Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap
Samhällskunskap
Karl-Henrik Jansson
Individen i
samhällsekonomin
The individual
in economics
Examensarbete 15 poäng
Lärarprogrammet
Datum:
Handledare:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
2008-06-11
Ann Bernmark-Ottosson
Abstract
The aim for this thesis, with the help from content analysis, is to discover how Swedish textbooks in
civics, creates familiarity with the value system. In the Swedish directional documents, it is stated that
the students should be fostered to become responsible citizens. The main question for this thesis is:
Does the chapters in Economics, in Swedish textbooks, provide familiarity to the value system in a way
that enables fostering of democratic citizens, according to the syllabus in the course of Civics A? With
the help of a model of analyze, this thesis has discovered that there are reasons to reflect over the
content in the textbooks. The lack of a personal perspective in the text books complicates the aim of
fostering students to think democratic. Economics is in the chosen books more described as a process
without an entirety. The content could be more describes as fragments of theories, models and
concepts. The absence of this entirety generates a risk where the reader views economics more as a
science, than a source of knowledge from where responsible decision can be made. In the thesis, it is
discussed what didactic methods should be used to approach this problem. Most important of all, is that
the teacher brings the personal perspective in to the study of economics, which enables the fostering of
democratic citizens which is what the Swedish school is assigned to do.
2
Sammanfattning
Målet med denna uppsats är att med hjälp av innehållsanalys ta reda på hur svenska
samhällskunskapsböcker ger förtrogenhet till värdegrundstänkande. I de svenska styrdokumenten
fastslås det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande
kring värdegrundsfrågor. Frågeställningen för detta arbete är: Ger ekonomiavsnitten i de svenska
samhällskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat till
värdegrunden, enligt kursplanen för Samhällskunskap A? Tre läroböckerböcker i samhällskunskap har
analyserats med hjälp av en innehållsanalys som bygger på styrdokument och didaktiska modeller.
Denna uppsats har kommit fram till att det finns skäl att fundera kring det läromedlen förmedlar. Det
saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet till
värdegrundstänkande. Samhällsekonomi beskrivs i de utvalda böckerna oftast som en företeelse utan
helhet, utan mer fragment bestående av modeller, teorier och begrepp. Frånvaron av denna helhet och
ett individperspektiv gör att läsaren riskerar att se samhällsekonomi som en vetenskap istället som en
möjlighet till att fatta ansvarsfulla beslut på lokal och global nivå. I uppsatsen diskuteras tänkbara
didaktiska metoder för att bemöta denna problematik. Framför allt ställs det krav på att läraren, i sin
genomgång av samhällsekonomi, lyfter fram individperspektivet som möjliggör det demokratiska
fostrandet som styrdokumenten fastslår att skolan har som uppdrag.
3
Innehållsförteckning
1.Inledning
5
1.1 Problemformulering
5
1.2 Syfte och frågeställning
6
1.3 Tidigare forskning
6
2 Metod
8
2.1 Uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
10
2.2 Disposition
10
3 Värdegrund
11
3.1Värdegrund som begrepp
12
3.2 Demokrati som livsform
12
3.3 Skolan och samhällskunskap
13
3.3.1 Skolans fostrande roll
13
3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn
16
3.3.3 Samhällskunskap som ämne
16
3.3.4 Kunskapssyn på samhällsekonomi
19
3.4 Modell för analys
4 Resultatredovisning
20
22
4.1 Reflex
22
4.2 Millennium
29
4.3 Forum A Bas
36
5 Diskussion
44
5.1 Diskussion Reflex
44
5.2 Diskussion Millennium
47
5.3 Diskussion Forum A Bas
48
6 Avslutande diskussion
50
7 Referensförteckning
54
4
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Varför undervisar man gymnasieelever i samhällsekonomi? Ekonomi har på senare tid fått en del
uppmärksamhet i skoldebatten. I detta avseende gäller det dock inte skolans ekonomi. Debatten har
istället kretsat kring elevernas kunskaper i ekonomi. “Låt privatekonomi bli ett eget obligatoriskt ämne
i gymnasieskolan!”, skrev Eva Adolphson pensionsekonom och ofta förekommande i samhällsdebatter,
i en debattartikel i Aftonbladet, 2006-07-01. Vidare skriver hon i samma artikel:
Vår gemensamma välfärd hänger på att var och en så långt det är möjligt
står på egna ben ekonomiskt. Detta förutsätter i sin tur medvetna beslut
hos varje enskild individ. Får man inte redan i skolan lära sig om
ekonomi i stort och hur man sköter sin privata ekonomi finns stora risker
för felaktiga beslut eller icke-beslut. (ibid)
Frågan är vilket syfte Adolphson har med detta ökat införande av kunskaper inom ekonomi. Inga
detaljer framgår i hennes artikel om vad som ska ingå i ämnet. Däremot står det ganska klart att det
finns en egennytta i ökad utbildning om ekonomi. Med Eva Adolphsons artikel ligger egenintresset i att
den enskilde individen får ökad kunskap i hur den privata ekonomin kan växa, och att det gäller att
fatta “medvetna beslut”. Men vilka är dessa medvetna beslut och vilka parter är berörda? I en
debattartikel på Dagens Nyheter, 2008-03-16 skriver Mona Sahlin om det ökade intresset för mer
kunskaper i ekonomi. I den uttrycks det att det finns ett egenintresse, ett tillväxtfrämjande sådant, om
staten ökar kunskaperna i entreprenörskap. Vad är det för syn på ekonomi som Sahlin och Adolphson
presenterar? Är det egennyttan med ekonomi som ska framgå i undervisningen? Än en gång måste den
grundläggande frågan ställas – varför undervisar vi i ekonomi? Samtliga lärare och ämnen verkar under
en läroplan som syftar till att fostra demokratiska medborgare. Samhällskunskapen, ska syfta till att
beakta värdegrundsperspektivet, där en vidgad syn på demokrati ska genomsyra stoffet. Gällande just
ekonomi, syftar denna del bland annat till att ge eleverna en problematiserad förståelse och
förtrogenhet, till hur den ekonomiska aspekten påverkar livsförutsättningarna för samhällsmedborgare.
På vilket sätt framställs samhällsekonomi i våra läroböcker och ger de förtrogenhet till materialet på ett
sätt som förbereder dem för ansvarstagande i en komplex värld? Ambitionen med denna uppsats är
försöka ge ett svar på dessa frågor för att få en förståelse för hur samhällsekonomi kan behandlas för att
skapa denna förtrogenhet.
5
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på hur böckerna i samhällskunskap framställer
samhällsekonomi. Vidare är syftet att se om dessa böcker ger eleverna förtrogenhet till
värdegrundsperspektivet med den vidgade synen på demokrati för att kunna leva som demokratiska
medborgare. Arbetet utgår från följande frågor:
Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet till
värdegrundstänkande?
Möjliggörs fostrande av demokratiska medborgare enligt kursplanen för Samhällskunskap A?
Vilka tänkbara didaktiska konsekvenser innebär resultatet?
1.3 Tidigare forskning
Mycket arbete kring textanalyserande av läroböcker inom ämnen som historia, religion och
samhällskunskap kan hittas. Gällande samhällskunskap, finns det framför allt ett stort intresse av att
titta på hur begreppet demokrati framställs inom området statskunskap. Uppsatserna har oftast som mål
att finna svar på om det vidgade synsättet på demokrati framgår, eller om den mer beskrivs som en
beslutsprocess. Det går även att finna intresse för hur läroböcker framställer samhällsrelaterade
delområden som islamofobi, ideologier, EU, medborgarskap, jämställdhet och media. När det kommer
till att finns tidigare uppsatser om samhällsekonomi och hur värdegrunden framgår, finns en mindre
kvantitet. Endast tre arbeten vid Karlstads Universitet kan finnas som berör läroböckers hantering av
ekonomi.
Anna- Karin Thorn, presenterar ett examensarbete från 2005 med titeln Hur förstås u-länder i
gymnasieskolans läroböcker? – en analys av bilden av u-länder i två läroböcker i samhällskunskap. I
detta arbete använder hon kursplaner som utgångspunkt för analyserandet, precis som i detta arbete,
men med en frågeställning som berör huruvida litteraturen behandlar u-länder i förenlighet med
kursplanen. Sofia Lindkvist gör på D-nivå gör ett liknande forskningsarbete med titeln Fyra
läroböckers framställning av u-landsproblematiken (2003). Morgan Anderssons D-uppsats med titeln
Marknadsekonomi vs planekonomi – läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet (2003), är den enda
uppsatsen som direkt berör samhällsekonomi där han jämför hur de ekonomiska systemen presenteras.
Det går också att finna arbeten som behandlar värdegrundsperspektivet i böckerna för
samhällskunskap. Karoline Borkmar skrev i sitt examensarbete år 2003; Värdegrunden – finns den i
läroböckerna eller ej? Arbetet var fokuserat på om och hur kursplanen för högstadiet gällande
demokrati, ansvar, etik och moral, framgår i litteraturen för den åldersgruppen. Camilla Nordström
gjorde ett examensarbete med titeln Om etik i skolans statliga styrdokument samt i undervisning och
6
läroböcker i samhällsorienterade ämnen (2002). (Abstract saknas).
Det finns arbeten som berör hur samhällsekonomi kan bemötas didaktiskt. Lotta Waljeståhl Åhs
och Anders Ulvik berör detta med sina respektive arbeten på D-nivå; Att undervisa om
samhällsekonomi på gymnasieskolan (2001) och Hur undervisa om samhällsekonomi på
gymnasieskolan? (2001). (Abstract saknas till båda)
Sammanfattningsvis kan det sägas att det alltså saknas arbeten kring demokrati och värdegrund
i samhällsekonomi, som har textanalys som metod för att se hur dessa perspektiv framgår i
läroböckerna på gymnasial nivå.
7
2. Metod
För att finna svar på mina forskningsfrågor, genomförs en kvalitativ innehållsanalys på böcker som
fokuserar på samhällskunskap A. Oftast när man pratar om innehållsanalys, nämns det att dess
användningsområde är mest lämplig på det kvantitativa området. Men då detta arbete inte tänker räkna
eller mäta något specifikt i de valda texterna, är den kvalitativa mest lämplig. Med den kvalitativa
varianten ser jag bättre förutsättningar för att fånga hur de valda läroböckerna presenterar
samhällsekonomi och ger eleven förtrogenhet till materialet. Arbetet har som utgångspunkt att
analysera ett antal texter efter ett visst analysverktyg, vars mer detaljerade beskrivning jag ska redogöra
för senare. (Bergström, 2005, s.44)
Men varför just innehållsanalys? Det finns en rad andra textanalytiska metoder som är
kvalitativa till sin natur. Diskursanalys, ideologianalys, och argumentationsanalys är exempel på
vanliga metoder. Det som gör att innehållsanalys är mer tillämpbar jämfört med dessa, är att den kan
användas på alla former av texter, läroböcker, politiska tal, broschyrer, transkribering, etc., men också
andra former av källor. Som nämnt, är det vanligast att den kvantitativa metoden används, då i syfte att,
till exempel, räkna hur många gånger ett visst ord förekommer, eller omnämnande av vissa företeelser.
Oavsett om den sker via kvalitativ eller kvantitativ metod, är syftet alltid att få fram textens innebörd,
man vill finna ett mönster. (ibid) Esaiasson anger ett antal skäl till användning av metoden. Det första
skälet kan beskrivas som ett försök att finna det centrala i en text, alltså att vissa delar av en text kan
vara viktigare än övriga delar. Ett annat skäl är att genom intensiv läsning kunna hitta ett innehåll i en
text som kan ligga dolt under ytan. (Esaiasson, 2007, s. 237)
En diskursanalys eller argumentationsanalys hade varit mer lämplig om jag valt att studera
debatter för att lyfta fram det gemensamma, det som skiljer parterna åt, eller rentav se om det finns
spänningar mellan dem. Maktdimensionen kan också vara en lämplig utgångspunkt, eller retorikens
utformning i argumenterandet. Ideologianalyser kan också tillämpas på debattområdet, men oftast är
man intresserad av att fånga relationen mellan aktör och idé i den ideologiska argumentationen.
(Bergström, 2005, s. 145, 178, 358)
Jag har nu argumenterat för mitt val av metod och vill nu beskriva arbetets genomförande. Till min
analys har jag plockat fram tre1 samhällskunskapsböcker. De är tryckta mellan åren 2005 och 2007.
Valet sker på de böcker som vanligtvis används inom undervisningen av samhällskunskap A och ligger
1 Vid arbetets början bestod urvalet av fyra böcker. Då resultatet ifrån analyserna av respektive bok hade en så hög grad av
överensstämmelse, beslutades det att fokuserade på endast tre böcker.
8
nära i tiden för att fånga en så aktuell bild av hur samhällskunskapsböcker kan framställa ekonomi
kopplat till värdegrunden. Böckerna är alla inriktade på Samhällskunskap A. Då böckerna är få till
antalet, är inte min strävan att ge en generell bild av hur samhällsekonomi porträtteras, istället bygger
uppsatsens resultat på just dessa tre böcker (se vidare diskussion om validitet, reliabilitet och
generaliserbarhet). Samhällskunskap tillhör den kategori ämnen där alternativa källor kan användas
utöver kurslitteraturen.
Inom didaktiken för samhällskunskap vid lärarutbildningen har det diskuterats hur frekvent
läraren använder läroböckerna i undervisningen. Det är inte alltid läraren väljer att använda läroböcker
som kunskapskälla, utan ofta kan det förekomma alternativa sådana. Vid min analys har jag dock valt
att utgå från att det är just samhällskunskapsböckerna som tillämpas vid undervisning av
samhällsekonomi. Det ska här sägas att inga siffror finns över hur frekvent dessa böcker förekommer i
skolorna då förlagen inte utger dessa. De böcker jag har valt är:
Reflex (Gleerups, 2005)
Millennium (2007, Bonniers)
Forum A bas (Bonniers, 2007)
Kvalitativ innehållsanalys är till arbetssättet en mycket enkel metod. Det handlar om att ta sig an en
text genom noggrann och intensiv läsning. När denna del har gjorts ska forskaren tillämpa någon form
av kod, ett set av forskningsfrågor eller någon form av analyskategori till texten för att få fram ett
resultat till sin forskningsfråga. Analysverktyget appliceras på texten, i detta fall
samhällskunskapsböckerna. Det är detta tillvägagångssätt som gör att den kan klassificeras som
kvalitativ. Hur detta analysverktyg ser ut beskrivs mer i detalj innan resultatdelen. Vad som här kan
sägas, är att det baseras på de styrdokument jag har tagit fram som är aktuella för denna studie. Dessa
är Lpf94, kursplanen för samhällskunskap A och ämnesbeskrivningen för samhällskunskap. Lpf94 har
valts därför att denna studie fokuserar på böcker som används på gymnasiet. Jag har valt att begränsa
mig till läroböcker för samhällskunskap A, därför blir kursplanen för densamma aktuell.
Vidare är det viktigt att också diskutera perspektiv. När jag som forskare läser texten, kan jag
välja att inta olika positioner. Jag kan till exempel försöka sätta mig in i författarens position för att
försöka få en bild av vad denne vill förmedla. Jag kan också inta läsarens perspektiv, i detta fall elevens
för att försöka förstå hur mottagaren uppfattar budskapet i texten. Framförallt sker ett
perspektivintagande i diskursanalyser men mer sällan i innehållsanalyser. (Esaiasson, 2007, s. 246ff)
Jag har inte valt att inta en viss parts position, utan jag har istället valt att koncentrera mig på att
analysera fram själva budskapet för att se hur de lever upp till styrdokumenten.
9
2.1Uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Reliabiliteten, eller tillförlitligheten, är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma
resultat vid olika forskningstillfällen under i övrigt lika omständigheter. Annorlunda uttryckt kan man
förklara reliabilitet genom att säga att om vi gjorde denna studie under två olika tillfällen, skulle vi få
fram samma resultat? Är svaret ja, har vi en hög reliabilitet. (Bell, 2005, s. 117) Jag har angett vilka
böcker jag ska analysera, dessa kan vid ett senare forskningstillfälle användas, likaså kan
styrdokumenten hittas. På så sätt är reliabiliteten för detta arbete hög. Vad som återstår att diskutera om
reliabilitet, är frågan om analysverktygets tillförlitlighet. Just denna punkt vill jag se som uppsatsens
känslighetspunkt. Som läsaren kommer se i kapitel tre, finns det stort utrymme för tolkning av
styrdokumenten. Då analysen baseras på dessa, måste det här förmedlas en medvetenhet om att annan
forskare skulle kunna tolka dessa dokument annorlunda, vilket skulle generera en annan analysmodell
och därmed ett annat resultat. Studiens intersubjektivitet kan alltså ifrågasättas och därmed huruvida
denna studie skulle komma fram till samma resultat om den gjordes av två olika forskare.
Validitet, som är termen för huruvida vi mäter det som verkligen avsågs att mäta. Validiteten har
som syfte att kritiskt diskutera datans trovärdighet. En låg reliabilitet innebär också direkt en låg
validitet, men en hög reliabilitet innebär inte automatiskt en hög validitet. (ibid, s. 117f)
Generaliserbarheten är ett annat mått som behöver beaktas. Dess innebörd är huruvida en studie
kan generaliseras, göras till något allmängiltigt. (Esaiasson, 2007, s. 26) Jag har tidigare nämnt att i
denna studie kommer endast tre böcker att användas. Vi vet att betydligt fler alternativ finns att välja
mellan och att dessa böcker kan variera i sin utformning på ett sånt sätt att dessa utvalda böcker inte
kan sägas vara representativa, mer än att vi vet att de förekommer i undervisningen. Min bedömning är
därför att generaliserbarheten för denna studie är låg.
2.2 Disposition
Efter att metoddelen nu har beskrivits, kommer jag att i kapitel tre diskutera den grund som skolan vilar
på – värdegrunden med demokrati som livsform. Jag kommer där att plocka ut citat ur de olika
styrdokumenten samhällskunskapslärare har att verka efter. Dessa citat kommer att senare fungera som
den analysmodell jag tänker använda mig av. Denna modell beskrivs i slutet av kapitel tre.
Dessförinnan sker en problematiserande diskussion kring begreppet värdegrund. I kapitel fyra finns
resultatredovisningen. Jag går här igenom bok för bok och beskriver innehållet. I kapitel fem sker
analys av bok för bok. Därefter, i kapitel sex, sker en avslutande diskussion där uppsatsens
frågeställning besvaras och vilka tänkbara didaktiska konsekvenser detta resultat genererar.
10
3. Värdegrunden
Under lärarutbildningen, och framför allt inom didaktiken för samhällskunskapen, har det diskuterats
vad för typ av värden som ska överföras till eleverna. Två begrepp har då blivit aktuella; värdegrunden
och demokrati som livsform. De utgör kärnan i de värden som ska förmedlas och jag kommer nedan att
redogöra för deras innebörd. Därefter kommer jag att visa hur dessa värden är förankrade i de olika
styrdokumenten. Jag kommer också att redan här föra en didaktisk diskussion för att ge förståelse för
vilken typ av kunskapssyn och kunskapsform som skolan och samhällskunskapen ska undervisa.
Tillsammans utgör de mitt analysverktyg för att svara på frågeställningen.
3.1 Värdegrund som begrepp
Värdegrund som begrepp infördes på 1990-talet med Läroplanskommitténs utredning Skola för
bildning (SOU 1992:94). I denna utredning framkom det att värdegrund var något som skulle
genomsyra all verksamhet i skolan. (Zackari, 2000, s. 34) Någon definition av begreppet ger inte
Zackari, utan istället hänvisas till en metafor för att bäst beskriva den. Hedin och Lahdenperä (2000, s.
7f) ligger bakom denna metafor där värdegrund liknas med ett hus. Ordet värdegrund kan delas in i två
delar: värde och grund. Ett värde består av olika värderingar, dessa kan motiveras men inte bevisas.
Värderingar uttrycker förhållningssätt inför ett visst fenomen och det är av dessa värderingar vi styrs.
En grund är till skillnad mot värden betydligt mer fast, precis som en grund hos ett hus. Metaforen blir
att ett hus som står på en grund, kan liknas med att samhället vilar på en värdegrund, alltså värderingar.
Samhället består av människor och det är i våra meningsutbyten som värderingarna framträder.
Men vilka värden ligger då i detta ord som vårt samhälle vilar på? I läroplanerna framgår detta:
“Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta.” (Zackari, 2000, s. 34) Detta är kärnan
i begreppet värdegrund. Dess uppgift i läroplanerna är att visa vilka värderingar som skolan ska fostra
framtidens samhällsmedborgare. (Hedin & Lahdenperä, 2000, s. 19) Mer om värdegrundens roll
diskuteras senare i detta kapitel i avsnittet om skolan och samhällskunskapen.
Om värdegrunden kan två saker sägas: För det första så innehåller den värden som inte är
förhandlingsbara, dom är ej acceptabla att inskränka. För det andra kan man säga att dessa värden utgör
den minsta gemensamma nämnaren som samhällets medborgare ska vara överens om. (Orlenius, 2001,
s. 16) Dessa två punkter kan sägas vara kopplade till FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna
och barnkonventionen. Värdena i dessa framgår i svenska läroplaner som läraren på uppdrag ska
11
förmedla och gestalta. (Zackari, s.38) Denna människosyn bygger på att vi människor besitter de ovan
nämnda rättigheterna, men också skyldigheter att som samhällsmedborgare att respektera dessa
rättigheter för våra medmänniskor. Det är här “demokrati som livsform” kommer in i bilden.
3.2 Demokrati som livsform
I uppdraget som samhällskunskapslärare, ingår att utveckla bilden av demokrati. John Deweys
“demokrati som livsform”, har varit benämningen för detta utvidgande. Framför allt har detta begrepp
använts inom diskussionen av hur det demokratiska styrelseskicket ska presenteras inom didaktiken för
samhällskunskap. Vad är det för bild av demokrati som förmedlas i undervisningen av detta? Är
demokrati mer en beslutsprocess, eller finns en mer utvidgad uppfattning av begreppet demokrati?
Dessa frågeställningar har Ann Bernmark-Ottosson i sin avhandling Demokratins stöttepelare (2005).
Hon presenterar där tre olika uppfattningar om demokrati bland blivande samhällskunskapslärare och
pol.mag-studerande. Uppfattningarna varierar, de ser demokrati som en möjlighet att påverka, men med
olika grad av deltagande. Essensen i hennes arbete ligger i hur vi ska vidga diskussionen med elever
kring demokrati. Begreppet demokrati begränsar sig inte bara till just avsnittet om statsskick. Det
handlar framför allt om hur man bryr sig om och bemöter sina medmänniskor (se också:
Värdegrundsboken, Zackari, 2000, s. 41). När begreppet blir beskrivet som livsform, blir dess betydelse
och problematik än större. Den starka kopplingen till FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna
återkommer.
John Deweys tankar från tidigt 1900-tal är idag ansedd som en modern tankegång och förgrund
till tankarna om demokrati som livsform. I skolans styrdokument framgår det att skolan ska förmedla
kunskap som rustar eleverna för ett föränderligt samhälle. Dewey diskuterar detta rustande med ett
resonemang som ger en djupare förståelse:
Ett samhälle som är rörligt och som genomkorsas av kanaler för en
förändring som pågår överallt, måste se till att dess medlemmar fostras
till initiativ och anpassningsförmåga. Annars överväldigas de av de
förändringar som drabbar dem och vars betydelse eller samband de inte
förstår. Resultatet blir allmän förvirring och få kommer att tillägna sig
resultaten av andras blinda och utifrån styrda aktiviteter. (Dewey, 1997, s.
128)
Citatet är från 1916, men är än mer aktuellt idag med den snabba globalisering vi lever i idag. Den
speglar de styrdokument med fokus på demokratiskt fostrande som finns idag. Uppdraget som lärare
innebär att med värdegrunden och det demokratiska förhållningssättet, fostra elever att förstå
12
människans rättigheter och att respektera dessa.
Då dessa två begrepp har så starka kopplingar till varandra, kommer jag för enkelhetens skull
att under den fortsatta delen av detta arbete, benämna dessa två begrepp under ett och samma namn,
nämligen värdegrunden. Hur värdegrunden framgår i styrdokumenten följer härnäst.
3.3 Skolan och samhällskunskap
I detta avsnitt kommer jag att var för sig, diskutera skolans roll och vilken kunskapssyn som den
grundar sig på. Jag har här plockat ur citat från Lpf94 då detta arbete koncentrerar sig på den frivilliga
skolformen. Vidare finns även kursplanen för samhällskunskap A, samt ämnets karaktärsbeskrivning.
3.3.1 Skolans fostrande roll
Sedan den allmänna skolans införande 1842, har dess uppgifter sett olika ut. Till början var syftet med
skolan att fostra elever till gudstro och ett liv baserat på kristendom. Skolans roll var att skapa ett folk
som skulle följa regler och rätta in sig efter rådande kultur. De värden som skolan vilade på hade alltså
som funktion att skapa medborgare som kunde tänka självständigt, istället var skolan ett verktyg för
samhällskontroll. Kyrkans roll i denna form av fostrande var omfattande, men detta minskade kraftigt
under 1900-talets början. Fortfarande rådde dock ett starkt behov av att fostra ett underdånigt folk.
Skolan skulle tjäna samhället och stå för en garanti om att dess fostran skulle generera blivande
medborgare som tjänade Gud och fosterlandet. Skolan blev så att säga mer patriarkalisk. (Orlenius,
2001, s. 46ff)
Efter 1900-talets mörka period med två världskrig, uppstod en vilja om att skolan var tvungen
att förändra sin patriarkaliska roll. Med andra världskrigets fasansfullheter insåg man att en kritiskt
tänkande medborgare måste fostras fram, en person som hade förmågan att se sig själv i en helhet och
ta ansvar för sina handlingar. På den grunden skapades ett mål om att den demokratiske medborgaren
skulle fostras fram inom skolan. Främst var det Tage Erlander som uttalade denna vision, en vision som
fick ett starkt inflytande på utformningen av Lgr80 och Lpo/Lpf94. (ibid, s. 59) I Lpf94, som detta
arbete fokuserar på, står det följande i inledningen:
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen
(1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att
var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje
människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2
och 9 §§). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos
eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
13
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen
tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen
i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje
enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. [...]
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
(Lpf94, s. 3)
Så inleds första kapitlet med rubriken “Grundläggande värden” i Lpf94. Skolan ska förmedla en
demokratisk förhållning, där det centrala i värdegrundstänkandet; “Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta”, tydligt framgår. Läroplanen finns där för att fungera som ett verktyg
för att styra i vilka uppgifter och värden som skolan ska jobba med. (Larsson, 2004, s. 10) I det
demokratiska förhållningssättet ingår också individens skyldigheter och rättigheter. I Lpf94 står
följande att läsa om detta:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om
grundläggande demokratiska värden. Undervisningen skall
bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga
och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet.
Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta
ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens
mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter
eleverna har.
(Lpf94, s. 4)
Av betydelse för denna analys är främst “utveckla elevernas förmåga och vilja till att ta personligt
ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet”. För att eleven ska kunna utveckla sin förmåga i att ta ansvar
och se sina rättigheter, måste demokratin praktiseras i enlighet med Deweys (1997) filosofi. Det är
genom detta praktiserande som vi lär eleverna för livet genom att införliva demokrati genom
elevinflytande i skolan. Om just livslångt lärande kan följande läsas om skolans uppdrag i Lpf94 som
bekräftar ovanstående:
14
Eleverna skall också kunna
orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och
snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda
ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt,
att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika
alternativ. [...] Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för
livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi,
internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på
människors kunskaper och sätt att arbeta. [...] De etiska perspektiven är
av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall
undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund
för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. [...]
Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva
och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett
internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den
egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell
solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare
kontakter över nations- och kulturgränser.
(Lpf94, s. 5f)
Detta är en ambitiös text som ställer stora krav på vilken kunskapsform som förmedlas. Skolan kan
och får inte gå i en riktning där endast tyckande och dålig verklighetsförankring förekommer. Därför
måste skolan ta på sig ett större didaktiskt ansvar för att förmedla en kunskap och lärande som är
djupare. (Vernersson, 1999, s. 51f) Inom didaktiken pratar man om “de fyra F:en” :
Fakta – kvantitativ information, varken djup eller ytlig som kan mätas. Fakta är grundstenen för
kunskapsbyggande.
Förståelse – meningsskapande kunskap. Fenomen kan förstås på kvalitativt olika sätt och har
anknytning till begrepp, teorier och modeller.
Färdighet – att kunna analysera, argumentera och dra slutsatser.
Förtrogenhet.- kunna tillämpa principer på olika sätt beroende på situation.
(ibid, s. 144)
Blickar man tillbaka till den citerade texten ovan, kan man se hur dessa kunskapsformer framträder.
Om man ”översätter” den i ett mer vanligt språkbruk och tillämpar kunskapsformerna blir den mer
lättförståelig. Eleverna ska förses med faktakunskaper, men det måste ges en vidare förståelse för i
vilket sammanhang dessa fakta är användbar. När eleven har förstått dess mening skall eleven lära sig
att göra ställningstaganden, analysera och dra slutsatser från dessa fakta. I slutändan ska detta generera
en förtrogenhet i att använda denna kunskap i olika typer av livssituationer som gör att man kan se
15
konsekvenser i sitt handlande och ta ansvar för dem. Det är detta vi kallar livslångt lärande, vilket
också sägs i texten. För att göra det hela än mer tydligt om vilka värden och kunskaper som ska
förmedlas, redogör jag här för de mål kopplat till normer och värden som Lpf94 säger skall uppnås:
Skolan skall sträva mot att varje elev
• vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställnings taganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde och integritet,
• inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling samt medverkar till att bistå människor,
• förstår och respekterar andra folk och kulturer,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar
en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön
i ett vidare perspektiv.
(Lpf94, s. 12)
När man läser citaten kan en bild av den framtida samhällsmedborgaren skönjas. Styrdokumenten ger
oss direktiv om att den framtida samhällsmedborgaren ska rustas för att kunna orientera sig och hantera
en snabbt föränderlig och komplex värld där individens handlingar kan få effekter på lokal, men också
på global nivå. För att kunna fatta beslut, krävs livslång kunskap som förmågan att tänka kritiskt, sätta
sig själv i ett större sammanhang och se konsekvenser av olika typer av agerande för att ett hållbart
samhälle ska kunna bli en verklighet. Vidare, ska den framtida samhällsmedborgaren känna till sina
rättigheter och möjligheter i samhället. Eleven ska inse att dennes rättigheter icke är tillåtna att
inskränkas. Med dessa rättigheter görs människan till en fri sådan, men den förutsätter ett gemensamt
ansvarstagande, att om individens egna rättigheter ska skyddas, måste denne också respektera sina
medmänniskors rättigheter. Rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande är andra ledord som
ska prägla den hela gruppen av medborgare. Den blivande samhällsmedborgaren ska i de olika ämnena
få en grund att stå på för att få en förmåga till göra personliga och aktiva ställningstaganden. Dessa
ställningstaganden ska vara förankrade i kärnan med värdegrunden; människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta. Hur läroböckerna tar upp denna förtrogenhet till värdegrunden i
avsnitten om ekonomi, är en fråga som ska ställas i analysen.
3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn
Jag vill här fortsätta på spåret med livslångt lärande med en diskussion om kunskapssyn. Livslångt
lärande betyder just som det är skrivet, kunskap för livet. Det är med införlivandet av förtrogenhet detta
16
blir möjligt. Men hur uppnås detta praktiskt? Vernersson skriver om kvantitativ och kvalitativ kunskap.
Kvantitativ kunskap, karaktäriseras av att man reproducerar fakta. Med detta menas att eleven
till exempel räknar upp antalet riksdagsledamöter, hur många utskott som finns i riksdagen eller
beskriver en viss process eller teori. Vernersson menar att denna typ av kunskap “... tillför sällan
eleverna något kvalitativt nytt. Det blir främst fråga kvantitativ tillväxt av ofta löst sammanhängande
kunskaper, som snabbt glömmes av eleven.” (Vernersson, 1999, s. 71). En undervisning som präglas av
denna kunskapssyn kan därmed inte ge en grund för förtrogenhet och livslångt lärande.
Vernersson ger ingen tydlig bild av vad kvalitativ kunskap innebär mer än att den ger grund till
förtrogenhet till stoffet. För att å kunna ge en bild av vad kvalitativ kunskapssyn innebär vill jag åter
igen hänvisa till Ann Bernmark-Ottossons avhandling. I hennes avhandling framgår det bland annat att
lärare och läroböcker tenderar att framställa demokrati som en beslutsprocess. Detta skulle enligt
Vernersson benämnas som kvantitativ kunskapssyn. Bernmark-Ottosson skriver i sin avhandling, att en
kunskapssyn på demokrati mer som en livsform än en beslutsprocess, skulle enligt John Deweys
tankegångar, ge: “En samhällsutveckling [som] kräver kommunikation mellan människor från olika
grupper och kulturer samt utbildning där människor lär sig färdigheter som gör att det kan hantera
förändringar.” (Bernmark-Ottosson, 2005, s. 60) För att undervisningen ska kunna skapa förtrogenhet,
bör undervisningen ha en form som möjliggör en känsla av delaktighet, med andra ord; elevinflytande.
(ibid, s. 248) Denna form av undervisning av demokrati blir då något mer än en syn på den som en
beslutsprocess. Den blir en aktiv form där eleven tränas, ges förtrogenhet till begreppet. Detta skulle
kunna sägas vara ett konkret exempel på kvalitativ kunskapssyn.
Vilken betydelse har denna diskussion för arbetet? Jag menar att om förtrogenhet till
samhällsekonomins begrepp ska kunna skapas till värdegrundstänkandet, bör man också fråga
samhällskunskapsböckerna vilken typ av kunskapssyn de förmedlar. Är den kvantitativ eller är den
kvalitativ?
3.3.3 Samhällskunskap som ämne
Samhällskunskap är ett relativt ungt ämne. Med SOU 1948:27 föddes en tankegång om att ämnet
samhällskunskap skulle bildas. Skolan som helhet hade rollen att fostra fram demokratiska och
ansvarstagande medborgare, men det fanns ett behov av ett ämne som på vetenskapliga och objektiva
grunder kunde förmedla ett stoff om demokrati. Kristendomsämnet fråntogs i viss mån rollen som den
huvudsakliga fostraren av demokratiska medborgare i förmån för samhällskunskapen. (Orlenius, 2001,
s. 60) Under året som ämnet har funnits, har det gått från att vara ett ämne avsedd för att förmedla
medborgarkunskap, till ett ämne där olika statsvetenskapliga discipliner integreras. Dessa är integrerade
17
för att tillsammans bilda ett ämne som ska generera en förmåga “... att analysera och värdera allt
komplexare frågor av relevans för dem själva och för den omvärld de lever i.” (Vernersson, 1999, s.
46f) Trots att hela skolan ska stå för demokratiskt fostrande, är det främst samhällskunskapen
tillsammans med religion och historia som har fått detta ansvar. (Larsson, 2004, s.58f)
De statsvetenskapliga discipliner som utgör ämnet samhällskunskap, är bland annat
statskunskap, sociologi och nationalekonomi. Samhällskunskap är ett ämne med utrymme för många
andra forskningsområden med tanke på kursplanernas utformning. Hur dessa kursplaner ser ut, tas upp
senare, men jag vill här inledningsvis fortsätta med diskussionen kring ämnets syfte. Att få en
grundläggande förståelse för detta, ger oss en guidning för vilken typ av kunskap som ämnet ska
förmedla, vilket kommer att vara till hjälp vid den kommande analysen.
Vernersson hänvisar till sociologen Anthony Giddens i diskussionen om hur samhällsvetenskap skiljer
sig från naturvetenskapen. Den förstnämnde kan inte, enligt Giddens, “... behandla människors
aktiviteter, som om de vore orsaksbestämda på samma sätt som skeenden i naturen. (...) Samhällen
existerar bara i den mån de skapas och återskapas genom mänskligt handlande.” (ibid, s. 48) Vad som
menas är att samhället är ständigt under förändring, och i vilken riktning det går, beror på dess
invånare. Den riktning som vi vill att samhället ska utvecklas mot beror till en viss del på hur skolan är
utformad. Vilken denna väg är kan skönjas i kursplanerna och samhällskunskapen spelar här sin roll
som det ämne som mer och mer tagit ansvar för de medborgerliga kunskaperna.
I ämnesbeskrivningen av samhällskunskap ges direktiv om vilka mål som ämnet ska uppnå. När
man läser texten kan man åter igen se hur de fyra F:en framträder i målen:
omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika
perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället,
utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället,
utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella
minoriteter,
utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens
rättigheter och skyldigheter i samhället,
fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och
konflikter i internationella relationer,
fördjupar sin förståelse av såväl det svenska som det internationella
samhället i historisk belysning,
utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala,
regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt
18
hållbart samhälle,
utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin
förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig
själv och för samhället,
utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka
ståndpunkter samt utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i
samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen,
utvecklar sin förmåga att använda olika metoder vid arbetet med
samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt.
Det behövs fakta för att förstå vilka rättigheter och skyldigheter jag som elev har. I samband med detta
måste eleven få en förståelse till varför denne har dessa. För att kunna tillämpa dem måste eleven ges
en färdighet i att argumentera och dra slutsatser. I slutändan ska detta leda till att eleven kan tillämpa
principen om mänskliga rättigheter i olika livssituationer, det vi kallar förtrogenhet. Som det nämndes
tidigare, är styrdokumenten utformade efter de olika kunskapsformerna. Det samma gäller för
kursplanen för samhällskunskap A.
Eleven skall
ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa
ett demokratiskt arbetssätt
kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala
förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle
som det internationella samhället
kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl
historiska som framtida perspektiv
kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med
samhällsfrågor
känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur
värderingar och ställningstaganden formas.
Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet framgår tydligt.
Vad jag nu vill ta upp är samhällsekonomin som en del av samhällskunskapen och den
kunskapssyn som ingår med den. När detta är gjort, kommer analysmodellen att presenteras.
3.3.4 Kunskapssyn på samhällsekonomi
Samhällsekonomi, eller mer korrekt; nationalekonomi, är studien om samhällens hushållning med
knappa resurser. Brottandet med knappa resurser är något som utgör en ständig problematik för
19
samhällen. Nationalekonomi kan delas in i micro- och macronivå. På micronivå ses ekonomin ur ett
perspektiv från den egna närheten, alltså hushållens och företages beteende. Den privatekonomiska
biten framgår mer här. På macronivå lyfts perspektivet upp till att se helheten. Det egna landets
ekonomi studeras och om hur den är relaterad till den globala ekonomin. (Vernersson, 1999, s. 56)
Hur kommer värdegrundsaspekten in i det som vi hädanefter kallar samhällsekonomi? Detta
avsnitt är svårt att grunda sig på tidigare diskussioner för att ge ett djupare och mer korrekt svar på
denna fråga. Styrdokumenten ger oss inte heller några specifika instruktioner om vad ska ingå i
samhällsekonomi. Tar vi kursplanen för Samhällskunskap A, förekommer ordet “ekonomi” i endast ett
stycke, och då belyses vikten av att beakta den ekonomiska aspekten av samhällens strukturer och
förutsättningar. Detta säger oss inte mycket. Däremot, om den diskussion som jag har fört här i kapitel
tre används för att svara på frågorna ovan, får man en förståelse för vad som borde beaktas. De fyra
kunskapsformerna, liksom kunskapssyn blir här centrala begrepp. Fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet är vad som utgör kärnan i styrdokumenten. Det är denna kunskapsform som skolan ska
agera efter. Vi får en form för undervisning av samhällskunskap och därmed också samhällsekonomi. I
undervisningen av delområdet samhällsekonomi skall eleven ges kunskaper om fakta, begrepp
modeller och teorier som berör samhällsekonomi. Dessa kunskaper ska ge förtrogenhet i hur denna
kunskap om samhällsekonomi kan användas i olika verklighetsförankrade situationer. Här kommer
värdegrundstänkandet in i bilden. Att eleven ges förtrogenhet att analysera fenomen ur olika perspektiv,
innebär också att denne ska kunna tillämpa värdegrunden till dessa fenomen. Man jobbar alltså med en
kvalitativ kunskapssyn, det som inom lärarspråk också kallas livslångt lärande. Samhällsekonomi ska
vara en del i att bidra till att fostra och förbereda demokratiska medborgare som kan ta ansvar för sina
handlingar i en komplex värld. Lever samhällskunskapsböckerna upp till detta? Här blir alltså
forskningsfrågan aktuell då det är just detta jag vill ta reda på med denna uppsats; Ger
ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska
medborgare, kopplat till värdegrunden, enligt kursplanen för Samhällskunskap A? Nedan presenteras
det analysverktyg jag har valt för att kunna svara på denna forskningsfråga.
3.4 Modell för analys
Som det framkom i metoddelen, bör någon form av kod, modell eller analyskategori användas för att
kunna analysera de texterna. Syftet är ju att se på hur de ekonomiska avsnitten i
samhällskunskapsböckerna ger eleverna färdighet i att tillämpa kunskaper i samhällsekonomi som
möjliggör fostrande av demokratiska medborgare som fastslås i styrdokumenten. För att få en förståelse
för denna innebörd har jag redogjort för värdegrund som begrepp, kopplat det till gällande
20
styrdokument och de fyra kunskapsformerna. Analysen baseras på denna diskussion. Jag har valt att
formulera ett antal analysfrågor som speglar den diskussion som har förts i detta kapitel för att ge svar
på forskningsfrågan. Dessa analysfrågor är:
Hur behandlas texten efter de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet?
Förmedlas stoffet i böckerna av en kvantitativ eller kvalitativ kunskapssyn?
Ger textens kunskapsform och kunskapssyn, förtrogenhet till att tillämpa värdegrunden på
samhällsekonomi på ett sådant sätt att demokratiskt fostrande möjliggörs?
21
4. Resultatredovisning
I denna del kommer jag att sammanfatta budskapet i respektive bok, en för en. Jag kommer här att
förmedla vad det är böckerna tar upp, och deras innebörd. En diskussion till analysfrågorna tas upp i
kapitel fem.
4.1 Reflex
Reflex (Almgren, Höjelid & Nilsson, Gleerups, 2005) har ett mycket omfattande avsnitt om ekonomi.
Av bokens ca. 260 sidor, ägnas ca. 130 av dem åt ekonomi, uppdelat i fem olika avsnitt. I bokens
inledning diskuteras samhällskunskap som helhet och vad kunskaperna i ämnet ska leda till. Författarna
sammanfattar de mål som finns med samhällskunskap. För det första ska man erhålla grundkunskaper.
Vilka dessa grundkunskaper är ger författarna svaret på genom att sammanfatta kursplanen för
Samhällskunskap A. För det andra ska grundkunskaperna ge läsaren förståelse och respekt för andra
människor och deras rättigheter. För det tredje ska läsaren ges förmåga att ställa frågor och kritiskt
granska förhållandena i samhället. De avsnitt om ekonomi som tas upp är:
Kärleken, pengarna och livet.
Välfärdssamhället
Jobben och arbetsmarknaden
Ekonomi – konsten att hushålla
Internationell politik och ekonomi
Kärleken, pengarna och livet.
Avsnittet ägnar helt åt privatekonomi, boende, vad som gäller i olika former av äktenskap och vad
dödsboende innebär. Avsnittet är mycket praktiskt präglat och tar upp flera vardagliga exempel på olika
privatekonomiska aspekter, ämnade för att ge läsaren grundläggande kunskaper i vad som gäller när
man flyttar hemifrån. Det finn olika former av boenden, som innebär olika regler, rättigheter och
skyldigheter. Författaren ger då och då råd om vad läsaren kan tänka på när denne ska flytta hemifrån.
(s.134ff)
Giftermål innebär också juridiska rättigheter och skyldigheter. Skillnaden mellan giftorättsgods
och enskild egendom redogörs det för., liksom vad som händer när man skiljer sig, när en av makarna
avlider, samt vad äktenskapsförordets juridiska innebörd är. Att skaffa barn för med sig även ett
ekonomiskt ansvar, man har s.k. gemensam underhållningsskyldighet. (s. 138ff)
22
Författaren förklarar de juridiska skillnaderna mellan äktenskap och att vara sambor. Och vad
som måste uppfyllas för att kunna kallas sambor. Registrerat partnerskap, en juridisk relation för
homosexuella, nämns i ett kortare stycke. Homosexuella har med få undantag, samma juridiska och
ekonomiska rättigheter som gifta par. De kan också vid prövning få rätt att adoptera. (s. 143ff)
Kopplat till avsnittet finns ett case: ”Svart eller vitt för Lisa.” Caset behandlar svartarbete. Lisa
har en arbetsgivare som vill anställa henne men ge henne svart lön. Lisa kontaktar istället facket för att
få reda på hennes rättigheter, som lön och semesterersättning. Caset syftar till att få en förståelse mellan
svart och vitt arbete, att välja mellan att jobba skattefritt till lägre lön, eller få högre lön samt andra
förmåner men samtidigt behöva betala kommunalskatt. Det tycks inte finnas en idé om att läsaren ska
ställas inför det etiska problemet med att jobba svart. Här tycks det istället handla mer om
alternativkostnader. (s. 154)
Läsaren får kunskaper om ärvdabalken, alltså vilka bestämmelser som finns vid arv. Ett område
går igenom olika lagar som konsumenten har som rättigheter, men också som skyldigheter. De lagar
som nämns är avtalslagen, konsumentlagen, köplagen och distansavtalslagen. Vidare går författaren in
på vad innebörderna är med att handla på kredit. Risken att hamna hos kronofogden och vilka
konsekvenser det innebär går också igenom. (s. 148ff)
Avsnittet avslutas med olika typer av arbetsuppgifter som utgörs av fakta-, diskussions- och
fördjupningsfrågor. De inledande faktafrågorna är vanliga instuderingsfrågor som inte leder till djupare
svar. Exempel på en sådan fråga är: ”Vad är skillnaden mellan att bo i en lägenhet i första och i andra
hand?” (s. 155) Frågan är formulerad på ett sådant sätt att svaret reproduceras från det som stått i
texten. Diskussionsfrågorna är däremot av ett djupare slag. Här efterfrågas svar man inte helt och håller
kan hitta i texten, utan här måste eleven titta in i sig själv för att söka svar som kan kombineras med
texten. ”Vill du gifta dig i framtiden? Varför? Varför inte?” (ibid) Ett annat exempel är att man ska bilda
sig en uppfattning om vad som är skillnaderna mellan att vara sambor och gifta. (ibid) Till sist finns ett
antal fördjupningsuppgifter, dessa har en praktisk läggning. Till exempel ombeds läsaren att läsa
föräldrarnas hemförsäkring för att ta reda på vad som gäller när man blir sjuk utomlands, får inbrott i
bostaden, cykeln blir stulen och om vad som gäller om det forsar vatten i bostaden på grund av en
trasig tvättmaskin. (ibid)
Välfärdssamhället
Inledningsvis redogörs det kort om olika typer av välfärdsmodeller – socialdemokratisk, liberal samt
konservativ. En socialdemokratisk välfärdsmodell innebär enligt boken att “alla omfattas av
välfärdssystemet (...) Ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet är relativt hög” (s. 157). Den liberala
23
modellen bygger på “en lägre ersättning vid exempelvis sjukdom eller arbetslöshet. Alla garanteras en
grundtrygghet men inget mer. Men ersättningen är så låg att det blir ett rejält inkomstbortfall när man är
sjuk eller arbetslös” (ibid). Den konservativa modellen ges en djupare beskrivning. Här prioriteras
företag och familjen, vilket gör att en välfärdsmodell kan se olika ut. Det kan röra sig om en tryggare
modell om företagen bistår, men också en otrygg sådan där den arbetssökande riskerar att hamna
utanför välfärdsnätet om man inte har jobb. (ibid)
Författaren väljer att sedan beskriva den svenska välfärdsmodellen med rubriken “från vaggan
till graven”. Här beskrivs olika typer av bidrag som socialdemokratin har byggt ut sedan barnbidragets
införande 1946. Läsaren får också veta tankegången med den socialdemokratiska modellen, “att om
alla blev delaktiga, så skulle även de som tjänade bra, ställa sig bakom utbyggnaden av
välfärdssamhället”. (s. 159) Socialförsäkringarnas betydelse diskuteras:
“Socialförsäkringarna ska alltså vara är skyddsnätet som fångar upp och
håller kvar människorna om något skulle hända. Men vad händer om
skyddsnätets maskor är för glesa? Blir det fritt fall för medborgaren ner i
fattigdom och misär?”
Redogörelsen för den svenska välfärdsmodellen tycks ha starka kopplingar till den socialdemokratiska
idén. Avsnittet väljer att gå in mer på djupet kring den socialdemokratiska modellen men talar inte i lika
positiva ordalag om de liberala och konservativa modellerna. Det nämns att välfärd kan bedrivas i
privat regi, att en sådan välfärdsmodell kan baseras på tron om att “... människan ska ha valfrihet och
välja olika alternativ och inte bara vara hänvisad till statliga och kommunala lösningar”. (s. 165) Vidare
presenteras den kritik som vissa har angående en liberal välfärdsmodell. De menar att “... det är
olämpligt att vinstintresse, ska ha betydelse i frågor om vård och omsorg (...) en lika och rättvis del i
välfärdssamhället garanteras bäst om stat och kommun har huvudansvaret”. (ibid)
Genusperspektivet beaktas genom att boken tar upp ämnet om huruvida föräldralöner skulle
kunna utgöra en kvinnofälla. Två sidor av detta presenteras i ett case, där den ena sidan ser det som en
rättighet att få vara hemma med barnen, alternativt att sådana skulle utgöra en kvinnofälla. Läsaren
ombeds att ta ställning, är föräldralöner en kvinnofälla och hur ser läsaren på barnens bästa? (ibid)
Avsnittet går vidare med ytterligare problematiserande kring välfärden. Kapitlet Klarar vi välfärden?
Behandlar ekonomiska orättvisor, om det misslyckade “tvåtredjedelssamhället” vi lever i, där två
tredjedelar av landet lever under goda ekonomiska villkor. Samtidigt står det svenska systemet inför två
stora utmaningar: det stigande antalet pensionärer - “åldersexplosionen”, samt hur systemet ska kunna
hantera denna del av befolkningen. Pensionssystemet beskrivs på ett liknande sätt som
24
vardagsekonomin för unga gjordes, för att sedan gå in på frågan hur kostnaderna ska hanteras.
Pensionerna är en kärnfråga, samtidigt som välfärdssystemet hela tiden har växande krav på sig att
beakta andra aspekter som behovet av god utbildning. Avsnittet försöker alltså belysa att ekonomi
innebär hushållning med begränsade resurser. Det är i slutet av detta man kan skönja en viss outtalad
kritik mot den socialdemokratiska modellen. “Finansieringen av välfärdssystemet bygger till största
delen på skatter och arbetsgivaravgifter. Det betyder att välfärdssystemet blir sårbart när exempelvis
arbetslösheten gör att dessa inkomster minskar.” (s. 170).
Avsnittet innehåller ett case, ett mer utförligt sådant som behandlar “Fattigbarnen”. Caset tycks
syfta till att skapa en medvetenhet om att även Sverige har vad man kallar fattigbarn. Vidare finns ett
syfte att påvisa läsaren vilka ekonomiska resurser dessa barns familjer har att röra sig med. Statistik
presenteras på skillnader mellan utvalda kommuner, rika som fattiga sådana. Eleverna ombeds att
diskutera om fattigbarnens situation och titta på situationen i den egna kommunen ser ut. Vidare kan
eleverna ta kontakt med politiker i kommunen för att höra vad de har att säga om det antalet fattigbarn
som finns i kommunen. (s. 168f)
I slutet finns arbetsuppgifterna, och de har samma utformning som tidigare. Faktafrågorna kan
se ut som följande: ”Vad innebär den så kallade riksnormen?”, ”Förklara uttrycket åldersexplosionen.”
(s. 171) Diskussionsfrågorna tar upp ämnen som huruvida offentlig sektor ska förekomma i privat eller
statlig regi. En annan fråga författarna ställer är att läsaren ska gå in i rollen som framtida
finansminister och ställa sig inför den tuffa uppgiften att välja spara kostnader i antingen barnbidraget
eller pensioner. Vilket alternativ väljs, och hur motiverar man detta? Fördjupningsuppgifterna är än en
gång mer praktiska sådana. Till exempel ombeds eleven att ta reda på om det finns skillnader i hur män
och kvinnor utnyttjar välfärdssamhället. (ibid)
Jobben och arbetsmarknaden
Kapitlet inleds med en beskrivning av hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats sedan
bondesamhället och anger vilka faktorer som ligger bakom till att vi idag har en större tjänstesektor än
producerande ekonomi. Arbetskraftsinvandring diskuteras kort där problematiken med högre
arbetslöshet bland invandrare tas upp. (s. 172ff) Skälen till dessa anges som bristande kunskaper, men
man hänvisar till ett senare diskussionsavsnitt där diskriminering av invandrare tas upp. (s. 189)
Arbetsmarknadens parter är nästa tema. Man beskriver olika typer av fackförbund och redogör
för vilka olika typer av medel respektive part har i konflikter, samt vilka lagar som finns (MBL, LAS,
arbetsmiljölagen och diskrimineringslagar). Här finns en diskussion kring invandrares uteslutning från
arbetsmarknaden. Ett exempel är att ett visst efternamn kan ha stor betydelse när man söker jobb. Här
25
tas också lönediskrimineringen mellan män och kvinnor upp. Som arbetstagare har man dessa lagar på
sin sida för att de ska se till att arbetsgivaren tar hand om sina anställda. (183ff)
I kapitlet ingår ett case som ställer läsaren frågan: “varför gå med i facket”? (s. 191) Två
personers erfarenhet av facket presenteras där den ena påpekar vikten av “... solidaritet och gemenskap,
demokrati...” (ibid). Den andre menar att facket har sina fördelar men när denne jobbade på Ericsson,
gjorde facket ingenting när man lade ned verksamheten. Dessutom har denne lyckats löneförhandla
själv utan fackets hjälp. Poängen med uppgiften är att se vilka argument som finns för att vara med
eller inte i facket. (ibid)
Till sist avslutas kapitlet med de sedvanliga uppgifterna. Faktafrågorna är likt tidigare avsnitt
formulerade på ett sätt för att eleven ska kunna reproducera fakta, till exempel: “Vad är ett
kollektivavtal?” (ibid). Diskussionsuppgifterna ger en djupare infallsvinkel, som till exempel: “Varför
tjänar kvinnor i allmänhet mindre än män”, “Är det rätt att kräva att en arbetssökande ska ta ett jobb
långt hemifrån?” (ibid). De praktiska fördjupningsuppgifterna syftar bland annat till att ta reda på hur
arbetsmiljöarbetet fungerar på elevens skola, hur fungerar MBL på skolan, finns skillnader och vad kan
dessa bero på? En annan uppgift kan vara att gå till arbetsförmedlingen och fråga vilken samhällsgrupp
som är värst utsatta, vilka ekonomiska ersättningar får de arbetslösa? (ibid)
Ekonomi – konsten att hushålla
Kapitlet utgör den bilden vi traditionellt kan ha om samhällsekonomi. Det ekonomiska kretsloppets
utformning, prisbildning, konkurrensformer, BNP, tillväxt, produktionsfaktorer, HDI, konjunkturer,
inflation, finans- och penningpolitik tas upp här. Kapitlet omfattar alltså många delar på ett trettiotal
sidor och går därför sällan in på djupet. Kapitlet tar upp de nämnda begreppen, beskriver dem och tar
upp exempel. Den infallsvinkel vi har sett i tidigare kapitel, där man kan skönja en text som talar till
läsaren, alltså att denne kan se vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter man har, är i detta avsnitt
inte lika närvarande. Endast i redogörelsen av det ekonomiska kretsloppet, kan läsaren följa hur dennes
pengar cirkulerar runt i detta kretslopp. Konsten att hushålla är beskriven mer från ett upp-i-frånperspektiv. (194ff)
När författaren tar upp ekonomiska sjukdomar, förmedlas läsaren en känsla av otrygghet. Vad
händer om man blir arbetslös? “...de allra flesta arbetslösa får lägre levnadsstandard och en ovissare
framtid. Hur länge klarar vi av att bo kvar i det här huset?” (s. 212f) Fortfarande ligger dock fokus på
det samhälleliga, att samhället inte har råd att ha arbetslöshet. “Skatteinkomsterna minskar medan de
ekonomiska bidragen ökar, vilket tillsammans leder till att det inte finns pengar till utbyggnaden av
skola, sjukvård, barnomsorg och annat nödvändigt” (s. 213). Inflation, det andra hotet mot ett lands
26
ekonomi, har samma effekter, därför måste den hållas ned. Individperspektivet återinträder när läsaren
får veta vad som händer med ens sparade pengar i tider då det råder hög inflation. (214f)
Det sedvanliga caset behandlar denna gång frågeställningen “Ska arbetslösa tvingas ta jobb
inom vården”? (s.220) Eleven ska ta ställning till lagen om aktivitetsgaranti, att om man inte accepterar
garantin riskerar att förlora a-kassan. Diskussionen syftar till att diskutera vilka rättigheter och
skyldigheter en medborgare har när det kommer till arbete. Det som eleven har att ta ställning till berör
vården, där den ena sidan (kommunen) säger att det är ett bra sätt att få mer personal till vården, och
det i slutändan kan leda till fast anställning med lön. Den andra sidan (Gunilla, 62 år) ser dock
aktivitetsgarantin som “ren diktatur” då hon under många år jobbat som ekonom och nu skulle tvingas
jobba inom vården bara för att hon blivit arbetslös. Vilken sida har rätt? Vilka rättigheter och
skyldigheter har vi för att kunna hålla en hög sysselsättning för att kunna bevara välfärden?
Den privatekonomiska delen återkommer genom ytterligare ett case. Detta case tar upp den
svarta marknaden bland hyresrätter i Stockholm, om hur kontrakt överlåts genom att gå före i kön med
kontanta insatser. Dels ska eleven ta ställning till hur man själv skulle agera, dels handlar det om att
reda på hur mycket en bostadsrätt i centrala Stockholm kostar. Syftet är förmodligen att gå in djupare
på utbud och efterfrågan, för att se varför priserna mellan bostäder i Stockholm och andra städer skiljer
sig så kraftigt åt. Detta kan vara bokens sätt att diskutera den frånvarande genomgången av marknadsoch planekonomi. Att kunna köpa sig en bostadsrätt i Stockholm eller ett hyreskontrakt innebär att man
behöver större resurser, vilket väcker frågor om rättviseaspekten. (s. 224f)
Slutligen kommer man åter till arbetsuppgifterna. Den reproducerande delen innehåller frågor
som ”Vad innebär jämviktspriset”, ”Vad är reporäntan?” (s. 227). Diskussionsfrågorna går in på frågor
som vilka områden och marknader man vill se monopol på, och “Är Sverige ett rikt land, dvs. är vi
svenskar i allmänhet välmående och har det bra?” (ibid). Fördjupningsuppgifterna fångar upp de
begrepp som det har redogjorts för under avsnittets gång. I ett av dem ombeds läsaren att försöka
analysera det ekonomiska läget just nu. Som redskap kan man använda konjunkturprognoser,
ekonomiska rapporter från LO, TCO och andra organisationer som förser med sådana rapporter. (ibid)
Internationell politik och ekonomi
Ekonomins och bokens sista kapitel väljer att fokusera på det internationella. Som kapitlets titel
antyder, blir fokus inte bara på ekonomi, utan även politik. Fokus ligger fortfarande på att analysera
den ekonomiska biten och texten är strukturerad på ett sådant sätt att det blir lätt att fånga upp den
ekonomiska biten.
Kapitlets uppbyggnad kretsar mycket kring konflikter mellan stater. Att ett land har stora
27
naturtillgångar, satsningar på utbildning och infrastruktur har alla betydelse för hur maktförhållandet
mellan stater ser ut. Ekonomi kan vara en orsak till konflikter, behov av att kontrollera naturtillgångar
och marknader men också ekonomiska orättvisor. Konflikter innebär mer än strid mellan soldater, den
kan också yttra sig genom ekonomisk krigföring, ett motmedel för att förhindra konflikter genom att
utnyttja olika typer av embargon. Någon djupare diskussion kring den ekonomiska aspektens betydelse
i konflikter får inte läsaren av kapitlets första del. (s. 228ff)
I den andra delen av kapitlet diskuteras globaliseringen och hur ekonomins betydelse ökar.
Globalisering är starkt förknippat med pengar. Vi lever i en enda global by där varor, tjänster och
information handlas konstant. Globaliseringen beskrivs till en början som något positivt. Det är den
som via marknadsekonomins principer gör att levnadsstandarden ökar och att varorna blir billigare, allt
tack vare att konkurrensen hårdnar när företag tvingas att även konkurrera med utländska sådana. Det
antal fördelar som boken menar finns med globalisering, motsvaras av lika stort antal nackdelar.
Författaren anger ökade orättvisor, företagens flyttande av produktion, försvagade fackföreningar och
mer makt till de stora företagen. Än en gång anges bara fördelar och nackdelar på ett ytligt plan genom
att beskrivas i ett fåtal meningar. Globalisering omfattar inte bara utbyte av kapital, utan även kulturellt
och socialt utbyte. Genom Internet kan vi få information från världens alla hörn. (248f)
WTO: s roll är att ta bort handelshinder som tullar och importkvoter. Om detta görs kan alla
länder dra nytta av globaliseringen. Därefter kommer U-landsproblematiken in. Läsaren ges en
beskrivning av hur man definierar ett U-land. Stark förknippning till Afrika görs med flertalet bilder
därifrån. Orsakerna till att man är ett U-land är flera och varje faktor beskrivs med ett stycke text
vardera. Brist på demokrati, korruption, skulder, naturgeografiska orsaker, analfabetism, dålig hälsa,
historia, krig, överbefolkning, samt att man är beroende av ett fåtal exportvaror, är de faktorer som
räknas upp. Vägen ut ur fattigdom kan ske på tre sätt: bistånd, handel och skuldavskrivning, men
framför allt betonar boken vikten av att U-länder förankrar en demokratisk stat där den kreativa
människan får utrymme att skapa. Kort tar författaren upp hur Sveriges biståndspolitik ser ut med
policyn att Sverige ska bidra till att U-länder kan stå på egna ben.
Kapitlets frågeavsnitt väljer att fokusera till största del på politik och säkerhetspolitik. Den ekonomiska
aspekten kan ändå ses här. Är det till exempel acceptabelt att stater och företag tillverkar och exporterar
vapen? Ska alla fattiga länder få sina skulder avskrivna? Etc. (s. 251ff)
4.2 Millennium A Bas
Millennium (Palmquist & Widberg, Bonniers, 2007) har sina ca. 220 sidor uppdelat i fyra och jämlikt
28
omfattande områden, två av dessa ägnas åt ekonomi. Dessa två delar heter ”Arbete och pengar”, samt
”Samhällets ekonomi”. De omfattas av ca. 40 sidor vardera. Området ”Arbete och pengar” är uppdelat i
nio korta kapitel, och ”Samhällets ekonomi” består av fem längre kapitel. Innan den första delen
presenteras, vill jag citera den inledning författarna ger till kommande avsnitt.
Social jämlikhet har under lång tid varit ett av de viktigaste politiska
målen. Under efterkrigstiden har vårt välfärdssystem byggts upp. Rätt till
social trygghet – rät till arbete – rätt till utbildning och vård är viktiga
frågor. Men hur långt ska samhällets ansvar sträcka sig?
(s. 51)
De kapitel om ekonomi i boken är:
En arbetsmarknad i förändring
Familjerätt
Arbetsmarknaden i den nya tiden
Arv och testamente
Vilken trygghet ska staten ge?
Olika ekonomiska system – olika spelregler
Socialpolitik och den nya tiden
Ekonomin i praktiken
Privata affärer
Ekonomisk politik – en debatt utan slutreplik
Slott och koja
Statens ekonomiska verksamhet
När olyckan är framme
En arbetsmarknad i förändring
Läsaren ges en historisk förståelse kring fackföreningarnas tillkomst i slutet av 1800-talet.
Saltsjöbandsandan beskrivs för att ge en inblick i hur den svenska avtalsrörelsen skiljer sig från andra
länder, samt hur en medling kan gå till. Viktiga organisationer på arbetsmarknaden nämns, vilken roll
de har, vad skillnaden är mellan centrala och lokala avtal, samt respektive parts egenintressen. De
fackliga organisationerna vill ha centrala avtal då lika jobb ska ge lika lön. Motparten vill ha lokala
avtal då olika regioner har olika ekonomiska förutsättningar (s. 52ff)
Kapitlet avslutas med fyra instuderingsfrågor som speglar kapitlets innehåll. De är av reproducerande
art, till exempel: ”Beskriv kort hur avtalsförhandlingar går till.” (s. 57)
Arbetsmarknaden i den nya tiden
Komplexiteten på arbetsmarknaden diskuteras här. Hur ska man skapa en hög sysselsättning utan att
ekonomin skenar iväg? Tre teoretiska modeller presenteras. ”Låt marknaden styra”, ett liberalt
29
alternativ där konkurrensen fixar problemen. Om fri lönesättning råder så tar folk jobb till den lön som
marknaden kan erbjuda. Lönekostnader hålls nere och inflationen likaså men sysselsättningen hålls
hög. Den andra modellen, ”Keynes väg”, utgör keynesianismen. I dåliga tider ska staten investera i
arbetsmarknadsprojekt för att stimulera ekonomin. Skattesänkningar är ett annat alternativ ör att
stimulera konsumtion. Den tredje modellen är ”Den svenska vägen”. Den påminner mycket om
keynesianismen. Politikernas uppgift under lågkonjunkturer blir att försöka matcha tillgång på
arbetskraft och vad arbetsgivarna efterfrågar. (s. 58ff)
Den nya regeringen från 2006 och dess arbetsmarknadspolitik presenteras för att ge läsaren en
bild av vilken modell som tillämpas i verklighetens nutid. Exempel på förändringar i a-kassan och LAS
ges. Den nya regeringen vill också tillåta lönespridning, alltså en friare lönesättning lokalt så att
regionernas förutsättningar tas i beaktning. Författaren beskriver varför förespråkarna av denna politik
ser fördelar med denna modell: ”... om vi ska ha en chans att konkurrera med andra länder måste vi
tillåta en låglönesektor i Sverige. De anser att det skulle leda till en ökad produktion och till att
arbetslösheten minskar.” (s. 60)
Kapitlet fortsätter att diskutera arbetslöshet. Vad är dess orsaker men vilka är det som framför
allt drabbas? Arbetslöshet är inte bara en nationalekonomisk fråga, utan även en fråga om
människovärde. Geografiska skillnader i arbetslösheten beskrivs, liksom att invandrare är den grupp
som är mest utsatta. Exempel på lyckade projekt för att få in invandrare på arbetsmarknaden ges. Två
sidor ägnas åt statistik där läsaren får en bild av hur Sverige ligger till bland OECD-länderna i frågan
om öppen arbetslöshet och öppen ungdomsarbetslöshet. Författaren fortsätter på spåret om
ungdomsarbetslöshet med ett stycke om vikten av att utbildning lönar sig, men bara så länge
utbildningen matchar det marknaden efterfrågar. I slutet av detta stycke så nämns hur den sociala
bakgrunden med föräldrarnas utbildning, kan avgöra hur tonåringen väljer sin väg mot arbete.
Statistiken säger att 80 % av de med föräldrar som har akademisk bakgrund, väljer en teoretisk väg.
Siffran för ungdomar med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, är 25 %. Staten ser att
begåvade finns i alla samhällsklasser och därför har antalet studieplatser byggts ut. (s. 61ff)
Instuderingsfrågorna är åtta till antalet och samtliga reproducerande. En kraftig majoritet
innehåller inledande frågor som ”Vad är...”, ”Vad menas...”, ”Förklara...” och ”Beskriv...” Samtliga kan
sägas vara reproducerande. (s. 64)
Vilken trygghet ska staten ge?
Likt tidigare kapitel ges en historisk beskrivning. Det socialdemokratiska folkhemmet blev en
möjlighet genom perioder av stark tillväxt. Reformerna kunde snabbt byggas ut, men idag är denna
30
möjlighet mer begränsad. Frågan är hur framtidens välfärdspolitik ska se ut. En diskussion till denna
fråga ges i näst kapitel, men här vill författaren beskriva socialpolitik, vad den är, hur den finansieras
och vilka som är berättigade. Hur socialpolitiken ska se ut är upp till regering och riksdag, men på lokal
nivå är det kommunerna som via ramlagar utformar den. (s. 65f)
Vad är försörjningsstöd? ”... alla som vistas i en kommun och som inte har pengar till mat och
hyra, kan få hjälp av socialtjänsten...” (s. 67) Dess uppgift är att ge en godtycklig levnadsstandard,
boken ger inget svar på vad detta är, utan ger svaret att en sådan fråga får tolkas från fall till fall.
Instuderingsfrågorna fortsätter vara av den reproducerande typen. ”Ange huvudinnehållet i
socialförsäkringarna”, ”Vad menas med det svenska folkhemmet?”, är exempel på frågor som berör
välfärdspolitiken.
Socialpolitik och den nya tiden
Kapitlet söker ett svar på den fråga som inledde det förra. I en tid då den ekonomiska välfärden inte
alltid kan garanteras, förutsätts ett större eget ansvar hos individen. Individen blir mer ansvarig för att
finansiera egna försäkringar i tider då det råder högre arbetslöshet. Författaren söker en diskussion om
framtidens skattenivåer. Det finns nackdelar med både högre och lägre skatter. Högre skatter ger en
sämre disponibel inkomst, vilket generar arbetslöshet. Höga sociala försäkringar ger bristande
arbetsmotivation och mindre inkomster till statskassan. Ett system med lägre skatter löser inte
hjälpbehovet. Författaren menar att snarare ökar utslagningen. Poängen med resonemanget är att
framtidens välfärdssystem handlar om ”... gränsdragningen mellan samhällets ansvar och den
enskildes, i frågor som rör ekonomisk och social grundtrygghet.” (s. 71)
Socialpolitik inom EU vill författaren också ta upp. Hur fungerar socialpolitik inom unionen?
Vilka sociala rättigheter har jag som elev, om jag efter gymnasiet väljer att jobba i något av
medlemsländerna? Mycket kort besvaras denna fråga genom EU börjar mer och mer homogenisera sin
socialpolitik, vilket är en svår fråga då ländernas kultur skiljer sig åt när det gäller synen på
socialpolitik. Målen för denna politik inom EU beskrivs som ”höjd levnadsstandard för alla
medborgare [...] samt kvalitetens betydelse när det gäller arbetstillfällen, sociala utgifter och
förhållandet mellan arbetsmarknadens parter”. (s. 72) Författaren försöker konkretisera detta med att
EU:s strävan är att skapa en konkurrenskraftig ekonomi i kombination med en välfärdspolitik som
skapar solidaritet och rättvisa, diskrimineringen på arbetsmarknaden inom EU måste bekämpas. För att
nå dessa mål måste länderna samordna respektive politik, främja dialog, samt utnyttja
handlingsprogram och fonder som till exempel Europeiska socialfonden. (ibid)
Texten har alltså i detta kapitel lyfts från en beskrivande karaktär till en mer problematiserande.
31
Detta märks även på instuderingsfrågorna som intar en mer reflekterande än reproducerande prägel:
”Vilka samhällskontrollerande verksamheter bör inte privatiseras? – Varför”? ”Bör staten inkomstpröva
barnbidraget?” (ibid)
Privata affärer
Välfärdspolitiken är nu avslutad och nu följer en serie kapitel som berör privatekonomiska frågor. Det
inledande kapitlet redogör för vilka lagar som vi konsumenter har för att stärka vår makt gentemot
företagen. Konsumentköplagen, hemförsäljningslagen och konsumentkreditlagen beskrivs alla som
lagar konsumenten bör känna till för att inse ens rättigheter vid olika typer av köp. (s. 73f)
Vad banken är till för och hur vi kan använda oss av deras tjänster för att säkra ekonomiska
medel för framtiden diskuteras, liksom vad innehav av kontokort innebär samt vikten av att förstå
effektiv ränta. Att vara skuldsatt och dess konsekvenser för individen nämns, liksom olika sätt att
sanera sin ekonomi. (s. 75f) Vilka olika sätt kan man bygga upp sin ekonomi på? Olika sparformer samt
deras för- och nackdelar diskuteras. Vad gäller när man tar lån och hur betalar man tillbaks?
Instuderingsfrågorna återgår till den reproducerande formen men skillnaden här från tidigare
frågor av samma typ, är att frågorna har en formulering som kan generera svar som riktar in sig på
elevens vardag : ”Vad innebär ångervecka?” ”Vad är skillnaden mellan kreditkort och betalkort?”, ”Gör
upp en budget” o.s.v.
Slott och koja
Vilka alternativ finns när man flyttar hemifrån, finns skillnader mellan boendeformer och vad är dessa
skillnaders innebörd för individen? Svar på sådana frågor ges i detta kapitel. Författaren ger läsaren tips
på vad denne ska fråga sig vid köp av bostadsrätt. (s. 81f)
Instuderingsfrågorna är av samma typ som i föregående kapitel. De är riktade mot elevens
vardag. ”Vilka risker finns med att hyra i andra hand?”, ”Vad bör man kontrollera innan man skaffar sig
en bostadsrätt?” (s. 82)
När olyckan är framme
Försäkringar är temat för detta kapitel. Personförsäkringar, sakförsäkringar och tjänsteförsäkringar
beskrivs. Intill texten finns en bild från Tsunamikatastrofen med en undertext: ”Efter
tsunamikatastrofen i Thailand betalades ofattbara belopp ut till de personer som försäkrat sin egendom
och de företag som försäkrat sin verksamhet.” (s. 83) Tsunamikatastrofen vinklas alltså efter ett
privatekonomiskt perspektiv. Råd om skadestånd ges. Vad har individen för rättigheter om en
32
privatperson orsakar en skada på ägodelar? Skillnad mellan sak- och personskada anges. Vilka
skyldigheter företag har gentemot varandra beskrivs även. (s. 84f)
Instuderingsfrågorna fortsätter på samma spår, till exempel: ”Vad ingår i tjänsteförsäkringen?”
Familjerätt
Kapitlet ger svar på vilka ekonomiska rättigheter och skyldigheter man har i olika former av relationer.
Med äktenskapet följer ett juridiskt bindande avtal. Homosexuella får inte gifta sig men med
partnerskapet gäller samma regler. Hur fungerar bodelning beroende på om man är sambo eller gift?
Ett praktiskt exempel ges på detta. Om man har barn men bestämmer att separera, vad gäller då?
Föräldrabalken anges och att tingsrätten kan bestämma vårdnad av barn. Rättigheter och skyldigheter
som umgängesrätt och underhållsbidrag beskrivs. (s. 86ff)
Instuderingsfrågorna är flera till antalet och korta. Fortfarande är det reproducerande fakta som
efterfrågas, till exempel: ”Vad är registrerat partnerskap?” (s. 88)
Arv och testamente
Även detta kapitel är mycket kort till sidantalet. Arvsordningen återges detaljerat. Testamentets
betydelse och funktion nämns. Många juridiska termer som hör till arv och testamente tas upp för att ge
eleven en förståelse för deras innebörd. Instuderingsfrågorna har formats därefter. (s. 90ff)
Första delen av ekonomiavsnitten är nu avslutad. Det är ett delområde som genomgående har tagit upp
ämnen som rör mico-nivå. Här nedan följer ”Samhällets ekonomi” som tar upp ekonomin på macronivå. Avsnittet inleds med följande citat:
Idag är Sveriges statsfinanser på topp. Så har det inte alltid varit och så
kommer det inte alltid att vara. Vem är det som styr över ekonomin? Vem
bestämmer vad som ska produceras och vem bestämmer priset? Råder det
en fri konkurrens mellan olika producenter av varor och tjänster?
(s. 93)
Olika ekonomiska system – olika spelregler
De två inledande kapitlena (som här räknas som ett), behandlar de ekonomiska systemen, främst
marknadsekonomi och planekonomi. De beskrivs båda två som teorier då de flesta länderna i
verkligheten tillämpar blandekonomi. De klassiska frågorna i valet av ekonomiska system presenteras,
vem ska producera, vad ska produceras, osv. Någon verklig planekonomi eller marknadsekonomi har vi
33
inte kunnat skåda genom historien, men förespråkandet av någon av dessa två modeller beror på vilken
ideologi man tillhör, socialistisk eller liberal. Verkligheten sägs i en mening vara betydligt mer
komplex. Detta är det inledande kapitlet innan boken går igenom de två ytterligheterna bland
ekonomiska system. (s. 94f)
Marknadsekonomi beskrivs efter dess renaste princip, alltså att marknaden, bestående av konsumenter
och företag bestämmer svaren på de klassiska frågorna. Någon stat presenteras inte. Det är utbudet och
efterfrågan som styr produktionen och hur priset sätts. Boken går i samband med detta igenom
principerna för prissättning. Marknadsekonomi är vidare den modell som med sin fria konkurrens
skapar välstånd. En historisk presentation av Adam Smith och hans tankegångar kring detta
presenteras. Det är den ”osynliga handen” som bidrar till välstånd genom att både konsument och
producent ”... strävar efter att tillgodose sina egna behov”. Marknadsekonomin har lagt grunden för ett
bättre välstånd genom specialisering, d.v.s. att människor gör det man är bäst på. Boken betonar att
marknadsekonomi förespråkas av liberaler, som också menar att detta val av ekonomiskt system bygger
på den grundläggande principen om frihet, staten ska inte blanda sig i. I slutet av beskrivningen av
marknadsekonomi presenteras andra former av konkurrens, där exempel ges. (s.97ff)
Planekonomi beskrivs i mindre mängd än dess motpart. Planekonomi är den modell som bygger på
centraliserad och planerad ekonomi. Det är samhället som äger produktionsfaktorerna. Skälen till att
man väljer planekonomi presenteras via Karl Marx tankar. ”Han menade att människans girighet (där
några få blev väldigt rika och resten av befolkningen hade det ganska knapert) och den ekonomiska
utvecklingen i det 'nya industrisamhället' så småningom skulle leda till ett ekonomiskt sammanbrott
och revolution.” (s.100) Vad som menas med detta förklaras inte. Istället finns en indirekt kritik om
planekonomin, att informationsflödet måste fungera perfekt, och att samhället tvingades in i en ordning
där makten utgjorde eliten. (s. 99f)
Vad författaren tycks vilja få fram på dessa sex sidor, är att dessa två ekonomiska system är just teorier
och därför har också kapitlet en karaktär av endast beskrivning av deras respektive system. Skälen till
användandet av dem nämns inte mer än i termer av ”frihet” och ”orättvis fördelning”. Kapitlets tio
instuderingsfrågor speglar också detta. De strävar endast efter reproducerande av fakta som
presenterats, till exempel: ”Nämn de olika ekonomiska systemen som kapitlet beskriver”, eller ”Vad
menas med att planekonomi är en centraliserad ekonomi”? (s. 100)
Ekonomin i praktiken
Anledningen till den ytliga presentationen får sin förklaring här. Här inleds kapitlet med att inta en
något mer frågande karaktär genom att ta upp några av problemen med dessa två system. De är dock av
34
beskrivande karaktär och utgörs av enstaka meningar. Marknadsekonomins brister är att ekonomin går
upp och ner Vidare är det sällan det existerar full konkurrens då företag strävar mot att kontrollera
marknaden. Marknadsekonomin skapar också miljöförstöring i jakt på nya råvaror. Planekonomins
brister ligger främst i att det är oerhört komplicerat att planera en hel ekonomi. Den saknar också
förmågan att skapa nya varor på ett snabbt och effektivt sätt. Andra brister som man skulle kunna
tillskriva båda systemen, nämns inte. Poängen, enligt författaren, är att de inte funkar och att behovet
av en mix är mer nödvändigt, därav blandekonomi. Innan detta system tas upp så väljer författaren att
ta upp produktionsfaktorer, också beskrivande och exempelfierande. Blandekonomi sägs vara en mer
korrekt beskrivning av verkligheten. (s.101f)
Ekonomisk politik – en debatt utan slutreplik
Samtliga politiska partier har i grund och botten samma mål; att skapa en ekonomi som har hög
sysselsättning, en rättvis fördelning av välstånd, balans i handeln med omvärlden, etc. Det är sättet att
nå dit som skiljer dem åt. Samma sak gäller svängningarna i ekonomin. Det här kapitlet tar nytta av
tidigare diskussioner gällande hur man löser lågkonjunkturens negativa effekter och hejdar den från att
förvärras. När lågkonjunkturen träder in och arbetslösheten ökar, då är det viktigt att en form av
ekonomiskt skyddsnät finns. Men detta skyddsnät har inte obegränsade resurser i och med att
skatteintäkterna som finansierar trygghetssystemen sjunker snabbt. Hur löser man då lågkonjunkturer?
Två metoder presenteras; Den traditionella skolan och den keynesianska skolan. Antingen ska staten
blanda sig i så lite som möjligt och endast ta hand om dem som har det sämst, eller ha stort inflytande
genom att påverka finanspolitiken. Principerna redogörs för respektive skola och vilka effekter de får
på ekonomin som helhet. (s. 114ff)
Med de nya ekonomiska fenomen som uppstått under de senaste decennierna, målkonflikter och
stagflation, ställer författaren frågan om detta innebär slutet för välfärdsstaten? En ny ekonomisk
politik kan vara nödvändig där individens eget ansvar får större betydelse. Bakgrunden till denna
frågeställning ges i en historisk presentation över hur den globala ekonomin har sett ut från 1970-talet
fram till idag. Ekonomin har varit skakig och författaren avslutar kapitlet med att säga att vi är på väg
mot en ny omvälvande period med Kinas och Indiens inträde som ekonomiska giganter. De kommer att
över mer och mer av produktionen då lönerna är så låga. (s. 118ff)
Hur bemöter då författaren dessa komplexa diskussioner i sina instuderingsfrågor? Än en gång
efterfrågas svar som reproducerar textens innehåll. ”Vad visar Phillipskurvan?” ”Vad hände med svensk
ekonomi under 1970-talet?” ”Beskriv de ekonomiska omvälvningarna på 1970- och 2000-talen.” (s.
120)
35
Statens ekonomiska verksamhet
Kapitlet är mer omfattande och bearbetar typiska nationalekonomiska begrepp. Bekämpningen av
inflation tas upp, liksom valutapolitikens principer. Läsaren ges en fördjupad förståelse till begrepp
som stagflation, inflation och devalvering med koppling till oljekrisen på 1970-talet. De begrepp som
eleven fått en förståelse för sätts nu i ett mer komplext sammanhang. Ett ekonomiskt kretslopp kan ses
hur olika delar av detta kretslopp under denna period gick i gungning. Man får också nytta av
begreppen när författaren beskriver vad som präglade ”det glada 1980-talet” och ”1990-talets kris” och
varför det som skedde kunde ske. Konsekvenserna av den ekonomiska politiken tas upp för att sedan
komma in på dagens politik. Denna politik karaktäriseras av ohälsa och långtidsarbetslöshet där de med
arbete får dra ett större lass. Orsakerna till ohälsan anges som större krav på både företag och
arbetskraft. Kort tas löneskillnader mellan män och kvinnor upp. (s. 121ff)
Kapitlet ändrar fokus från det historiska till att diskutera vilka villkor som gäller idag. Med den
nya regeringens arbetsmarknadspolitik följer hårdare tag och lägre ersättningar. Vilka dessa
förändringar anges men inget om deras innebörd. Från att diskutera förutsättningarna på
arbetsmarknaden, kommer EU in i bilden med de ekonomiska mål som satts upp enligt
Lissabonagendan. Poängen ligger i att varje land på sitt sätt måste bidra till att göra EU till ”världens
mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med bibehållen miljöhänsyn och
social sammanhållning”. (s. 130) Författaren avslutar ännu en gång med att ställa sig frågan om
välfärden är hotad med tanke på den situation Sverige befunnit sig i under 2000-talet med många
långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Hur ska pengarna räcka till om inte fler är i arbete?
Även detta kapitel tog upp komplexa frågor men trots detta efterfrågas reproducerande svar med
frågor som ”Vilka uppgifter har Riksbanken”, ” Förklara skillnaden mellan fast och rörlig växelkurs.”
4.3 Forum A Bas
Boken är uppdelad i fyra delområden där ekonomi behandlas som ett separat ämne. Delområdet
”Ekonomi” är uppdelat i fyra avsnitt, uppdelat i ett antal kapitel och omfattar totalt 90 sidor av bokens
300 sidor. Jag kommer här att redogöra avsnitt för avsnitt. Dessa är:
Ekonomins grunder
Bostaden
Den svenska ekonomin
Den globala ekonomin
36
Ekonomins grunder
Avsnittet ger läsaren en grundläggande förståelse för nationalekonomins begrepp. Författaren ställer
ofta retoriska frågor i texten som ett försök att skapa intresse. Som läsaren ges man inledningsvis en
bild av det ekonomiska kretsloppet. Författaren ger en bild av ekonomi sett från ett
ovanifrånperspektiv. Ekonomins huvudfrågor om produktionens syfte, metod och avkastning beskrivs
med exempel. Denna kunskap leder till fördelningsfrågan. En retorisk fråga som ”... vilka ska då ha de
högsta inkomsterna i samhället? Är det dem som gör det bästa jobbet eller dem som har det största
behoven? Eller ska vi alla ha lika mycket? Hur ser egentligen en rättvis inkomstfördelning ut?” (.s 102)
Svar på dessa frågor ligger i politiken och på den ideologi den vilar på. Marknadsekonomin och
planekonomin är två ytterligheter ed tillhörighet i olika ideologier. De två ekonomiska systemen
presenteras i ett kortare stycke vardera. Vad de flesta länderna har kommit fram till är en blandekonomi
med tonvikt på marknadsekonomi och statliga inblandning för att lösa de problem som
marknadsekonomin skapar. Vilka dessa problem är nämns inte. Boken passar däremot på att
introducera ekologismen som en ideologi på framfart, där ett grönt ekonomiskt tänkande anses som ett
behov på lång sikt. Marknadsekonomin tenderat att skapa kortsiktigt tänkande. (s. 92ff)
Marknadsekonomins förutsättningar med fria marknader och privat ägande diskuteras, liksom
hur priser sätts med utbud och efterfrågan som de styrande faktorerna. Konsumenten drivs av
egennyttan genom behovstillfredställande och företagen likaså med sitt vinstintresse. Pengens värde,
dess historia och varför saker och ting blir dyrare beskrivs genom en grundläggande bild av inflation.
(s. 105ff)
Bruttonationalproduktens funktion behandlas genom att beskriva vad det är som mäts.
Framförallt fokuserar författaren på att ta upp de problem som måttet för med sig. I punktform med ett
fåtal meningar, får läsaren kunskap om att BNP som mått mäter inte hemarbete, tar inte hänsyn till den
skadliga produktionen, hur inkomsterna inom landet är fördelade, vad som produceras samt hur svårt
det är att jämföra länder med olika ekonomiska system. Författaren fortsätter att beakta den gröna
synvinkeln med en kort redogörelse av grön BNP. Det traditionella måttet lyckas inte fånga upp hur
produktionen skadar miljön och naturresurser, något som den gröna motsvarigheten lyckas betydligt
bättre med. Även om BNP har sina brister är det ändå det mått som föredras. (s. 113ff)
Att ta upp BNP innebär också en naturlig koppling till tillväxtbegreppet. Man får en bild av hur
ekonomin växer sakta men stadigt på lång sikt, men tittar man på ett kortare perspektiv så är ekonomin
svängig med konjunkturer. Vad som skapar tillväxt, ökandet av produktionsfaktorer eller effektivisering
av dem beskrivs. Det gröna perspektivet framträder ännu en gång när tillväxtens gränser diskuteras. I
37
och med att miljön allt mer påverkas så har synen på tillväxtbegreppet blivit kluven. På en halv sida tas
västvärldens stora utnyttjande av resurserna upp, hur de påverkar miljön för att västvärlden har behov
av att skapa tillväxt. Samtidigt finns många fattiga länder som vill få igång sina ekonomier och därmed
riskerar att påverka miljön ytterligare. ”Hållbar utveckling” nämns i en mening, alltså att ”... den
ekonomiska utvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.” (s. 117) Författaren ger å andra sidan en
förståelse att vi fortfarande behöver öka tillväxten då den ”...ökar välfärden och [...] därigenom
påskyndar demokratiutvecklingen.” (ibid) Hur detta ska gå till att nämna kort genom att ta upp
lagstiftning och ekonomiska sanktioner. (s. 113ff)
Avsnittet avslutas med olika typer av uppgifter. De består av tre olika former. Först kan läsaren
svara på s.k. ”faktafrågor” som samtliga är av den reproducerande typen. Den andra typen av uppgifter
är ett antal diskussionsfrågor och har en mer problematiserande prägel. Jag ger här ett exempel:
Vi bör alla ta hänsyn till naturens sårbarhet och till att många resurser är
begränsade. Ligger ansvaret i huvudsak på oss medborgare att som
producenter och konsumenter agera för en hållbar ekonomisk utveckling?
Eller borde staten ingripa mer i samhällsekonomin?
(s. 119)
Den tredje typen av uppgifter är s.k. ”uppdrag”. De är två till antalet. Uppdragen innebär att antingen
undersöka hur det går till när SCB räknar ut Sveriges BNP, eller att ta reda på olika typer av
välfärdsmått i syfte att se hur vi i Sverige egentligen har det. (ibid)
Bostaden
Det andra avsnittet i denna bok har fokus på privatekonomin. Genomgående är det format som vad som
händer efter gymnasiet. Avsnittet inleds med olika typer av boendeformer. Deras skillnader redogörs
det för, samt vad som är tänkvärt innan man bestämmer sig för innan man flyttar hemifrån. Författaren
intar en rådgivande formulering i detta avsnitt. (s. 121f)
Kunskaper om privatekonomi är enligt författaren bra att ha då flytta hemifrån innebär att man
ofta har knappa resurser att leva på. Läsaren får en bild av hur mycket pengar man får över varje
månad, beroende på hur mycket man tjänar, alltså att Sverige har en progressiv skatt, men inget om
varför. Man lär sig skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter och att ett uppställande av budget kan ha
flera fördelar. Exempel på vilka kostnader män och kvinnor har ges i en budget. Olika sparformer tas
upp, vad löne- och sparkonto är för något. Fondsparande, obligationer och aktier är andra exempel på
att spara för framtiden med olika riskinnebörder. Då det kan finnas stora skillnader mellan bankerna bör
man se upp. Man ska lära sig att jämföra alternativ. Har man inte ett större kapitalinnehav är lån alltid
38
en väg att gå. Texten lär läsaren vilka kriterier råder för att man ska få ta ett lån samt hur
återbetalningen går till. Det är enligt boken, också viktigt att känna till vilka rättigheter man har som
konsument. Olika typer av lagar som till exempel konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen gås
igenom så att man vet vilka krav man kan ställa på företagen man handlar hos. Även tips om vart man
som konsument kan vända sig ges. Hemförsäkringen tas också upp. (s. 123ff)
Vad innebär det att flytta ihop och skaffa familj? Man lär sig de juridiska skillnaderna mellan
att vara sambo och gift/registrerat partnerskap i frågor om separering och arv. Att skaffa barn innebär
inte bara emotionella förpliktelser utan även juridiska och ekonomiska sådana. (s. 130ff)
Många unga väljer att efter gymnasiet plugga vidare. Med detta följer fördelar, till exempel ett
större utbud av jobb att välja mellan men också en viktig del i den personliga utvecklingen. Hur
studiemedel fungerar och vilka krav som finns förklaras. Skulle man inte välj att plugga vidare eller ta
ett jobb efter gymnasiet, finns alltid ett alternativ som att starta ett eget företag. På ett par sidor tas det
upp vilka riskera man som företagare utsätter sig för men särskilt om vilka faktorer man ska fundera
kring innan man startar. (s. 133ff)
Söker man jobb, finns mycket att tänka på. Författaren ger råd om vad man ska tänka på i sin
ansökan, vad ett cv innebär och hur det kan se ut. Skulle man inte hitta ett jobb gäller det att anmäla sig
på Arbetsförmedlingen. Man lär sig också vilka försäkringar som finns så att man har något att leva på
som arbetslös. När man väl finner ett jobb så finns det för arbetstagaren ett antal rättigheter och
skyldigheter i arbetslivet. Att vara medlem i en fackförening innebär att man inte står ensam gentemot
arbetsgivaren, vilket är en rättighet. Andra rättigheter, men också skyldigheter, utgörs av de lagar som
Riksdagen har lagstiftat. MBL, LAS, Arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen är de viktigaste och läsaren
får en grundläggande förståelse för deras innebörd. (s. 138ff)
Avsnittet avslutas med de tre olika typerna av arbetsuppgifter. Den reproducerande delen har
frågor som ”Vad är ett cv och vad ska den innehålla”? (s. 143) Diskussionsfrågorna är mer
problematiserande, till exempel:
Arbetsrätten är till för att utjämna maktförhållandena mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Av många uppskattas detta som positivt,
men det finns de som ser negativa konsekvenser av en stark arbetsrätt.
Vilka för- respektive nackdelar finns med en stark arbetsrätt?
(ibid)
Uppdragen består för det första av att göra en egen hushållsbudget där man utgår från tanken att man
flyttat hemifrån och har en genomsnittlig lön. Det andra uppdraget är att fråga sig själv om det
ekonomiskt är lönt att studera vidare. Man mister under studietiden inkomstkällor och kanske tar
studielån. Tjänar man kanske bättre på att direkt efter gymnasiet ta ett jobb? (ibid)
39
Den svenska ekonomin
Arbetsmarknadens historia, att Sverige gått från lantbrukssamhälle till ett tjänstesamhälle återges. Den
utgörs av arbetstagare och arbetsgivare där respektive representeras av olika organisationer. Den
svenska modellen av löneförhandlingar har varit världsberömd under lång tid, men har på senare år har
den frångåtts då de centrala lönetagarorganisationerna har tappat i inflytande. Kapitlet behandlar
arbetslösheten och ställer sig frågan om samhället har råd med den nuvarande situationen med stort
utanförskap på arbetsmarknaden. Man lär sig skillnaden mellan öppen arbetslöshet och dold
arbetslöshet. Vad kan då göras åt arbetslösheten? Att bli arbetslös innebär en ekonomisk svårighet för
individen, men också psykiska och fysiska påfrestningar. Staten har två alternativ för att få igång
sysselsättningen med sin arbetsmarknadspolitik. Dels finns selektiva åtgärder som ofta innebär
omskolning för att matcha den efterfrågan på arbetskraft som finns. Dels kan med ekonomisk politik
påverka räntan eller skatten för att få lågkonjunkturen att upphöra. Satsningar på infrastruktur nämns
även som ett generellt alternativ. (s. 144ff)
Offentlig sektor är den sektor som tar hand om gemensamma frågor. Dessa uppgifter är
uppdelade efter stat, landsting och kommun. Offentlig sektor har två huvudsakliga syften; dels utföra
tjänster som rättsväsende, försvar, skola, vård och omsorg. Den andra uppgiften är att med RobinHood-politik omfördela pengar mellan olika samhällsgrupper. Den bakomliggande principen är samma
som Robin Hood använde; att ta från dem som har och ge till dem som behöver.” (s. 153). Staten har
olika sätt att få in pengar på. En graf presenteras över vart dessa pengar kommer ifrån och man får
kunskap om vilka typer av skatter som finns. Skälen till att vi betalar skatt är för att finansiera
offentliga tjänster, omfördela inkomster, påverka beteende och att se till att miljöskadlig produktion
betalar sina samhällskostnader. Den demokratiska processen för budgetarbetet presenteras:
I den svenska Regeringsformen står det att >> riksdagen stiftar lag,
beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska
användas<< Det betyder att det är riksdagen – och ytterst medborgarna –
som bestämmer över statens finanser.
(s. 155)
De två budgetpropositioner som regeringen lägger fram, alltså vår- och höstbudgetarna, är
beskrivningar av hur regeringen ser på det ekonomiska läget, respektive hur det kommande året
kommer att se ut budgetmässigt. Riksdagen är den som godkänner eller avslår propositionen. Målet
med budgeten är att den ska hålla sig inom utgiftstaket. Om fallet inte skulle vara så måste staten ta lån
och denna uppgift står Riksgäldskontoret för. (s. 152ff)
40
Den ekonomiska politiken har tre mål som kort nämns; ekonomisk tillväxt, samhällsekonomisk
balans och rättvis inkomstfördelning. Enligt boken kan inte marknadskrafterna sköta allt då de tenderar
att skapa orättvisor. Staten måste i någon grad blanda sig i och det är detta man kallar ekonomisk
politik. Staten har tre verktyg för denna politik: För det första, en tillväxtpolitik som ska se till att
resurserna i landet utnyttjas effektivt samt satsningar på infrastruktur. För det andra, en
stabiliseringspolitik för att dämpa konjunktursvängningar. För att nå målet om rättvis fördelning har
staten fördelningspolitiken. Den innebär som tidigare nämnt att man omfördelar ekonomiska
förmögenheter för att skapa rättvisare levnadsförhållanden. I en mening nämns att den svenska statens
inblandning är större än i andra länder. De tre nämnda målen kan skapa konflikter med varandra. Att nå
ökad tillväxt innebär snabba förändringar, gamla jobb försvinner och ersätts med nya. Människors
levnadsvillkor påverkas alltså. För man å andra sidan en politik som är alltför stabil kan den
ekonomiska tillväxten hotas. Författaren påpekar att ekonomisk politik därför är ingen lätt företeelse
utan innebär ständiga utmaningar. (s. 158ff)
Avsnittet är avslutat och då väntar de sedvanliga uppgifterna. Vi har de faktareproducerande
frågorna, till exempel: ”Redogör för de samhällsekonomiska målen och de ekonomisk-politiska
medlen.” (s. 163) De djupare diskussionsfrågorna problematiserar mer likt det texten har gjort
stundtals. ”Vilka anser du vara Sveriges tre största ekonomiska problem just nu? Gör en lista och
jämför...” (ibid) Uppdraget för detta avsnitt innebär att eleven ska, på ett begripligt sätt, beskriva det
aktuella läget i den svenska ekonomin. Till detta ska nationalekonomiska begrepp som BNP, inflation,
arbetslöshet, ränta, budgetsaldo och statsskuld användas. (ibid)
Den globala ekonomin
Bokens sista avsnitt om ekonomi berör globala frågor, som världshandel, behovet av den och dess
problematik. Världens länder har blivit allt mer beroende av varandra. Sverige är speciellt ett sådant
land då det med dess lilla befolkning måste exportera mycket för att ha råd med allt som importeras.
Sverige har flera företag som har gått från att vara nationella till att vara globala, det vill säga företag
som saknar egentliga rötter till ett specifikt land. Läsaren får en bild av hur koncentrerad handeln är
mellan i-länderna, och främst Västeuropa. De fattigare länderna spelar en betydligt mindre roll i
världshandeln. Den ekonomiska ordningen där i-länderna i väst dominerar håller på att förändras då
länder i öst som Kina, Taiwan, Singapore och Sydkorea håller är starka utmanare. De har billig men
mycket kompetent arbetskraft vilket gör att företagen flyttar dit. (s. 167f)
Skälen till handel mellan länder anges som två sådana. Dels är det för att länder saknar vissa
materiella eller kunskapsrelaterade resurser som gör att man måste söka sig utanför landets gränser.
41
Men främst anger boken att alla tjänar på handel. Även länder som har allt kan tjäna på det då
specialisering på ett visst område gör att saker och ting produceras billigare och effektivt. På så sätt
tjänar alla på det. (s. 170f)
Den svenska utrikeshandelns historia redogörs. Sverige har gått från att vara ett av Europas
fattigaste länder till ett av de rikare på 150 år. Sverige inledde sin utrikeshandel med export av råvaror,
till industriprodukter. Svenska naturtillgångar som stål, skog och järnmalm nämns, men också
tillverkning av telefoner, kullager och motorer. Boken anger tiden efter andra världskriget som en
mycket expansiv ekonomisk period. (s. 170ff)
Protektionism tas upp som ett problem för världshandelns fördelar. Protektionism syftar till att
skydda det egna näringslivet från utländska varor. Detta kan ske på flera sätt. Författaren punktar upp
tullar, importkvoter, tekniska handelshinder och subventioner som verktyg stater kan använda för att
skydda sig. Dessa, menar författaren, skapar endast problem och inte lösningar. Protektionism är
vanligt i sämre tider då det är viktigt att bevara de egna arbetstillfällena. WTO är den organisation som
har som mål att skapa frihandel där dessa protektionistiska verktyg inte får förekomma. Problematiken
med u-ländernas handelssituation tas upp. Genom att rika länder skyddar sig, till exempel EU:s
subventioner, kan inte u-länder konkurrera. Enligt boken lägger EU ned 300 miljoner kronor på detta.
”En genomsnittlig kossa i EU mottar 2,5 dollar i stöd varje dag, samtidigt som nästan 3 miljarder
människor i världen lever på mindre än 2 dollar om dagen.” (s. 175). Genom olika avtal på
handelsvaror som socker, har EU lovat att ta bort stödet. (173ff)
Avsnittet avslutar med ett längre kapitel om EU. Mycket av det är EU:s politiska struktur, men
här finns även det ekonomiska inslaget. EU började med kol- och stålgemenskapen och är idag en
union bestående av 27 länder. En av delarna i idén om EU är den inre marknaden. Denna innebär en
handlingsplan om fri rörlighet av varor, tjänster, pengar och människor. EMU är en annan del av
integrationsarbetet. EMU är den ekonomiskt monetära union som flera länder i slutet av 1990-talet
valde att ansluta sig till men som Sverige valde att stå utanför. Därefter gås det in på den politiska
strukturen. (s. 177ff)
EU har en framtid med flertalet utmaningar framför sig och dessa punktas upp. Hur ska EU ha
råd med fler nya medlemmar? Hur ska EU:s jordbrukspolitik se ut? Hur ska EU se till att fler kommer
in på den europeiska arbetsmarknaden? Hur ska de nya länderna leva upp till de miljökrav som EU har
ställt upp? Läsaren får inga svar på dessa frågor eller hur de ska bemötas. Däremot nämns de mål som
ingår i dessa frågor. Till exempel har EU som mål att skapa full sysselsättning samtidigt som
miljöaspekten ska beaktas. EU skapar också en egen förmåga till militär beredskap för att kunna
hantera konflikter som den i Jugoslavien på 1990-talet, men också globala konflikter. EU står också
42
inför en utmaning att kunna förankra en konstitution som folket accepterar. Hur ska beslutsfattandet se
ut? Ska man gå i en mer federal utveckling för att underlätta beslutsprocessen? (s. 183)
Avsnittets arbetsuppgifter fortsätter i samma tankegång. Man börjar med faktafrågor som:
”Beskriv översiktligt arbetet för en ökad frihandel från andra världskrigets slut fram till i dag.” (s. 185)
Som diskussionsfråga kan följande ges som exempel: ”Vilka argument finns det för och emot
frihandel? Finns det några hållbara argument för protektionism?” (ibid) Uppdragen innebär att man ska
undersöka varandras kläder. Vart är de tillverkade? Det andra uppdraget går ut på att med hjälp av
statistik från SCB göra en världskarta som visar hur handeln av varor och tjänster ser ut i världen.
43
5. Diskussion
I detta kapitel kommer jag att svara på de analysfrågor som ställdes upp i kapitel tre. Kapitel fyra utgör
den text som ska analyseras. I kapitel sex sker en diskussion kring eventuella didaktiska konsekvenser
som diskussionen frambringar. Jag upprepar här analysfrågorna:
Hur behandlas texten efter de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet?
Förmedlas stoffet i böckerna av en kvantitativ eller kvalitativ kunskapssyn?
Ger textens kunskapsform och kunskapssyn, förtrogenhet till att tillämpa värdegrunden på
samhällsekonomi på ett sådant sätt att demokratiskt fostrande möjliggörs?
5.1 Diskussion Reflex
Att boken innehåller fakta, oavsett ytlig eller djup, är givet. Vad som är värt att diskutera är
kunskapssynen i dessa fakta. Texten om ekonomi innehåller både kvantitativa och kvalitativa inslag.
Kvantitativ kan den kallas därför att flertalet begrepp beskrivs kort och menat som att kunna
reproduceras vid arbete med faktafrågor eller en examination. Som ett exempel kan frågan ”Vad är ett
kollektivavtal”? tas. Den har endast syftet att bli beskriven. Med den formuleringen sätts inte begreppet
i ett vidare sammanhang som gör att eleven får en vidare förståelse för begreppet. Begreppet
kollektivavtal sätts dock i ett annat sammanhang som kan anses som mer kvalitativ. Genom caset
”Varför gå med i facket”? får läsaren en problemformulering. Det är här läsaren får en möjlighet att öva
i de övriga kunskapsformerna.
Förståelse innebär alltså att samma fenomen kan förstås på olika sätt och kan uttryckas med
olika begrepp, modeller och teorier. Reflex går igenom flertalet samhällsekonomiska begrepp och
modeller. Har ett begrepp eller en teori nämnts, återkommer den inte i ett annat sammanhang. Har det
redogjorts för dem så anses de vara avklarade, ingen återkoppling görs för att få en helhetssyn.
Förståelse i denna bok innebär att man fokuserar på begrepp för begrepp i ett djupare sammanhang och
kompletterar med case och djupare diskussions- och fördjupningsuppgifter.
Färdighet, att kunna formulera problem, analysera och argumentera. Boken har ett antal case
och diskussionsfrågor som alla syftar till att eleven ska få träna på just detta område. Författaren
presenterar ett problem där eleven ska komma till insikt om att det finns två sidor av myntet. Det är just
tack vare dessa som färdighet kan ges.
44
Förtrogenhet, att visa omdöme genom att kunna tillämpa principer på olika sätt beroende på
situation som gör att man tar ställning. Boken tar upp många delområden och varierar en mix av
djupare infallsvinklar där en värdegrundsdiskussion kan uppstå, kombinerat med ytliga beskrivningar.
Att nå målet om förtrogenhet till värdegrundsbegreppet görs dock inte här på ett
tillfredsställande sätt. Boken tar upp ett antal frågor som direkt berör värdegrundstänkande, men av ett
specifikt skäl så nås inte detta mål. Detta skäl är att det saknas ett individperspektiv. Med detta menar
jag att man i boken ser ekonomi mer som en disciplin som också involverar vardagliga
samhällsproblem. Men det saknas en koppling mellan läsaren och dessa samhällsproblem. Eleven
ombeds på vissa områden att ta ställning, uttrycka sin åsikt, men inget i texten uttrycker att det finns
möjligheter för individen att påverka. Just detta är vad jag menar med brist på individperspektiv. Jag
ska här nedan ge tydligare exempel från respektive avsnitt.
Kärleken, pengarna och livet är rent privatekonomisk och ägnar inget åt problematisering.
Privatekonomi blir beskrivet just som en privat angelägenhet. Avsnittets innebörd är att rent ge
praktiska råd som är värt att tänka på innan man flyttar hemifrån. Förtrogenhet till
värdegrundstänkande finns inte då färdigheten endast handlar om att förstå innebörden av
privatekonomiska angelägenheter för egennyttans skull.
Välfärdssamhället är den mest problematiserande delen bland alla i boken. Den lyfter fram flera
problemområden som välfärden ställs inför. Den innehåller dessutom en ideologisk del som gör att
eleven får en förståelse för de ideologiska skillnaderna samt deras innebörd. Välfärd bygger på något
mer än endast skattemedel, de bygger på en ideologisk grund. Avsnittets främsta syfte tycks vara att
genom casen få eleven att ta ställning till ett par av de många problem som finns inom
välfärdsproblemet. Genom arbetsuppgifterna får eleverna en möjlighet att träna sig i att ta kontakt med
lokala beslutsfattare för att kunna bilda sig en uppfattning om hur kommunen arbetar med olika
välfärdsfrågor. Det är genom de arbetsuppgifter som är kopplade till avsnittet som gör att det
framträder ett individperspektiv och möjlighet att träna sig till förtrogenhet med värdegrundsfrågor.
Jobben och arbetsmarknaden tar upp arbetsmarknadens parter där facket och olika typer av
lagar diskuteras, där dessa också utgås från ett privatekonomiskt perspektiv. Som arbetstagare har jag
ett antal rättigheter men också skyldigheter. Annorlunda uttryckt kan det också sägas att man utgår från
ett individperspektiv där arbetstagaren är lika med läsaren. Att eleven ska känna till sina rättigheter och
skyldigheter är vad kursplanen säger oss.
Ekonomi – konsten att hushålla behandlar många nationalekonomiska begrepp och teorier. Här
saknas det individperspektiv man har stött på i de tidigare avsnitten. Det som behandlas är det man
oftast förknippar med samhällsekonomi, alltså det ekonomiska kretsloppet, prisbildning, inflation,
45
konjunkturer, etc. Begreppen beskrivs rakt, man förklarar dess funktion så att det blir begripligt. Det
författarna skrev inledningsvis i boken om grundkunskaper för att kunna visa respekt och ansvar
upplevs som ett stort avstånd emellan dem när man läser detta avsnitt. Vad som ges är grundkunskaper i
ett stort antal termer, men inget om hur dessa kan ge förtrogenhet och grund till ansvarstagande.
Internationell politik och ekonomi beskriver ekonomi som en bakomliggande faktor till att
länders förutsättningar ser olika ut. Krig och ekonomi har ett samband. När man beskriver ekonomi på
global nivå är den utformad likt kursplanen anger. Den säger oss vi ska förstå hur de ekonomiska
förhållandena påverkar staters förutsättningar. Som läsare får man en förståelse varför det finns
fattigdom och varför krig uppstår. Det finns vägar ur denna fattigdom och Sverige har en
biståndspolitik som strävar mot att stater ska bli självförsörjande. Att känna till Sveriges ståndpunkt är
ett exempel på grundkunskaper, men denna kunskap ger ingen förståelse för innebörden av en sådan
ståndpunkt. Än mindre förekommer individperspektivet. Internationell ekonomi beskrivs inte som en
angelägenhet, den ger oss bara en insikt i hur saker och ting hänger ihop. Visserligen innehåller flera av
dessa case och arbetsfrågor problem, men få innehåller värdegrundsaspekten. I de fall detta
förekommer, är det människors livssituationer som diskuteras och eleven uppmuntras att ta ställning.
Med färdigheten har jag lärt mig att se för- och nackdelar med exempelvis höga skatter. Men vilken
position intar jag till den? Vill jag se högre skatter eller lägre skatter i samhället? Att ta ställning
bygger på färdighet, men också på fakta. Utan dessa två kan jag inte inta en viss position till en
samhällsfråga. Att svara på frågan den ger förtrogenhet, är väldigt svår att svara på. Tar man caset ”Ska
arbetslösa tvingas ta jobb inom vården”?, som exempel, presenteras en problematik. Som elev ställs jag
inför en värdegrundsrelaterad fråga, om arbetslösa ska ta ett jobb de inte vill ha för att kunna rädda sin
a-kassa. Som elev kan jag i texten skönja två sidor av mynten, kommunens behov av att få in
vårdpersonal, och individens ovilja. Men får jag tillräcklig faktakunskap för att kunna ta ställning? Den
text som är knuten till detta case bidrar endast något till ett ställningstagande baserat på kunskap. Som
elev har jag under läsningen fått veta att det krävs en hög sysselsättning för att bevara välfärden.
Arbetslöshet är enligt boken en ekonomisk sjukdom och det nämns kort att den arbetslöse ställs inför
en tuff levnadssituation då framtiden blir oviss. Är detta förtrogenhet?
De frågor som varje kapitel avslutas med, fungerar alla som vad man skulle kunna kalla
lämpliga exempel på arbetsuppgifter. De innehåller dels den beskrivande delen men oftast framgår
också en problematik. Frågorna karaktäriseras av att eleven ska se både möjlighet och problem i olika
samhällsfrågor. Läsaren ombeds att ta ställning och argumentera för sin ståndpunkt. Vad som däremot
saknas, är den del där individen sätter sig in i denna helhet för att kunna avgöra hur denne själv skulle
kunna bidra till en positiv utveckling. Läsaren ges inte kunskaper om hur denne kan påverka, utan får
46
mer frågor som enbart syftar till att ställning i vissa frågor, men det egna handlandet framträder inte.
Det är i huvudsak bland de privatekonomiska aspekterna som läsaren får en känsla av att “detta gäller
mig”. Särskilt kunde detta ses i ekonomiavsnittets första kapitel om ekonomiska rättigheter och
skyldigheter. I exemplet med inflation så kan mina sparade pengar tappa i värde.
Värdegrundsapekten finns vid olika tillfällen i texten, men det som saknas är infallsvinkeln om
vad just jag kan göra, vad är mitt ansvar på lokal och global nivå? Det ska dock sägas att den
elevdemokratiska aspekten framgår vid enstaka tillfällen. Som exempel har vi uppgifter kring hur
arbetsmiljön fungerar på skolan och att man ska ta reda på hur de lokala politikerna arbetar med vissa
frågor. Att ställa de ansvarsfulla inför ansvaret gör att den praktiska utformningen av begreppet
demokrati kommer fram. Fortfarande saknas den egna och ansvarstagande delen.
5.2 Diskussion Millennium
Millennium har ekonomiavsnitt med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Det är mycket löst
sammanhängande fakta som förmedlas. Det saknas en helhet. Det enda kvalitativa inslaget är som sagt
temat om välfärdsstaten, men därutöver lämnas en mängd begrepp och teorier utan sammanhang. Även
om en djupare förståelse ges om välfärdsproblematiken ger boken inga verktyg till att förstå dess
innebörd.
Vad Millennium gör för att sätta stoffet i ett sammanhang, är att sätta dem i ett historiskt sådant.
Välfärden är det område som utsätts för mest problematiserande, men denna problematisering sker
mest med finansiella termer. Författarna presenterar två välfärdsmodeller, en socialdemokratisk och
borgerlig politik. Kopplingar till människovärde görs inte, utan det är mer finansiella förutsättningar
som diskuteras. Författarna ger närmast en färdig syn på hur välfärden kommer att se ut. I övrigt så
presenteras samhällsekonomi mer som en process bestående av begrepp, teorier och modeller som
bearbetas rakt av. De två citat jag lyft fram som inleder respektive avsnitt, speglar det budskap man vill
förmedla till läsaren. De är föga problematiserande och vill ge svar på hur ekonomi fungerar.
Boken förser med fakta och den ger förståelse för dessa. I mångt och mycket påminner den om
Reflex. Vad som utgör den största skillnaden mellan dem är att i Millennium saknar arbetsuppgifter
som ger möjlighet att träna på färdighet i att argumentera och analysera. Trots problematiserandet om
välfärdsstatens framtid, finns endast instuderingsfrågor som ger reproducerande svar. Jag kommer att
återkomma till ämnet om arbetsuppgifternas betydelse i ett senare skede av denna uppsats.
Förtrogenhet blir i och med diskussionen om färdighet också ofullständig. Boken förmedlar fakta men
kan inte ge verktyg för att använda dessa. Eleven sätts inte i ett sammanhang där ställningstagande kan
göras. Som exempel kan just diskussionen om välfärdsstatens framtid ges. Framtidens välfärdspolitik
47
har många utmaningar framför sig. Någon form av grundskydd måste staten ge medborgaren i sämre
tider, men det ligger mer på egna ansvaret för anskaffande av ekonomisk trygghet. Författarna
presenterar här en trolig utformning av framtidens välfärd utan att ge utrymme för eleven att ta
ställning. Välfärden presenteras alltså inte något som medborgaren kan påverka.
Med diskussionen ovan, kan det sägas att grund för värdegrundsfostrande blir därför
frånvarande. Det saknas ett individperspektiv där läsaren, får möjlighet att förstå hur man kan påverka.
Privatekonomi däremot, är något som berör läsaren direkt medans övriga delar är av akademisk art.
Dessa övriga delar tycks endast förmedla om begreppens funktion, men inget om deras innebörd.
5.3 Diskussion Forum A Bas
Forum och Reflex har i stort samma utformning. Boken presenterar en mängd fakta som författaren
med sina arbetsuppgifter försöka frambringa en mer analytisk och argumenterade aspekt av stoffet. På
så vis kan det konstateras att boken innehåller kvalitativa inslag. Förståelse ges i boken genom att olika
begrepp återkopplas och indirekt sammanfogas, vilket gör att ju längre fram i boken man kommer,
desto mer samlar man på sig. I Reflex kunde man se att när ett begrepp hade redogjorts så var det
avslutat, så är inte fallet i Forum.
Färdighet ger författaren genom att ge eleven olika typer av arbetsuppgifter. Genom att först gå
igenom faktadelen som endast reproducerar, kan eleven med dessa kunskaper sen träna i att
argumentera och analysera. I detta avseende är Forum lik Reflex. Det som urskiljer dem är att Forum
gör återkopplingar till tidigare kapitel, vilket gör att man får en större kunskapsgrund att stå på.
Förtrogenhet kan till viss del ges om de praktiska uppgifterna används. Genom att fakta
presenteras där återkopplingar görs och på ett mer problematiserande sätt har eleven större
förutsättningar att kunna ta ställning baserad på kvalitativ kunskap. Vad som fortfarande saknas är att
som läsare få en helhetsförståelse, samt en möjlighet till det demokratiska fostrandet.
Just om detta tänker jag här plocka fram ett exempel som berör individens möjlighet till att påverka i
ekonomi. Enligt boken är det staten som har ansvaret för ekonomin, men eftersom vår Regeringsform
tydligt anger att all makt utgår från folket, är det medborgarna som bär ansvaret. Denna beskrivning är
ett typiskt exempel på hur demokrati ses mer som en beslutsprocess än en livsform. Vanligtvis är en
sådan slutsats mer förekommande vid studier av hur statskunskap och demokrati presenteras i
läromedel. Men som man kan se här förekommer även denna syn i ekonomiavsnittet. Det tycks saknas
en koppling mellan det demokratiska ansvarstagandet och ekonomi. Statsbudgeten är en beslutsprocess
men hur jag kan påverka den framgår inte. Det saknas en återkoppling till statskunskapens lärdomar om
48
demokratisk påverkan.
Den globala aspekten behandlas här mer utförligt. Hur protektionism drabbar u-länder är ett
exempel, EU:s framtida ekonomiska mål ett annat. Men än en gång saknas det en förankring till
individperspektivet som gör att man som läsare känner en delaktighet, att det finns en möjlighet att
påverka. Kapitlena om privatekonomi är bättre på att fånga upp denna delaktighet. Den behandlas som
en separat del i samhällsekonomin där man kan få praktiska råd i hur man kan göra för att starta en
grund för framtida ekonomisk trygghet. Man kan påverka sina egna förutsättningar.
49
6. Avslutande diskussion
Reflex skriver i inledningen av boken att det handlar om att lära ut ansvar och respekt för andra. Att
detta försök görs råder ingen tvekan om, frågan är snarare om det förverkligas. Ansvar och respekt kan
inte läras ut via text. Det vore en naiv tro på att läsaren, alltså eleven, är fullt mottaglig för all form av
social fostran. Orlenius menar just att detta är omöjligt. Det förhållningssätt man har till etiken, bygger
på en inre övertygelse, inte några överförda normer. Poängen med resonemanget, enligt Orlenius, är att
den demokratiska fostran som syftar till att ge unga “rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande”, är inte en så enkel process. Läraren ska spela rollen som kompass, men det är eleven
själv med sitt kritiska reflekterande som ska ta sig dit. (Orlenius, s. 100ff) Därmed borde det också stå
ganska klart att en text inte heller kan stå för ett sånt överförande. Många problemområden tas upp i
samtliga böcker antagligen för att böckerna ska vara mer problematiserande och inte enbart
beskrivande. Frågan är dock om detta blir någon större skillnad eftersom de problem som tas upp, just
blir beskrivande. Där ute i samhället, antingen på lokal eller på global nivå, finns ett problem. Detta
problem ser ut så här och det utgör en utmaning för framtiden. Mycket mer än så framgår inte. Det
texten gör är att den gör eleven medveten om att det finns problem, men det saknas en infallsvinkel
som får eleven att förstå att detta angår oss alla. Genom olika former av individuellt agerande kan en
förändring ske, men detta förutsätter att medborgarperspektivet sätts in i sammanhanget.
Vad som hittills har diskuterats är en problematik, och frågan är om man kan förlita sig på att en
samhällskunskapsbok kan lösa dessa problem? Självklart måste svaret på den frågan bli ett nej. Om en
bok innehöll alla verktyg för att skapa ansvarsfulla samhällsmedborgare, skulle inte läraren behövas.
Det måste vara läraren som i sin undervisning skapar förutsättningar för att kunna bli dessa
medborgare. Vad jag har utgått från i denna uppsats är att boken används frekvent i undervisningen,
något som inte är självklart. Än mindre självklart är det att bokens arbetsuppgifter används. Utan dem
utgör boken vilken kvantitativt utformad bok som helst som tar upp ett antal problemområden som
berör ekonomiavsnittet. Vad frågorna ändå representerar är frågeställningar som borde tas upp då de
förankrar samhällsekonomiska begrepp, teorier och modeller till problematiska frågeställningar som
berör värdegrunden. Så långt har vi en bild av vilken typ av frågeställningar man kan jobba med för att
leva upp till styrdokumentens krav på värdegrundstänkande. Kvar återstår dock införandet av
medborgarperspektivet och den grundläggande frågan om vad just jag som individ kan göra, och där
det finns en möjlighet för eleven att se konkreta konsekvenser av individuellt handlande. Denna brist på
individperspektiv leder till diskussionen om hur böckerna behandlar kapitlen om privatekonomi.
50
Privatekonomi behandlas helt separat och saknar förgreningar till övriga avsnitt. Privatekonomi är
något man lär sig för att kunna få en grund i hur saker och ting fungerar när man lämnar skolan, till
exempel att välja bostad. Är förmedlandet av sådan kunskap fel? Privatekonomi faller under det man
med vardagstermer kallar för “livskunskap”, alltså kunskaper som man ha praktisk nytta av efter skolan
och som skiljer sig från övrig teoretisk kunskap. Det är denna typ av kunskap som Eva Adolphson
menar borde finnas mer utav i skolan då det främjar den egna ekonomin.
Vad som ändå är noterbart är att den egna privatekonomin som sagt saknar förgreningar till
andra aspekter. Hur ska ansvarstagande kunna förmedlas om texterna inte säger något om kopplingarna
mellan ens egen ekonomi och globala frågor? Just denna upptäckt ser jag som den största efter att ha
analyserat böckerna. Det saknar en förankring mellan min ekonomi och den övriga världen. När
problematik som välfärd, globalisering, hållbart samhälle och klasskillnader diskuteras, saknas den
egna rollen. Privatekonomi angår läsaren direkt men inte de frågor som ligger på högre nivå. De
områdena tillhör beslutsfattarna, de som har makten att påverka. Trots att Regeringsformen uttrycker
att all makt utgår från folket, finns ingen färdighet att använda de demokratiska verktygen för att
påverka. Exemplet från Forum är talande.
Inom didaktiken för samhällskunskap har det kring demokrati som livsform diskuterats
alternativa handlingar än den traditionella röstsedeln för att kunna påverka. Exempel på en alternativ
handling är politisk konsumtion. Genom den egna plånboken ger individen uttryck för de politiska
övertygelser man har. Man kan exempelvis bojkotta vissa varor man vet strider mot de egna
värderingarna, eller vice versa, handla varor som går hand i hand med ens värderingar. Politisk
konsumtion blir ett exempel på hur privatekonomi, demokrati, lokala/globala och ansvarstagande går
ihop. En tänkvärd fråga för didaktiken är hur denna skulle kunna implementeras i undervisningen.
Handlingar som att visa respekt och ansvar är handlingar som måste praktiseras. John Dewey,
som haft stort inflytande på didaktiken, menade att demokrati måste praktiseras, som elev måste man få
uppleva praktiskt hur det är att leva demokratiskt. Det är här elevinflytande kommer in i bilden. Genom
att få delta i beslutsfattandet blir demokrati något mer än ett stycke text.
Jag menar med bakgrund av denna diskussion och de slutsatser som kunnat dras, att valet av
examination är en viktig del att diskutera. Oftast diskuteras valet av examinationer efter vilken form
som gör att eleverna minns mest av det de lärt sig. Traditionella salsprov kritiseras oftast för att de leder
till ytinlärning. Eleven läser in materialet, memorerar texten och reproducerar den därefter på
provtillfället. Kunskapen hamnar inte i långtidsminnet och vidare så är kunskapen endast
reproducerande, det vill säga kvantitativ. Det saknas alltså en helhet. En annan form av examination är
att eleverna ombeds att skriva en längre inlämningsuppgift. En sådan examination har fördelarna att
51
eleven får utrymme att behandla ett stoff efter mer komplexa frågeställningar, sådant som kräver
eftertanke och reflektion. Chansen är större att kunskapen blir inlärt på en djupare nivå och blir på så
sätt kvalitativ. Oavsett examinationsform, måste man fråga sig om eleven har fått möjlighet att
praktisera ansvar och respekt? Oavsett form av examination är det fortfarande genom text som den
uttrycks. Kunskapen inläser via text och den uttrycks på samma sätt. Den didaktiska konsekvensen som
därför bör diskuteras är hur stoffet bör behandlas för att bemöta kraven i styrdokumenten på att fostra
ansvarsfulla demokratiska medborgare på ett sätt som är förenligt med Orlenius.
Futuria
Som avslutning på detta arbete tänker jag här ge ett exempel på en didaktisk modell som jag har funnit
vara framgångsrik i att kombinera alla de delar som efterfrågas i undervisningen. Den didaktiska
modellen bär namnet Futuria. Futuria är ett fiktivt land med en HDI-ranking motsvarande 102:a plats
bland världens länder. Landets historia utgörs av mångårigt diktaturstyre som gått i arv. De mänskliga
rättigheterna inom landet har aldrig tillämpats. Demokratiska rättigheter som att kunna uttrycka sig fritt
är förbjudna och straffas hårt av den sittande regimen. Efter en kort och mycket orolig tid med kravaller
lyckas folket göra uppror, ta över makten och genomföra landets första demokratiska val. Demokratisk
frihet råder, men kvar finns ett land med ekonomin i ruiner.
Det är här eleverna kommer in i bilden. De får vid introduktionen av ekonomiavsnittet en
presentation av landets situation och därefter instruktioner om att det är just de som ska rädda landet.
Med hjälp av nationalekonomisk teori ska de få kunskap som gör det möjligt att bygga upp landets
ekonomi. Projektet är uppdelat i ett antal områden; intäkter, ägande av produktionsmedel, ekonomiska
system, välfärd och ekonomiska hot. Eleverna får en översikt av landets naturtillgångar där de jobbar
med frågeställningen om vad som ska produceras för att ge landet intäkter. I Futuria finns bland annat
olja, en vinstgivande naturtillgång men som saknar finansiering av oljerigg och kompetent personal.
Hur denna finansiering ska gå till måste lösas. När en ekonomisk grund har etablerats tack vare
inkomsterna, flyttas fokus mot framtiden och synen på välfärdsstaten. Hur stort inflytande ska staten ha
och vad är dess roll? Ska Futuria ha höga eller låga skatter? Vilka för- och nackdelar finns med
respektive skattemodell? Påverkas invånarna i Futuria av dessa beslut, i så fall hur? Finns ideologiska
skäl till en sådan välfärdsmodell? Avslutningsvis diskuteras ekonomiska hot mot landet och hur
politiken bör se ut för att möta dessa.
I diskussionen om examination skrev jag att läraren i sin didaktiska utformning av samhällsekonomin
bör lyfta in individperspektivet i samhällsekonomin. Futuria är ett sådant projekt då eleverna går in i en
52
beslutsfattande roll. Även om arbetet sker på en teoretisk nivå, får eleverna se konsekvenser av sina
beslut. Deras beslut påverkar människoliv oavsett hur väl menade dessa är. De inser då samtidigt
komplexiteten i samhällsekonomin, att allt för med sig för- och nackdelar. Begreppen som tillämpas
används till att få fram helhet. Orlenius tankar är också tillämpbart. Man kan inte som lärare överföra
vissa värden till eleverna, men det uppstår en kritisk reflektion när eleverna ställs inför de beslut som
måste tas. Det är detta som menas med livslångt lärande.
53
Referensförteckning
Litteratur
-Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur, 2006.
-Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur, 2005.
-Bernmark-Ottosson, Ann, Demokratins stöttepelare : en studie av lärarstuderandes
demokratiuppfattningar, Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik,
Univ., 2005.
-Dewey, John, Demokrati och utbildning, Göteborg: Daidalos, 1999.
-Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad,Stockholm:
Nordstedts juridik, 2007.
-Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo, Värdegrund och samhällsutveckling, Stockholm: HLS, 2000.
-Larsson, Hans Albin, Vår demokratis värdegrund : aspekter på en högst väsentlig del av
lärarutbildningens allmänna utbildningsområde, Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2004.
-Orlenius, Kennert, Värdegrunden – finns den?, Hässelby: Runa, 2001.
-Vernersson, Folke, Undervisa om samhället: didaktiska modeller och läraruppfattningar, Lund:
Studentlitteratur, 1999.
-Zackari, Gunilla,Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan, Stockholm: Utbildningsdep.,
Regeringskansliet, 2000.
Läroböcker i samhällskunskap
-Almgren, Hans m.fl., Gleerups Reflex samhällskunskap för gymnasieskolan. A-kurs, Bas, Malmö:
Gleerup, 2005.
-Brolin, Krister & Norhagen, Lars, Forum A Bas Samhällskunskap, Stockholm: Bonnier utbildning,
2007.
-Palmquist, Christer & Widberg, Hans Kristian, Millennium: samhällskunskap A, Stockholm: Bonnier
utbildning, 2007.
Läro- och kursplaner
-Kursplanen för samhällskunskap A:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id=3754&e
xtraId= (2008-05-03)
-Lpf94:
www.skolverket.se (2008-05-03)
-Ämnesbeskrivning av samhällskunskap:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=SH&ex
traId= (2008-05-03)
Tidningsartiklar
-Adophson Eva, Aftonbladet, 2006-07-01
-Sahlin, Mona, Dagens Nyheter, 2008-03-16
54
