NOTISER3
FRÅN SLU • MAJ 1999
Kylning viktig för antioxidanter
I frukt, bär och grönsaker finns det rikligt med askorbinsyra, karotenoider och andra antioxidanter,
som i viss mån kan förebygga sjukdomar hos människan. Antioxidanter är
ämnen som tillsammans med olika enzymsystem förhindrar
oxidation av ett annat ämne i kroppen, exempelvis ett
protein. Halterna av antioxidanter i trädgårdsprodukter
beror bl.a. på vilka sorter som odlas och hur odlingen
har gått till. Ökad kvävegiva eller angrepp av skadegörare leder exempelvis ofta till lägre halter av
antioxidanter.
Resultat från SLU, institutionen för trädgårdsvetenskap i Alnarp, visar nu att halterna av antioxidanterna
Foto: Mats Gerentz
askorbinsyra och glutation sjunker i exempelvis broccoli
under lagringen. Lagringstemperaturen spelar en avgörande roll
för hur snabbt detta sker. Snabb nedkylning och en obruten kylkedja från skörd till
konsument är mycket viktiga åtgärder för den näringsmässiga kvaliteten på trädgårdsprodukterna.
• [email protected], 040-41 53 51, Fakta Trädgård 3/99*
Naturlig surhet kan
beräknas före kalkning
Naturlig surhet är ett viktigt inslag i
minst en tredjedel av de sjöar och
vattendrag som idag kalkas i Sverige.
Försurning är till viss del en naturlig
företeelse orsakad av organiska syror,
som bildas vid tillväxt och nedbrytning av träd och andra växter. Stephan Köhler vid SLU:s institution
för skogsekologi i Umeå, presenterar i sin avhandling en modell för att
beräkna den naturliga surheten i ytvatten. Modellen kan användas som
hjälpmedel innan man beslutar om
kalkning av ett vattendrag.
• Stephan Köhler, 090-786 58 85
[email protected]
Köttkvalitet oberoende
av slakteristorlek
När djuren anländer till ett slakteri
bär de på en rik och varierande bakterieflora. Bakterierna finns såväl i
mag-tarmkanalen som på hud och
klövar, och kan förorena köttet i samband med slakt. Problemen kan minskas med en god slakthygien, visar en
undersökning utförd på institutionen för livsmedelshygien vid SLU. I
studien jämförs den mikrobiologiska
köttkvaliteten vid små- och storska-
liga slakterier. Resultaten visar att
det huvudsakligen är slakttekniken
och inte slakteriets storlek som avgör
hur förorenade slaktkropparna blir.
På många anläggningar skiljer man
på oren avdelning, där slaktkropparna ännu har till exempel hud och
inälvor kvar, och ren avdelning. Köttprov från sådana slakterier, där personalen dessutom rörde sig mycket
lite mellan avdelningarna, visade
lägre nivåer av samtliga undersökta
bakterier.
De rödlistade arterna är antingen
”Försvunna”, ”Akut hotade”, ”Sårbara”, ”Sällsynta” eller ”Hänsynskrävande”. De kräver ofta särskilda
hänsynstaganden i jord- och skogsbruk. Ängsgentianan är exempelvis
beroende av slåtter och bete och
skuggviolen av att skogen inte avverkas kring den.
• [email protected], 01867 42 86, Sv. Veterinärtidning 5/99
Biologisk mångfald
längs vägarna
Rödlistade kärlväxter
i ny faktasamling
I en faktasamling över rödlistade,
svenska kärlväxter (blomväxter, ormbunksväxter m.fl.) beskrivs 445 arter
och deras utbredning. Boken ges ut
av ArtDatabanken vid SLU.
* Läsa vidare?
Skrifter markerade med * kan köpas
via SLU Publikationstjänst. Tel: 01867 11 00, fax: 018-67 35 00, e-post:
[email protected]
• [email protected], Johan
Samuelsson, 018-67 34 09,
webbplats: www.dha.slu.se
Vägverket har i sitt nuvarande skötselprogram ambitionen att säkra botaniskt värdefulla lokaler och att utveckla den biologiska mångfalden
längs vägarna. Ännu styrs dock
vägkantsskötseln mest av tekniska
faktorer som trafikmängd och vägbredd. Två SLU-forskare vid institutionen för landskapsplanering i
Alnarp konstaterar i en utredning
att slåttern i allmänhet bör senareläggas något, dvs.den bör göras tidigast i mitten av juli. Då hinner blommande arter fröa av sig. Dessutom
gynnas fjärilsfaunan. Det slagna höet
bör alltid avlägsnas. Detta kan på
några få år minska växtmassan till
hälften, vilket är bra från skötsel-
V.g.v.
Detta notisblad får gärna kopieras och
citeras – men ange källan!
synpunkt. Det påverkar även floran i
positiv riktning.
Bortförsel av höet innebär också
tekniska fördelar, eftersom diket inte
fylls igen så snabbt. Detta moment är
dock det mest tidskrävande. Man undersöker nu, tillsammans med institutionen för lantbruksteknik, om
t.ex. balpressning, containersystem
eller strängläggning är effektiva förfaringssätt. Möjligheterna att använda vägkantshöet begränsas dock
av tungmetallhalten. Möjliga områden är emellertid eldning, rötning
och samkompostering med slam för
att producera anläggningsjord för
bl.a. parker. Höet är också en god
frökälla när man vill etablera liknande vegetation på andra vägslänter.
• Mårten Hammer, 040-41 54 11,
[email protected]
Contortans rostsvampar
även på svensk tall
Att föra in främmande trädslag i
skogsbruket innebär alltid vissa risker. Jesper Witzell vid institutionen
för skogsskötsel, SLU i Umeå, har i
sin avhandling studerat införandet
av den nordamerikanska contortatallen i Sverige.
När contortatallen introducerades i Sverige var förhoppningen bl.a.
att den skulle vara motståndskraftig
mot vissa svampsjukdomar. SLU-studierna visar nu att den svenska svampen Gremmeniella abietina (tallens
topp- och grentorka) och flera nordamerikanska rostsvampar angriper
både svensk tall och contorta.
Dagens stränga karantänsbestämmelser vid införsel av plantor, liksom
den inhemska produktionen av con-
Ansvarig utgivare:
Redaktion:
Internet:
Tryck:
Prenumeration:
tortafrö, minskar dock risken för att
de utländska skadegörarna oavsiktligt förs in i Sverige.
• [email protected],
090-786 60 46
Kemisk signal varnar
blad för starkt ljus
De växtfysiologiska processer som
stress sätter igång i växter har nu
kartlagts av tre forskare vid SLU:s
institution för skoglig genetik och
växtfysiologi i Umeå. Dessa unika
rön publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
SLU-forskarna har bl.a. funnit att
kraftigt belysta delar av bladet varnar
andra delar genom en kemisk signal.
På så sätt kan de skuggade delarna
snabbanpassa sig i förväg till ljusare
förhållanden.
Växtstress orsakas bland annat av
ett överskott av ljus, ibland i kombination med låga temperaturer. Växter klarar inte alltid av sådana extrema situationer – fotosyntesen och
försvarsmekanismerna hinner helt
enkelt inte med. Detta kan leda till
att växternas blad tar skada.
Ett mål med forskningen om växtstress är att göra växter stresståligare.
Lyckas man, skulle det exempelvis
bli möjligt att odla den värmekrävande grödan majs i hårdare klimat än hittills.
• [email protected],
090-786 90 90
Uthålligt eller hållbart?
Ofta visar det sig att olika personer
inte menar samma sak när de använder begreppen ”uthålligt” eller ”hållbart” naturbruk. I den nya skriften
”Naturbruk och hållbar utveckling”
ger några forskare vid SLU sin syn på
begreppen. Det handlar om uthål-
lighet i stad och land, om ekonomisk
och politisk hållbarhet och om den
biologiska mångfaldens betydelse för
ett uthålligt samhälle. Även nationalekonomiska infallsvinklar på ämnet finns med.
Olle Pettersson leder projektet
kring hållbart naturbruk vid SLU
Kontakt. Han gör i skriften en syntes
av de olika inläggen och har också
studerat hur uthållig utveckling har
definierats i olika sammanhang.
• [email protected], 01867 12 61. SLU Kontakt nr 6*
Selenjäst bra
för digivande djur
Lantbrukets djur behöver fodertillskott av det livsnödvändiga grundämnet selen, eftersom Sverige har
selenfattiga jordar. Selen kan tillsättas i fodret antingen som salt (selenit
eller selenat) eller som organiskt selen (selenjäst). Effekten av dessa tillsatser har jämförts vid utfodring av
nötkreatur och slaktsvin. Studierna
har gjorts vid SLU, institutionen för
husdjurens miljö och hälsa, i Skara.
Selenjästen togs upp bättre i kroppen, vilket gav högre selenhalter i
blod och flera inre organ. Även i
mjölk var halten högre, vilket var bra
för diande kalvar. Kalvar, vars mödrar hade fått tillskott av selenit, var
däremot i riskzonen för selenbrist.
Alla övriga djurkategorier (mjölkande kor, växande kvigor, betande
köttkor och växande slaktsvin) klarade sig dock på tillskott av selenit/
selenat. Selenjäst är alltså att föredra
framför selenit till digivande köttkor
på bete samt i ekologiska mjölkkobesättningar. En stor andel av fodret
är då lokalt producerat och följaktligen oftast selenfattigt.
• [email protected]
0511-267 00
Kjell-Arne Nilsson, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Skog: Göran Adelsköld, 018-67 14 56, Lotta Möller, 018-67 21 34
Jordbruk: Eva Ronquist, 018-67 23 49, David Stephansson, 018-67 14 92
Trädgård och landskap: Nora Adelsköld, 018-67 17 07
Telefax: 018-67 35 20
e-post: [email protected]
http://www.slu.se/forskning/notiser
SLU Reproenheten, Uppsala
Du kan prenumerera på Notiser från SLU (som pdf-fil) genom att skicka
följande e-postmeddelande till [email protected]: subscribe notiser-slu end
