Vårdprogram Stroke – Psykolog

Upprättare:
Leg. Psykolog Johan Ödgren
Granskare:
Leg. Psykolog Magnus Wiklund,
Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling
Fastställare:
Reidun Wettermark, verksamhetschef
Revisionsnr
Diarienr.
Sida
1 (13)
Fastställandedatum
Giltigt t.o.m. Tills vidare
Vårdprogram Stroke – Psykolog
1 Inledning
Målsättningen med den kliniska riktlinjen är att leg psykologer inom Landstinget Gävleborg,
arbetar efter en likartad struktur genom hela vårdkedjan avseende bedömning, behandling,
överrapportering samt utvärdering/uppföljning. Likaså att patienter med stroke ska få tillgång
till rätt insats på rätt vårdnivå, likvärdig och kostnadseffektiv vård. Detta för att möjliggöra en
så optimal rehabilitering som möjligt. Utifrån professionen ska stöd och handledning ges till
patienter, vårdpersonal och närstående.
2 ICF
Behandlingsriktlinjerna för leg psykologer utgår från de mest frekventa symtom som uppstår
vid insjuknande i stroke. Symtomen är beskrivna utifrån begrepp enligt ICF, Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2003) på aktivitets-,
delaktighets- samt kroppsfunktionsnivå. Förslag ges gällande utredande och behandlande
psykologiska och neuropsykologiska åtgärder.
Kroppsfunktion
3 Psykiska funktioner
Handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande
funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska såsom minne, språk
och kalkylerande psykiska funktioner (Socialstyrelsen, 2003).
3.1
Övergripande och specifika psykiska funktioner, utredning och behandling
Leg psykolog vid strokeenheterna
Psykolog gör neuropsykologisk utredning/screening av patienter i yrkesverksam ålder 4-8 v
efter insjuknande gällande minne, uppmärksamhet, visuo-spatial förmåga, visuoperceptuell
förmåga, verbal förmåga, samt problemlösningsförmåga. Utredningsinstrumentet ska vara ett
neuropsykologiskt screeningbatteri med god validitet och reliabilitet.
Utredningen/screeningen tar ca 45 minuter. Den neuropsykologiska screeningen svarar på
frågor gällande arbetsåtergång, studier, aktuell funktionsnivå mm, som underlag för fortsatt
rehabiliteringsplanering. Resultatet av screeningen indikerar om patienten bör remitteras för
att genomgå en mer omfattande neuropsykologisk utredning vid rehabiliteringsmedicin i
Sandviken, samt om patienten bör utredas vidare gällande förmåga till bilkörning. Resultatet
av screeningen indikerar även om patienten bör remitteras för andra insatser (bla. behandling)
hos primärvård eller Rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Vid bedömning av lämplig fortsatt
vårdnivå tas hänsyn till patientens besvärsgrad och nivå av neuropsykologisk
funktionsnedsättning. Psykolog vid strokeenheterna ska delta vid återkoppling av bedömning
till patient, samt vid förekommande fall och med patientens godkännande överrapportera till
nästa vårdnivå eller kommunala instanser. Utredningsresultatet och bedömning skall
dokumenteras i journal.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
2 (13)
Diarienr:
Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken
Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken gör fördjupad neuropsykologisk
utredning av patienter i yrkesverksam ålder med frågeställningar gällande:
a)
Utredning för patientens möjligheter att ansöka om resurser via LSS-lagen personkrets II
görs tidigast sex månader efter skada. Syftet med utredningen är att besvara frågan om
patienten har ett betydande och varaktigt begåvningsmässigt funktionshinder. I
utredningen ingår neuropsykologisk testning, intervjuer och observationer. Utredningen
kan ske på Rehabmedicin avd 70 eller i patientens hemmiljö. Om patienten bedöms
tillhöra personkrets II överförs patienten till vuxenhabiliteringen.
b)
Utredning med frågeställning arbetsåtergång, studier eller pensionering, samt som
underlag för rehabiliterings och behandlingsplanering. Utredningen ska uttala sig om
problemens varaktighet, varför den görs tidigast sex månader efter skada. I utredningen
ingår neuropsykologisk testning och anamnestisk intervju. Utredningen sker på
Rehabmedicin avd 70, alternativt i det polikliniska hjärnskadeteamet på Rehabmedicin.
c)
Utredning inför invaliditetsintyg görs ca 2 år efter skada. Utredningen ska uttala sig om
problemens varaktighet. I utredningen ingår neuropsykologisk testning och anamnestisk
intervju. Utredningen sker på Rehabmedicin avd 70, alternativt i det polikliniska
hjärnskadeteamet på Rehabmedicin.
d)
Vid behov och efter bedömning, framförallt vid beteenderelaterade besvär, kopplade till
nedsättningar av psykiska funktioner, initieras och /eller utföres behandling. Leg
psykolog arbetar utifrån neuropsykologisk kunskap och inlärningspsykologiska
principer. Efter bedömning kan psykolog även remittera till primärvård för
behandlingsinsatser.
Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal.
Leg psykolog i primärvård
Anamnestagning och intervju utförs i primärvård. Vid misstanke om besvärande
nedsättningar efter stroke för personer i yrkesverksam ålder ska remiss skrivas till
Rehabiliteringsmedicin Sandviken för neuropsykologisk utredning. Neuropsykologisk
utredning av besvär kopplade till övergripande och specifika psykiska funktioner sker ej i
primärvård. Bedömning och interventioner skall dokumenteras i journal.
Leg psykolog i psykiatrin
Anamnestagning och intervju utförs i psykiatrin. Vid misstanke om besvärande nedsättningar
efter stroke för personer i yrkesverksam ålder ska remiss skrivas till Rehabiliteringsmedicin
Sandviken för neuropsykologisk utredning. Neuropsykologisk utredning av besvär kopplade
till övergripande och specifika psykiska funktioner sker ej i psykiatrin. Bedömning och
interventioner skall dokumenteras i journal.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
3.2
Sida
3 (13)
Diarienr:
Emotionella funktioner, utredning och behandling.
Leg psykolog vid strokeenheterna
Psykolog gör utredning/screening av emotionella funktioner och upplevda besvär hos alla
patienter oavsett ålder, 4-8 v efter insjuknande gällande framförallt depression, nedstämdhet,
ångest, dysinhibition, samt uttröttbarhet (SoS NRS). Utredningen/screeningen tar ca 30 min. I
klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar psykolog anamnes. Utifrån
den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger psykolog
patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet.
Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck
depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög
samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid
psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom
rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling
med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression
och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke
skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2.
Resultatet av screeningen indikerar om patienten bör remitteras för vidare insatser hos
primärvård, psykiatrin eller rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Endast patienter i
yrkesverksam ålder kan remitteras till rehabiliteringsmedicin i Sandviken. Vid bedömning av
lämplig vårdnivå tas hänsyn till patientens besvärsgrad och nivå av neuropsykologisk
funktionsnedsättning. Psykolog vid strokeenheten ska delta vid återkoppling av bedömning
till patient. Vid remiss till nästa vårdnivå ska psykolog rekommendera lämpliga insatser, samt
vad man särskilt bör beakta i kontakt/vid behandling av patienten utifrån dennes
neuropsykologiska funktionsnivå. Utredningsresultatet och bedömning skall dokumenteras i
journal.
För pat i yrkesverksam ålder görs bedömning av emotionella funktioner i samband med
utredning/screening av psykiska funktioner.
Leg psykolog vid Rehabiliteringsmedicin i Sandviken
Efter remiss från strokeenhet gör leg psykolog en fördjupad bedömning av emotionella
funktioner hos patienter i yrkesverksam ålder. I klinisk intervju med patienten och vid behov
även närstående tar leg psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och
gängse skattningsformulär kartlägger leg psykolog patientens psykiska mående.
Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är
HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI
(Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas
vid utredning, screening och behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig
depression, samt vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka
1) och/eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1).
(Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information
gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS
NRS) Se bilaga 2. Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till psykiatri
eller primärvård. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall dokumenteras i
journal.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
4 (13)
Diarienr:
Leg psykolog i primärvård
Efter remiss från strokeenhet eller rehabiliteringsmedicin gör leg psykolog en bedömning av
emotionella funktioner och tar ställning till ev. behandling. I klinisk intervju med patienten
och vid behov även närstående tar leg psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska
informationen och gängse skattningsformulär kartlägger leg psykolog patientens psykiska
mående. Utredningsinstrumenten ska ha god validitet och reliabilitet. Rekommenderade
instrument är HAD (Hospital anxiety and depression scales), BDI (Beck depression
inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De emotionella besvären har hög
samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och behandling. Vid
psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid ångestsyndrom
rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller läkemedelsbehandling
med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer för vård vid depression
och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke
skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2.
Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till psykiatri eller
rehabiliteringsmedicin. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall
dokumenteras i journal.
Leg psykolog i psykiatrin
Efter remiss gör leg psykolog en bedömning av emotionella funktioner och tar ställning till
ev. behandling. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar leg
psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär
kartlägger leg psykolog patientens psykiska mående. Utredningsinstrumenten ska ha god
validitet och reliabilitet. Rekommenderade instrument är HAD (Hospital anxiety and
depression scales), BDI (Beck depression inventory), samt BAI (Beck anxiety inventory). De
emotionella besvären har hög samsjuklighet, vilket bör beaktas vid utredning, screening och
behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av måttlig egentlig depression, samt vid
ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (evidensstyrka 1) och/eller
läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI mfl, evidensstyrka 1). (Nationella riktlinjer
för vård vid depression och ångestsyndrom), se bilaga 3. Information gällande vanliga
emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. (SoS NRS) Se bilaga 2.
Efter bedömning kan behandling påbörjas alt remiss skrivas till primärvård eller
rehabiliteringsmedicin. Utredningsresultatet, bedömning och interventioner skall
dokumenteras i journal.
Aktiviteter och delaktighet
4 Lärande och att tillämpa kunskap
Vid neuropsykologisk utredning bedömer även leg psykolog patientens förmågor gällande
olika inlärningsfunktioner och förmåga att tillämpa kunskap.
5 Kommunikation
Vid neuropsykologisk utredning bedömer leg psykolog olika aspekter av verbala funktioner.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
5 (13)
Diarienr:
6 Mellanmänskliga interaktioner och relationer
Vid neuropsykologisk utredning och/eller bedömning av emotionella funktioner kartläggs
patientens förmåga till mellanmänskliga relationer och interaktioner. Resultatet återkopplas
till patient och i förekommande fall närstående. Vid behov initieras insatser såsom
psykoterapeutisk behandling, rådgivning, stöd etc.
7 Källor
Litteratursökningsmetod:
Avsikten har varit att hitta riktlinjer och evidens för leg psykologs insatser för patienter med
stroke. De nationella riktlinjerna för stroke och de nationella riktlinjerna för vård vid
depression och ångestsyndrom utgör basen för faktainsamlingen. Redan befintliga
vårdprogram och behandlingsriktlinjer inom andra landsting, har även utgjort ett stöd i
arbetet. Vidare har uppgifter inhämtats från evidensbaserade sökningar, men rehabilitering av
personer med stroke baseras fortfarande i huvudsak på klinisk praxis och erfarenhet.
Innehållet i behandlingsriktlinjerna bygger därför både på beprövad erfarenhet och
vetenskaplig evidens.
8 Kvalitetsindikatorer
Utifrån den rangordningslista som finns i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke och i
socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom samt genom
klinisk erfarenhet och beprövad metod har de högst prioriterade insatserna valts ut, se bilaga
1.
9 Referenser
1. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforstrokesjukvard
2. ICF; klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
3. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsen (2010) Artikelnummer: 2010-3-4 ISBN: 978-91-86301-94-1
4. Folstein, M.F., Maiberger R., et al. (1997) Mood disorders as a specific complication of
stroke. Journal of Neurol Neurosurg.
5. Muriel D. Lezak., et al (2004) Neuropsychological assessment. Oxford university press,
Inc. ISBN 0-19-511121-
Upprättare:
Leg. Psykolog Johan Ödgren
Granskare:
Leg. Psykolog Magnus Wiklund,
Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling
Fastställare:
Reidun Wettermark, verksamhetschef
Revisionsnr
Diarienr.
Sida
6 (13)
Fastställandedatum
Giltigt t.o.m. Tills vidare
Bilaga 1a: Kvalitetsindikatorer, psykiska funktioner, för patienter i yrkesverksam ålder med
stroke i Landstinget Gävleborg
Högt prioriterade insatser:
ID:
Målgrupp:
Mål:
Mått:
Nyckeltal:
(förslag)
90%
Nyinsjuknad patient,
yrkesverksam ålder.
Neuropsykologisk screening gällande
aktuell funktionsnivå och fortsatt
rehabiliteringsplanering
Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8
veckor efter insjuknande
JA/NEJ
Nyinsjuknad patient,
yrkesverksam ålder.
Neuropsykologisk screening gällande
möjlighet för arbets-/studieåtergång
Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8
veckor efter insjuknande
JA/NEJ
90%
Nyinsjuknad patient,
yrkesverksam ålder.
Neuropsykologisk screening gällande
förarlämplighet
Neuropsykologisk screening utförs inom 4-8
veckor efter insjuknande
JA/NEJ
90%
Patient oavsett vårdnivå i
yrkesverksam ålder, efter
bedömning och vid behov
Neuropsykologisk utredning
Neuropsykologisk utredning utförs efter
bedömning och vid behov
JA/NEJ
100%
Patient oavsett vårdnivå i
yrkesverksam ålder.
Upprättande av rehabplan för personer
med behov av samordnade
rehabinsatser.
Rehabplan är upprättad.
JA/NEJ
?
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
ID:
Sida
7 (13)
Diarienr:
Målgrupp:
Mål:
Mått:
Patient oavsett vårdnivå i
yrkesverksam ålder.
Överföra relevant information från
neuropsykologisk screening och/eller
neuropsykologisk utredning till
patient, närstående och nästa vårdnivå
samt till andra signifikanta aktörer
Rehabilitering enligt rehabplan.
Information överrapporterad
JA/NEJ
Patient oavsett vårdnivå i
yrkesverksam ålder.
Rehabplanen är uppföljd/reviderad.
JA/NEJ
Nyckeltal:
(förslag)
100%
100%
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
8 (13)
Diarienr:
Bilaga 1b: Kvalitetsindikatorer, emotionella funktioner, för patienter med stroke i Landstinget
Gävleborg
Högt prioriterade insatser:
ID:
Målgrupp:
Nyinsjuknad patient
Mål:
Bedömning av emotionella funktioner
Mått:
Bedömning genomförd inom 1 vecka efter
insjuknande
JA/NEJ
Nyckeltal:
80%
Nyinsjuknad patient och
närstående
Information om vanliga emotionella
reaktioner
Information given innan patientens
utskrivning
100%
Patient oavsett vårdnivå, efter
bedömning och vid behov
Rehabplan är upprättad.
JA/NEJ
?
Patient oavsett vårdnivå
Upprättande av rehabplan för personer
med behov av samordnade
rehabinsatser.
Överföra relevant information från
bedömning till patient, närstående och
nästa vårdnivå samt till andra
signifikanta aktörer
Information överrapporterad
JA/NEJ
100%
Patient oavsett vårdnivå
Behandling enligt rehabplan
Rehabplanen är uppföljd/reviderad.
JA/NEJ
100%
Upprättare:
Leg. Psykolog Johan Ödgren
Granskare:
Leg. Psykolog Magnus Wiklund,
Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling
Fastställare:
Reidun Wettermark, verksamhetschef
Revisionsnr
Diarienr.
Sida
9 (13)
Fastställandedatum
Giltigt t.o.m. Tills vidare
Bilaga 2: Vanliga emotionella reaktioner efter stroke.
Information till patient och närstående.
Känslomässiga besvär efter stroke är vanliga. De kan vara ett naturligt uttryck för den
livshändelse ett insjuknande i stroke innebär, men också betingas av biokemiska förändringar
i hjärnan eller i hormonbalansen. Känslomässiga besvär påverkar i hög grad livskvaliteten och
är lika viktiga att beakta som de fysiska effekterna av stroke.
Alla symptom kan förekomma: från lättare nedstämdhet och olustkänslor (dysfori), till
depression; från oro till ångest, panik, krisreaktioner och posttraumatiskt stressyndrom; till
psykotiska reaktioner som kan förekomma. Känslomässig labilitet, emotionalism d v s
oförmåga att kontrollera gråt eller skratt förekommer lika ofta som depression. Bland de
olika svårigheterna att kontrollera sina känsloyttringar (dysinhibition) anger patienter inte
sällan också en ökad irritabilitet och mer aggressiva känslor än tidigare, i vissa fall gränsande
till aggressivt beteende.
De vanligaste emotionella reaktionerna
Depression
Depression efter stroke är den mest undersökta emotionella reaktionen och bedöms ligga på
drygt 30 % under de/t första åren/t efter stroke. Depression är ett allvarligt symptom som bör
föranleda hög diagnostisk aktivitet inför beslut om lämplig behandling. Symptom på ångest
och depression kan ha samband med själva strokeskadan i hjärnan. Vid afasi måste
sjukvårdspersonalen vara särskilt uppmärksam på sådana reaktioner eftersom personen oftast
inte kan uttrycka dem själv. Symptomen kan också vara svåra att skilja från kliniska yttringar
av hjärnskadan. Ny forskning visar att depressionsdiagnos kan ställas även hos afatiker om
patienterna förstår frågor som kan besvaras med ja och nej, vilket gör att behandling kan
sättas in på mer säker grund. De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående
efter insjuknandet. Vanligare är dock att depressionen kommer smygande och att den
förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset. Ofta kan
nedstämdheten bero på insikter om att man har fått funktionsnedsättningar. I det läget tänker
man kanske inte på att funktionen kan förbättras. I dag behandlas deprimerade strokedrabbade
personer med moderna antidepressiva läkemedel. Utöver att ha effekt på depressionen och
oron kan preparaten även vara effektiva mot andra emotionella symptom som uppkommer till
följd av själva hjärnskadan.
En depression kan ge många olika symptom. Att vara nedstämd och ledsen eller att inte känna
glädje eller intresse för någonting är de viktigaste. Depression kan även ge kroppsliga
symptom som förstoppning eller menstruationsrubbningar. Vid en djup depression kan
självmordstankar eller planer på att begå självmord finnas. Som anhörig eller vän kan man
ibland se att en person är deprimerad genom att personen förutom att se ledsen ut även får
mindre livlig mimik, en annorlunda mer slocknad blick och långsammare rörelser. Man kan
också märka att personen har svårt att ta till sig det som sägs och fortsätter att upprepa den
negativa uppfattningen om sig själv och sin framtid.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
10 (13)
Diarienr:
Fatigue/uttröttbarhet
Uttröttbarhet är ett ytterligare ett särskilt symptom vid hjärnskada. Med fatigue menas ofta en
kraftigt uttalad uttröttbarhet som påverkar olika dimensioner av det dagliga livet såsom
aktivitetsgrad och oberoende funktion. Trötthet ingår i depressionssymptomen; fatigue utgör
en särskild form av en urlakande trötthet som patienten ofta beskriver som en så stor fysisk
och psykisk utmattning att den motstår försök till aktivering Fatigue utgör en mycket svår
påfrestning på patienten och bör definitivt identifieras då den ger ökad risk för depression;
ökat vårdbehov och ökad dödlighet. Fatigue är även något som kan göra personen i fråga mer
irriterad än tidigare. Fatigue verkar kunna bli bättre med antidepressiv behandling; om detta
sker via den antidepressiva effekten eller via någon annan mekanism är ännu oklart.
Emotionalism, emotionell labilitet
Emotionalism kan vara ett mycket handikappande symptom som, genom att det upplevs som
pinsamt i bemärkelsen genant, kan det leda till social isolering. Det är ett symptom som är
relativt lätt att upptäcka för omgivningen. Patienten blir rörd av det som normalt skulle leda
till glädje, eller har i mer sällsynta fall svårt att behärska sin skrattlystnad trots att patienten
inte alls vill skratta utan kanske känner helt motsatta känslor. Förekomsten är cirka 30 % och
bland obehandlade fall kan minst en tredjedel fortfarande ha emotionalism efter flera år. Det
finns risk att emotionalism leder till social isolering. Det kräver mod från patienten, och
uppmuntran från närstående och vårdgivare, att våga ge sig ut bland andra människor när man
lider av t ex emotionell labilitet och eventuellt gråter utan påtaglig andledning utan att kunna
kontrollera sitt känslouttryck vilket man alltid tidigare har kunnat. Symptomet samvarierar
med, men förekommer också oberoende av, depression. Emotionalism bedöms främst
betingas av själva hjärnpåverkan. Det har i några studier visats svara på antidepressiv
behandling.
Krisreaktion
Då en människa insjuknar i stroke kan det ge upphov till en krisreaktion. Plötsligt hamnar
man i en livssituation där tidigare erfarenheter och inlärda sätt att reagera inte är tillräckliga
för att man ska förstå och bemästra den aktuella situationen. Krisintervention innebär att man
stöttas på vägen framåt och att man styrs förbi vissa hinder då man saknar känslomässig,
intellektuell och handlingsmässig beredskap. I krisinterventionen får man hjälp att
känslomässigt bearbeta det inträffade. Information ska ges med känsla för vad man vill veta
och hur mycket man kan hantera. Krisintervention ges i första hand av kuratorer och
psykologer som har särskild kompetens inom området.
När efter stroke inträffar de emotionella reaktionerna?
De känslomässiga reaktionerna kan inträffa när som helst under det första året/åren efter
stroke - alltifrån omedelbart och parallellt med de fysiska funktionshindren till successivt. En
patient uttryckte det som om det var att vrida på en lampkontakt vid strokeinsjuknandet,
depressionen kom samtidigt som förlamningen. Andra patienter blir successivt emotionellt
påfrestade redan i akutfasen, eventuellt sammankopplat med den kroppsliga stressreaktionen;
medan en stor andel insjuknar först efter hemkomsten då det gamla livet kanske inte går att
återta utan en hel rad anpassningar måste göras, både praktiskt och känslomässigt. Det gäller
således att patienten är väl omhändertagen under lång tid av kunniga personer i vårdkedjan
vilka kan identifiera varningstecken t ex i form av en av de emotionella reaktionerna vilket då
bör medföra en bred utredning av de olika vanliga emotionella reaktioner eftersom
samförekomsten är så hög mellan dem.
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
11 (13)
Diarienr:
Våga be om hjälp
Kom ihåg att det varken är genant eller skamligt att söka hjälp för emotionella besvär. Sök
hjälp tidigt för att undvika att hamna i en djup och långvarig depression.
Om du behöver hjälp med dina emotionella besvär ska du vända dig till din vårdcentral i
första hand. Där kan du få hjälp med diagnos, behandling och stöd.
Om dina besvär blir akuta och du har självmordstankar ska du omedelbart söka vård.
Kontakta din psykiatriska öppenvårdsmottagning eller det mobila psykiatriska teamet.
Referenser bilaga 2
Läkartidningen Nr 24 2004 Volym 101
Veronica Murray, med dr, specialistläkare, medicinska kliniken, Danderyds sjukhus,
Stockholm Björn Mårtensson, med dr, överläkare, Psykiatricentrum Karolinska, Karolinska
Universitetssjukhuset Solna, Stockholm
Carlsson, G. (2007). Dolda funktionshinder efter stroke. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets
Tematiska rum: Stroke – vård, omsorg och rehabilitering. www.vardalinstitutet.net,
Tematiska rum.
http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/Stroke_web_72.pdf
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
12 (13)
Diarienr:
Bilaga 3: Rekommendationer – ångestsyndrom och
depression
Rekommendationer – ångestsyndrom hos vuxna
Vid symtom på ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1).
Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3)
 Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur eller textbaserad behandling med
behandlarstöd (prioritet 3).
Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården
erbjuda:
 Psykologisk behandling med KBT (prioritet 1)
 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2 och 3).
Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bör hälso- och sjukvården också erbjuda:
 Tillämpad avslappning (prioritet 4)
 Avspänning som tillägg till sedvanlig behandling (prioritet 4).
Vid paniksyndrom och social fobi kan hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar
erbjuda:
 Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (prioritet10). Den bör
dock inte väljas som ensam åtgärd och behandlingen bör endast pågå under en mycket
begränsad tid.
Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi kan hälso- och
sjukvården i undantagsfall erbjuda:
 Psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 10).
Vid generaliserat ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården inte erbjuda:
 Läkemedelsbehandling med lugnande medel (bensodiazepiner) (ickegöra.)
Dokumentnamn
Vårdprogram stroke – rehabilitering - psykolog
Dokument ID
Revisionsnr:
Sida
13 (13)
Diarienr:
Rekommendationer – depression hos vuxna
Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1)
 Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3).
Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3)eller individuell KBT
(prioritet 4)
 Interpersonell psykoterapi (prioritet 4).
Hälso- och sjukvården kan erbjuda:
 Psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda:
 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10).
Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och
sjukvården erbjuda:
 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).
Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2)
 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2)
 Psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda:
 Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling
(prioritet 10).
Vid medelsvår egentlig depression med melankoliska drag bör hälso- och sjukvården erbjuda:
 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1).
Referenser bilaga 3
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsen (2010) Artikelnummer: 2010-3-4 ISBN: 978-91-86301-94-1