo)
• Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader
och olika handelspolitiska begränsningar
• Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte
38
Skillnader mellan modellerna
Teknologi
• Klassiska (Ricardo):
• olika teknologier i olika länder
• Neoklassiska (Heckscher-Ohlin):
• identisk teknologi i alla länder
Produktionsfaktorer
• Klassiska (Ricardo):
• en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft)
• Neoklassisk (Heckscher-Ohlin):
• två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft)
39
Hur står sig Heckscher-Ohlin?
• Antar ju lika teknologi i alla länder
– inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt för
tekniska framsteg)
• Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel
– kan inte förklaras med H-O teorin
– finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller faktoruppsättningen
2008 års Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår
inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder
som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi.
Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar.
40
THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY
Table 4.2 Capital Stock per Worker of Selected Countries in 1992 (in 1985
international dollar prices)
High-Income
Country
Switzerland
Capital-to-Labor
Ratio
Middle & Low
Income Country
Capital-to-Labor
Ratio
$76,733
Mexico
$11,697
Canada
44,970
Poland
11,811
Japan
41,286
Chile
11,306
Australia
38,729
Turkey
7,626
France
37,560
Thailand
5,853
United States
35,993
Philippines
3,598
Netherlands
34,084
India
1,997
Italy
33,775
Kenya
822
Spain
30,888
Nigeria
735
United Kingdom
22,509
THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY
Table 4.3 The Factor-Proportions Theory and U.S.–China Trade
Skill
Group
Industry Examples
Percent of Chinese
Exports to the U.S.
Percent of U.S.
Exports to China
Most Skilled
1
Periodical, office & computing machines
4.8
7.7
2
Aircraft & parts, industrial inorganic
chemicals
2.6
48.8
3
Engines & turbines, fats & oils
3.9
21.3
4
Concrete, non-electric plumbing & heating
11.5
4.3
5
Watches, clocks, toys, sporting goods
18.9
6.3
6
Wood buildings, blast furnaces, basic
steel
8.2
1.3
7
Ship building & repair, furniture & fixtures
4.1
2.8
8
Cigarettes, motor vehicles, iron & steel
foundries
5.2
1.8
9
Weaving, wool, leather tanning & finishing
17.2
0.4
10
Children’s outerwear, nonrubber footwear
23.5
5.2
Least Skilled
Leontief 1953
• Använde handelsdata för år 1947 för USA
• Han mätte hur nycket K och L det gick åt för
att producera
– $1 miljon för export och
– $1 miljon för import
EXPORT
IMPORT
KAPITAL
2.55
3.1
ARBETSKRAFT
182
170
K/L $ per person
14,000
18,200
Problem
• Leontief hade bara data för resursanvändningen i
USA, inte i de länder USA importerade från
– Han hade alltså inte data över utländsk teknologi
– HO antog att (K/L) var densamma i alla länder, då kunde
Leontief utnyttja data för USA
• Han fann alltså att K/L i importen var större än
exporten – PARADOX!
– Han hade helt riktigt antagit att USA var kapitalintensivt
och skulle exportera kapitalintensiva produkter
Förklaringar
• Teknologin är inte densamma i alla länder –
kapitalanvändningen ej jämförbar mellan länder
• Leontief ignorerade land. USA har stora
landtillgångar
• Borde ha skilt på utbildad och icke utbildad
arbetskraft
• Data för år 1947 kan ha varit missvisande (efter
kriget)
• USA hade en massa tullar = ej frihandel
Efter Leontief paradoxen
• Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin
• Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna
• Direktinvesteringar
• Arbetskraften är inte homogen
– Finns stora skillnader i andelen högutbildade
• Mellan branscher och mellan länder
– tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin
• Mellan i- och u-länder
• Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens
– märkesvaror
– stordriftsfördelar
t ex Krugman (2008 års Nobelpristagare)
46
Vilka resurser formar mönstret av
komparativa fördelar?
• Resurser som har låg internationell rörlighet
– rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering
• Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa
resurspriser skiljer sig mellan länderna
– t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar mellan
länderna
• Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan
branscher
– t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över branscher
47
Exempel
•
naturresurser (olja, malm, skogsmark m m),
•
realkapital i form av maskiner och byggnader,
•
arbetskraft,
•
humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften
–
•
vanligen mätt i form av utbildning
teknisk och kommersiell kunskap hos företagen
–
vanligen mätt i termer av FoU
48
Relativa faktortillgången
Det bör understrykas att det är den relativa
faktortillgången i ett land och den relativa åtgången
av en faktor i en bransch – dvs värdet av beståndet
av realkapital per sysselsatt och andelen
högutbildade i arbetskraften i branschen och landet
– som är relevant, och inte tillgången i absoluta tal.
49
Andra faktorer som formar komparativa
fördelar
• Hemmamarknadens storlek
– Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar
• Höginkomstland
– Sofistikerad efterfrågan
– Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland
• Strikta miljökrav
– Kan ge komparativa fördelar
• Omfattning och kvalitet i infrastruktur
– Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter
50
Hur är det med rörligheten?
•
Naturresurser
– Inte rörliga,
– men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder
•
Realkapital (byggnader och maskiner)
– Finansiellt kapital rör sig allt snabbare
– Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för
realkapitalet suddas ut
•
Arbetskraft
– Inte särskilt rörlig
• undantag flyktingar
– Inte ens inom EU
•
Humankapital
– Inte särskilt rörligt
– Utbildningssystemet viktigt
•
Forskning och utveckling (FoU)
–
Mer rörligt genom direktinvesteringar
51
Forskning och utveckling (FoU)
• Den FoU som skapas i ett land kan
transporteras över gränser
– Påverkar produktionen (produktiviteten) i
dotterbolag i utlandet
– Kunskapsspridning till andra företag
• via kontakter mellan inhemska och utländska
producenter
• via handeln – produktkrav och stödtjänster
• via direktinvesteringar
• I Sverige står ett litet antal stora
multinationella företag (MNFs) för den
största delen av FoU
52
Hur ser det ut för Sverige?
Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder
• realkapital
• utbildning
• FoU
53
Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004
Land
Bruttoinvesteringar
som andel av BNP
(procent)
Bruttoinvesteringar
som andel av
förädlingsvärdet inom
industrin (procent)*
10,5
ITPS-rapporten
BNI/capita
(USD löpande
priser)
USA
17,0
Japan
23,9
Sverige
16,1
15,3
35840
Storbritannien
18,0*
9,1
33630
Tyskland
17,3
14,0
30690
Sydkorea
30,2
29,3
14000
Tjeckien
27,6
23,4
9130
Ungern
23,9
26,4
8370
Polen
20,0
21,1**
6100
Ryssland
20,8
-
3400
Brasilien
21,3
-
3000
Thailand
27,1
-
2490
Kina
38,7
-
1500
Indien
23,9*
-
620
Zambia
26,0
-
400
-
41440
37050
54
0 2 4 6 8
10 12 14 16 18 20 22 24
Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med
investeringskvoten inom industrin i OECD 1970-2003 ITPS-rapporten
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003
Investeringskvot OECD
Investeringskvot Sverige
Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden 1970-2003 är
Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, 55
Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN
Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter
för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004
ITPS-rapporten
Land
USA
Genomsnittlig
utbildningstid
(år)
Off utgifter för
utbildning som
andel av BNP
(procent)
BNI/capita
(USD
löpande)
12,2
5,4
41440
9,7
3,5
37050
11,4
6,5
35840
Storbritannien
9,4
5,1
33630
Tyskland
9,8
4,4
30690
10,5
4,6
14000
Tjeckien
9,5
4,3
9130
Ungern
8,8
5,5
8370
Polen
9,9
5,8
6100
Ryssland
10,5
3,7
3400
Brasilien
4,6
3,9++
3000
Thailand
6,1
3,8+
2490
Kina
5,7
2,0+++
1500
Indien
4,8
3,3
620
Zambia
5,4
2,7+
400
Japan
Sverige
Sydkorea
Källa: Barro & Lee (2000)
OECD och UNESCO
56
Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin
som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003
ITPS-rapporten
Sverige
Finland
Japan
USA
Danmark
Tyskland
Frankrike
Korea
Storbritannien
Belgien
Nederländerna
Norge
Kanada
Australien
Spanien
Italien
Tjeckien
Irland
Polen
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
FoU intensitet (procent)
10
11
12
13
14
15
Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen
från 2002. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN
57
25
Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor
ITPS-rapporten
20
Irland
Korea
Finland
10
15
Japan
FrankrikeUSA
Sverige
Danmark
Belgien
Norge
Tyskland
0
5
Polen
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16
FoU intensitet (procent)
Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet 2001. Andelen
högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien
och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna,
Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN
58
Exportparadoxen
• Sverige har en överlägsen position i termer av FoU investeringar (Fig
3.2 ITPS-rapporten)
• Sverige ledande i utgifter för FoU
• Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg
• Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige fördelas
bland utländska dotterbolag
• Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i tillverkning som
använder mycket FoU
59
Svensk industris internationella specialisering
Komparativa fördelar inom
• kunskapsintensiv produktion
– hög kompetens genom utbildning
– stora investeringar i FoU
• realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri
• produktion baserad på våra naturresurser (främst skog)
• Specialiseringsmönstret stämmer med vad man förväntar sig
utifrån våra faktortillgångar
60
