handläggningsrutiner i ärenden rörande barnmisshandel och

Barnahus i Dalarna
HANDLÄGGNINGSRUTINER
I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL
OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN
FÖR PERSONAL INOM
SOCIALTJÄNSTEN,
ÅKLAGAR- OCH POLISMYNDIGHETEN,
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
2011-03-08
1
Foto: Trons
Materialet är sammanställt av Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella
övergrepp mot barn:
Reviderad mars 2011
2011-03-08
2
1.
INLEDNING .......................................................................................................................................................... 5
2.
DEFINITIONER ................................................................................................................................................... 7
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
3.
BARNS RÄTT TILL SKYDD ................................................................................................................................ 7
BARNMISSHANDEL.......................................................................................................................................... 7
KÖNSSTYMPNING ............................................................................................................................................ 7
HEDERSRELATERAT VÅLD .............................................................................................................................. 7
BARN SOM BEVITTNAR VÅLD .......................................................................................................................... 8
SEXUELL EXPLOATERING ................................................................................................................................ 8
UNGA FÖRÖVARE ............................................................................................................................................ 8
BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN......................................................................................................................... 9
3.1
4.
BARNAHUS I DALARNA/LOKALA SAMRÅDSGRUPPERNA ................................................................................. 9
LAGAR OCH FÖRORDNINGAR .................................................................................................................... 11
4.1
4.2
4.3
4.4
5.
ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN ................................................................................................................. 11
POLISANMÄLAN ............................................................................................................................................ 12
MOTIV FÖR POLISANMÄLAN ......................................................................................................................... 12
VEM GÖR POLISANMÄLAN ............................................................................................................................ 13
SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER................................................................................................................. 14
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
6.
FÖRHANDSBEDÖMNING ................................................................................................................................ 14
BARNETS BEHOV AV SKYDD.......................................................................................................................... 14
UTREDNING .................................................................................................................................................. 14
LÄKARUNDERSÖKNING ................................................................................................................................. 15
KRISSAMTAL................................................................................................................................................. 15
RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER .................................................................................................................. 16
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
7.
SÄRSKILD FÖRETRÄDARE.............................................................................................................................. 16
FÖRHÖR ........................................................................................................................................................ 16
LÄKARUNDERSÖKNING ................................................................................................................................. 16
FRIHETSBERÖVANDE .................................................................................................................................... 16
ÅKLAGARENS BESLUT................................................................................................................................... 17
LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET ....................................................................................................... 18
7.1
7.2
7.3
7.4
8.
VEM KAN BEGÄRA UNDERSÖKNING FÖR LÄKARUTLÅTANDE/RÄTTSINTYG? ................................................. 18
UNDERSÖKNING VID SEXUELLA ÖVERGREPP................................................................................................. 18
UNDERSÖKNING VID MISSHANDEL ................................................................................................................ 18
UNDERSÖKNING PÅ BARNAHUS .................................................................................................................... 18
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER................................................................................ 19
8.1
8.2
8.3
8.4
9.
AKUTA INSATSER .......................................................................................................................................... 19
BEDÖMNING AV HJÄLPBEHOVET ................................................................................................................... 19
BARNPSYKIATRISK UTREDNING .................................................................................................................... 19
SAMRÅD ....................................................................................................................................................... 19
VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER.............................................................................................................. 20
9.1
9.2
10.
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
SAMRÅD ....................................................................................................................................................... 20
SAMTAL ........................................................................................................................................................ 20
KÖNSSTYMPNING....................................................................................................................................... 21
VAD ÄR KÖNSSTYMPNING? ........................................................................................................................... 21
RISKBEDÖMNING .......................................................................................................................................... 21
VID MISSTANKE OM KÖNSSTYMPNING .......................................................................................................... 21
MÖJLIGA SYMPTOM ...................................................................................................................................... 21
BEMÖTANDE AV FLICKAN OCH HENNES FÖRÄLDRAR .................................................................................... 22
2011-03-08
3
11.
11.1
11.2
11.3
11.4
11.5
HEDERSRELATERAT VÅLD ..................................................................................................................... 23
RISKBEDÖMNING .......................................................................................................................................... 23
HUR UPPTÄCKER MAN?................................................................................................................................. 23
FÖRHANDSBEDÖMNING VID SOCIALTJÄNSTEN .............................................................................................. 24
SKYDDAT BOENDE ........................................................................................................................................ 24
TOLK ............................................................................................................................................................ 24
12.
BARN SOM BEVITTNAR VÅLD ................................................................................................................ 26
13.
UNGA FÖRÖVARE....................................................................................................................................... 27
13.1
13.2
13.3
13.4
14.
14.1
14.2
14.3
FÖRUTSÄTTNING FÖR BEHANDLING .............................................................................................................. 27
POLISANMÄLAN ............................................................................................................................................ 27
SKYDDSASPEKTEN ........................................................................................................................................ 27
SYFTE MED BEHANDLINGEN.......................................................................................................................... 27
SEXUELL EXPLOATERING AV BARN ................................................................................................... 29
SEXUELL EXPLOATERING MOT ERSÄTTNING ................................................................................................. 29
ÖVERGREPPSBILDER OCH ANDRA SEXUELLA BILDER .................................................................................... 29
HANDEL MED BARN OCH UNGA FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL............................................................................ 29
15.
LITTERATURTIPS OCH WEB-ADRESSER ............................................................................................ 30
16.
UTDRAG UR LAGTEXTER OCH FÖRORDNINGAR ............................................................................ 31
2011-03-08
4
1. INLEDNING
Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, i alla dess former, är komplicerade,
känslomässigt krävande och svårhanterliga frågor att arbeta med. En förutsättning för att
dessa ärenden ska kunna handläggas på ett bra sätt är att personalen är kompetent och
har stöd i sitt arbete inom sina respektive myndigheter. Detta kräver kontinuerlig
fortbildning.
Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn är ärenden som ingen myndighet klarar
av ensam. Det krävs ett nära samarbete mellan olika myndigheter eftersom utredningar
och insatser måste samordnas.
Grundläggande principer för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och
sexuella övergrepp mot barn och ungdom.
Barnet ska
 SKYDDAS mot ytterligare övergrepp, påtryckningar och repressalier
 HÖRAS, bli lyssnad på och bekräftat
 SKONAS från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning
 TILLGODOSES rättsskydd av ansvariga myndigheter.
Myndigheterna ska
 SAMORDNA sina åtgärder i inledningsskedet så att de inte hindrar eller försvårar varandras
utredningar.
 MEDVERKA till att respektive myndighetsutredning blir så snabb och skonsam som möjligt för
alla i familjen.
 ERBJUDA barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och
följdverkningar.
 RESPEKTERA varandras verksamhetsområden
Ansvarsfördelning
 Socialtjänsten värnar om barnets trygghet och säkerhet
 Polisen/åklagaren utreder brottet
 Barn- och ungdomsmedicinska kliniken eller kvinnokliniken biträder med kroppsundersökning
på begäran
 Barn- och ungdomspsykiatrin behandlar barnet och familjen
 Vuxenpsykiatrin behandlar förövaren och eventuellt andra berörda vuxna.
Samråd
 Samråd sker i Barnahus i Dalarna
 Alla samverkande parter kan aktualisera ärenden till Barnahus
Det är viktigt att särskilja de olika myndigheternas uppgifter och roller. Både
socialnämnden, polis/åklagare och barn- och ungdomspsykiatrin utreder barnmisshandel
och sexuella övergrepp men syftet med de olika utredningarna skiljer sig åt.
Polis/åklagare ska genom en förundersökning utreda brottet och söka finna en
gärningsman. Socialnämnden ska utreda barnets och familjens situation samt ta ställning
2011-03-08
5
till barnets behov av hjälp och skydd. Barn- och ungdomspsykiatrin ska utreda barnets
psykiska status och behandlingsbehov samt erbjuda barn och föräldrar
krisstöd/behandling. Vuxenpsykiatrin kan erbjuda misstänkt gärningsman och anhöriga
stöd/behandling.
Barnahus i Dalarna är en verksamhet som drivs gemensamt av länets samtliga
kommuner, polismyndigheten, åklagarmyndigheten, landstingets barn- och
ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsmedicin. Målsättningen är att alla ärenden
som rör vålds- och fridsbrott i nära relation samt sexuella övergrepp mot barn ska
aktualiseras för samråd på Barnahus
2011-03-08
6
2. DEFINITIONER
2.2
Barns rätt till skydd
Med barn avses pojkar och flickor under 18 år. Barn har rätt till omvårdnad och skydd mot
misshandel och sexuella övergrepp. Detta finns inskrivet i flera lagar och konventioner.
2.3
Barnmisshandel
Innebär att någon person behandlar ett barn så att det skadas eller hindras i sin
utveckling.
Fysisk misshandel
Vanvård
Att inte ge barnet den omvårdnad det behöver såsom mat, kläder, sömn, värme och
skydd.
Fysiskt våld
Att t ex slå, sparka, bränna, aga och skaka barnet.
Psykisk misshandel
Passivt
Att inte ge barnet ömhet, uppmärksamhet, uppmuntran och stimulans.
Aktivt
Att nedvärdera, håna, skrämma, hota, stänga in och känslomässigt avvisa barnet med
mera.
Sexuella övergrepp
Alla handlingar med sexuell innebörd där en vuxen, ungdom eller ett barn utnyttjar ett
barn.
2.4
Könsstympning
Alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på
andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Fyra typer av
könsstympning finns.1
2.5
Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för
att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad.
Våldet är planerat och är framförallt psykiskt, socialt och fysiskt, men kan i förlängningen
även vara sexuellt. (Tvång till oönskat sex med okänd/oönskad person genom ofrivilligt
äktenskap.)2
1
Kvinnlig könsstympning, handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper, Hanninge kommun och
Stockholms läns landsting 2005 samt Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning,
Regeringskansliet 2003:026
2
Nationellt konsultativt stöd för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld,
Socialstyrelsen och Länsstyrelserna 2005
2011-03-08
7
2.6
Barn som bevittnar våld
Barn som hör eller ser våld och andra övergrepp som begås av eller mot någon
närstående är offer för brott.
2.7
Sexuell exploatering
Handel med barn för sexuella ändamål, barnprostitution och barnpornografi är olika
former av sexuell exploatering av barn. 3
2.8
Unga förövare
En ung förövare av sexualbrott är definitionsmässigt en person mellan 13 och 18 år.4
3
4
Handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Regeringen 19 december 2007
Ungdomar som förgriper sig sexuellt, Cecilia Kjellgren
2011-03-08
8
3. BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN
På initiativ av Länsstyrelsen bildades 1985 Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel
och sexuella övergrepp mot barn och i samband med det bildades även lokala
samrådsgrupper i kommunerna. Länsgruppen består av representanter från
länsstyrelsen, socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten, barn- och ungdomsmedicin,
barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin.
Barnahus sammanställer riktlinjer för handläggning. Ansvarar för kontinuerligt samarbete,
ordna fortbildning för berörda personalgrupper och följer utvecklingen på området.
Länsgruppen blir fr.o.m. våren 2011 Barnahus arbetsgrupp.
3.1
Barnahus i Dalarna/lokala samrådsgrupperna
Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd, enligt 5 kap 1 a §
socialtjänstlagen. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att initiera/ta kontakt för
samordning av de akuta insatserna i ärendet. Ärendet anmäls till Barnahus som ansvarar
för att sammankalla till samråd vilket sker vid en fast tid varje vecka i Barnahus i Dalarna.
I samrådet deltar socialsekreterare, åklagare, barnutredare från polisens familjevåldsrotel,
personal från barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin samt Barnahus.
Föredragande är den som aktualiserar ärendet. Åklagaren är förundersökningsledare.
Polisanmälda ärenden
I samrådet kommer man överens om hur ärendet ska hanteras inom respektive
myndighet och vem som ska göra vad och i vilken ordning.
Socialtjänsten inleder utredning enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen.
Anonyma ärenden
När någon myndighet misstänker att ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella
övergrepp kan den vända sig till Barnahus i Dalarna för att få råd och stöd. Om
uppgifterna är avidentifierade finns det inget hinder mot att samråda i ett ärende5.
Utvärdering
När utredningen är slutförd och beslut är fattade bör inblandade befattningshavare
tillsammans utvärdera arbetet. Det är viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns kring
hur samarbetet har fungerat och få information om hur ärendet slutfördes inom respektive
myndighet. Detta ska bidra till ökad professionalitet inför kommande ärenden.
Exempel på frågeställningar som kan behöva diskuteras är:
 Bedömning av barnets situation och innehållet i anmälan
 Bedömning av föräldrarnas omsorgsförmåga
 Barnets behov av skydd
 Barnets och familjens behov av stöd och hjälp
 Planeringen av vem som gör vad och i vilken ordning
 Vilka förhör som ska genomföras och vilka som ska delta vid förhör
 Eventuella tvångsåtgärder mot den misstänkte
5
Barn och unga i socialtjänsten sid 89, Socialstyrelsen
2011-03-08
9







Hur och när föräldrarna ska informeras
Var barnet ska vistas under utredningstiden
Begränsning av umgängesrätten enligt 14 § LVU
Rättsintyg på begäran av åklagare
Läkarundersökning på begäran av socialtjänsten (kräver föräldrarnas medgivande om
inte barnet är omhändertaget jml LVU)
Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser
Behov av insatser från vuxenpsykiatrin
Tänk på
Att även om bevisningen är otillräcklig för fällande dom i brottmålet behöver det inte
innebära att samma omständigheter är otillräckliga för socialnämndens fortsatta
agerande.
2011-03-08
10
4. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR
Lagar som främst styr arbetet med barnmisshandel och sexuella övergrepp är
socialtjänstlagen, brottsbalken, rättegångsbalken, sekretesslagen och föräldrabalken.
Sverige ratificerade 1990 FN: s konvention om barnets rättigheter den s.k.
barnkonventionen som bygger på fyra grundläggande principer:

Alla barn och ungdomar ska behandlas lika. Ingen ska diskrimineras oavsett kön, ras,
handikapp, ålder mm.
Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem.
Barns rätt till liv och utveckling ska säkerställas.
Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem.



4.1
Anmälan till socialtjänsten
Alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom
hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten
och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa
till ett barns skydd.
Anmälningsskyldighet gäller också för personal inom yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet som berör barn och unga, eller annan yrkesmässigt bedriven verksamhet
inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Även familjerådgivare är
skyldiga att anmäla om ett barn utsätts för fysisk eller psykisk misshandel
Polisen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten.
En anmälningsskyldig person som känner till att det pågår en utredning hos
socialnämnden är skyldig att utan uppmaning från socialnämnden underrätta nämnden
om det han eller hon antar kan ha betydelse för utredningen. Det åligger anmälaren att
fortlöpande hålla nämnden informerad om sådana förhållanden som kan påverka
nämndens bedömning.6
I samband med anmälan bör den som anmäler diskutera med socialtjänsten huruvida
föräldrarna ska underrättas.
Uppgifter som bör framgå i anmälan är:
 Persondata om barnet – namn, adress, personnummer och telefonnummer
 Anmälaren bör beskriva barnet
 Vem är vårdnadshavare för barnet?
 Vem är misstänkt? Var finns barnet?
 Var finns den misstänkte? Persondata – namn, adress, personnummer och
telefonnummer
 Har barnet själv berättat?
 Vilka ord har barnet använt vid berättelsen? (Försök att skilja ut vad som är barnets
egen berättelse och vad som är anmälarens tolkning av barnets berättelse)
 Vad har anmälaren sett hos barnet? (Skador, beteende, reaktioner)
 Hur har misstanken uppkommit?
6
JO 1992/93 s. 341. Se även JO 1993/94 s. 264.
2011-03-08
11




När och var har det misstänkta övergreppet/misshandeln skett?
Hur har det gått till?
Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp?
Vad vet anmälaren i övrigt om barnets familj och situation?
Tänk på
Om anmälaren eller uppgiftslämnaren är barnet själv:
 Lyssna på barnet!
 Tro på barnet!
 Fråga inte ut barnet på något ingående sätt!
 Ta emot barnets berättelse!
4.2
Polisanmälan
Bestämmelserna i sekretesslagen 7 kap. 4 § SekrL utgör inget hinder för att uppgift
lämnas till polis- eller åklagarmyndighet om vissa brott mot någon som är under 18 år, 12
kap. 10 § SoL.
Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn bör polisanmälas om det är till
barnets bästa. Rent generellt kan sägas att socialtjänstens ställningstagande till en
polisanmälan måste bygga på en helhetsbedömning av alla kända omständigheter i det
enskilda fallet.7 En polisanmälan kräver inte vårdnadshavarens samtycke. Anmälan kan
ske utan att det finns någon misstänkt gärningsman. Ett beslut om att polisanmäla/inte
polisanmäla bör dokumenteras och motiveras. Socialnämnden bör ha delegerat rätten att
polisanmäla till ansvarig tjänsteman inom socialtjänsten.
4.3
Motiv för polisanmälan


Barnets behov av skydd, rättssäkerhet samt rätten till skadestånd.
Ett barn som blivit utsatt för ett brott har rätt till att få brottet och ett skadeståndsyrkande ordentligt utrett vilket är ett ansvar för rättsväsendet. Barnet kan under vissa
förutsättningar även ha rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffer-myndigheten.
 Rättsprocessen är viktig för den sociala utredningen.
 Omständigheterna kring ett påstått fysiskt eller sexuellt övergrepp kan vara
avgörande för socialtjänstens bedömning av behovet av insatser till stöd och skydd
för barnet.
 Prevention; individuell för att hindra fortsatta övergrepp, allmän som en
samhällsmarkering för att stoppa övergrepp mot barn.
 Socialtjänsten har ett ansvar för att generellt se till barns säkerhet, skydd och
trygghet. En polisanmälan kan bidra till att skydda såväl det aktuella barnet som
andra barn från brott av den misstänkte gärningsmannen.
 Det ligger också i den misstänktes intresse att utredningen av det misstänkta brottet
sköts professionellt, dvs. av de myndigheter som har till uppgift att utreda och beivra
brott8.
Polisanmälan ska vara skriftlig och vara så konkret som möjligt. Enligt SOSFS 2006:12 (S) bör
det om möjligt i en polisanmälan om en misstänkt framgå:
7
8
Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-101-6
Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen
2011-03-08
12








vem som har beslutat om anmälan,
datum eller tidsperiod för det misstänkta brottet,
var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum,
om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera tillfällen,
om det finns någon som är misstänkt för brottet, ange formalia såsom namn,
personnummer, telefonnummer, adress eller annan relevant information
om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det misstänkta brottet,
t.ex. en läkarundersökning eller en placering utanför det egna hemmet,
om barnet eller vårdnadshavaren har informerats om att en anmälan kommer att
göras, och
om den misstänkte känner till att en anmälan kommer att göras.
En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten SoSB 50385 som är framtagen i
samråd med Rikspolisstyrelsen. I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras som
senare kompletteras med en skriftlig9
4.4
Vem gör polisanmälan
Var och en som uppmärksammar att ett barn blir utsatt för misshandel eller sexuella
övergrepp kan självfallet anmäla detta till polisen10. Är den misstänkte gärningsmannen
en familjemedlem eller nära bekant till familjen är det lämpligare att t.ex. socialtjänsten
gör polisanmälan. Även personal inom hälso- och sjukvård kan göra en polisanmälan.
Socialtjänsten skall ta reda på om polisanmälan gjorts. Om inte skall nämnden överväga
om sådan skall göras.
1.
10
9
Senaste version av SOSFS 2006:12 om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga
Barn och unga i socialtjänsten sid 98, Socialstyrelsen
2011-03-08
13
5. SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER
Socialnämnden skall enligt socialtjänstlagen 5 kap 1 § verka för att barn och unga växer
upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden skall med särskild uppmärksamhet
följa utvecklingen hos barn och unga som visat tecken till en ogynnsam utveckling och se
till att de får det skydd och stöd som de behöver.
5.1
Förhandsbedömning
Socialnämnden har möjlighet att genomföra en förhandsbedömning, vilken alltid skall
genomföras skyndsamt. Beslut skall tas om utredning skall inledas eller inte11. Vid
misshandel och sexuella övergrepp skall samråd ske i Barnahus.
Ansvarig socialtjänst måste alltid överväga barnets behov av skydd!
5.2
Barnets behov av skydd
Nämnden skall initialt ta ställning till om barnet i trygghet kan vistas i hemmet eller om en
placering utanför hemmet skall göras.
Socialnämnden kan besluta om att barnet skall omhändertas omedelbart med stöd av 6 §
LVU. I dessa fall skall det finnas skäl att anta att vård med stöd av LVU sannolikt kommer
att behövas. Dessutom skall länsrättens beslut inte kunna avvaktas med hänsyn antingen
till risken för barnets hälsa och utveckling, att den fortsatta utredningen allvarligt försvåras
eller att vidare åtgärder hindras. Socialnämnden har därmed möjlighet att enligt 14 § LVU
besluta om hur umgänget mellan barn och föräldrar ska gå till. Enligt samma paragraf
finns även möjlighet att besluta om att vistelseadressen inte skall lämnas ut.
5.3
Utredning
Socialnämnden skall enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen utan dröjsmål utreda det som
genom anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd av nämnden. Det innebär att oavsett hur socialtjänsten har fått
kännedom om att ett barn far illa så finns en skyldighet att på ett rättssäkert och tillförlitligt
sätt utreda barnets förhållanden oavsett om åklagaren inleder förundersökning eller inte.
Finns den misstänkte i familjen eller i dess närmaste relation bör syskon utredas.
Socialtjänsten är skyldig att utan dröjsmål informera föräldrarna om att utredning inletts.
En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna avvakta med att underrätta familjen om
inledd utredning och åtgärder i övrigt är att förundersökningen inleds omgående och det
inte finns något omedelbart skyddsbehov för barnet. Hur länge socialtjänsten kan avvakta
med sin kontakt får bestämmas utifrån varje enskilt fall12 och i samråd med polisen13.
Den sociala utredningen skall allsidigt redovisa barnets situation och eventuella behov av
hjälp samt utmynna i beslut. Om det under utredningens gång kommer fram nya uppgifter
som styrker ett misstänkt sexuellt övergrepp/misshandel, kan en ny kontakt tas med
polis/åklagare.
I många fall är det en fördel om handläggarna är två stycken eftersom det kan innebära
svårigheter att ansvara för utredningen, ge stöd till barnet och dess anhöriga.
11
Barn och unga i socialtjänsten, sidan 31-34 – Socialstyrelsen, 2006
JO 1996/97 sid. 258
13
Barn och unga i socialtjänsten sid. 92, socialstyrelsen 2006
12
2011-03-08
14
5.4
Läkarundersökning
För att socialnämnden mot vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas vilja ska kunna
läkarundersöka eller placera barnet på sjukhus måste ett beslut om omhändertagande
med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) föreligga.
Kriterierna för LVU måste vara uppfyllda, (se 5.2).
5.5
Krissamtal
Socialtjänsten bör ha en beredskap att kunna erbjuda krissamtal i inledningsskedet. Vid
behov av fördjupad krisbearbetning samråd med barn- och ungdomspsykiatrin samt
vuxenpsykiatrin.
Förövaren kan behöva motiveras till bearbetande samtal.
Socialtjänsten skall även vara observant på att anmälaren kan vara i behov av stöd.
Barnahus i Dalarna erbjuder sedan årsskiftet 2010/2011 att akut krisstöd till berörda
familjer.
Tänk på
 Lyssna på barnet
 Gör en första skyndsam värdering av misstanken
 Samordna samarbetet med andra myndigheter, sammankalla och konsultera
Barnahus.
 Inled utredning
 Bedöm och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd och/eller stöd insatser
 Bedöm föräldrarnas omsorgsförmåga
 Tillgodose barnets behov av skydd eller stöd mer långsiktigt
 Bedöm och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd under
utredningstiden och mer långsiktigt
 Ta ställning till eventuell polisanmälan
2011-03-08
15
6. RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER
Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott förövats. Beslutet
fattas av åklagaren som också är förundersökningsledare. Utredningsarbetet utförs av
polisen.
6.1
Särskild företrädare
Vid utredning gällande brott mot barn där misstankarna riktas mot någon av föräldrarna
eller mot någon annan som står barnet eller familjen nära, finns ”lagen om särskild
företrädare för barn” att tillämpa. Den syftar till att tillvarata barnets rätt och förbättra
utredningssituationen i sådana fall där barnet och den misstänkte står nära varandra.
Särskilda företrädaren kan i vårdnadshavarens ställe ge tillåtelse till att barnet får
läkarundersökas och förhöras av polis. Särskild företrädare kan också föra barnets
skadeståndstalan i rättsprocessen.
6.2
Förhör
Barnets berättelse
Så långt det är möjligt skall polisen vara den som först förhör barnet. Detta är av stort
värde i bevishänseende. Förhören sker, i möjligaste mån på Barnahus i Dalarna och
spelas in på DVD, beroende på barnets ålder och mognad. Detta spelas sedan upp vid en
eventuell rättegång så att barnet inte behöver närvara. Vid samtal med små barn kan
exempelvis personal från BUP närvara eftersom de kan hjälpa till med bedömning av
barnets uppträdande och uppgifter.
Förhör med övriga
Finns det andra runt barnet som kan lämna upplysningar, t ex barnomsorgspersonal,
skolpersonal, skolsköterska, grannar, andra familjemedlemmar? Vilka iakttagelser har de
gjort? Har barnet berättat något för dem? Det är viktigt att omgivningen lyssnar och tar
emot barnets berättelse utan att styra och påverka.
Förhör med den misstänkte
Den misstänkte kan kallas eller hämtas till förhör. Andra myndigheter/personer som gjort
anmälan bör inte informera den misstänkte om att anmälan är gjord. Barnet skulle då
kunna utsättas för påverkan eller ytterligare våld/övergrepp. Den misstänkte kommer
aldrig att vistas på Barnahus i Dalarna med undantag för unga förövare (under 18 år).
6.3
Läkarundersökning
Åklagaren beslutar om eventuell läkarundersökning och begäran om rättsintyg för
dokumentation av skador avseende barnet. Läkarundersökning av barnet förutsätter
samtycke från vårdnadshavaren/vårdnadshavarna eller särskild företrädare. Hänsyn tas
till barnets vilja, ålder och mognad utifrån barnets bästa.
Planerad läkarundersökning sker på Barnahus. Akut läkarundersökning, gynekologisk
undersökning och övrig specialist undersökning sker på vårdinrättning.
6.4
Frihetsberövande
Den misstänkte kan under förundersökningen antingen vara frihetsberövad eller på fri fot.
För att en misstänkt skall anhållas och sedan häktas, krävs misstanke om brott för vilket 1
års fängelse ingår i straffskalan och att ett eller flera särskilda häktningsskäl är uppfyllda.
Det som kan bli aktuellt i dessa mål är att det finns risk att den misstänkte på fri fot
undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning eller att det finns risk för
2011-03-08
16
att den misstänkte fortsätter att begå brott. Gäller misstanken ett grovt brott med minimum
2 år i straffskalan anses häktningsskälen vara uppfyllda om inget annat visas. Beslut om
anhållande fattas av åklagaren som inom en viss tid skall begära den misstänkte häktad
vid tingsrätten. Beslutar Tingsrätten om häktning bestäms en tid, vanligen 14 dagar, inom
vilken åtal skall väckas. Tiden kan förlängas och åklagaren kan också häva häktningen
tidigare om det inte längre finns skäl för häktning.
6.5
Åklagarens beslut
Åklagaren avgör om det finns tillräckliga skäl för åtal och om bevisen räcker för en
fällande dom.
Domstol
Vid väckt åtal anger också åklagaren i sin stämningsansökan den bevisning som
åberopas. Den tilltalade hörs alltid i en rättegång. Målsäganden hörs antingen genom
uppspelning av videoförhör i den mån sådant kunnat hållas eller vid personlig inställelse.
Någon exakt ålder när målsägande inställer sig personligen kan inte anges, men
huvudregeln är att barn under 15 år inte hörs i rättssalen. Möjligheten finns att
målsäganden hörs utan att den misstänkte är närvarande.
Mål om brott mot 6:e kap brottsbalken avhandlas i allmänhet inom stängda dörrar. Finns
läkarintyg föredras det i rätten. Vidare kan vittnesförhör hållas med personer som kan
lämna uppgifter av betydelse i målet. Domen skall grunda sig på vad som sägs under
huvudförhandlingen. Skriftliga förhörsanteckningar läses bara upp i undantagsfall. Dom
meddelas antingen direkt efter avslutad rättegång och överläggning eller genom att en tid
anges när dom kommer att meddelas. Om den tilltalade är häktad beslutar också
Tingsrätten om han eller hon skall kvarbli i häkte. Tingsrättens dom kan överklagas till
Hovrätten. För att målet sedan ska tas upp i Högsta Domstolen krävs prövningstillstånd.
2011-03-08
17
7. LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET
7.1
Vem kan begära undersökning för läkarutlåtande/rättsintyg?
Medicinsk undersökning kan begäras av socialtjänsten med samtycke från
vårdnadshavare eller enligt LVU, polis/åklagare eller domstol. När det gäller
rättsmedicinsk undersökning, som är en del i en brottsutredning, kan dock endast
polis/åklagare och domstol vara uppdragsgivare.
7.2
Undersökning vid sexuella övergrepp
Vilka läkare bör göra undersökningen?
När det gäller brott mot barn så är barnmedicinsk specialitet önskvärd. Ny ordning för
utfärdande av rättsintyg kom den 1 januari 2006. Enligt Rättsmedicinalverkets uppfattning
är det ofta lämpligt att undersökning av barn genomförs av läkare inom
Rättsmedicinalverket tillsammans med en barnmedicinsk specialist. För flickor som gått in
i puberteten är gynekolog lämpligare.
Den medicinska undersökningens värde
Medicinsk undersökning bör alltid göras när man misstänker sexuella övergrepp mot
barn. Utlåtandet kan vara en viktig del i bevisningen. Observera att frånvaro av kroppsliga
fynd aldrig bevisar att övergrepp inte förekommit. En medicinsk undersökning kan vara av
stor psykologisk betydelse för barnet. Barn som varit utsatta för sexuella övergrepp tror
ofta att de fått skador för livet och att det syns på dem vad de varit med om. Då är det en
lättnad för dem att höra att de ser helt normala ut och att de skador som eventuellt finns
kommer att läka. En annan effekt av den medicinska undersökningen kan vara att barnet
börjar berätta. Läkaren bör dock ej fråga ut barnet.
Hur bråttom är det?
Sällan behöver undersökningen göras akut. Bara om man har anledning att tro att ett
övergrepp skett någon gång under de senaste tre dygnen måste undersökningen ske
snabbt. Det gäller då att tillvarata och dokumentera fynd som annars försvinner. I de
flesta andra fall har man som regel tid att vänta. Det kan till exempel vara värt att vänta
tills den bäst lämpade läkaren har tid att göra en undersökning tillsammans med
rättsläkare. En planerad undersökning kan också vara mindre dramatisk för barnet än en
akut sådan.
7.3
Undersökning vid misshandel
För att dokumentera färska skador är det nödvändigt att undersökningen sker så fort som
möjligt. Kontakt rekommenderas med jourhavande barnläkare.
7.4
Undersökning på Barnahus
Barnläkare genomför undersökning på Barnahus i de fall det är lämpligt. I de fall det är
medicinskt nödvändigt och vid akuta fall utanför Barnahus öppettider sker
undersökningen på Falu lasarett, vid behov tillsammans med en läkare från Rättsmedicin.
2011-03-08
18
8. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar med barn och ungdomar under 18 år och
deras familjer. BUP: s huvuduppgift är vård och behandling.
Barn som varit utsatta för misshandel, och sexuella övergrepp kan uppvisa många
varierande beteenden och symtom som kan vara olika i olika åldrar.
8.1
Akuta insatser
Kris och trauma innebär behov av akuta insatser och hög tillgänglighet. Ärenden
beträffande misshandel och övergrepp tas emot med förtur. Det innebär alltid en kris vid
misstanke och när det avslöjats att ett barn har utsatts för misshandel och/eller sexuella
övergrepp. Detsamma gäller när den misstänkte förövaren är ett barn/ungdom. Det blir en
kris för barnet, för dess familj och för den misstänkte förövaren. Både barn och föräldrar
erbjuds krisstöd. För en del barn och familjer kan krisinsatser vara den enda hjälp de
behöver från BUP.
8.2
Bedömning av hjälpbehovet
Innan behandling av bearbetande och förändrande karaktär påbörjas, görs en noggrann
bedömning av varje individs och familjs hjälpbehov. Det är mycket viktigt för barnets
behandling att förälder eller andra vuxna runt barnet är delaktiga i behandlingsarbetet. Mål
för behandlingsarbetet är att barnet skall kunna skydda sig och sätta gränser, kunna
identifiera och hantera sina känslor, tankar och beteende, våga lita på andra och få en ökad
självkänsla och självbild, utveckla sociala färdigheter, inte sexualisera relationer och inte
inta en offerroll/förövarroll i relationer samt att hitta egna källor till njutning och glädje.
BUP arbetar även med barn med sexualiserat beteende. Behandlingen går ut på att lära
barnet stoppa beteendet och utreda vad det kan bero på.
8.3
Barnpsykiatrisk utredning
BUP kan få uppdrag om barnpsykiatrisk utredning som kan komma från socialtjänsten,
åklagare eller domstol. Personal på BUP kan kallas av domstol som vittne i brottmål
avseende barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. BUP kan
även lämna skriftliga utlåtanden. Ett avslöjande om övergrepp kan också komma under
en pågående behandling på BUP och då har behandlaren anmälningsskyldighet enligt
socialtjänstlagen kap 14 §1.
8.4
Samråd
BUP finns representerat vid samråden vid Barnahus i Dalarna.
2011-03-08
19
9. VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER
Vuxenpsykiatrin (VUP) har lång erfarenhet av behandling av vuxna med en psykisk
problematik där orsaken kan spåras till att de som barn blivit utsatta för barnmisshandel
och/eller sexuella övergrepp. Dessa upplevelser från barndomen kan orsaka livslång
psykisk ohälsa. Dessa vuxna har ofta inte berättat om sin utsatthet som barn, och om de
har försökt berätta har de kanske tystats ner eller ifrågasatts. Kunskapen om detta ger
oss anledning att samverka och underlätta för barn och vuxna i dessa situationer.
VUP:s uppgifter i arbetet vid misstanke om nyupptäckt barnmisshandel eller sexuella
övergrepp är att erbjuda vuxna över 18 år vård och behandling.
9.1
Samråd
Personal inom VUP medverkar vid behov i samrådsgrupp med polis, åklagare,
socialtjänst och BUP för att i inledningsskedet av ett ärende bidra med kunskaper och
erfarenheter ur ett vuxenperspektiv. Detta för att underlätta för de vuxna i en aktuell familj
att få hjälp med sin problematik. På detta sätt kan den vuxne erbjudas akut kontakt med
VUP av respektive myndigheter eller genom att den vuxne själv ringer VUP. Frivillighet är
viktig för att kunna uppnå en behandlande kontakt.
9.2
Samtal
Bedömningssamtal
Den vuxne erbjuds först ett bedömningssamtal för att avgöra vilken typ av insats som är
aktuell i inledningsskedet, psykologisk, psykosocial, eller medicinsk insats. Den
behandling som alltid erbjuds är krissamtal med stödjande och bearbetande innehåll.
Krissamtal
Vid ett avslöjande hamnar hela familjen i kris. Socialtjänsten är ofta de som i det akuta
skedet får direkt kontakt med familjen och arbetar med krissamtal. Ibland är det dock
nödvändigt att såväl BUP som VUP engageras. Att de vuxna i familjen får möjlighet att
arbeta med sin problematik och med sina psykiska reaktioner underlättar även för barnet.
Krissamtal för den misstänkte förövaren kan dels ge möjlighet till bearbetning av krisen att
vara misstänkt och dels ge möjlighet till stöd och krisbearbetning vid ett erkännande.
Även ur barnets perspektiv är de vuxnas erkännande mycket viktigt.
Bearbetande samtal
Efter det att den akuta krisen är överstånden kan de vuxna behöva bearbeta sina känslor
och upplevelser i en terapeutisk relation och kan då erbjudas detta.
2011-03-08
20
10. KÖNSSTYMPNING
Alla former av könsstympning är förbjudna i Sverige. Detta regleras i särskild lag
(1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor och har sedan successivt skärpts.
Förbudet gäller oavsett om samtycke till ingreppet lämnats eller inte. Även om
vårdnadshavaren uttryckligen begär ett ingrepp av detta slag får det inte utföras. En
person kan dömas i Sverige för brott mot lagen även om brottet begåtts utomlands.
10.1
Vad är könsstympning?
Könsstympning delas in i fyra typer som WHO tillsammans med UNICEF och UNFPA
rekommenderar och som är vedertagna;




Typ I. Excision av förhuden runt klitoris och/eller dess topp.
Typ II. Excision av klitoris och ibland även delar av eller hela de inre blygdläpparna.
Typ III. Excision av klitoris samt inre och yttre blygdläppar. Detta är det mest
omfattande ingreppet som också kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse.
Efter att delar av de externa genitalerna avlägsnats stängs vulvan genom att det som
är kvar av de yttre blygläpparna fästs ihop med akacietaggar eller sys ihop med en
tråd. Kvar lämnas en liten öppning för urin och menstruationsblod. Öppningen kan
vara liten som ett risgryn.
Typ IV. Oklassificerade former. Till denna kategori hänförs övriga former av ingrepp,
exempelvis prickning eller rispning av klitoris med ett vasst föremål. Ingreppet syftar
till att rituellt framkalla blödning utan att avlägsna några delar. Vidare ingår alla former
av att någon del av flickors underliv skrapas, skärs, bränns eller fräts (införande av
frätande substanser i vagina för att framkalla blödning, eller att örter förs in, i syfte att
göra vagina trängre).14
10.2
Riskbedömning
Det förekommer exempelvis att föräldrar väljer att låta könsstympa sin flicka på
sommarlovet innan skolan börjar. Om personal inom skolan, förskolan, barnhälsovården
osv. misstänker att detta kan ske är det viktigt att överväga en anmälan till socialtjänsten.
Socialtjänstlagen och LVU är tillämpliga.
10.3
Vid misstanke om könsstympning
Socialtjänsten kan inleda utredning samt överväga om polisanmälan ska göras. Vid behov
av läkarundersökning krävs båda vårdnadshavares medgivande. För ytterligare
information se ovan avsnitt 6, Läkarundersökning av barnet.
10.4
Möjliga symptom
Det är svårt att veta om en flicka blivit utsatt för könsstympning och det kan mycket väl
vara så att det inte syns alls att hon blivit utsatt för ingreppet. Det kan också vara svårt att
veta om det skett för flera år sedan eller nyligen.
Tecken på att en flicka blivit utsatt kan vara;
 En del flickor går annorlunda efter att ha blivit utsatta för ingreppet, eftersom ärret
stramar
 Toalettbesök kan plötsligt bli mycket långa eller täta, eftersom det kan vara svårt att
kissa
14
Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning, Regeringskansliet 2003:026
2011-03-08
21



Flickorna kan vara tvungna att stanna hemma ett par dagar i samband med
menstruation på grund av svåra smärtor
Flickorna kan ibland vägra att delta i vissa former av gymnastik som de tidigare
deltagit i på grund av att de har ärr som stramar
Flickor som just blivit könsstympade kan plötsligt bli mer tystlåtna, stillsammare eller
svåra att få kontakt med.
10.5
Bemötande av flickan och hennes föräldrar
I samtal med föräldrar vars barn blivit könsstympad kan det vara bra att ta med personal
som känner till problematiken (barnmorska, gynekolog). I samtalet är det viktigt att inte
vara fördömande utan att man visar respekt för familjens egen kultur.
Behövs tolk för samtalet, bör det övervägas om kvinnlig tolk ska användas.
Tänk på
 Ett omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU får inte ske enbart för att genomföra
en läkarundersökning, utan det krävs också sannolika skäl för att flickan behöver
beredas vård enligt LVU
 Socialtjänsten bör undersöka hur flickan bäst får hjälp för att hantera det trauma som
könsstympningen kan ha orsakat
 Många flickor utsätts för ingreppet när de är mellan fem och tio år gamla, men det kan
även ske under spädbarnstiden och långt upp i tonåren
2011-03-08
22
11. HEDERSRELATERAT VÅLD
Svensk lagstiftning gäller oavsett ungdomens och familjens bakgrund.
11.1
Riskbedömning
När det finns misstankar om att en flicka eller pojke utsätts för hedersrelaterat våld så är
det viktigt att även här göra en hot- och riskbedömning. Exempel på riskbedömning kan
vara att undersöka förekomsten av15:
 Tidigare våld mot ungdomen
 Tidigare våld mot syskon
 Våld mellan föräldrar
 Patriarkal familjestruktur
 Bortgifta syskon i familjen eller släkten
 Personer i flickans eller pojkens släkt och omgivning som tidigare är dömda för
våldsbrott
 Förekomst av könsstympning av barn i familjen eller släkten
 Risk för att sändas tillbaka till hemlandet
En annan riskfaktor kan vara sexuell läggning/identitet eller könsidentitet/könsuttryck
HBT (homosexuella, bisexuella och transpersoner)
Riskbedömningen utgör underlag för det fortsatta arbetet samt om det finns behov av
skyddat boende.
Tänk på
Ta ungdomens information på stort allvar
 Stöd henne/honom att anmäla till polisen
 Informera om vilket stöd och skydd hon/han kan få
 Följ upp att hon/han får det skydd hon önskar och har rätt till
 Hjälp henne/honom att få kontakt med polis, socialtjänst, med flera
 Ett rykte kan vara tillräckligt skäl för bestraffning
 Förövarna är oftast närstående män, men kan också vara kvinnor
Se även sidan 11; ”Tänk på”
11.2
Hur upptäcker man?
Alla myndigheter som arbetar med barn och ungdomar har ett stort ansvar i att upptäcka
förekomsten av hedersrelaterat våld genom att observera ungdomen16, exempelvis
 Får ungdomen delta i all undervisning, inklusive idrott, sex & samlevnad samt
skolresor och lägerverksamhet
 Hur ser studiemotivation och koncentration ut över tid?
 Måste ungdomen ljuga om pojkvän eller flickvän, kompisar eller vilka hon/han umgås
med, fritidsvanor och dylikt?
 Har ungdomen sömnsvårigheter?
 Uppvisar ungdomen psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)?
15
16
Om våld i hederns namn – Länsstyrelsen Östergötland, 2004
Om våld i hederns namn – Länsstyrelsen Östergötland, 2004
2011-03-08
23

Är ungdomen utsatt för någon form av bevakning av släktingar, till exempel en bror
eller kusin på skolan?
11.3
Förhandsbedömning vid socialtjänsten
Förhandsbedömning se ovan under socialtjänsten, 5.1 förhandsbedömning.
Vid misstanke om hedersrelaterat våld tänk även i det inledande samtalet på, att ställa
konkreta frågor exempelvis17:
 Vilka begränsningar är ungdomen utsatt för?
 Är ungdomen utsatt för våld och misshandel? Finns det i så fall synliga skador?
 Är ungdomen utsatt för kränkningar och hot?
 Vad ska hon/han göra på sommarlovet? Finns det planer på att åka till hemlandet?
Finns det risk för tvångsgifte?
 Har flickan stort ansvar för hemmet?
 Finns begränsning för klädsel eller rörelsefrihet?
Samtalet bör ske på en neutral plats.
Om det finns ett skyddsbehov för flickan eller pojken kan det under utredningstiden finnas
ett behov av att omhänderta den omyndiga ungdomen med stöd av 6 § LVU.
11.4
Skyddat boende
Prata med flickan/pojken ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig med
ensamhet, nytt nätverk, ny bostadsort. Problematisera ungdomens möjligheter att klara
sig ensam, särskilt om hon/han hänger upp sig mycket på en pojk-/flickvän.
Länsstyrelserna i de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland (Göteborg) och
Skåne (Malmö) har fått regeringens uppdrag att organisera skyddade boenden för
ungdomar i åldern 24 år och yngre som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa boenden
skall vara öppna för både flickor/unga kvinnor, pojkar/unga män som utsätts för sådan
hedersrelaterad brottslighet eller förtryck och även för de ungdomar som på grund av sin
sexuella läggning (homo-, bi- eller transpersoner) utsätts för samma typ av våld av
närstående. Boendena är öppna för ungdomar från hela landet.
Olika boendeformer som kan erbjudas är: familjehem, skyddslägenheter, särskilda ”Hem
för vård eller boende”, ”tjejhus”, särskilda ”Kollektiva Mellanboenden” samt särskilda
samverkande Folkhögskolor. Tänk på att det kan vara olämpligt att placera flickor och
pojkar tillsammans.
11.5
Tolk
Använd tolk vid behov, lämpligen någon från annan ort. Överväg möjlighet att tolka via
telefon, detta gör mötet mer anonymt och ungdomen kan uppleva ett mindre hot. Lyssna
på ungdomens önskemål.18
17
18
Om våld i hederns namn – Länsstyrelsen Östergötland, 2004
Handbok i arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck – Trollhättans Stad
2011-03-08
24
Tänk på
Såväl flickor som pojkar kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Förtrycket kan variera
mellan begränsningar i vardagen till ett klart uttalat dödshot. Vanliga missuppfattningar är:
 Att koppla hedersrelaterat förtryck till alla människor från en kulturell eller etnisk
grupp. Det är viktigt att hålla i minnet att inte alla från till exempel Mellanöstern lever
under hedersförtryck.
 Att inte våga se de som är utsatta och inte se vidden av förtrycket.
 Att tro att allt hedersförtryck ser ut på samma sätt. Det finns ingen given mall för hur
ungdomar upplever sin situation.
 Att tro att det finns en standardmodell för hur flickor/pojkar bestraffas i en
hederskultur. Så är inte fallet – det handlar om allt från utegångsförbud till dödsstraff.
 Att tro att hedersförtrycket endast gäller flickor. Även pojkar kan drabbas om de t ex
väljer en livskamrat med en annan etnicitet eller religion.
 Att inte våga se homo- och bisexuella pojkars och flickors utsatthet i en hederskultur.
 Att inte tro på ungdomen på grund av att hon/han inte beter sig som vi förväntar oss.
2011-03-08
25
12. BARN SOM BEVITTNAR VÅLD
I 5 kap. 11 § SoL framgår att ”Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som
bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och
kan vara i behov av stöd och hjälp”.
Detta innebär ett förtydligat ansvar för socialtjänsten att tillgodose behovet av stöd och
hjälp för barn som bevittnat brott av och mot närstående personer. Närstående kan vara
antingen offer eller gärningsman. Det omfattas även av barn som bevittnat våld eller
andra övergrepp av en närstående vuxen mot ett annat barn. Barnet ska ha sett eller hört
att den brottsliga gärningen begås.
Exempel på olika insatser kan du ta del av i Socialstyrelsens rapport om barn som
bevittnat våld19
I brottsskadelagen 4 a §: ”Brottsskadeersättning betalas till ett barn som bevittnat ett brott
som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en
närstående person”.
Bestämmelsen gäller även barn boende i Sverige som bevittnat brottet utomlands.
Ansökan om skadeersättning skall göras inom två år från det att dom eller slutligt beslut
vunnit laga kraft, eller att förundersökning lagts ner eller från det att brottet begicks.
Ansökan prövas endast om anmälan gjorts till åklagare eller polismyndighet eller om det
finns giltig anledning att sådan inte gjorts.
Ansökan görs av barnets vårdnadshavare hos Brottsoffermyndigheten. Har man
gemensam vårdnad skall beslut om ansökan fattas av båda vårdnadshavarna
gemensamt. Finns det intressemotsättningar föreligger förutsättningar för överförmyndare
att utse god man enligt 11 kap. 2 § tredje stycket föräldrabalken.
Samråd gällande barn som bevittnar våld sker inte i Barnahus regi.
19
När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen (art. Nr: 2005-131-9)
2011-03-08
26
13. UNGA FÖRÖVARE20
Ny kunskap visar att en stor del av vuxna förövare begått sitt första övergrepp som unga.
Ca 30 % av alla kända förövare av sexuella övergrepp mot barn är under 18 år. Forskning
visar att ca 1/3 av unga manliga förövare själva varit sexuellt utnyttjade.
I boken ”Unga förövare”, Rädda Barnen, 2001 beskriver Anders Nyman, Olof Risberg och
Börje Svensson den behandling som utarbetats vid pojkmottagningen.
För ännu ej puberterade barn som förgriper sig sexuellt på andra barn är det inte
meningsfullt att använda vuxendefinitionen. Det handlar då mera om barn som agerar ut
sina problem i sexuellt aggressiva beteenden. Brytpunkten ligger vid 12 – 13 år. Med
unga förövare menas ungdomar 13 -18 år.
13.1
Förutsättning för behandling
En förutsättning för att kunna behandla är att

Ta reda på vad som hänt. Utredning och behandling bör så långt det är möjligt hållas
isär.

Att göra det allvarliga allvarligt. Det handlar om den unges motivation. Även om den
unge helt eller delvis tillstår övergreppen tenderar den unge ofta att förneka allvaret i
det inträffade. Omgivningen kan också ofta ha en förringande attityd. Utan
nätverkets stöd är inte behandlingen möjlig.
13.2
Polisanmälan
I Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 31 § framgår att på begäran
av socialnämnden får en utredning om brott även inledas i andra fall avseende någon
som inte har fyllt femton år, om socialnämnden bedömer att utredningen kan antas ha
betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Vid denna
bedömning ska det särskilt beaktas om det är fråga om ett brott som innebär att den unge
äventyrar sin hälsa eller utveckling eller om brottet kan antas utgöra ett led i en upprepad
brottslighet begången av den unge.
Utredning kan också inledas om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt
femton år har tagit del i brottet, för att efterforska gods som har åtkommits genom brottet
eller som kan bli föremål för förverkande, eller om det är av särskild betydelse med
hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse.
13.3
Skyddsaspekten
Skyddsaspekten när det gäller den unge förövaren behöver beaktas. Den unge kan
behöva skyddas från sig själv och de eventuella impulser han inte förmår behärska. Att
inleda en behandlingskontakt innan man är helt säker på att inte nya övergrepp pågår är
inte meningsfullt.
13.4
Syfte med behandlingen
Syftet med behandlingen är att den unge erbjuds möjligheten att förstå något om sig själv
och de övergrepp hon/han gjort sig skyldig till. Lära sig identifiera risksituationer med
målsättning att minska risken för nya övergrepp.
20
”Vårdpolicy för BUP i Dalarna. Barnmisshandel och sexuella övergrepp”, juni 2002
2011-03-08
27
Tänk på
Att komplexiteten –gråzon mellan ”vanlig sexualitet och exploatering”, kan göra det svårt
att avgöra gränser för ungdomars frivillighet och ofrivillighet, attitydförändringar; otydliga
gränser.
2011-03-08
28
14. SEXUELL EXPLOATERING AV BARN21
I sexuell exploatering ingår sexuell exploatering mot ersättning (barnprostitution),
övergreppsbilder och andra sexuella bilder (barnpornografi) och handel med barn och
unga för sexuella ändamål (trafficking).
14.1
Sexuell exploatering mot ersättning
Exploatering kan ske både genom Internet och vid ett fysiskt möte. Ersättning kan
innebära annat än pengar, alkohol, presenter, kontantkort till mobil, skjuts, tak över
huvudet etc. Det kan vara svårt för den unge att förstå att de är utsatta för sexuell
exploatering då de säljer sex via nätet och inte har en fysisk kontakt.
Omfattningen är svår att bedöma då mörkertalet är stort. Vissa unga förstår inte själv att
de är/varit utsatta. ”En tredjedel av alla i årskurs nio blev under ett år utsatt för minst en
sexuell kontakt i huvudsak via nätet. 1,5 % av eleverna i årskurs tre på gymnasiet hade
någon gång fått något för en sexuell handling eller att de själva erbjudit sex mot
ersättning. Studier visar också att en högre andel pojkar än flickor har erbjudits eller fått
ersättning för sexuella handlingar.
Att köpa sexuell handling av ett barn under 18 år är brottsligt oavsett ersättningens form.
14.2
Övergreppsbilder och andra sexuella bilder
Detta är bilder och filmer som skildrar personer under 18 år på ett sexuellt sätt. Det kan
vara så att barnet inte är medvetet om vad som sker. Det kan vara övergreppsbilder men
också nakenbilder. Barn kan övertalas att klä av sig framför t ex webbkameran. Det är
också svårt för unga att förstå konsekvenserna av bilder som sprid på nätet. Det kan
förekomma som ”sexuell mobbing” bland unga, det kan vara hämnd när en relation tagit
slut, det kan vara bilder som duplicerats och manipulerats (harmlösa bilder som uppfattas
på ett helt annat sätt).
Det är olagligt att skildra barn i pornografiska bilder, inneha, sprida och förmedla
kontakter mellan köpare och säljare. Kontakt med barn i sexuellt syfte är ett brott sedan
juli 2009, att stämma träff för att begå sexuella övergrepp eller att konkret agera t ex att
köpa tågbiljett eller boka hotellrum.
14.3
Handel med barn och unga för sexuella ändamål
Det innebär att någon tar kontroll över den unge i syfte att utnyttja honom/henne i
prostitution eller på annat sätt. Människohandel förekommer såväl inom ett land som
mellan länder. Människohandel är den snabbast växande inkomstkälla inom den
brottsliga verksamheten. Cirka 120 000 kvinnor och barn förs årligen in i Europa för att
utnyttjas sexuellt.
Människohandel är alltid ett brott, för unga under 18 år krävs inget tvång eller hot. Brottet
innefattar även de som utnyttjar att någon annan har tillfälliga sexuella förbindelser eller
upplåter en lägenhet för dessa ändamål.
21
Sexuell exploatering av barn och ungdomar. Sammanställning av aktuell kunskap och forskning 2004 –
2008.
2011-03-08
29
15. LITTERATURTIPS och WEB-ADRESSER
På bl.a. Regeringens, Socialstyrelsens, Barn Ombudsmannens samt Rädda barnens
hemsidor finner du många läsvärda tips.
Nedan följer ett axplock!

Allmänt
Barn och unga i socialtjänsten – Socialstyrelsen, 2006
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av
ärenden som rör barn och unga
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen 2004
Barnets rättigheter – Regeringens hemsida

Våld i familj
Barn i skuggan av våldet – Socialstyrelsen 2002
Meddelandeblad 2009, Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld, Socialstyrelsen
Nationellt centrum för kvinnofrid - http://www.nck.uu.se

Övergrepp
Behandlingsinsatser för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella
övergrepp mot barn - Socialstyrelsen 2011
Allvarliga brister i barns skydd mot sexbrott – Socialstyrelsen 2011

Könsstympning
Könsstympning - Socialstyrelsen

Hedersrelaterat
Om våld i hederns namn – Socialstyrelsen
www.heder.nu
- vänder sig dig som är homosexuell, bisexuell eller transperson och
utsatt för våld eller kränkningar av din familj eller andra släktingar
www.hedersrelaterat.se - vänder sig till dig som är tjänsteman. Här kan du lära dig mer om vad
hedersrelaterat förtryck och våld är, se vilka insatser som sker på nationell nivå och i just ditt län

Sexuell exploatering/Trafficking
Mer om unga på nätet – Ungdomsstyrelsen 2010
Ses off line – Ungdomsstyrelsen 2010
Men fråga mig bara – Ungdomsstyrelsen 2009
2011-03-08
30
16. UTDRAG UR LAGTEXTER OCH FÖRORDNINGAR
14 kap § 4 sekretesslagen
Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i
övrigt helt eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat
följer av bestämmelse i denna lag.
Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till
vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige
lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Artikel 19
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och
sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla
former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig
behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan
barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan
persons vård.
2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva
förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet
och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av
förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning,
behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa
samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande.
Artikel 34
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och
sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidtaga alla
lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra
a) att ett barn förmås eller tvingas deltaga i en olaglig sexuell handling,
b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet,
c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material.
Artikel 39
Konventionsstaterna skall vidtaga alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk
rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av
vanvård, utnyttjande eller övergrepp, tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning eller väpnade konflikter. Sådan
rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets
hälsa, självrespekt och värdighet.
2011-03-08
31
14 kap § 1 Socialtjänstlagen
Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom
hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan
innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem
som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem
som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och
ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och
sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som
sägs i tredje stycket.
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt
eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandlas i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är
skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning
av ett barns behov av skydd.
Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om
Barnombudsman.
Brottsbalken 6 kap
I brottsbalkens 6:e kap avhandlas sexualbrott. De paragrafer som speciellt berör barn
samt viktiga förändringar är följande:
1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig
gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling
som med hänsyn till kränkningens art och omständigheter i övrigt är jämförlig med
samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller sexuell handling som
enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på
grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom,
kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna
befinner sig i ett hjälplöst tillstånd.
Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid
brottet att anse som mindre grovt döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt
till fängelse i lägst fyra år och högst 10 år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall
särskilt beaktas om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en
2011-03-08
32
förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen
med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
§ 3 Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt
missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för
sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst 2 år.
Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till
fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt
skall beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet
eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet.
§ 4 Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn
genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och
omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till
fängelse i lägst två år och högst sex år.
Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som
fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller som står
under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård
eller tillsyn gärningsmannen skall svara på grund av en myndighets beslut.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt
mot barn till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt
skall särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning
eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om
gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnet låga ålder eller annars
visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
§ 5 Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till
omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande
av barn till fängelse i högst fyra år.
§ 6 Den som genomför en annan sexuell handling än vad som avses i 4 och 5 §§ med ett
barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som
gärningsmannen står i ett förhållande till som avses i 4 § andra stycket, döms för sexuellt
övergrepp mot barn till fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
om fler än en förgripit sig på barnet eller på annars sätt deltagit i övergreppet eller om
gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars
visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
§ 8 Den som främjat eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i
sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse
i högst två år.
Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt femton men inte
arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling.
2011-03-08
33
Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande av barn för sexuell posering till
fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt
skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning,
medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.
§ 10 Den som i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under
femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell
innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.
Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på sätt som är ägnat att väcka
obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är
ägnat att kränka personens sexuella integritet.
§ 13 Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för gärning som begås mot någon under
viss ålder, skall dömas även den som inte insåg men hade skälig anledning anta att den
andra personen ej uppnått den ålder.
Preskriptionstiderna, vilka varierar efter hur grovt brottet var, räknas från den dag
målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år. (brottsbalken 35 kap 4 §).
Misshandel straffas enligt 3 kap 5 - 6 § brottsbalken oavsett målsägandes ålder.
Föräldrabalken 6:e kapitlet
§ 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med
aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller
annan kränkande behandling.
2011-03-08
34
2011-03-08
35
HANDLÄGGNINGSRUTINER
I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL
OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN
FÖR PERSONAL INOM
SOCIALTJÄNST,
POLIS, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
2011-03-08
36