Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Elevers motivation
Pupils motivation
Emma
Dagerstrand
Lärarexamen 270hp
Samhällsvetenskap och lärande
2009-01-14
Examinator: Andersson, Jan Anders
Handledare: Cederberg, Bengt
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka elevers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar
deras motivation med fokus på de samhällsorienterade ämnena, i relation till detta ställs även
frågan om lärare kan påverka motivationen.
Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning som behandlar vad motivation
är, där jag lyfter fram att varje enskild individ har en inre motivation men att motivationen
kan se olika ut. Detta ställs även i förhållande till de teorier som menar att motivationen är
antingen latent eller manifest.
I bakgrundsdelen tar jag även upp motivationsprocessen som berättar om hur motivationen
kan förändras och till detta beskriver jag hur man kan arbeta med motivationshöjande
arbetssätt för att utveckla motivationen.
Jag har intervjuat sex elever i årskurs 6 om deras syn på motivation, där förståelse och
glädje är två viktiga faktorer för att de ska känna motivation. Eleverna tycker att det är viktigt
att förstå betydelsen av kunskapen de lär sig i skolan, samt uppfatta denna som glädjefull och
förtrogen.
Nyckelord: förståelse, glädje, motivation, vilja, årskurs 6
I
Innehållsförteckning
Sammanfattning ........................................................................................................................ I
Innehållsförteckning ............................................................................................................... II
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
2. Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 2
3. Bakgrund............................................................................................................................... 3
3:1 Vad är motivation? ..................................................................................................... 3
3:2 Motivationsprocessen ................................................................................................. 5
3:3 Att arbeta med motivation .......................................................................................... 7
4. Metod och genomförande .................................................................................................. 10
4:1 Val av Metod ............................................................................................................ 10
4:2 Urval ......................................................................................................................... 11
4:3 Genomförande .......................................................................................................... 12
4:4 Bearbetning ............................................................................................................... 12
4:5 Studiens tillförlitlighet .............................................................................................. 12
4:6 Metoddiskussion ....................................................................................................... 14
5. Resultat ................................................................................................................................ 15
5:1 Förståelse .................................................................................................................. 15
5:2 Glädje och intresse .................................................................................................... 16
5:3 Trygghet och självförtroende .................................................................................... 17
5:4 Bedömning och betygsättning .................................................................................. 17
5:5 Föräldrar och kompisar ............................................................................................. 18
5:6 Läraren ...................................................................................................................... 19
6. Analys .................................................................................................................................. 20
6. 1 Förståelse ................................................................................................................ 20
6. 2 Glädje och intresse ................................................................................................... 21
6. 3 Trygghet och självförtroende ................................................................................... 21
6. 4 Bedömning och betygsättning ................................................................................. 22
6. 5 Föräldrar och kompisar ............................................................................................ 22
6. 6 Läraren ..................................................................................................................... 23
7. Slutsats och diskussion ....................................................................................................... 25
7:1 Slutsats ...................................................................................................................... 25
7:2 Diskussion................................................................................................................. 26
8. Referenslista ........................................................................................................................ 28
8:1 Tryckta källor............................................................................................................ 28
8:2 Elektroniska källor .................................................................................................... 28
9. Bilagor……………………………………………………………………………………. 29
II
1. Inledning
Visionen är att lärare ska motivera varje enskild elev till att arbeta, det är en tuff uppgift men
också en av de viktigaste. Som lärare måste man se möjligheterna före hinder och hela tiden
blicka framåt. Målet är att finna olika vägar för hur eleven finner glädje i skolarbetet, det finns
inga besvärliga elever, bara elever med besvär. Som lärare är det viktigt att förstå att
motivation inte alltid är en genuin egenskap hos alla elever därför blir lärarens uppgift att
försöka väcka och skapa motivation hos varje enskild elev.
Det vikigaste för att upprätta hålla motivation enligt författarna Anna Hedin och Lennart
Svensson är att eleven har viljan, kan förstå kunskapsstoffet samt kunna och skaffa sig
beredskap till att handla
Om eleverna förstår den kunskap de lär sig samt ser betydelsen av den, tror jag att vi kan
lyckas fånga de elever som inte finner det glädjefullt att gå till skolan. I läroplanen står det
även att skolan ska sträva efter att varje elev ” utvecklar nyfikenhet och lust att lära”.
(Lärarens handbok 2004 s.14). Med detta citat vill jag slutligen förklara vad min tanke med
detta arbete är. Jag vill titta på hur vi kan iaktta lusten till lärandet och vilka faktorer som
bidrar till lusten. Samt hur jag som lärare kan påverka nyfikenheten hos elever till att vilja
utvecklas i sitt lärande.
Arbetet är ett resultat av 6 elevers syn på motivation, det är elevernas åsikter om vad som
uppfattas som värdefull och glädjefull kunskap. Motivation är intressant därför att skolan har
som mål att alla elever ska klara av kunskapsmålen. Motivation är viktig egenskap, men den
är inte alltid självklar hos elever. Enligt Lpo 94 har skolan ett särskilt ansvar att hjälpa de
elever som har svårigheter att nå målen (Lpo 94 s.4). Därför är det viktigt att titta på vad det
är som motiverar elever till skolarbetet, och hur lärare kan skapa redskap för detta så att alla
elever kan uppnå målen i skolan.
1
2. Syfte och frågeställning
Målet med arbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar
deras motivation med fokus på de samhällsorienterade ämnena. Även hur kan lärare påverka
eleverna till att uppfatta skolan som rolig och framförallt hur eleverna ser på lärarnas förmåga
att skapa intresse och nyfikenhet?
1. Vilka faktorer bidrar till lusten av lärandet?
2. Vad tycker eleverna läraren kan göra för utvecklandet av elevernas motivation?
2
3. Bakgrund
I detta avsnitt kommer jag redogöra för ett antal teorier som beskriver hur motivation kan
komma till uttryck. Jag kommer även beskriva utvecklandet av motivationsprocessen samt
vilka faktorer som påverkar denna process. Jag förklara även för ett antal teorier som
beskriver hur man kan arbeta med motivation utifrån motivationshöjande arbetssätt.
3:1 Vad är motivation?
Motivation kan beskrivas som intresse, drivkraft, inspiration, lust och glädje. Motivation
förklaras i nationalencyklopedin som ” de faktorer hos individen som väcker, formar och
riktar beteendet mot olika mål”. (ww.ne.se).
Per Revstedt som skrivit boken Motivationsarbete förklarar för att motivation är något
meningsfullt genom följande:
Alla människor innerst inne är motiverade – strävan att leva ett meningsfullt liv finns hos alla.
(Revstedt 2002 s.43)
Revstedt förklarar att människan alltid innerst inne har en motivation, men att den kan komma
till olika uttryck. Detta klargör han genom en teori om motivation, som säger att människan
antingen är latent motiverad eller manifest motiverad. En mindre motivation kallas för latent
motivation och betyder att motivationen är vilande, det vill säga att individen för tillfället är
mindre motiverad (Revstedt 2002 s.44). Revstedt förklarar att latent motivation uppstår om de
destruktiva krafterna tar över de konstruktiva hos individen (Revstedt 2002 s. 44). Revstedts
teori grundar sig på att människan innerst inne är god och att det finns en positiv kärna hos
individen redan från födseln. Det destruktiva är något som skapats utifrån människans
samspel med andra människor och miljön, de konstruktiva krafterna beskrivs enligt Revstedt
som ”att människan strävar efter att vara god mot sig själv och andra”. (Revstedt 2002 s.20).
Detta fördjupar han inom tre specifika områden social, målinriktad och aktiv.
3
Jan Bärmark förklarar i sin bok Självförverkligandets psykologi om Abraham Harold
Maslows (1908 – 1970) behovsteorier. Maslow var en amerikansk psykolog och är mest känd
för behovshierarkin och illustrationen av trappan som belyser individens behov. Precis som
Revstedt poängterar, strävar människan efter att vara god mot sig själv och andra. Detta
menar Maslow först är möjligt då människan klättrar upp på det sista steget i enligt hans
behovstrappa. Det sista trappsteget är själförverkligandet. Vilket fyller individens egenskaper,
intuition, kreativitet, medkänsla och altruism (Bärmark 1985 s.153).
Bärmark skriver att människan då hon är självförverkligad upplever att hon har en mission
här i livet individen känner då en stark förmåga att vilja arbeta för sin egen skull och har då
lättare för att motivera sig(Bärmark 1985 s.154). Revstedt menar att motivationen är manifest
då individen känner strävan efter att vara god mot sig själv och andra och har en mission med
live , men om individen känner hopplöshet inför livet talar man istället om latent motivation.
Orsaken till latent motivation kan komma från personligheten eller bero på vilken
livssituation individen befinner sig i, enligt Revstedt kan smärtan som individen upplever
komma från nuet eller vara något som härstammar från personens förgångna (Revstedt 2002
s.47). Exempel på detta kan vara en traumatisk händelse från barndomen eller i det vuxna
livet, det är inte helt ovanligt att det är kombination av bådadera.
När vi kan se motivationen klart och tydligt utifrån individens handlingar, där de
konstruktiva krafterna istället dominerar brukar man tala om en manifest motivation.
För att individen ska uppnå manifest motivation, enligt Revsteds tolkning av Maslow,
måste de grundläggande behoven i behovstrappan vara uppfyllda.
Exempel på det första grundläggande behovet är mat enligt Maslow, Bärmark skriver att
eftersom behovet av mat är det första grundläggande behovet kommer detta behov påverka
individens perception och kognitiva processer (Bärmark 1985 s. 146). Bilden nedan följer en
illustration över Maslows behovsteori.
4
Jag ställer mig frågan vad som gör den manifesta motivationen, manifest?
Faktorer som påverkar individens motivation kan vara inre och yttre, Lundgren och Lökholm
definierar motivationen som ” de inre processer som aktiverar, guidar och bibehåller
beteenden (Lundgren och Lökholm 2006 s.45)”. Den inre motivationen är en näring som
individen hämtat från det inre känslomässiga planet, det betyder att människan gör saker för
att hon finner det glädjefullt och intressant. Yttre motivation är enligt Lundgren och Lökholm
tryck utifrån som kan påverka våra inre processer (Lundgren och Lökholm 2006 s.46).
Exempel på yttre motivation är lärare, föräldrar, vänner, idoler eller andra personer utifrån
som vi möter till vardags i vår omgivning, det är personer vars tankar och värderingar
påverkar individens tänkande och handlingar. Påtryckningarna utifrån kan både vara till det
positiva men likväl till det negativa för individen. Det finns exempel på när påtryckningarna
hjälper individen att utvecklas i positiv riktning. Det kan bland annat ses genom Maslows
tredje trappsteg, det tredje trappsteget i Bärmarks tolkning av Maslows behovstrappa är
behovet av samhörighet och kärlek. Detta trappsteg är en yttre motivation, enligt Bärmark
grundar sig Maslows motivationspsyklogi på hur den yttre miljön förvandlas till en inre
psykologisk miljö (Bärmark 1985 s.142).
3:2 Motivationsprocessen
Motivationen kan vara latent eller manifest, motivationen kan komma från vårt inre men
också vara påverkad av yttre faktorer. Carl Rogers (1902 -1987) även han var psykolog precis
som Maslow av den humanistiska skolan, han tolkar Maslows självförverkligandet som en
start på individens personliga värld. Henry Egidius som författat boken Pedagogik för 2000 –
talet skriver följande om Rogers syn på den självförverkligande individen:
Självförverkligandet bör, menade han, starta individens egen värld. Hos många människor är
denna inre värld splittrad och oklar i konturerna. Men om man lyckas skapa klarhet och
sammanhang i uppfattningen av sig själv och andra, blir man självständig och oberoende.
(Carl Rogers enl. Egidius 2003 s.52)
Individen föds inte med egenskapen att förstå klarhet och sammanhang i uppfattning av sig
själv och andra, individer föds inte till självständiga personer utan det är en
utvecklingsprocess som man måste arbeta med.
Vi vet redan att behovstrappan illustrerar denna relativt långa process och vilka inre samt
yttre faktorer som hjälper till, men den intressanta frågan för mig är hur individen lär sig att
förstå omgivningen för att utvecklas? Alla människor lär sig dagligen omedvetet kunskap utan
att reflektera över det, denna inlärning skulle man kunna benämna som ofrivillig, det vill säga
5
att vi lär oss saker omedvetet. Den inlärningspsykologiska skolan bedriver denna tes utifrån
två aspekter klassiskt betingning och operant betingning, Lundgren och Lökholm förklarar för
den klassiska betingningen genom följande:
I bland kan en melodi påminna oss om det förflutna och förändra vår känslomässiga status. Detta
är resultat av det som kallas för klassisk betingning. (Lundgren och Lökholm 2006 s.25)
Den klassiska betingning är en känsla som skapats av en upplevelse, det är en känsla som
ständigt kan återkomma och påminna oss om upplevelsen. Den operanta betingningen
förklarar för hur individen agerar efter känslan. Lundgren och Lökholm ger exempel på detta
genom följande utsaga:
Om man drar ett skämt för en kompis som bryter ut i ett gapskratt, kan man se skrattet som en
belöning. Denna positiva feedback ökar förmodligen chansen att man vid ett senare tillfälle
berättar skämtet för en annan person. (Lundgren och Lökholm 2006 s.27)
Genom denna utsaga försöker Lundgren och Lökholm förklara för hur ett konstruktivt och
destruktivt beteende alltid kan kopplas till konsekvenser (Lundgren och Lökholm 2006 s.28).
Det författarna menar är, att vi förmodligen inte visar ett återkommande beteende eller
handling om vi upplevt av tidigare erfarenheter att följden blir negativa reaktioner.
Det näst sista trappsteget kallas för Selft – esteem, och betyder självuppskattning enligt
Bärmarks tydning av Maslows detta trappsteg behandlar individens känslor av dominans och
innebär att individen får känslan av att vara respekterad av sig själv och andra (Bärmark 1985
s.147).
Man kan säga att individen ”tränar” upp sitt beteende i omgivningen och lär sig utifrån
klassisk betingning samt operant betingning om beteendet uppfattas som acceptabelt eller
inte. Utifrån känslorna av omgivningen upplever individen sig respekterad av sig själv och
andra eller inte. Om individen upplever sig respekterad som är det näst sista trappsteget kan
individen fortsätta sin väg upp mot det sista steget som är självförverkligandet Maslows
behovstrappa .
Birgitta Kullberg som författat boken Lust - och undervisnings- baserat lärande förklarar
också för hur viktigt det är att utvecklas och att omgivningen spelar en stor roll för denna
process.
Inlärningspsykologin i detta avseende tar endast hänsyn till stimuli och respons, därför har
den kognitiva skolan lagt fokus på uppfattningen. Det vi tolkar bearbetas av vår hjärna och
resultatet av uppfattningen påverkar vilken reaktion vi får. Inlärningspsykologin förklarar
detta med hjälp av attributioner. Attributioner är när man försöker finna en förklaring till
orsaken av en händelse författarna menar även att en händelse kan tolkas på lika många sätt
som det finns betraktare (Lundgren och Lökholm 2006 s.31). Människor utsätts hela tiden för
6
nya intryck och ibland kan det vara svårt att bearbeta alla nya intryck, detta kallas för inlärd
hjälplöshet, inlärd hjälplöshet är en teori utarbetad av den amerikanska psykologen Martin
Seligman. Syftet med teorin är att förklara varför individer upplever att de saknar kontroll
över sin livssituation. Seligmans teori förklarar för att individer som drabbats av inlärd
hjälplöshet har svårt att skilja på det egna agerandet och resulterat av dess handlingar. Enligt
författarna
finns
det
sex
symtom
som
visar
på
inlärd
hjälplöshet,
passivhet,
koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, ångest och bristande självtillit (Lundgren och
Lökholm 2006 s.32). Personer med inlärd hjälplöshet förklarar ofta sina ”misslyckanden” på
andra, förklaringarna kan enligt teorin vara interna, externa, stabila, instabil, globala och
specifika (Lundgren och Lökholm 2006 s.33).
Om en individ förklarar negativa händelser med hjälp av interna, instabila och globala
förklaringar är risken stor för att individen utvecklar känslor av inlärd hjälplöshet (Lundgren
och Lökholm 2006 s.33). En intern förklaring kallas det för när individen beskyller sitt
misslyckande på sig själv, en instabil förklaring innebär att individen tycker att misslyckandet
är en ren tillfällighet. Den globala förklaringen använder individen då den upplever allting
som hopplöst och att resultatet alltid blir dåligt. Det är viktigt att individen inte beskyller
omgivningen
av
sitt
misslyckande,
om
individen
gör
detta
utvecklas
inte
motivationsprocessen i en positiv riktning.
3:3 Att arbeta med motivation
Motivation är ett beteendemönster som kan ändras både negativt och positiv, Lundgren och
Lökholm menar att då förändringen går mot den positiva riktningen lämnar individen någon
form av destruktivt beteende för att övergå till ett mer konstruktivt dito (Lundgren och
Lökholm 2006 s.45). Individen kan genom motivationsarbete lämna ett destruktivt tänkande
och övergå till en manifest motivation där de konstruktiva krafterna är dominerande, det vill
säga visa tecken på sociala, målinriktade och aktiva egenskaper, vilka är betydelsefulla
egenskaper för att finna motivation. Precis som Maslow anser handlar det om att utvecklas
som individ, det är en långsam process men möjlig.
Många elever upplever negativa känslor i skolmiljön, enligt författarna, upplevelserna kan
vi förklara genom klassisk respektive operant betingning (Lundgren och Lökholm 2006 s.26).
Det kan uppstå situationer i skolvärlden som skapar negativa känslor hos eleven, de
negativa känslorna kommer att stanna hos eleven och påminna om att skolan är en
7
ångestväckande betingning. Lundgren och Lökholm skriver att detta är ett mönster som går att
bryta, det är ett krävande arbete men det är viktigt att skolan återskapar en trygg miljö för
eleverna (Lundgren och Lökholm 2006 s.27).
Enligt Anna Hedin och Lennart Svensson som har skrivit boken nycklar till kunskap kan
examinationen förknippas med blandade men oftast negativa känslor för eleverna, här kan
man säga att den inlärda hjälplösheten ofta kommer till uttryck . Lärare kan dock påverka
elevernas uppfattning om att examination ”inte är något farligt”, genom att arbeta med
examination som ett inlärningstillfälle istället för ett ” upp till bevis” tillfälle. Hedin och
Svensson skriver att examinerande uppgifter allt för ofta är skriftliga prov, ofta är
provuppgifter konstruerade på ett objektivt sätt, för att underlätta för läraren vid bedömning
(Hedin och Svensson 1997 s.124). Exempel på detta är när ytlig faktakunskap prioriteras före
förståelse, tillämpning och analys av elevernas kunskaper. Hedin och Svensson skriver att
eleverna ofta nöjer sig med att bara få reda på provpoängen (Hedin och Svensson 1997 s.125).
Dock har lärare som uppgift att bedöma elevernas kunskaper enligt Läroplanen för den
obligatoriska skolan 94, lärarna bedömer eleverna i olika ämnen utifrån kursplanens mål och
betygskriterier, oftast genom prov ( Lpo 94 s.16).
Belöningssystemet är ett system som vuxit fram ur betygssystemet, då föräldrarna
använder pengar som lockbete för att motivera sina barn till att arbeta hårdare i skolan för att
barnen ska få bra betyg. Enligt Lundgren och Lökholm är detta belöningssystem en riskfylld
metod, författarna anser att det kan bidra till att den inre motivationen förvandlas till en yttre
motivation (Lundgren och Lökholm 2006 s.47). Det kan förefalla att barnet tycker det är
roligt att arbeta hårt, vilket är en inre motivation. Om belöningssystemet överskrider en period
kan det hända att barnets inre motivation släcks ut och ersätts med den yttre motivationen
(Lundgren och Lökholm 2006 s.48).
8
Hedin och Svensson har även de åsikter om provkulturen, boken de författat lägger fokus på
hur man kan väcka elevers lust till att lära. Författarna har stiftat upp fyra stycken nycklar till
kunskap, vilja, förstå, kunna och handla, författarna menar att sättet att testa kunskap kan
upplevas både som lustbetonat och olustbetonat bland eleverna (Hedin och Svensson 1997
s.124).
När man arbetar med motivationshöjande metoder i skolan är det viktigt att försöka väcka
lusten hos eleverna precis som Hedin och Svensson menar. Kullberg förklarar vad som föder
lust utifrån pedagogen och filosofen Lev Vygotskij (1896 -1934) teori, han beskriver lusten
till lärandet genom följande ” Lusten är en motor som startar lärandeprocesser och sedan
håller dessa vid liv”. (Vygotskij enl. Kullberg 2004 s.30).
Vygotskij teori förklarar för att om inte lusten finns engagerar sig inte individen i samma
utsträckning som den gör vid glädje och lustkänsla, kullberg skriver också att om
engagemanget finns fungerar det som en motivation (Kullberg 2004 s.30). Jag undrar hur
man kan skapa engagemang hos elever? Enligt Lundgren och Lökholm finns det en avgörande
skillnad om eleven uppfattar situationen som möjlig att förändra, än om eleven däremot har
uppfattningen om att situationen är hopplös (Lundgren och Lökholm 2006 s.48). Om eleven
uppfattar situationen som hopplös kan detta skapar sämre självkänsla och påverkar skolarbetet
negativt.
Vilja till förändring uppstår enligt Lundgren genom diskrepansen, det vill säga att se
skillnaden mellan nuvarande beteende och önskat beteende och viljan till att förändra detta
(Lundgren och Lökholm 2006 s.48). Det är viktigt att läraren hjälper eleven med diskrepansen
för att motivera eleven till en beteendeförändring. Om läraren kan lyckas med detta är det
lättare att få elever engagerade. Hedin och Svensson tog även upp att det är viktigt att för
eleven att förstå kunskapen den lär sig, för att bibehålla motivationen (Hedin och Svensson
1997 s.124). Prov är exempel på när ytlig faktakunskap prioriteras före förståelse, tillämpning
och analys och kan bidra till att motivationen försämras. Att arbeta med motivation kan man
även göra genom att berömma eleverna, här är vi tillbaka till det som vi kallar för yttre
faktorer som Lundgren och Lökholm förklarar för är tryck utifrån som påverkar våra inre
processer (Lundgren och Lökholm 2006 s.46).
Att berömma är att påverka eleven till motivation men trots detta är det viktigt att läraren
berömmer elevers hårda arbete, enligt författarna har forskning konstaterat att beröm skall ges
på rätt sätt och vid rätt tillfälle för att åstadkomma önskad effekt (Lundgren och Lökholm
2006 s.49).
9
4. Metod och genomförande
I detta avsnitt kommer jag beskriva vilken metod jag valt till min undersökning.
Jag kommer också att beskriva undersökningsgruppen jag valt att intervjua och hur jag gick
tillväga i genomförandet av intervjun.
4:1 Val av Metod
Jag har valt att använda mig kvalitativa intervjuer, eftersom mitt syfte med undersökningen är
att få ett djup i respondenternas resonemang. Mina frågor kräver ofta följdfrågor, vilket man
inte kan ställa vid enkätundersökningar.
Alan Bryman förklarar syftet med intervjuer i boken samhällsvetenskapliga metoder genom
följande:
I en samhällvetenskaplig intervju är målet för intervjuaren att få fram information om exempelvis
hur respondenten själv och andra personer beter sig och vilka attityder, normer, värderingar och
åsikter de har. (Bryman 2002s.123)
Skolan är en plats för olika individer, och skildrar därför många elevers åsikter och
uppfattningar, jag är därför inte ute efter en korrekt sannaning utan vill få exempel på olika
perspektiv. En kvalitativ intervju lägger fokus på respondenternas uppfattningar och synsätt
vilket jag i min undersökning värderar högt. I en kvalitativ undersökning kan jag röra mig
relativt fritt i olika riktningar för att få ett helhetsintryck av respondentens, känslor och
upplevelser (Bryman 2002s.301). Eftersom jag valt att intervjua eleverna finns jag också på
plats tillsammans med dem, vilket gör att jag kan få ett bredare helhetsintryck av elevernas
uppfattningar och känslor.
Min kvalitativa intervju har jag valt att strukturera efter den så kallade semi-strukturerade
intervju. Bryman (Bryman 2002 s.301). Detta är en metod som ger utrymme för en flexibel
intervjuprocess eftersom intervjupersonerna har en stor frihet att utforma svaren på sig eget
sätt. Jag använder mig av en intervjuguide för att inte tappa fokus på min undersökning.
Intervjuguiden innehåller frågor utifrån det specifika tema jag valt att undersöka som är
10
motivation, dock kommer jag ge utrymme för följdfrågor. Tanken med flexibiliteten i detta är
att sträva efter en öppen och allmän diskussion som i bästa fall utmynnar till ett fylligare svar.
Att föra en intervju specifikt efter intervjumallen och utesluta följdfrågor begränsar syftet med
undersökningen, som i mitt fall är att få ett djup i svaren.
Bryman skriver också att detta inte är en metod som är förenlig med hur en kvalitativ
forskningsprocess ska genomföras ( Bryman 2002 s.305).
För att intervjuerna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att formulera intervjufrågor
eller teman som motsvarar undersökningens frågeställningar. Det är även viktigt att använda
ett begripligt språk som lämpar sig för intervjupersonerna och att inte ställa ledande frågor.
Därför har jag valt att formulera om mina frågor och diskutera de begrepp med eleverna
som de anser är svårbegripliga genom brainstorming. Då jag tog upp lusten till lärandet som
huvud begrepp och utifrån detta diskuterade vi tillsammans vad detta kunde vara exempel på.
4:2 Urval
Jag har valt att göra sex intervjuer med elever från en årskurs 6 eftersom min lärarkompetens
är inriktad till det åldersstadiet, intervjuerna kommer även att vara representativa från de två
olika könen det vill säga tre stycken tjejer och tre stycken killar. De intervjuade anmälde sig
frivilligt till intervjun, intresset var mycket stort i klassen därför lottade jag ut sex stycken
som fick komma till intervju. Eleverna jag har valt att intervjua bor i ett område på landet
cirka 11 kilometer utanför Helsingborgs innerstad. Enligt Helsingborgs områdesstatistik för
2007 är en klar majoritet av invånarna förvärvsarbetande och arbetslösheten är strax under 2
% i jämförelse med hela Helsingborg där procenten är 3.5%.
Området är därför ett av de områden i Helsingborg som har en relativ låg arbetslöshet i
jämförelse med andra bostadsområden som tillhör Helsingborgs stad. Invånarna är främst
sysselsatta inom tillverkningsindustrin, utbildningsväsendet och omsorgssektorn, det är dock
väldigt få som har universitet eller högskoleutbildning. Invånarnas ohälsotal ser statistiskt bra
ut i jämförelse med andra bostadsområden i Helsingborg (http://helsingborg.se/). Eleverna går
i årskurs 6 där det totala elevantalet är 29 stycken elever, många elever känner varandra väl då
de har gått tillsammans från årskurs ett. Det är en klass med flera studiemotiverade elever där
ambitionen är hög enligt klassföreståndaren, men det finns även de elever som har stora
svårigheter med skolan och får därför extra resurser i form av speciallärare. Klassen har dock
på senare tid haft det mycket turbulent då bland annat mobbning har blivit en del av vardagen
11
för många elever.
4:3 Genomförande
Eleverna fick inte ta del av intervjufrågorna innan intervjun, de hade enbart fått information
om att intervjun skulle handla om motivation och lusten till lärandet. Varje intervju utfördes
individuellt i ett avskilt klassrum tillsammans med mig och en diktafon och tog cirka 20 – 25
minuter per elev, jag använde mig av intervjuguide för att inte tappa fokus på frågeställningen
(Bryman 2002 s.304).
Jag ställde även spontana följdfrågor för att försöka utkristallisera svaren, vilket jag i
förväg hade bestämt mig för att tillåtas göra. Innan jag startade intervjun brainstormade jag
tillsammans med eleven utifrån ett blankt vitt papper där vi utgick från begreppet lusten till
lärande, detta blev en utgångspunkt till diskussion och på så sätt blev det också en naturlig
övergång till mina frågor. Eleverna fick individuellt med mig en vecka efter intervjun, ta del
av ett sammanfattande dokument jag skrivit ned utifrån varje enskild intervju, här fick jag och
eleverna tid till diskutera om jag hade fått en rättvis bild av deras åsikter. Då kom det även
upp feltolkningar från min sida men det fanns utrymme till att rätta till detta.
4:4 Bearbetning
Jag bearbetade intervjumaterialet samma dag, då jag lyssnade på bandet och skrev ner
intervjuerna ordagrant och citerande i ett dokument, efter detta sammanfattade jag intervjun
och skrev ner nyckelord som summerade elevens syn på lusten till lärandet. För att undvika
feltolkningar fick eleverna ta del av detta dokument, om jag behövde göra ändringar i
dokumentet gjorde jag detta på plats tillsammans med eleverna. Syftet med detta var att få en
tillförlitlig bild av elevernas åsikter och tankar. Jag plockade sedan ut det jag skrivit ned som
jag ansåg var relevant för min frågeställning i resultat och analysdelen av denna
undersökning, då jag kom fram till sex nyckelord som jag valde att använda som ledstolpar
för struktur i min resultatdel.
12
4:5 Studiens tillförlitlighet
Vid en kvalitativ intervju måste man anpassa begreppen reliabilitet och validitet, Bryman
beskriver två förslag till alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar.
Förslagen grundar sig på forskarna Lincoln och Guba studier, de två kriterier som forskarna
föreslår är trovärdighet och äkthet. Trovärdighets kriterierna bör innehålla fyra grunddrag som
motsvarar reliabilitet och validitet, de fyra kriterierna är tillförlitlighet, överförbarhet,
pålitlighet och en möjlighet till att styrka och konfirmeras ( Cuba och Lincoln enl Bryman
2002 s.258).
Trovärdighetskriteriet är alltid svårt att bedöma eftersom man inte vet om den man
intervjuar talar sanning eller säger det som den tror intervjuaren vill höra. Framförallt i mitt
fall där eleverna är bekanta för mig och jag för dem.
Överförbarhet motsvarar extern validitet och innebär huruvida överförbar studien är i
andra kontexter än i den tänkta eller vid ett senare tillfälle. Den studie jag har genomfört kan
mycket väl uppföljas eller jämföras med andra studier från andra skolor.
Pålitlighet motsvarar reliabiliteten inom kvantitativ forskning om innebär att materialet ska
säkerställas för att anses vara fullständig och pålitlig. Varje elev har fått tagit del av en
sammanfattning jag gjort av deras insats i intervjun. Detta för att undvika feltolkningar och
missförstånd, i syfte för att skapa en pålitlig helhetsbild.
Möjlighet till att styrka och konfirmeras innebär att det ska vara uppenbart att forskaren
inte medvetet låtit personliga värderingar eller sin teoretiska position påverka slutsatserna av
undersökningen. I Resultat och analysdelen har jag endast redogjort för elevernas åsikter och
analyserat detta till vad de övriga författarna anser om området motivation i teoridelen.
Autenticitet det vill säga äkthet i undersökningen syftar mest till hur intervjudeltagarna
kunnat påverka sin situation efter undersökningen förutom det första kriteriet som är Rättvis
bild. Som syftar till att förklara om undersökningen givit en rättvisbild av de olika åsikter och
uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats.
Min undersökning är en relativ liten undersökning som man inte kan dra generella
slutsatser utifrån. Jag kan inte konstatera att alla elever som går i årskurs 6 i Helsingborg
tycker och tänker precis som mina intervjudeltagare, men det finns allmänna likheter i svaren
till den teoridel jag redogjort för.
13
4:6 Metoddiskussion
Begreppet motivation är mycket diffust begrepp som innefattar en rad olika karaktärsdrag, för
att få ett bra resultat av intervjuerna krävdes det att jag omformulerade mina frågor och
använde mer bekanta begrepp för eleverna. Av erfarenhet vet jag att många elever inte förstår
innebörden av många begrepp vi vuxna använder oss av. Även om jag omformulerade
begreppet motivation till lusten att lära sig behövdes även detta och andra begrepp diskuteras .
Motivation är ett sådant exempel som dök upp under diskussionerna, därför valde jag att
brainstorma tillsammans med eleverna detta blev även en uppvärmning för mina kommande
frågor. Jag uppfattade att det var uppskattat av eleverna att få brainstorma begrep innan mina
intervjufrågor ställdes så att vi båda visste innebörden av de begrepp vi talade med. Jag
upplevde även att det stundvis var svårt att få fylliga svar, även om jag tillät mig att fråga
följdfrågor. Jag som intervjuare ville hålla en objektiv ställning och inte lägga mig i för
mycket i diskussionen, hade jag gjort det hade jag säkert fått fylligare svar.
14
5. Resultat
Mitt mål med studien är att undersöka hur elevers motivation kommer till uttryck och vilka
faktorer som påverkar elevernas lust till lärandet. I detta avsnitt presenterar jag resultatet av de
sex intervjuerna, jag har valt att skriva resultatet i sex kategorier som representerar hur
motivationen kommer till utryck och vad som påverkar eleverna till motivation utifrån svaren
i intervjuerna. De följande sex ledstolparna är som kom fram utifrån intervjuerna är förståelse,
glädje och intresse, trygghet och självförtroende, bedömning och betygsättning, föräldrar och
kompisar och läraren.
5:1 Förståelse
Viljan betraktas som viktigt för många av de intervjuade, eftersom viljan gör kunskapsstoffet
intressant. Alla de intervjuade eleverna ansåg sig inneha egenskapen vilja, En pojke berättade
att han inte blev motiverade om han inte hade någon vilja. Viljan fungerar som huvudmotorn
för kunskapsinhämtande enligt eleverna, vid enstaka tillfällen spelade viljan mindre roll om
kunskapsinhämtandet uppfattades vara svåruppfattat. Det vill säga att även om viljan är
huvudmotorn för bli motiverade till att arbeta, påverkas eleverna av andra faktorer som gör
eleverna mer eller mindre motiverade. Viljan påverkas ofta av förståelsen, nästan alla elever
ansåg det viktigt att förstå kunskapsstoffet för att vilja arbeta vidare. Eleverna beskriver hur
viktigt förståelsen är för ämnet enligt nedan:
Sitter man själv med läraren och dom kan förklara det, och om man kan det blir det roligare. Alltså
jag tycker inte ett ämne är roligt om jag inte förstår det. ( Pojke 1)
Det är bra att få hjälp att förstå uppgiften för att lösa den. Förstår jag inte det så blir det inte kul,
men jag vill förstå. (Pojke 1)
Om man inte förstår det är det inte roligt för då kan man ju inte det. (Flicka 2)
Det kom även fram att motgångar fungerar som en sporre att försöka ännu mer, eleverna
menade att motgångar fick dem att vilja arbeta mer med uppgiften istället för att se det som ett
misslyckande. Eleverna menade att glädjen av att klara svåra uppgifter är större än glädjen att
15
klara en uppgift snabbt och enkelt. Tre elever förklarar nedan för hur motgångar får dem att
arbeta hårdare.
Om jag inte klarat av något prov eller fått dåligt, så jobbar jag mer på det för att jag fått dåligt
resultat och så och då söker jag mer fakta. (Flicka 3)
Man känner sig bättre att göra en uppgift om den är svår än att inte göra den. (Flicka 1)
Motgångar är roliga för då försöker jag mer. (Pojke 2)
Viljan till kunskap var framträdande bland eleverna, de ansåg att det är bra att vara
”allmänbildad”, de ansåg även att kunskap är ett tecken på målmedvetenhet och ambition.
5:2 Glädje och intresse
Eleverna beskriver att motivationen främst syns genom glädje och intresse, glädjen anses vara
mycket betydelsefull för att orka arbeta i skolan enligt eleverna. De tycker att om ingen glädje
existerar lär de sig inget. Eleverna uttryckte det enligt följande:
Jag tror att ämnen är enklare om det är roliga för att man blir mer intresserad och jobba då extra
och då lär man sig mer och tycker det är roligare. (Pojke 3
Glädjen är viktigast till lärandet, om inte glädjen finns, lär man sig bara inget. (Pojke 2)
Om man inte förstår det är det inte roligt för då kan man ju inte det. (Flicka 3)
För att glädjen ska bestå är det viktigt att klassrumsmiljö, lärare och kompisar fungerar bra.
Eleverna tycker att en problemfylld dag i klassrummet påverkar glädjen och lusten till att
arbeta vidare, detta är en problematik som förekommer dagligen i klassrummet. Eleverna
känner att glädjen sviktar från timme till timme, en elev beskriver situationen som sådan att
de kan lära sig enormt mycket under 10minuter men också ingenting under en timme,
beroende på vilka omständigheter som råder i klassrumsmiljön.
Det framkom även att det var viktigt att trivas i klassen för att skapa sig ett intresse för att
lära sig mer, att det är en bra stämning bland elever, lärare och andra på skolan är viktigt anser
eleverna. Att känslor smittar är det ingen tvekan om, är en kompis glad blir man också själv
glad, är kompisen ledsen blir man själv också ledsen. So ämnena uppfattades inte som de
roligaste ämnena för någon av de intervjuade, de ansåg att det var ointressant eftersom det
inte är roligt med so. Den generella inställningen var att so inte är någon betydelsefull
kunskap, såsom matte, svenska och engelska är. Eleverna tyckte so ämnena var svåra därför
att det bland annat inte förstod betydelsen av att lära sig so
16
5:3 Trygghet och självförtroende
Även om en del ämnen eller ett ämnesområde i sig är ointressant och svårt är det viktigt att
inte ge upp, det är denna inställning som råder bland eleverna. Elevernas självförtroende
varierar från ämne till ämne, beroende på hur svårt de anser ämnet vara. Några anser sig vara
jätte duktiga och ambitiösa i skolan, detta beror ofta på hårt arbete, några andra anser sig vara
mindre duktiga men kämpar trots allt vidare. Även om kunskaper inom so ämnen räknas som
mindre betydelsefulla, är det viktigt att inte ge upp. Även om intresset är svagt för so, förstår
eleverna att de måste lära sig ämnet trots allt inte för att det är kul, intressant och
fascinerande, utanför att de måste lära sig! Så här uttrycker eleverna sina känslor för so:
Jag får försöka tycka det är kul ändå för annars blir det inte bra. Det är för betygen. (Pojke 2)
Jag försöker lära mig so för jag vill ha bra poäng. (Pojke 1)
Stundvis saknar eleverna trygghet i skolan, eftersom klassen är väldigt turbulent, enstaka
individer utgör en påtaglig rädsla för alla de intervjuade.
Det finns även vid vissa tillfällen grupper som påverkar elevernas trygghet, detta är yttre
påtryckningar som påverkar motivationen negativt hos eleverna. Grupperna utför ofta
mobbning eller startar bråk, vilket även detta utvecklar en rädsla för att gå till skolan.
Föräldrarna är av här stor betydelse för eleverna, föräldrarna ingiver trygghet tycker eleverna
eftersom föräldrarna alltid ställer upp när det händer något jobbigt i klassen.
Mamma säger i alla fall att jag ska gå till skolan och ha kul och stöttar mig då. (Flicka 3)
Föräldrarna pratar med varandra och försöker lösa bråk och problem som förekommer både
på fritiden och i skola, eleverna tycker det är väldigt tryggt att föräldrarna kommunicerar med
varandra och lärarna på skolan. Det är en trygghet för eleverna att vuxna vet vad som händer
och sker runt omkring skolvardagen.
5:4 Bedömning och betygsättning
Yttre faktorer som bedömning och betygsättning var väsentligt för varje elev, orsaken till att
eleverna ofta (med enstaka undantag) lär sig kunskap är för att få bra poäng på proven. Det
viktiga är att få högsta poäng på proven, inte att lära sig för att det är kul. Jag undrade varför
det är viktigt att få bra poäng på proven? Jag får då som svar att det beror på framtida studier,
årskurs 6 tolkas som ett förberedelseår inför högstadiet. Eleverna visar på mål inför
17
kommande studier, visionen för målen är att åstadkomma höga betyg för att få möjlighet att
arbeta med drömyrket i framtiden. Eleverna uppfattar betyg som otroligt viktigt, nedan följer
ett par tankar om betyg som kom upp under intervjuerna.
Om man inte hade fått betyg i skolan tror jag inte att man hade jobbat lika bra. ( Pojke 1)
Är man glad och positiv i skolan får man bra betyg och jobbar bra i skolan. (Flicka 2)
Jag försöker för jag vill ha bra betyg. (Pojke 2)
Jag har som mål att nå mvg jag har redan satt upp en gräns att jag ska ha full pott på proven.
(Flicka 2)
5:5 Föräldrar och kompisar
Kompisar fyller ingen vidare betydelse för skolarbetet tycker eleverna, de upplever att skolan
är en värld som inte ska kopplas till kompisar och fritid. Det diskuteras inte mycket om skolan
utanför skolgården enligt eleverna, eleverna umgås ofta med sina klasskamrater på fritiden
och ”skolsnacket” tar de på rasterna eller under lektionstid. När det är arbete under lektionstid
tycker eleverna att kamraterna är betydelsefulla.
Eleverna tycker det är bra när klasskamrater hjälper varandra och peppar varandra till att
fortsätta jobba hårt vid motgångar, den generella uppfattningen är att detta dock sker väldigt
sällan men att det hade varit bra om det sker oftare. Dels för att läraren inte alltid hinner
hjälpa alla, men också för att det visar att man är en ”bra kompis” som vill ställa upp och
hjälpa till.
För en del elever är föräldrarna viktiga som stöd för att stötta eleverna att gå till skolan
under ”jobbiga dagar”, eleverna definierade ”jobbiga dagar”, som de dagar då de är trötta eller
inte har någon lust att gå till skolan av olika anledningar. Ibland kan det bero på att de bråkat
med en eller flera klasskamrater. Eleverna nämner att det är viktigt att ha goda provresultat
och gott uppförande i skolan, eftersom detta betraktades vara viktigt för föräldrarna. En pojke
berättar att:
Det är roligt för föräldrarna när jag har högsta poäng på proven. (Pojke 1)
Det anses vara viktigt att göra föräldrarna glada och inte besvikna på prestationen i skolan.
Eleverna menar att det är inte bara provresultaten som är viktiga för föräldrarna, utan även
uppförandet.
18
5:6 Läraren
Läraren är mycket viktigt för hur eleverna uppfattar ämnena i skolan, anser eleverna. Alla
tycker att läraren spelar en stor roll för om ämnet uppfattas som tråkigt eller roligt. Något
anmärkningsvärt är att, när eleverna uppfattar ett ämne som lätt, tyckte de också ämnet är kul,
so uppfattas som svåra ämnen och därför också tråkiga. Eleverna ser det som meningslöst att
lära sig so om man inte förstår ämnet, eleverna kom med ett flertal exempel på hur lärare kan
göra so ämnena roligare och mer intressanta.
Det hade kunnat vara lite mer roliga arbeten kring det.. Kanske rita en bild och skriva något om
den. Typ en vikingabåt eller vikingasköld och skriva om det vad det e för nått o sånt. (Pojke 3)
Vet inte hur lärare kan få det roligare men jag tror att dom hade kunnat få det att bli roligare.
(Flicka 1)
Istället för att läsa kanske man göra mer övningar det hade fått mig att tycka det är roligare. (Flicka
2)
Läraren hade kunnat göra so ämnen roligare om läraren är ung också. Gamla lärare är trötta och
det märker man, det blir inte lika roligt då. (Flicka 3)
Ingen annan än lärarna hade kunnat få mig att tycka det är roligare. (Pojke 1)
Om so ämnena hade varit roliga, hade vi säkert lärt oss mer. (Pojke 2)
En allmän uppfattning är att läraren helt klart kan påverka eleverna till motivation, att få vara
med och bestämma det vill säga ha elevinflytande hade hjälpt eleverna enligt de själv att
uppfatta skolan och so som mycket roligare. Att svara på frågor, läsa i bok och göra prov gör
so ämnena tråkiga. Ett tips som kom fram under intervjuerna är att, att leva sig in i ämnet
genom t.ex. att göra en Eid al Fitr fest för klassen när ramadan är över. Eleverna anser att
läraren är en mycket viktig person för att vilja lära sig.
Läraren måste kunna mycket för att man ska lära sig tycker eleverna, läraren som person
kom också upp under intervjuerna. Det är viktigt att personkemin stämmer för att lusten ska
bibehållas, menar eleverna, är läraren trött, sliten och oengagerad tappar eleverna intresset för
att lära sig och tramset i klassen blir roligare än att lära sig ämneskunskap. Jag undrade om
detta är en generell uppfattning över tid, eller om det varierar från dag till dag? Enligt
eleverna är det olika från dag till dag, men det beror också på vilken lärare det är, en del lärare
är alltid oengagerade, andra är det bara ibland.
19
6. Analys
I denna analysdel kommer jag lyfta fram min problemfrågeställning och utifrån resultatet av
intervjuerna försöka problematisera mina frågor. Syftet med arbetet var att undersöka vad som
motiverar eleverna, jag ville även titta hur eleverna ser på lärarnas förmåga att skapa intresse
och nyfikenhet för ämnena.?
6. 1 Förståelse
Enligt eleverna är det viktigt att man förstår kunskapen man lär sig i skolan, om man inte
förstår den påverkar detta motivationen i negativ riktning. Om eleverna förstår kunskapen
växer det även fram en vilja att arbeta vidare och lära sig mer. Jag ville undersöka vilka
faktorer som bidrar till lust och motivation hos eleverna. Enligt undersökningen var förståelse
och vilja och glädje de främsta orsakerna till motivation. Anna Hedin och Lennart Svensson
skriver i sin bok om Nycklar till kunskap att vilja och förståelse är två viktiga faktorer som
påverkar elevernas vilja till lärande, det är viktigt att eleverna förstår vad, hur och varför de
lär sig kunskap i skolan.
Eleverna påpekade även att svåra uppgifter fick dem att arbeta hårdare, det vill säga att
svårbegripliga uppgifter får eleverna mer motiverade till att arbeta.
Lundgren och Lökholm skriver i boken Motivationshöjande samtal i skolan att om eleven
uppfattar situationen som hopplös leder det till sämre självkänsla hos eleven, vilket påverkar
skolarbetet i negativriktning. Enligt min undersökning och de elever jag har intervjuat
uppfattar de inte motgångar som något hopplöst, utan motgångar får här en motsatt effekt och
eleverna arbetar istället hårdare med . Det är viktigt att eleverna inte ger upp eller skyller på
omgivningen vid motgångar för då kan eleverna utveckla inlärd hjälplöshet. Om eleverna
utvecklar inlärd hjälplöshet drabbar detta motivationsprocessen enligt Lundgren och
Lökholm.
20
6. 2 Glädje och intresse
Utifrån intervjuerna kom jag också fram till att upplevelsen av glädje är mycket viktigt för
eleverna.
Glädjen är en inre motivation och innebär att individen gör saker och ting för att hon
upplever det lustbetonat och intressant för sitt eget intresse. Även om glädjen är en inre
motivation, påverkas denna av yttre faktorer, klassrumsmiljön fick här en stor betydelse för
eleverna, lärare och klasskamrater kan påverka glädjen både positivt och negativt enligt
eleverna. Att läraren skapar ett intresse för ämnet hos eleverna är också viktigt tycker
eleverna, nästan ingen av de intervjuade eleverna tycker att so är roligt och intressant.
Eftersom eleverna inte förstår meningen med att lära sig so.
Precis som Anna Hedin och Lennart Svensson skriver i sin bok, är det viktigt att eleverna
förstår vad, hur och varför de ska lära sig kunskap i skolan. Eleverna förstod anledningen till
varför det är viktigt att räkna matte och kunna tala engelska, eftersom de ofta möter
vardagssituationer som kräver kunskap inom dessa områden. Matte måste de räkna när de är
och handlar, och engelska är jätteviktigt att tala när de är ute och reser. Men so som behandlar
politik, kristendom och Gustav Vasa ligger inte eleverna lika nära till vardagen. När eleverna
lär sig so kunskap, är detta en påtryckning från den yttre miljön eftersom de upplever att det
lär sig so för att de måste, motivationen förvandlas här från det inre glädjefulla, till ett krav
från omgivningen som den yttre motivationsteorin förklarar för (Lundgren och Lökholm 2006
s.46).
6.3 Trygghet och självförtroende
Behovstrappan som illustrerar Maslows teorier behandlar trygghet, trygghet är det andra
trappsteget på vägen till en självförverkligad individ. Eleverna uppfattar inte trygghet som ett
självklart inslag i klassrummet eftersom klassen är turbulent, det är mycket mobbning och
konflikter som till och med utvecklats till slagsmål.
Upplevelserna kan vi förklara genom klassisk respektive operant betingning, vilka
förklarar att vi lär oss vårt beteende utifrån våra handlingar i samspel med omgivningen. Det
kan uppstå situationer i skolvärlden som skapar negativa känslor hos eleverna, i detta fall har
vi mobbning och vardagliga konflikter. De negativa känslorna kommer att stanna hos eleven
21
och påminna om att skolan är ångestväckande enligt Lundgren och Lökholm, men författarna
menar även att det är ett mönster som går att bryta och detta arbetar föräldrar och lärare med
ute på den skola som de intervjuade eleverna går på. Jag ville även undersöka vilka faktorer
som bidrar till lust och motivation, och enligt teorierna är trygghet mycket viktigt i detta
sammanhang. Tyvärr är det enligt eleverna väldigt otryggt att gå till skolan, här fyller dock
föräldrarna en viktig funktion där samarbetet mellan föräldrarna och skolan är ett viktigt
arbete för att skapa trygghet hos eleverna.
Självförtroendet är något som varierar från ämne till ämne enligt eleverna i min
undersökning, för att skapa ett självförtroende är det viktigt att eleverna känner sig
respekterade av andra människor. Maslow menar att detta är en förutsättning för att individen
ska nå målet som en självförverkligad människa, om individen arbetar med de konstruktiva
egenskaper som speglar en manifest motivation kan självförtroendet växa.
6. 4 Bedömning och betygsättning
Eleverna anser att de ofta lär sig ny kunskap för att få bra poäng på proven och även detta var
en anledning till att motivera sig i skolarbetet. Detta är en yttre motivation som får eleverna
att lära sig kunskap för att det är ett krav och inte för att det är lustbetonat, vilket jag ville i
min frågeställning ta reda på. Precis som Anna Hedin och Lennart Svensson skriver har
provkulturen fått en negativ effekt.
Istället för att lära sig kunskap för att eleverna tycker det är rolig lär de sig kunskap för att
det är ett krav, men samtidigt är eleverna mycket väl medvetna om att de lär sig kunskap för
sin egen skull, nämligen för att få ett bra yrke i framtiden. Bärmark skriver att människan då
hon är självförverkligad, upplever att hon har en mission här i livet, när människan upplever
att hon har en mission livet, i detta fall att eleverna vill vidareutbilda sig och få ett
representativt yrke får de en stark förmåga att arbeta hårt för att uppnå detta mål.
6. 5 Föräldrar och kompisar
Enligt eleverna har inte kompisarna någon större betydelse för skolarbetet, men teorin om
den yttre motivationen säger något helt annat. Yttre motivation är som jag nämnt tidigare
påtryckningar utifrån, från så väl lärare, föräldrar och kompisar. Även om eleverna inte
22
upplever att kompisarna påverkar dem i skolarbetet gör de det. Den inlärningspsykologiska
skolan förklarar för att vi ständigt utsätts för påverkan utifrån, utan att vi själva är medvetna
om det. Eleverna nämnde även som exempel att kompisarna i klassrummet påverkade glädjen
och eleverna tyckte själva att glädjen påverkade motivationen och lusten till lärandet.
Eleverna förstår att klasskamraterna påverkar skolarbetet, och är väl medvetna om att deras
beteende kan påverka andra personer. Eleverna tyckte att föräldrarna var viktiga som stöd för
deras skolarbete, dels för att föräldrarna samverkar med skolan för att förbättra skolklimatet,
men också för elevernas studieprestationer. Föräldrarna fyller en viktig funktion för att till en
viss del påverka sina barn att arbeta bra i skolan, men föräldrarna har även skapat
glädjekänslan hos barnet då de blir jättestolta när barnet får höga poäng på prov. Detta är en
yttre motivation och hjälper eleverna att utvecklas till självständiga individer med bra
självförtroende trots att prov uppfattas som en negativ yttre motivationsfaktor enligt Hedin
och Svensson. Eleverna kommer från en liten stadsdel utanför staden och arbetslösheten i
stadsdelen är relativt låg i jämförelse med andra stadsdelar, statistiken tyder på att
arbetsmoralen i området förmodligen är hög och det påverkar säkert eleverna till att arbeta
hårt i skolan. Lärare, kompisar, föräldrar och övriga individer påverkar eleverna till
motivation enligt teorierna. Även om eleverna inte uppfattar och märker av det inspireras de
av omgivningens åsikter.
6. 6 Läraren
En av mina frågor behandlar om läraren kan påverka eleverna till motivation och hur?
Eleverna anser i mina intervjuer att läraren har en stor betydelse för skolarbetet, om ett ämne
är lätt är det också kul enligt min undersökning. Lärarna påverkar eleverna om de uppfattar
ämnet som glädjefullt och meningsfullt.
Eleverna kom med ett flertal exempel på hur läraren kan göra ämnet mer lustbetonat, de
kom med förslag på fler praktiska övningar, framförallt i religion. Anna Hedin och Lennart
Svensson skriver att det är viktigt att sträva efter tillämpning som lärare, och det är precis
detta eleverna i mina intervjuer efterlängta, de tyckte även att lärarnas engagemang speglades
i deras pedagogiska roll. Något anmärkningsvärt är att ingen nämnde utvärdering som förslag
på förbättring eller att få mindre prov, de teorier jag redogjort för anser att detta är något av
det viktigaste att göra för att eleverna ska uppleva glädje och få intresse för skolarbetet.
23
Lundgren och Lökhom skriver även att det är viktigt att läraren berömmer elevernas
skolarbete (Lundgren och Lökholm 2006 s.49). Ingen av eleverna nämnde att lärarna gjorde
detta eller borde förbättras på att göra det.
24
7. Slutsats och diskussion
I denna avslutande del kommer jag presentera den slutsats jag kommit fram till utifrån min
undersökning. I den avslutande diskussionen kommer jag ta upp konstruktiv kritik riktad till
skolans arbete med motivation.
7:1 Slutsats
Syftet med min frågeställning var att titta närmare på de faktorer som bidrar till nyfikenheten
och motivationen hos eleverna för lärandet och hur lärare kan påverka motivationen hos varje
enskild elev. Med utgångspunkt från resultatet av intervjuerna kom jag fram till att förståelse
vilja, glädje och intresse, trygghet och självförtroende, bedömning och betygsättning,
föräldrar och kompisar samt läraren är de nyckelfaktorer som antingen bidrar till eller
påverkar motivationen och lusten till lärandet hos eleverna. Att tänka på utifrån mitt resultat
är att jag endast intervjuat en liten grupp elever då undersökningen inte generellt blir
representativt. Eleverna kommer från en stadsdel där man utifrån statistiken kan se att
arbetsmoralen förmodligen är hög, och jag tror att resultatet av min studie hade sett helt
annorlunda ut om jag gjort mina intervjuer i en stadsdel med annan socioekonomisk
bakgrund.
Förståelse och vilja verkar vara de faktorer som påverkar eleverna mest, eleverna anser att
det är jätte viktigt att förstå den kunskap de inhämtar precis som teorierna jag förklarat för
anser. Viljan växer naturligt fram ur en förståelse, men utan viljan till att lära sig bli det svårt
att motivera sig. Glädje och intresse är det som syns när eleverna finner det roligt att arbeta i
skolan, ser eleverna glädjen och nyttan av att lära sig mer blir intresset mer påtagligt.
Trygghet är framförallt enligt Maslow väldigt betydelsefullt för hur eleverna utvecklas till
självständiga och målmedvetna individer, detta har dock inte skolan lyckats återupprätta
eftersom flera av de intervjuade eleverna känner en otrygghet inför att gå till skolan.
Självförtroendet för elevernas arbetskraft är relativt hög, då de ser motgångar som utmaningar
och inte misslyckanden. Här tror jag föräldrar och andra i omgivningen påverkar eleverna,
25
med den höga arbetsmoral som existerar i den lilla stadsdelen. Utifrån detta tycker jag även
att jag se spår av manifest motivation då jag ser egenskaper av målmedvetenhet som
genomsyrar deras tankemönster, då eleverna visar tydliga planer för framtiden och riktar
blicken framåt i deras utbildning.
Bedömning och betygsättning hänger även här ihop med elevernas arbetsmoral, de är väl
medvetna om att sämre betyg är lika med inget åtråvärt arbete. Bedömningen har motiverat
eleverna främst i so ämnena, då de inte ser so som en nödvändig kunskap. Denna yttre faktor
har medfört att eleverna strävar och kämpar vidare med att lära sig so, trots att glädjen och
intresset genererar andra känslor.
Resultatet av undersökningen påvisar att det finns spår av både yttre och inre
motivationsfaktorer hos eleverna, men jag tolkar även att dessa faktorer påverkar varandra.
Jag har utifrån undersökningen även sett att läraren har en mycket stor betydelse för hur
motivationen vattnas ur eller blommar upp hos eleverna. Engagemanget hos läraren har en
avgörande roll för hur ämnet framställs för eleverna. Eleverna har även kommit med
önskemål om fler praktiska övningar och så som jag ser det är det viktigt att deras åsikter lyfts
fram i utformningen av undervisningen. Elevinflytande tycker jag här spelar en stor roll för
hur motivationen utvecklas hos eleverna, om eleverna får vara med och utforma
undervisningen tror jag att eleverna finner det mer glädjefullt och intressant.
7:2 Diskussion
Jag ser att både inre och yttre faktorer samspelar med varandra, en glädje kommer sällan
ensam utan kan även vara en påtryckning utifrån. Viljan att lära sig påverkas även av yttre
faktorer som föräldrar, kompisar och andra personer i individens omgivning. Det är sex olika
individer jag har intervjuat, det vill säga att jag har fått ett resultat utifrån sex olika aspekter.
Varje elevs enskilda uppfattning om motivation är viktig, eftersom min frågeställning även
behandlar hur läraren kan utveckla motivation. Det finns inget entydigt svar på vad som
generellt motiverar elever, utan alla elever uppfattar och arbetar med motivation på olika sätt.
Men jag har sett att förståelse och vilja är två framstående egenskaper som är återkommande
hos nästan alla de intervjuande.
Enligt eleverna spelar läraren en mycket stor roll för ämnets karaktär och uppbyggnad, ett
ämne kan uppfattas som väldigt enformigt och torftigt om läraren inte upphöjer det som annat.
Jag ser att eleverna gärna vill ha en klar motivering till varför det är viktigt att lära sig so
26
svenska, engelska och matematik uppfattas inte som lika abstrakta som so ämnets karaktär
gör. Eleverna tar upp ämnet som svårbegripligt de saknar även en motivation till varför det är
viktigt att lära sig so. Jag ställer mig kritisk till hur framför allt dessa lärare framställer
ämnena i klassrummet, lärare har kursplaner att arbeta efter detta innefattar strävans mål,
uppnående mål och betygskriterier för varje enskilt ämne.
Att lyfta fram detta i klassrummet och arbeta med målen tror jag är en metod som väcker
elevernas ögon för varför ämnena är viktiga att lära sig, att diskutera målen med eleverna och
medvetandegöra vilka kunskapskrav som ställs på eleverna tror jag hade hjälpt eleverna till
förståelse. I samband med detta kan även läraren skapa utrymme tillsammans med eleverna
för hur man kan arbeta efter målen, elevinflytande är något läraren skall ge utrymme för.
Utifrån det jag sett ute på vft är detta ingen självklarhet för lärarna, det finns en mängd andra
metoder som lärare kan använda sig av för att integrera examinationen i lärandeprocessen.
Genom att använda sådana metoder känns inte examinationen som ett tvång, det blir
istället integrerat i undervisning och fokus på höga prov poäng kanske kan ersättas med
glädjen att faktiska vilja lära sig ny kunskap för att det är roligt. Maslows sista steg på
behovstrappan är Self easteem som bland annat innebär att individen får en känsla av att vara
respekterad av andra detta tycker jag lärarna på skolan ska arbeta mer med. Här har skolan ett
otroligt ansvar att uppfylla, att inte glömma är att ett av skolans strävans mål i läroplanen
syftar till precis detta läroplanen skriver:
Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andras egenvärde. (Läroplanen enl Lärarens
handbok 2004 s. 13)
Resultatet av undersökningen speglar sex mycket motiverade elever, med undantag för
mindre motivation i so ämnen. Kan det bero på att lärarna inte arbetar med målen med
eleverna? Att förklara vad syftet är med målen och arbeta efter detta kanske är fundamentalt
för att eleverna ska bli mer motiverade i so? Andra ämnen uppfattas inte som lika abstrakt.
Det hade varit intressant att utveckla denna tes och titta närmre på huruvida lärare ger
utrymme för elevinflytande och om detta generellt påverkar elever till mer motivation eller
inte?
27
8. Referenslista
8:1 Tryckta källor
Bryman, Alan (2001): Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber.
Bärmark, Jan (1985): Självförverkligandets psykologi, Borås: Natur och Kultur.
Egidius, Henry (2003): Pedagogik för 2000 – talet, Stockholm: Natur och Kultur.
Hedin, Anna, Svensson, Lennart (red.) (1997): Nycklar till kunskap, Lund: Studentlitteratur.
Kullberg, Birgitta (2004): Lust och undervisningsbaserat lärande, Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Mikael, Lökholm, Kent (2006): Motivationshöjande samtal i skolan, Danmark:
Studentlitteratur.
Lärarförbundet, (2004): Lärarens handbok, Stockholm: Lärarförbundet.
Skolverket, (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94, Stockholm: utbildningsdepartementet.
Revstedt, P (2002): Motivationsarbete, Stockholm: Liber.
8:2 Elektroniska källor
19 november 18:40
http://helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=55721&epslanguage=SV
www.ne.se
28
9. Bilagor
I denna del finns frågorna till intervjudeltagarna, med undantag från följdfrågorna.
Ingång: Brainstorming på vitt papper om begreppet motivation där vi utgår från ” vad är
lusten till lärandet ?” . Vilka infallsvinklar kommer upp? Diskutera även vad eleverna
associerar till de begrepp som dyker upp under diskussionen så som vad är motivation .
Motivation - Lust till att lära sig ?
1. Anser du dig själv vara motiverad i skolarbetet?
Om inte svaret utvecklas
Om ja, varför - hur ?
Om nej, varför inte ?
2. Vilka personliga egenskaper (diskutera begrepp) anser du är viktiga hos dig för att
bevara lusten till lärandet?
3. Hur stöttar föräldrar och kompisar dig i ditt skolarbete?
4. Påverkas(diskutera begrepp) du i ditt skolarebete av klassrumsmiljön ( diskutera
begrepp, kompisar, ljudnivå, allmän trivsel i klassrummet)?
Om ja, på vilket sätt?
5. Hur motiverar du dig själv att ta dig an en uppgift som du uppfattar som svår i so?
6. Vad kan läraren göra för dig för att du ska tycka det är roligt att arbeta i skolan?
7. Kan läraren få arbetet och ämnena roligare i skolan?
8. Om du ska sätta in din motivation på en skala från 1-5, där 1 är inte alls motiverad till
5 där du är jätte motiverad i so var hamnar du då?
9. Vad är orsakerna till att du väljer att sätta x där?
10. Vad kan du göra för att sätta dig högre på denna skalan?
11. Kan läraren göra något för att sätta dig högre på skalan?
12. Är det något övrigt du vill ta upp?
29
