Blågul självbild – nya perspektiv på integration, makt och - S-info

3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 1
Blågul självbild – nya perspektiv på
integration, makt och inflytande
Ett rådslagsmaterial om integration.
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 2
Förord
För oss socialdemokrater är kampen för människors lika värde och lika rätt själva
drivkraften och kärnan i politiken. Alla som bor i Sverige ska ha lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter. På den grunden ska den generella politiken utformas
samtidigt som insatser för att stärka den ömsesidiga integrationen ska ske inom
alla politikområden.
Fördomar, diskriminering och intolerans skapar kränkande situationer som drabbar människor överallt i samhället – på jobbet, i skolan, på fotbollsträningen eller
i kön på Ikea. Fördomarna verkar i vardagen. Därför måste hela samhället samverka
i kampen mot intoleransen. Om intoleransen ska kunna brytas krävs ett personligt
ställningstagande och engagemang av var och en av oss. Diskriminering av människor, på grund av till exempel etnisk eller social bakgrund, religiös uppfattning, kön,
funktionshinder eller sexuell läggning är ofta svår att komma åt – den är inbyggd
i samhällets strukturer. Likafullt är diskriminering fullständigt oacceptabel, den är
ovärdig ett demokratiskt samhälle och vi förlorar alla på den.
Socialdemokratins viktigaste uppgifter är full sysselsättning, en välfärd av hög
kvalitet och kamp för rättvisa. Ingen av dessa arbetsuppgifter kan vi genomföra utan
resurser att fördela, utan framväxten av ny kunskap och nya jobb eller utan ansvarstagande för att utvecklingen ska vara hållbar. Vi vill ägna den närmaste tiden fram
till vår mellankongress i april 2004 åt att staka ut en politik för fortsatt tillväxt och utveckling. Inte tillväxt för dess egen skull, utan tillväxt för trygghet och rättvisa.
Vi har inte råd – framför allt inte mänskligt, men heller inte ekonomiskt – att ställa
stora grupper utanför. Precis som det tidiga industrisamhället misshushållade med
sina begåvningsreserver genom att utestänga barn ur arbetarklassen från utbildning
och vissa typer av arbeten, leder diskrimineringen till att vi misshushållar med de
gemensamma resurserna i dag. Utvecklingen blir starkare om alla får vara med och
bidra till den. Därför är jämlikhet också en modern strategi för tillväxt och utveckling.
Arbetsgruppen för integrationsfrågor har uppdraget att inför mellankongressen
ansvara för arbetet med integrationsfrågor ur ett tillväxtperspektiv men även partiets
övriga arbetsgrupper tar upp integrationsfrågorna i sina material. Vi vill starta vårt
arbete med ett rådslag bland partiets medlemmar och andra intresserade. I rådslagsmaterialet ställer vi en mängd frågor som vi hoppas att du vill ta dig tid att fundera
över, tillsammans med andra partivänner eller som enskild medlem. Skicka oss sedan
dina synpunkter – vi behöver engagemang, idéer och förslag från så många som möjligt.
MONA SAHLIN
Ordförande i integrationsgruppen
1
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 4
RÅDSLAGET OM INTEGRATION
folkning har på bara några decennier genom-
Integrationspolitik för tillväxt, jämlikhet och rättvisa
gått stora förändringar och Sverige är i dag
ett land med många olika kulturer, språk,
Detta rådslagsmaterial har utarbetats av parti-
heter på arbetsmarknaden, i boendet och när
Arbetet med integration är inget nytt. Det vilar på
religioner och traditioner. Mer än en miljon
styrelsens integrationspolitiska arbetsgrupp.
det gäller utbildning och hälsa. Vi har inte
våra grundläggande värderingar.
människor har invandrat och mer än 
Som deltagare i rådslaget kan du fördjupa
råd, varken mänskligt eller ekonomiskt, att
//
invånare har en eller två utrikes födda föräl-
ställa stora grupper utanför.
Vilka samhällsstrukturer vi än granskar ser vi en mar-
drar. I dag bor människor från över 
dig i hela materialet eller välja ut kapitel och
frågor som särskilt intresserar dig. Det är angeläget att arbetsgruppen får ta del av dina
synpunkter som ett underlag för kommande
Arbetsgruppens uppdrag är att fördjupa och
bredda diskussionen om integrationsfrågor.
Inför mellankongressen  ska gruppen
kant brist på mångfald och en generande åtskillnad
mellan ”vi” och ”dom”. Segregationen gör sig
nationer här och det talas mer än  språk
gällande i boendet, i politiken, i vårt eget parti,
i Sverige. Men många människor med ut-
i arbetslivet, bland de förtroendevalda, i våra insti-
ländsk bakgrund lever fortfarande i utanför-
ställningstaganden. Skicka därför in dina syn-
genomföra ett rådslag om integration,
tutioner och bland de verksamma i media. Men
skap. Orsakerna är många; segregation i
punkter och förslag senast den  januari .
framför allt om integrationsfrågor ur ett
värst är kanske att den gnager sig in i medvetandet
boendet, diskriminering och brister i utbild-
tillväxtperspektiv. Ytterligare en uppgift för
och förpestar unga människors framtidsdrömmar.
ningssystemen är några exempel.
Rådslagsmaterialet finns på hemsidan
www.socialdemokraterna.se. Där kommer vi
arbetsgruppen är att stödja det fortsatta inte-
också att genomföra diskussioner och utfråg-
grationsarbete som görs i arbetarekommuner
Samtal om framtiden,
arbetsgruppens rapport om integration 
För oss socialdemokrater är grunden för
ett demokratiskt samhälle alla människors
ningar om olika rådslagsfrågor. Mer informa- och partidistrikt.
Socialdemokratins viktigaste uppgifter är full
lika värde. Vi arbetar för ett samhälle fritt
tion hittar du fortlöpande på hemsidan.
sysselsättning, en välfärd av hög kvalitet och
från intolerans där varje individ, oavsett etnisk
kamp för rättvisa. Arbete och möjlighet till
eller kulturell bakgrund, funktionshinder,
Mona Sahlin, ordförande
egen försörjning på den reguljära arbetsmark-
ålder, sexuell läggning eller kön, har rätt och
Stefan Engström, sekreterare
naden ger individen trygghet och möjlighet
möjlighet att göra egna och fria val. Människo-
eller per post till Rådslag om integration,
Arjun Bakshi, sekreterare
att själv göra sina livsval. Sveriges välfärd ska
värde handlar om faktiska levnadsvillkor:
Socialdemokraterna 105 60 Stockholm.
Mia Nikali, partiexpeditionen
byggas på hela den arbetsföra befolkningens
rätten till arbete, hälsa och utbildning och
Om du vill kontakta arbetsgruppen, veta mera
Luciano Astudillo, biträdande ordförande,
och varje individs förmåga att aktivt bidra
till bra bostäder.
S A M M A N S ÄT T N I N G
Fram till den 1 januari 2004 tar vi emot dina
synpunkter och förslag. Skicka dem per e-post
till: [email protected], per fax till: 08-10 83 51
om rådslaget eller har frågor är du välkommen
att ringa 08-700 26 00.
Integrationspolitiska
arbetsgruppen
till den samlade samhällsekonomiska utveck-
Integrationspolitiken handlar därför i
Ewelina Tokarczyk, Göteborg
lingen. Men, det finns i dag en stor outnyttjad
grunden om rättvisa och jämlikhet. Det hand-
Peter Persson, Jönköpings län
arbetskraftspotential bland människor som
lar om att bryta den sociala, ekonomiska och
Tara Twana, Stockholm
ofrivilligt har hamnat i arbetslöshet eller i
etniska segregationen i samhället. Det hand-
Eva Hedkvist Petersén, s-gruppen i
yrken som inte motsvarar deras formella ut-
lar om att bryta diskriminerande normer och
bildningsnivå. Sverige har inte råd – framför
att verka för en jämlik maktfördelning. Målet
är att alla ska ha samma rättigheter, skyldig-
Skåne
-parlamentet
KO RT O M B A K G R U N D OC H D I R E K T I V
Bo Johansson, Stockholms län
allt inte mänskligt, men heller inte ekono-
Det svenska samhället präglas av etnisk, kul-
Ardalan Shekarabi, Uppsala, 
miskt – att människor blir kvar i utanförskap.
heter och möjligheter i arbetslivet, privatlivet
turell, språklig och religiös mångfald. Vi som
Therese Hulthén, Stockholm
Detta är en avgörande drivkraft bakom
och i samhället i övrigt. Det ställer krav på
lever i Sverige har i dag lika rättigheter och
Maria Paz Acchiardo, 
integrationsarbetet. Vi vill driva en politik
en medveten politik som inkluderar och tar
skyldigheter men inte möjligheter. Människor
Raimo Pärssinen, Gävleborg
för fortsatt tillväxt. Inte tillväxt för dess egen
tillvara alla människors resurser och möjlig-
med utländsk bakgrund har sämre möjlig-
Anita Jönsson, Skåne
skull, utan tillväxt för rättvisa. Sveriges be-
heter till självförverkligande. Däri ligger att
2
3
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 6
bekämpa diskrimineringen i alla dess former
omfattar begreppen? Hur ska vårt parti
Människors möten i vardagen är avgörande för
– ett ansvar för oss alla.
formulera ett perspektivskifte och målsätt-
kampen mot diskrimineringen. Men politiken är
Det handlar om samhällets skyldighet att
ningarna?
DISKUTERA:
också ett möte. Där sätter vi de gemensamma
ramarna för vårt samhälle. Jag granskar arbetarrö-
• Hur ska vi stärka och öka medvetenheten
tillförsäkra kvinnor och män samma möjlig-
Hur identifierar vi orättvisorna i dagens
heter och förutsättningar att integreras i det
samhälle? Vad skiljer diskriminering på grund
Jag finner en vänster som äntligen börjar ompröva
• Vilka normer är det som stänger ute?
svenska samhället. Det innebär att i integra-
av någons sexuella läggning från diskrimine-
sin världsbild: kanske är klassorättvisan inte den
• Hur förändras normer?
tionsarbetet utgå från kvinnors och mäns
ring på grund av hudfärg? Vilka är de praktiska
enda? Men som ändå har svårt att bryta med normen.
• Vem bestämmer över normerna och hur
olika livsvillkor och förutsättningar. Det inne- och organisatoriska redskapen för att synligbär att stärka flickors och pojkars, kvinnors
göra och nedmontera diskrimineringen?
och mäns rätt till frihet. Jämställdhetspers-
Hur för vi ut de goda resultaten?
pektivet måste införlivas i alla led av integrationsarbetet.
relsens förhållande till den diskriminerande normen.
Arbetarrörelsen har ju alltid definierat sig som en
• Har vi alla något som stänger oss ute?
har varit med om att skapa, och är en del av, den
• Finns det normer som gäller alla?
norm som förtrycker.”
Vårt arbete måste ske på flera nivåer;
Åsa Petersen, Bortom normen, 
internationellt, nationellt, regionalt och lokalt.
Integration och mångfald
olika symbolfrågor utifrån vår grundsyn om
Sverige är ett av de länder i världen som har
Alla människors lika värde
är grunden
flest människor med rötter i andra länder.
Jämlikhet är uttrycket för idén om allas lika värde,
alla människors lika värde.
Men hur ser kunskapen om vårt eget land ut?
B O RT OM N O R M E N
värdighet och rätt. Jämlikhet handlar om allas lika
Vad innebär det att vara svensk? I stor ut-
”Hur kan en arbetarrörelse som vuxit ur människors
rätt att råda över det egna livet och påverka det
frihetslängtan vara så omedveten inför andra orätt-
samhälle som de lever i.
visor än de rent ekonomiska? Rättvisa handlar ju
Jämlikhet innebär däremot inte att alla ska vara
sträckning lever fortfarande en ”blågul” självbild kvar. Vi har skärpt lagstiftningen mot
inte bara om pengar. Utan också om makt. Väldigt
och leva likadant. Tvärtom är kravet på jämlikhet ett
många människor förvägras rätten att vara sig
krav på mångfald. Människor ska fritt kunna göra
politiken är grunden för integrationsarbetet
själva. Mät dig själv mot normen. Man eller kvinna?
sina egna olika val och utveckla sin egen identitet
så har särskilda åtgärder gjorts för att bryta
Straight eller gay? Vit eller svart? Funktionshindrad
utan att begränsas av föreställningar om hur man
utanförskap och segregation. Fortfarande
eller inte? Själv har jag två rätt av fyra. Det här är
bör vara och utan att riskera att hamna i socialt under-
en berättelse om normens diskriminerande kraft.
läge genom sina val. Jämlikhet förutsätter olikhet,
Men du får ingen förteckning över människorna
men är oförenlig med klyftor.
grund inte samma möjligheter som svensk-
//
Försök att kategorisera människor slutar alltför ofta
Det är flera olika faktorer som skapar ojämlikhet i
integrationspolitik, vi har länge talat om
i fördomar. Istället granskar jag själva diskrimine-
samhället men det grundläggande mönstret är ge-
mångfald och vi har identifierat diskrimine-
ringen. Hur normen håller inne, stänger ute och för-
mensamt: Den enskilda individen blir inte sedd och
ringen som det största enskilda hindret för
stör. Hur den egentligen tvingar alla människor att
bemött som person och får inte utvecklas i enlighet
vara någon annan. Jag längtar efter folkrörelser och
med egna förutsättningar och val. Valen underordnas
folkvalda som tillsammans arbetar för människors
individens tillhörighet till en viss grupp, bestämd av
rätt att vara sig själva.
klass, kön eller etnicitet, av funktionshinder, ålder
nya perspektiv. Vad innebär egentligen be-
Det finns de som säger att politik inte kan förändra
eller sexuell läggning.
grepp som integration och mångfald och vem
människors bilder av varandra. Jag tror de har fel.
4
generella politiken utformas. Insatser för att stärka
den ömsesidiga integrationen ska ske inom alla
politikområden. Mångfald är att respektera och bejaka olikheter.
Arbete för integration handlar inte om att göra alla
lika. Vi vänder oss mot den trångsynta logik som i
alla lägen klassificerar människor i två motsatta fack
– svenskar och invandrare.
Det viktiga är att vi alla blir behandlade och respeksom vi lever i. Det är sedan upp till individen att
som diskrimineras.
Nu vill vi gå vidare. Vi tror att det behövs
heter och möjligheter. På den grunden ska den
terade som fullvärdiga medlemmar av det samhälle
födda. Vi har gått från invandrarpolitik till
integration.
Alla som bor i Sverige ska ha lika rättigheter, skyldig-
Politiska riktlinjer, partikongressen 
diskriminering och även om den generella
har ändå många människor med utländsk bak-
uppkommer de?
rörelse underifrån. Den erkänner inte gärna att den
Vi vill därför fördjupa diskussionen i ett antal
Nya perspektiv
om alla människors lika värde?
definiera sig i förhållande till ett eller flera kollektiv:
alban, grekisk-svensk eller turkisk-grek, norrlänning
eller skåning. Det är vår inställning till mångfalden.
Samtal om framtiden,
arbetsgruppens rapport om integration 
Partiprogrammet
5
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 8
särskilt i storstäderna.
DISKUTERA:
Arbete och egen försörjning
viders behov snarare än grupptillhörighet.
Efter beviljat uppehållstillstånd ska det
• Vad är egentligen integration? Är det en
Människor hamnar i dag ofrivilligt i arbetslös-
vi ställdes inför har vi kommit en bra bit på
tillsammans med den nyanlände flyktingen
inlärningsprocess som sker med hjälp av
het eller i yrken som inte motsvarar deras for-
väg. Ekonomin är i balans, vi har en god till-
upprättas en individuell plan med ett innehåll
information? Handlar det om anpassning,
mella utbildnings- och kompetensnivå, och
växt och arbetslösheten sjunker. Fler männi-
som ska utgå ifrån individens möjligheter
och i så fall, vem ska anpassa sig?
en tydlig könsfördelning finns till kvinnornas
skor kan försörja sig själva och kommunernas
och kompetenser. Grunden för detta kan
Anpassning till vad?
nackdel. Bakgrunden är komplex och förkla-
socialbidragskostnader har minskat. Vi har
läggas redan under tiden som en asylansökan
ringarna måste sökas inom många områden.
sett ett trendbrott på arbetsmarknaden. Syssel-
behandlas genom att individens kompetens
En alltför långdragen asylprocess, en introduk-
sättningen ökar och arbetslösheten sjunker i
uppmärksammas och utvecklas i den organi-
tion som inte tillräckligt utgår från den enskilda
snabbare takt bland utrikes födda än genom-
serade verksamheten. Ett omfattande för-
människans yrkesbakgrund och identitet, en
snittet.
nyelsearbete av mottagning, introduktion
• Vad menar vi med mångfald? Är det ett
tydligt begrepp? Konserverar mångfaldsbegreppet olikheter? Utgår mångfald
från människors olikheter eller lika människovärde?
I närmare tre decennier har sysselsättnings-
och Sfi (Svenska för invandrare) sker i syfte
• Vad är majoritetssamhället, finns det?
språkutbildning som inte tillräckligt tar hän-
• Vem har rätt att bestämma någons
syn till individens förutsättningar, brister när
graden för utrikes födda invånare sjunkit i
att utveckla en mer individanpassad och
det gäller validering och erkännande av kom-
förhållande till hela befolkningen. Under
flexibel introduktion och språkundervisning.
identitet?
• Vad är svensk och svenskhet? Vem är
stockholmare, skåning, jämtlänning?
• Hur länge är man invandrare? Första,
andra, tredje, fjärde generationen?
• Vad är tolerans till skillnad från respekt?
petens och yrkeskunnande, brist på kompetens-
slutet av -talet inträffade ett trendbrott,
utveckling, brister när det gäller individuell
allt fler invandrade nådde arbetsmarknaden.
kurserna bör de nyanlända ges möjlighet
handläggning i arbetsmarknadssystemet,
Arbetslösheten minskade från  procent
att utveckla ett andra språk, som ska vara ett
diskriminering i arbetslivet, ekonomisk, social
 till  procent . Den utvecklingen
verktyg i samhällsliv, arbetsliv och studier.
och etnisk segregering i boendet, brister i
bröts genom den allmänna försvagningen på
Därför behöver språkundervisningen i stor
barns och ungdomars utbildningssituation.
arbetsmarknaden. Mellan andra halvåret
utsträckning utgå ifrån individens erfarenheter
Inom ramen för introduktionen och sfi-
 och andra halvåret  försvagades
och yrkeskompetens, vara integrerad med
av -talet upplevde Sverige den djupaste
sysselsättningsgraden något och arbetslös-
praktik och arbetslivsintroduktion, både yrkes-
lågkonjunkturen sedan -talet. Sverige
heten blev i det närmaste oförändrad. Även
och språkinriktad. Modersmålsbaserad
gick från låg arbetslöshet till massarbetslöshet.
övergångarna till arbete från arbetsförmed-
undervisning har prövats framgångsrikt i ett
Inströmningen av flyktingar från krigets
lingen har dämpats. Tendensen mot en
antal kommuner som ett komplement till
Balkan skedde när Sverige för första gången
försvagad arbetsmarknad gäller alla och i syn-
ordinarie sfi-undervisning och kan vara ett sätt
ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser
på länge hade hög arbetslöshet. Bara under
nerhet personer med en utsatt position på
att underlätta och utveckla språkinlärningen.
som följer av samhällets grundläggande demokra-
 beviljades nästan   personer
arbetsmarknaden.
Under den borgerliga regeringen i början
Målen för integrationspolitiken:
• lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund
• en samhällsgemenskap med samhällets mångfald
som grund
• en samhällsutveckling som kännetecknas av
tiska värderingar och som alla oavsett bakgrund
ska vara delaktiga och medansvariga för.
Regeringens skrivelse ⁄:,
Integrationspolitik för -talet
6
Trots denna utveckling och de utmaningar
uppehållstillstånd. Under tiden mellan 
Vi vill att de generella arbetsmarknads-
Många personer som invandrar till
Sverige har gymnasie- eller högre utbildning
och  beviljades nästan   personer
politiska åtgärderna ska vara grunden.
från sitt hemland. De kan också ha arbets-
uppehållstillstånd. De nyanlända invandrarna
Anställningsstöden, aktivitetsgarantin och
eller yrkeserfarenheter från verksamhetsom-
drabbades särskilt hårt av nedgången och
övriga program har stor betydelse för olika
råden som är relevanta i Sverige och där efter-
förändringarna på arbetsmarknaden. Detta
grupper av människor med utländsk bakgrund. frågan är stor. Av vikt för en tidig etablering
ledde även till att den ekonomiska, sociala
Riktade insatser och särskilda prioriteringar
på arbetsmarknaden är att betyg från hem-
och etniska segregationen i samhället ökade,
är dock nödvändiga, men bör utgå ifrån indi-
landet översätts och värderas så tidigt som
7
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 10
möjligt i introduktionsfasen. Kunskaper och
utbildningar som införskaffats utanför hemlandets utbildningssystem, eller för vilka betyg
och intyg från tidigare arbetsgivare och utbildningar saknas, måste också gå att värdera.
offentliga medel inte ska gå till verksamhet
Diskriminering
inom ramen för vilken grundläggande mänsk-
Diskriminering skadar inte bara den drabbade, den
liga rättigheter kränks. Diskriminering på grund
verket ser ”invandrarna” först när vi be-
förstärker maktrelationer och orättvisor grupper
av etnicitet, religion, kön, sexuell läggning
höver dem i tider av arbetskraftsbrist?
emellan. Diskrimineringen hämmar samhällets utveck-
och funktionshinder är en sådan kränkning.
DISKUTERA:
• Beror bristerna i systemen på att vi i själva
Avgörande många gånger för att kunna eta-
• Vad är det i systemen som stänger ute?
blera sig på arbetsmarknaden är att individen
• Kan vi bättre utnyttja fördelen av att så
så tidigt som möjligt själv kan marknadsföra
sina yrkeskunskaper relaterade till motsvarande svenskt yrke. Arbetet med att utveckla
metoder att värdera och jämföra kunskaper
sker i dag genom så kallad validering, dock
fortfarande i en liten omfattning och med
vissa brister när det gäller metoder att validera
just yrkeskunskaper. Dessa brister måste åtgärdas för att få en fungerande validering och
erkännande av annan kompetens än svensk.
Regeringen har föreslagit en kraftfull
satsning på specialutbildade arbetsförmedlare
många talar fler språk än svenska?
• Hur underlättar vi för att nyanlända tidigt
ska komma i kontakt med arbetsgivare
och fack?
• Hur tycker du att en bra introduktion till
arbetslivet ska se ut?
• Är arbete och egenförsörjning svaret på
hela problemet med integrationen?
• Hur kan vi lokalt verka för att fler kommer
in på arbetsmarknaden?
• Hur skiljer sig förutsättningarna åt mellan
äldre och yngre?
• Vilka normer råder på din arbetsplats?
• Vad är en bra arbetsplats?
ling och vår förmåga att ta vara på alla människors
kompetens, kunskaper och erfarenheter samt
mångfaldens möjligheter.
Samtal om framtiden,
arbetsgruppens rapport om integration 
Diskrimineringen är ett av de största hindren
nering oförenlig med vår människosyn. Trots
för integrationen. Men det är också viktigt
att det är förbjudet att behandla någon bättre
att fundera på vilka strukturer det är som
eller sämre på grund av etnisk bakgrund,
stänger ute människor från att vara delaktiga
religiös övertygelse, funktionshinder, kön eller samhällslivet, strukturer som vi ofta är helt
sexuell läggning diskrimineras dagligen männi- omedvetna om. De så kallade glastaken kanskor av myndigheter, företag och privatperso- ske känns igen som beskrivning?
ner i Sverige. Diskriminering behöver inte
grunda sig på rasism eller främlingsfientlighet.
handlar det om fördomar och förutfattade men-
Den nya arbetsmarknadspolitiska proposi-
ingar. För den som drabbas är resultatet lika illa.
Propositionen innehåller också viktiga regelförändringar som gör det möjligt för invan-
födda och utrikes födda kan inte förklaras av
skillnader i utbildningsnivå eller av att de utrikes
födda skulle söka jobb mindre aktivt än infödda.
Rapport Integration , Integrationsverket
drade som har jobb de är överkvalificerade
för att ta del av arbetsmarknadspolitiska
utbildningar inom bristyrken.
Det görs en hel del insatser och förbättringar som syftar till att alla människor ska
ha möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Men vi vill att ni funderar på några
frågor för att komma vidare. Lägg gärna till
sådant som vi har glömt.
8
Arbetsgivarna måste öppna arbetsmarknaden
från människors lika värde. Därför är diskrimi-
stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
miljoner kronor för dessa coacher redan i år.
arbetskraft och kompetens som finns i Sverige.
för alla oavsett ursprung och bakgrund.
Visst kan det finnas ett samband, men ofta
Skillnaderna på arbetsmarknaden mellan inrikes
arbetsgivare inte tar tillvara den potential av
Socialdemokratins grundvärderingar utgår
som ska ge flyktingar och andra invandrare
tionen ger Ams möjlighet att använda 
Diskriminering i arbetslivet innebär att
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, , har fått en dramatiskt ökande andel
ärenden om anmälningar om etnisk diskrimi-
DISKUTERA:
• Hur bekämpar vi diskrimineringen?
• Hur synliggör vi den diskriminering som
finns inbyggd i våra samhällstrukturer?
• När vet man att man har blivit diskriminerad?
• Har du upplevt dig som diskriminerad eller
har du någon vän eller arbetskamrat som
har blivit det?
nering i arbetslivet och undersökningar visar
• Vet du hur du anmäler?
att kunskapen i arbetslivet om lagen är låg.
• Hur synliggör vi olika erfarenheter av
De huvudsakliga förklaringarna till de utrikes föddas
Antalet anmälningar inom arbetslivet till 
svårigheter på arbetsmarknaden ligger i arbets-
har femdubblats på fem år. Bara omkring fyra
givares och fackföreningars uppfattningar och
procent av alla dem som utsatts för diskrimine-
• Vilket ansvar tar vi som fötroendevalda när
ring har någon gång anmält detta till polisen.
vi är arbetsgivare i partiet och i kommuner
värderingar av personer från andra länder och deras
kompetens. Det finns inget empiriskt stöd för att
det ”kulturella avståndet” till personer som är födda
utanför Europa skulle innebära att de är mindre
produktiva på dagens arbetsmarknad.
Rapport Integration , Integrationsverket
Få förövare har dömts för diskriminering.
För att skyddet mot diskriminering ska
vara effektivt måste vi också öka kunskapen om
förtryck och diskriminering?
• Hur kan vårt parti ta ansvar för att motverka
och förhindra diskriminering?
och landsting?
• Hur kan fackens roll för att motverka diskriminering i arbetslivet ytterligare förstärkas?
• Är du själv med och diskriminerar?
lagen. Socialdemokraternas uppfattning är att
9
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 12
Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering
förbud mot diskriminering. Den nya lagen
i första hand för dem som bor i dessa eller
i arbetslivet är en del av vår arbetsrätt och
innebär att ett effektivt skydd införs även på
liknade områden. Men det är städerna Stock-
DISKUTERA:
ställer krav på arbetsgivare att bedriva ett mål- andra samhällsområden utanför arbetslivet
holm, Malmö och Göteborg som i sig är segre-
inriktat arbete för att aktivt främja lika
och högskolan. Lagen förbjuder både direkt
gerade. Bostadssegregation innebär ju att
behandling på arbetsplatsen. Ett syfte med
och indirekt diskriminering. Trakasserier och
olika grupper av människor bor i olika delar
• Kan bostadspolitiken bryta segregationen?
kravet på aktiva åtgärder är att förebygga
instruktioner att diskriminera en person
av en stad. Dessutom finns samma mönster
• Vad är det som gör att människor känner
diskriminering. Arbetsgivaren ska bland annat
omfattas av diskrimineringsförbudet. En ny
i stort sett i alla svenska städer och samhällen,
verka för att personer av olika etnisk till-
bevisregel har också införts. Den innebär att
om än inte alltid lika tydligt. Om målet är
hörighet ges möjlighet att söka lediga anställ-
den som antas ha diskriminerat måste bevisa
en integrering, en ökad social blandning i bo-
ningar. En handlingsplan kan vara ett
att så inte var fallet.
endet så gäller det självklart alla inblandade.
från ett segregerat storstadsområde till en
Det finns inga ”de” som är ”segregerade”.
annan del av landet där förutsättningarna
verktyg för en målmedveten planmässig rekrytering utan diskriminering och ett systematiskt arbete för att leva upp till lagens krav
på aktiva åtgärder. En handlingsplan är också
Hyresrätterna, miljonprogrammen och
Segregation
• Hur ska vi bryta den diskriminerande
bostadssegregationen?
sig trygga och stannar i ett bostadsområde?
• Vilket ansvar tar vårt parti för att verka och
finnas i segregerade bostadsområden?
• Hur kan vi underlätta för den som vill flytta
är bättre?
invandringen har vid olika tillfällen fått skul-
Sverige är i dag ett multietniskt samhälle, men med
tydliga ojämlikheter som hör samman med männis-
den för bostadssegregationen. Men segrega-
I segregerade bostadsområden i storstadsregionerna
kors etniska bakgrund. I många invandrartäta för-
tion är inte något som uppstått i modern tid.
organisation som har förmågan att kunna
orter växer utanförskapet bland de vuxna som inte
Segregerade städer har varit kända genom
satsningar för att åstadkomma en mer positiv ut-
rekrytera de allra bästa begåvningarna oavsett
släpps in på arbetsmarknaden, och bland barnen
historien – från de kristna kvarteren i Rom
veckling. Satsningarna inriktas på tillväxt, sysselsätt-
bakgrund och ursprung och ett sätt att bredda
som inte känner sig ha någon framtid i det omgivan-
till de fattiga arbetarkvarteren i de tidiga
ning och språkutveckling. Vi vill ta tillvara och
basen for rekrytering. Av de  arbetsgivare
de svenska samhället. Detta utanförskap och de be-
europeiska industristäderna. Skillnaderna i
utveckla de metoder och erfarenheter som vuxit
ett verktyg för att bygga upp kunskap och en
som fått redovisa hur de lever upp till lagens
gränsade livschanser som alltför många invandrare
tvingas uppleva är totalt oförenliga med social-
boendet är fortfarande stora, trots Sveriges
pågår inom ramen för storstadspolitiken långsiktiga
fram inom storstadsarbetet.
Asylsökande och nyanlända invandrare söker sig
demokratins frihets- och jämlikhetsideal.
relativt sett höga bostadsstandard. Över hälf-
av företagen inte något aktivt åtgärdsarbete.
//
ten av barnen i Herrgården, ett av delområ-
är segregerade. Detta är en bidragande orsak till
Bara sju av dem har godkänts av .
Boendesegregationen slår allra tydligast mot invå-
dena i Rosengård, är trångbodda i en tid då
att den socioekonomiska och etniska segregationen
nare med utländsk bakgrund.
trångboddheten statistiskt sett nästan är
i storstadsregionerna inte bryts. Bostadssituationen
utrotad. Även dagens bostadssegregation är
för nyanlända flyktingar i storstäderna påverkar ofta
krav på aktiva åtgärder bedriver majoriteten
I en stor undersökning som gjorts av ,
Partiprogrammet
visar det sig att var tredje tillfrågad upplever
sig ha diskriminerats vid en anställning och
blivit nekad ett arbete på grund av sin bakgrund. På arbetsmarknaden gäller lagen mot
Boendesegregationen måste brytas. De ideologiskt
motiverade utförsäljningarna av allmännyttan kan
inte accepteras. Klassmässig, social, etnisk och
ekonomisk boendesegregation måste motverkas.
en tydlig klassegregation.
När fattigdomen breder ut sig och de
ofta till bostadsområden i storstäderna, som redan
negativt deras möjligheter att lära sig svenska, komma in på arbetsmarknaden och i övrigt integreras i
samhället. Detta trots att arbetsmarknadssituationen
sociala problemen blir för stora är risken också
generellt är bättre i storstäderna än på de flesta
andra håll i landet. Samtidigt finns det kommuner
Särskilda satsningar ska förbättra boendemiljöerna
stor att de som kan lämnar de utsatta områ-
lag är en del av arbetsrätten har de fackliga
i eftersatta bostadsområden, inte minst i stor-
dena. Föräldrar som vill ge sina barn en bra
utanför storstadsregionerna med goda möjligheter
organisationerna ett stort ansvar. Hur många
städernas ytterområden.
start och gamla som vill ha ett tryggare boende
till boende, skola och barnomsorg. Även möjligheter
etnisk diskriminering. I och med att denna
fall som lösts genom vanliga traditionella för-
Politiska riktlinjer, partikongressen 
flyttar om de har råd. Många områden har
till arbete kan vara gynnsamma, åtminstone om
de inte begränsas till den kommun där bostad kan
handlingar på arbetsplatsen är inte känt, där-
I media har platser som Tensta, Angered och
därför fått karaktären av genomgångsboende.
emot har få fall drivits till Arbetsdomstolen.
Rosengård fått bli bostadssegregationens an-
Förutsättningarna blir då sämre för arbetsro
Att underlätta för den som vill flytta från de mest
Från den  juli  gäller en ny lag om
sikte. Integration handlar då om en förändring
i skolor och på daghem.
segregerade områdena i storstäderna till delar av
10
erbjudas utan ses i ett vidare regionalt perspektiv.
11
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 14
landet där förutsättningarna för integration är bättre
Alla elever är olika. Skolan ska möta deras
ett annat land handlar ytterst om att ta tillvara
bra prestationer. Antalet barn som inte klarar god-
är angeläget inte bara ur ett individperspektiv utan
skiftande förutsättningar och behov. Den
all den kompetens och kunskap som Sverige
känt i basämnena minskar kraftigt i dessa skolor.
elev som har lätt för sig under skolans första
ropar efter.
det kan också vara av betydelse för den regionala
utvecklingen och tillväxten.
år kan behöva mycket stöd i en annan fas.
Språket är avgörande för att komma in i
Vi kan se att många barn som tidigare har stått utanför den ordinarie barnomsorgen nu har fått plats i
förskolor med särskild inriktning på barns språkut-
Områden där många elever har lågutbildade
arbetslivet och kunna stå stark i föräldrarollen.
veckling. Därmed har dessa barn fått mer likvärdiga
föräldrar eller med hög arbetslöshet och
Förutsättningarna för att lära sig ett språk
förutsättningar för skolstarten.
många människor som inte har svenska som
varierar från person till person. Samhället kan
Svenska för invandrare (sfi) har förändrats.
modersmål behöver satsa betydligt mer på
stimulera språkinlärningen, men motivationen
Utbildningsmålen och utbildningen ska anpassas till
skolan för att kunna ge eleverna där bättre
och kunskaperna kan inte tvingas fram.
mellan könen.
förutsättningar. Ett tydligt exempel på hur
Ett språkkrav för medborgarskap är att börja
//
starkt segregationen i samhället påverkar
i fel ände. Varje individs förutsättningar för
behoven och kraven i den verksamhet som han eller
Segregation måste aktivt motverkas.
förutsättningarna för skolan inom en och
språkinlärning ökar om vi river de hinder
hon avser att söka sig till i Sverige. Skolverket har
//
samma kommun är att  procent av eleverna
som stänger ute människor från arbetsmark-
fått medel för sfi-lärarnas kompetensutveckling.
i Östermalm i Stockholm når behörighet
naden och samhället i övrigt. Tryggheten att
Det handlar om att öka sfi-lärarnas kunskaper när
till gymnasieskolan medan under  procent
bli medborgare i ett land får inte vara avhängig
når behörighet i Rinkeby. Skolor i glesbygden
en individs studieförmåga, hälsotillstånd, ålder
är dyrare att driva eftersom elevgrupperna
eller utsatthet för diskriminering.
Språk och utbildning
Skolan ska hävda, utveckla och tillämpa de grundläggande demokratiska värdena i vårt samhälle
och aktivt bidra till integration och jämställdhet
Den gemensamma skolan där barn från olika sociala,
etniska och ekonomiska miljöer möts är oerhört
viktig för sammanhållningen i samhället.
Politiska riktlinjer, partikongressen 
Det bästa sättet att förhindra klyftor och öka
är mindre och eleverna behöver skolskjuts.
människors möjligheter är utbildning. Utbild-
Vi socialdemokrater menar att lika chans
ning gör det möjligt för alla att göra sina egna
kräver olika resurser.
livsval. Skolan ska spegla morgondagens sam-
Forskning om hur skolan möter barn med
trygghet oavsett kön, etnisk eller kulturell
att utvecklas och förändras. Barn och ungdo-
möjlighet till delaktighet i samhället?
bakgrund, funktionshinder eller sexuell lägg-
mar upplever sig som främlingar. De beskriver
• Hur lär man sig bäst svenska?
• Vad är tillräckligt bra svenska?
• Finns det diskriminerande strukturer i
kunskapslärandet där barn från olika miljöer
skola och lärare och kallar den osynlig rasism.
möts och segregation motverkas. Alla ska ha
En sluten och inåtvänd skola påverkar barns
• Vilka normer finns det på din skola?
lika rätt till en bra utbildning och känna sig
hälsa negativt. Framför allt försämras barnens
• Hur kan vi bäst ta tillvara att det talas
trygga i förskola, grundskola och gymnasie-
psykiska hälsa.
till högskolan. Skolan har också ansvaret för
har fått nya uppgifter. Allt ifrån att utbilda
att utveckla och lära ut de grundläggande
vuxna analfabeter till att översätta utländska
det gäller vuxnas andraspråksinlärning. Nationellt
centrum för sfi och svenska som andraspråk, som
bland annat anordnar fortbildningskurser för lärare,
har permanentats. Även under tiden som en asyl-
tillämpas.
Skolverket har tagit fram en ny kursplan gällande
• Vad innebär tvåspråkig undervisning och
friskolor? Hur påverkar det människors
Vuxenutbildningen är minst lika viktig och
en ska få ett fungerande språk, som svarar mot
höjas genom att de nya metoderna och synsätten
DISKUTERA:
invandrarbakgrund pekar på skolans tröghet
skola och ha samma möjligheter att gå vidare
planer för sin vistelse i Sverige. Syftet är att var och
ansökan prövas ska kvaliteten i svenskundervisningen
hälle. Skolan ska ge alla elever kunskap och
ning. Skolan ska vara en trygg plats i det långa en osynlig och svårttolkbar inställning från
varje studerandes bakgrund, förutsättningar och
skolan, vilka normer sätter skolan upp?
150 olika språk i Sverige?
• Hur kan man ta tillvara människors olika
förutsättningar att lära sig ett språk?
svenska för invandrare. Den nya kursplanen ger
möjlighet till tydligare nivågrupperingar och för
individuella lösningar genom att utbildningen
genomförs i tre olika nivåer och med sex olika kursalternativ. En omfattande kompetensutveckling
av Sfi-lärare har inletts. Allt fler insatser görs för att
koppla språkundervisning till arbetsmarknaden
under introduktionen.
Utbildning lönar sig alltid på arbetsmarknaden, men
ger lägre avkastning för utrikes födda än för inrikes
födda. En tidigare undersökning har visat att det
finns en begåvningsreserv på cirka 10 000 högutbildade utrikes födda som är arbetslösa eller syssel-
demokratiska värderingarna och de mänskliga akademiska examina, har fogats till de tidigare.
Ett av resultaten av den socialdemokratiska stor-
satta långt under sin kompetensnivå. Denna beräk-
rättigheterna och ska aktivt bidra till integra-
Att bättre kunna ta tillvara på den utbildning
stadspolitiken är att flera skolor har hittat nya
ning avsåg endast personer som varit i Sverige i
tion och jämställdhet mellan könen.
och kompetens människor har med sig från
metoder för att engagera och hjälpa eleverna till
tre till nio år. I denna rapport har vi kunnat visa att
12
13
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 16
bland utrikes födda som varit mer än tio år i Sverige
hälsofrågor, i facken och i familjen. Strävandet
Förutom skillnader i sysselsättning beroende
finns ytterligare en begåvningsreserv på mer än
efter ett jämlikt samhälle måste gå hand i
på födelseland har invandrarkvinnor sämre
hand med strävandet efter ett jämställt sam-
ställning på arbetsmarknaden än invandrar-
hälle. I Sverige har vi kommit långt vad gäller
män från samma land trots jämförbar ut-
Uttalade och outtalade normer i skolan har betydelse
jämställdheten mellan män och kvinnor.
bildningsbakgrund. Skillnaderna mellan in-
för resultaten. Skolverkets undersökningar visar till
Vi har världens mest jämställda regering och
vandrarmän och -kvinnor gäller inte bara
5 000 icke sysselsatta individer.
Rapport Integration , Integrationsverket
exempel att elever med utländsk bakgrund är mer
riksdag. I :s rapport från  toppar
i sysselsättningsgrad utan också inkomster.
utsatta för kränkande handlingar och känner sig mer
Sverige som världens mest jämställda land.
Enligt en rapport från  har lågutbildade
negativt behandlade i skolan. Forskare har pekat på
hur olika föreställningar om normalitet hos skolpersonalen tenderar att stämpla elever med utländsk
Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande
bakgrund som avvikare och därmed uppfattas som
av en könsmaktsordning. Arbetet måste
problem. Detta riskerar inte bara att innebära en
fortsatt ges en mer feministisk inriktning.
kränkande särbehandling av elever med utländsk
Det innebär att vi måste vara medvetna om
bakgrund. Det riskerar också att skapa en negativ
att kvinnor är underordnade och män är
självuppfattning hos eleverna själva om sin kapacitet
och förmåga.
Rapport Integration , Integrationsverket
invandrarmän genomgående högre inkomster
än högutbildade invandrarkvinnor.
är centrala för förståelsen av ojämlikhetens problem.
All jämlikhetspolitik måste innefatta kamp mot
klassklyftor. Men jämställdhetsdebatten har tydligt
• Jämställdhetskampen handlar i stor utsträckning om makt, att förändra köns-
överordnade. Vi behöver en vilja att förändra
maktsordningen i samhället. Integration
detta. Vi behöver se manligt och kvinnligt
Mångfald har handlat om olikheter. Vad
könsmönster som skapas utifrån uppfostran,
kan vi lära av jämställdhetskampen?
av makten?
• Hur kan vi arbeta tillsammans i hela arbe-
grupper i din kommun?
• Hur skapar vi förutsättningar för att öka
valdeltagandet bland personer med
• Vilka normer och värderingar bestämmer
och stänger ute i vårt parti?
tion/jämlikhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
och upprätthålls både på det personliga
planet och på det samhälleliga planet.
I Sverige har invandrade kvinnors syssel-
av faktorer inom produktionslivet, utan också av
Däremot råder stora skillnader i sysselsätt-
faktorer utanför denna. Åtgärder enbart mot klass-
ning mellan svenska kvinnor och invandrar-
Socialdemokratin växte fram som en folkrörelse och
orättvisor räcker därför inte för verklig jämlikhet.
kvinnor, mellan invandrarkvinnor och invan-
folkrörelsearbetet är alltjämt grunden för vårt poli-
drarmän och mellan invandrarkvinnor från
tiska arbete. Därför måste vi också ta till oss kraften
/ länder och invandrarkvinnor från
i det engagemang, som uttrycks av de nya folk-
utomeuropeiska länder. Graden av integra-
rörelser, som växer fram som en reaktion på orättvisor
och problem i dagens samhälle.
En förutsättning för att nå en jämställd ar-
tion på arbetsmarknaden bland invandrar-
//
betsmarknad och ett jämställt samhälle är att
kvinnor varierar beroende på var de är födda.
Tilltron till demokratin beror både av medborgarnas
vi aktivt arbetar med jämställdhetsfrågor
Utomeuropeiska invandrarkvinnor har
möjlighet till delaktighet i den och av dess hand-
på alla nivåer och på alla samhällsområden,
relativt sämre ställning på arbetsmarknaden
lingskraft, av politikens möjligheter att göra verklig-
från förskolan till arbetsplatsen, i sjuk- och
jämfört med andra grupper.
14
framkomlig väg för en jämlik fördelning
• Hur kan vi aktivt arbeta för ökad integra-
Arbetarrörelsens och
vårt partis ansvar
Partiprogrammet
• Är varvade listor och mångfaldsplaner en
invandrarbakgrund?
har kommit att handla om kultur.
som ”sociala konstruktioner”, det vill säga
visat att över- och underordning inte endast skapas
mönster.
främlingsfientlighet, rasism och homofobi?
• Har vi själva diskriminerande strukturer?
• Hur såg valdeltagandet ut hos olika
sättning ökat under de senaste fem åren.
Det kräver kamp också mot dessa andra ojämlikhets-
är organiserade i föreningslivet?
• Hur arbetar vårt parti mot diskriminering,
ABF, hela folkrörelsesverige?
DISKUTERA:
och politisk ideologi. Könsmönstren skapas
De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet
• Hur når vi socialdemokrater de som inte
tarrörelsen, med idrottsrörelsen, facken,
kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer
Jämställdhet
DISKUTERA:
het av fattade beslut.
Partiprogrammet
15
3374SOCrådslagIntegrat148x210
03-09-03
11.10
Sida 18
03-09-03
11.10
Sida 20
www.socialdemokraterna.se
3374SOCrådslagIntegrat148x210