Biologi
• Läran om livet
• En naturvetenskap
– Systematiserar och beskriver
– Förklarar
– Kan förutsäga
• Terminologi ett viktigt verktyg
• Var behöver vi biologi?
2009-08-31
S V-VI (5-7)
Vad är då liv?
Levande varelser…..
• Kan föröka sig
• Uppvisar ärftlighet och evolution
Detta kräver:
• Ämnesomsättning
• Energi
Andra egenskaper:
• Reagerar på omgivningen (retbarhet)
• Kan reglera sin inre miljö
• Består av celler
Jämför dock virus, som inte är riktiga celler, utan är beroende av andra
celler för de flesta funktioner.
Det finns även dataprogram som både kan föröka sig och uppvisa
evolution
S VII (6-7)
Livets organisationsnivåer
OrgaBioCell Väv- Organ Organ- Indi- Popula- nism- Ekonad
system vid tion
sam- system sfären
hälle
Fysiologi
”Vit biologi”
Ekologi
Läran om naturens uppbyggnad och
funktion
Läran om samspelen i naturen
”Grön biologi”
Emergenta egenskaper
Ett sammansatt system får ofta egenskaper
som inte kan förutses genom att studera
dess olika delar
S 140-142 (136-139)
Grundnivån: Cellen
• Omges av ett tunt cellmembran
– Separerar cellinnehållet från omgivningen
• Ibland även av en tjockare cellvägg ( t ex växter,
svampar, bakterier m fl), utanför cellmembranet
– Ger stadga
• Arvsmassa i form av DNA
• Organeller (”cellorgan”) kan sköta olika uppgifter
i cellen
• Cytoplasma (grundsubstans)
Några organeller
• Cellkärnan
• Mitokondrier
• Kloroplaster
• Gissel (flageller, cilier)
S 142 (139)
arvet (DNA)
energiförsörjning
(cellandning)
fotosyntesen
cellens rörelse
Flagell
mitokondrier
kärna
kloroplast
S 141 (138)
Två typer av celler
• Prokaryota celler saknar cellkärna och
andra organeller; en del kan dock röra sig med en
speciell typ av roterande flagell
• Eukaryota celler har cellkärna och flera
andra membranavgränsade organeller, samt
äkta gissel (flageller-långa,
cilier/flimmerhår-korta)
S 140-141 (136-137)
Cellens kemiska beståndsdelar
Fyra huvudgrupper av organiska ämnen dominerar
i cellen:
• Proteiner
(CHON) Strukturproteiner, enzymer (”cellens kemiska arbetare”)
• Kolhydrater
(CHO)
Socker, stärkelse, cellulosa mm
(t ex energilager, cellväggsmaterial)
• Fetter
(CHO)
• Nukleinsyror (CHONP)
Energilager, cellmembran mm
Arvsmassa
Energi och råvaror till cellen
Två huvudtyper av organismer
Autotrofer
”självnärande”
Behöver enbart oorganiskt
råmaterial.
Yttre energikälla, t ex ljus, krävs.
Kolkälla: koldioxid
Heterotrofer
”annan näring”
Kräver färdigt organiskt
råmaterial (ger både material
och energi)
Energi och råvaror till cellen
Energikälla
Råmaterial
Autotrofer
Fotoautotrofer
(t ex växter)
Ljus
Oorganiska ämnen
(koldioxid, vatten, närsalter)
Kemoautotrofer Oorg. kem. reaktioner
(vissa bakterier)
Heterotrofer
(t ex djur,
svampar m fl)
Organiska ämnen
Oorganiska ämnen
Organiska ämnen
Energi och råvaror till cellen
• Fotosyntes
• Kemosyntes
CO2 + H2O + energi
socker + syre
• Cellandning (respiration)
socker + syre
CO2 + H2O + energi
(även fett mm)
• Jäsning
t ex: socker
CO2 + alkohol + energi
(rätt ineffektivt)
Energi och råvaror till cellen
• Autroferna förser resten av ekosystemet
med energi och material – de är
Producenter
• Heterotroferna använder denna energi och
detta material i levande eller dött skick– de
är
Konsumenter eller nedbrytare
Kretslopp
(Förenklat kolkretslopp)
CO2
H2O
Ljusenergi
Respiration
Fotosyntes
Organism er
Organiskt m aterial
Kemisk
energi
O2
Värmeenergi
Organismer kan vara encelliga,
kolonibildande eller flercelliga
Koloni: flera celler hänger ihop, men alla celler är i
princip lika, och gör eller kan göra samma saker
Flercellig: en arbetsfördelning är genomförd mellan
olika celler i organismen
Gränsen mellan koloni och flercellig är flytande
Fortplantning
• Könlig och könlös förökning
– Könlös förökning: t ex delning, eller spridning av
förökningskroppar (sporer, groddar mm.) som är
genetiskt identiska med föräldraindividen.
Processen kallas också kloning.
– Könlig förökning: Två föräldraindivider
kombinerar bådas arvsanlag på olika sätt i sin
gemensamma avkomma genom att könsceller
sammansmälter. (mer om detta i genetiken).
