NOTISER
NOTISER
Atlantstör fångad på
Åland
Rekordfisknämnden har under det
senaste året godkänt nio nya rekord. På listan över finska rekord
från 2000-talet finns nu 76 fiskarter och sex kräftarter.
De nya rekorden är gös 14,09
kg, svartmunnad smörbult 0,168
kg och faren 1,124 kg, samt av
de små, mindre än hundra gram
vägande arterna flodnejonöga
4
CFF
Landsbygdsnäringarnas
besvärsnämnd dras in
Tapio Gustafsson/CFF
gösbjässe bland
rekordfiskarna
Lördagen den 1.2.2014 meddelade
yrkesfiskare Ben Henriksson till
Kotka Maretariums akvarist-dykare Petri Päivärinta att han fått
en vit-gul lake i sina nät i Abborforsviken i Lovisa. Laken, som vägde cirka ett kilo, hade inte skadats
i bragden och var i gott skick.
Nu lever fisken i samma bassäng
som Maretariets andra lakar och
siklöjor och kan beskådas av Maretariets besökare dagligen. Vanligtvis gömmer sig fisken i bakre
delarna av bassängen, men kommer alltid fram och visar sig nu
och då vid fönstret till det 5 000
liter stora akvariet.
Kaj Ådjers, Fiskeribyrån,
Ålands landskapsregering
Teuvo Tetri
(sötvatten) 23,5
cm, oxsimpa 14,7
cm, bäcknejonöga
16,9 cm, blåtobis 14
cm, bäckspigg 5,3
cm och slamkrabba
2,54 cm.
Rekordfisknämnden har också
beslutit att dela in
observationerna av
flodnejonögon i två
klasser: nejonögon
från havet och nejonögon från
sötvatten. Nejonögonen som lever i havet och stiger upp i floderna är klart större än sina släktingar i insjöarna.
Förutom de finska rekordfiskarna samlar rekordfisknämnden in
uppgifter om alla stora fiskar och
kräftor. Registret finns på adressen www.ahven.net/rekordfiskar.
Gul lake fångad i
abborrforsviken
orian Bondestam 50 år
Orian Bondestam fyllde 50 år den
8.4.2014.
På meritlistan ryms jobb inom
vilt- och fiskeriforskningen, som
avdelningschef vid Centralförbundet för Fiskerihushållning, jobb vid
statsrådets kansli, Finlands ständiga representation i Bryssel samt
vid Jord- och skogsbruksministeriet där Orian för tillfället innehar
tjänsten som konsultativ tjänsteman. Fiskeritidskrift gratulerar!
Fiskeritidskrift f ör Finland 2 • 2014
Landsbygdsnäringarnas
besvärsnämnd dras in i
september. Ändring i beslut
som hör till nämndens
behörighet ska härefter sökas
hos förvaltningsdomstolarna.
Tavastehus förvaltningsdomstol sköter sökande av
ändring i jordbruksfrågor
Norra Finlands förvaltningsdomstol behandlar
renskötsel och naturnäringar
samt i vissa frågor som avgörs
med stöd av skoltlagen.
Alla andra förvaltningsdomstolar kommer att behandla
frågor som gäller bland annat
jakt, fiske, växtskydd och i
myndighetsfrågor som hör till
Forststyrelsens beslutanderätt samt i frågor enligt lagen
om samfällda områden.
Ändring i beslut av statens
ämbetsverk på Åland söks
i fortsättningen hos Ålands
förvaltningsdomstol.
Jord- och skogsbruksministeriet
Fiskeritidskrift f ör Finland 2 • 2014
Maretariets gula lake fick i en publiktävling namnet Matikka Benriksson. Henriksson har också tidigare
haft konstiga fiskar i sina bragder, år 2005 fick han en havsnejonöga (Petromyzon marinus), en
art som är mycket ovanlig hos oss och egentligen hör hemma vid den portugisiska kusten.
Skrivelse
om skarvproblematiken
Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en
levande skärgård har
den 7 mars sänt en
skrivelse om skarvproblematiken till miljöministern och bett
om handräckning för
att klara av de problem Österbottens fiskarförbund önskar att det skulle vara möjligt
fiskerinäringen har med att pricka ägg som ett sätt att begränsa den skada som
mellanskarven orsakar.
mellanskarven.
De undertecknande
kräver att miljöministern ger nya
organisationerna anser att meldiektiv till NTM-centralerna om
lanskarven är en invasiv art i Finhur de ska hantera ansökningarna
land och att den borde bekämpas
om att reglera mellanskarvsbeenligt detta. Enklast skulle detta
stånden.
göras genom att överföra arten
Ifall miljöministeriet inte kan
till jaktbart vilt. Skarven jagas retillmötesgå de skadedrabbade bör
dan idag i stort antal i Sverige och
det upprättas ett ersättningssyMellaneuropa. De undertecknatem där skadorna för yrkesfisde organsiationerna anser också
ket, vattenägarna och ägarna av
att mellanskarvens tillväxt på de
strandtomter ersätts till fullo.
tätaste kolonierna bör regleras
genom äggprickning.
De undertecknade organisationerna ber om handräckning och
Österbottens Fiskarförbund
5
Tapio Gustafsson/CFF
Sedan början av 1990-talet har
tre störar fångats på Åland. Den
28 juli 2013 fångades den fjärde,
när fiskaren Ingvald Svensson
vittjade sina nät på södra Eckerö.
Fisken var 55 cm lång och vägde
720 g och den var dessutom
märkt. Fiskeribyrån fick tillgång till
fisken och tack vare märkningen
kunde vi utreda dess ursprung.
Rätt så ofta är det rysk stör
som påträffas hos oss (Acipenser
gueldenstaedti).
Men för att göra saken ännu
mer komplicerad framför en
del forskare nuförtiden att den
europeiska stören (Acipenser
sturio) inte är den stör som
förekommit i Östersjön
historiskt, utan vi har uttryckligen
haft atlantstör här (Acipenser
oxyrinchus). Det finns också
forskare som anser att europeiskoch atlantstör är underarter av en
och samma art.
Summa summarum, detta
är ändå veterligen det första
bekräftade fyndet av atlantstör
i Finland. Stören finns nu hos
Naturhistoriska Centralmuseet i
Helsingfors.
Petri Päivärinta/Maretarium
Kaj Ådjers
Märket var
kodat för Litauen.
Vid kontroll med
fiskerimyndigheter
där visade det sig
att man driver
ett projekt för
återetablering
av stör i floder
i Litauen. För
utplanteringen
använde man
sig av atlantstör
(Acipenser oxyrinchus)
med ursprung i Nordamerika.
Den 11 april 2012 satte man i
floden Sventoi ut 12 500 störar
varav 678 stycken var märkta med
yttre märken. En av dessa märkta
störar vandrade således till Åland
och blev fångad här. Man har inte
fått någon annan återfångst så
långt ifrån utplanteringsplatsen.
Störfångster dokumenteras
alltid nu och då i Finland, men
störarna artbestäms sällan.
