Q
Reviderat: 2017-07-14
Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling
Handlingsplan - Likabehandling
Barkarö Skolor
Datum juni 2008
Ansvariga Anette Hasth, Birgitta Kölborg, Anna Fredqvist, Anna Swärd
Nulägesbeskrivning
Vid samtal med kamratstödjare, elevråd och enskilda elever framgår det att mobbning nästan
inte finns. Andan är att man hjälper de som har det svårare i skolan. Det är en lugn skola och
alla känner varandra.
Vi har märkt att om det är stora grupper med många relationer krävs mycket resurs och tid
från oss vuxna.
Vi kan även se att trivselfaktorn på våra förskolor är hög.
Hur vi mäter resultatet på vårt arbete
Barkarö Skolas trivselenkät för elever.
PN enkät för förskolan/fritidshemmen; år 2 och år 5.
Utvecklingssamtal
Observationer
Elevrådets utvärdering
Kamratstödjarnas utvärdering
Resultat
Det har blivit fler vuxna ute på rasterna samt dubbla bussvakter. From höstterminen 08
kommer vi att ha rullande raster för eleverna vilket medför färre barn ute samtidigt.
Medarbetare - förskola, skola och fritids – har deltagit i fortbildning i Lions Quest.
Vi har fördjupat oss i värdegrunden och reviderat den gamla. Vilket kommer att innebära att
vi i höst startar upp skolans verksamhet med en förankring av värdegrunden hos eleverna som
en temavecka.
Vi skall i höst starta upp trygghetsgrupper i år 1, där föräldrar och elever deltar i små grupper
för att diskutera regler i klassrum, trygghet osv. Detta kommer att ske utifrån ett färdigt
koncept.
En inbjuden speciallärare kommer i höst att medverka på skolans föräldramöte och samtala
om samarbete föräldrar och skola. Detta har påbörjats redan på våra förskolor.
PN enkät 2008 barn förskola (PN= Pedagogiska nämnderna)
Jag trivs i förskolan
2,91 (3 gradig skala)
PN enkät 2008 föräldrar förskola (PN= Pedagogiska nämnderna)
Mitt barn trivs i förskolan
4,55 (5 gradig skala)
Mitt barn är tryggt i förskolan
4,58
Q
Reviderat: 2017-07-14
Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling
Mitt barns förskola har en likabehandlingsplan
45,1 % ja
Personalen arbetar aktivt för att inget barn skall behandlas illa
54,9% vet ej
90,2% ja
PN enkät 2008 elever år 2 (PN= Pedagogiska nämnderna)
Jag trivs i skolan
4,65 (5 gradig skala)
PN enkät 2008 föräldrar år 2 (PN= Pedagogiska nämnderna)
Mitt barn trivs i skolan
4,62 (5-gradig skala)
Mitt barn är tryggt i skolan
4,56
Har ditt barn mobbats i skolan senaste läsåret
Ja 4,3% Nej 78,3% Vet ej 15,2%
Har ditt barn utsatts för främlingsfientlighet
Ja 0,0% Nej 93,5% Vet ej 4,3%
Skolan har en likabehandlingsplan
Ja 52,2% Nej 0,0% Vet ej 45,7%
PN enkät 2008 elever år 5 (PN= Pedagogiska nämnderna)
Jag trivs i skolan
4,60 (5 gradig skala)
Jag är trygg i skolan
4,61
Har du blivit mobbad i skolan senaste läsåret
Ja 4,4% Nej 93,3% Ej svar 2,2%
Har elev sagt främlingsfientliga ord till dig
Ja 4,4%
Nej 91,1% Ej svar 4,4%
Min skola har en likabehandlingsplan
Ja 86,7% Nej 13,3% Ej svar: 0,0%
Vi pratar ofta om hur vi ska vara mot varandra
Ja 4,40 (5 gradig skala)
Personalen arbetar aktivt för att ingen ska behandlas
illa
Ja 4,56 (5 gradig skala)
PN enkät 2008 föräldrar år 5 (PN= Pedagogiska nämnderna)
Mitt barn trivs i skolan
4,53 (5 gradig skala)
Mitt barn är tryggt i skolan
4,64
Har ditt barn mobbats i skolan senaste läsåret
Ja 6,4% Nej 93,6% Vet ej 0,0%
Har ditt barn utsatts för främlingsfientliga ord
Ja 0,0% Nej 97,9% Vet ej 2,1%
Skolan har en likabehandlingsplan
Ja 48,9% Nej 0,0%
Vet ej 51,1%
Målsättning
Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Barkarö Skola.
Vi vill att Alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga.
Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling (se bilaga Definition).
Åtgärder för måluppfyllelse
Vi vuxna på skolan är goda förebilder.
Vi lär barnen lyssna: vuxna – barn, barn – barn, barn – vuxna
Vi arbetar med Charlie, Lion´s Quest – materialet ”Tillsammans” (värderings- och
samarbetsövningar), massage eller motsvarande regelbundet.
Vi fokuserar på det positiva i barnens handling eller prestation.
Q
Reviderat: 2017-07-14
Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling
Vi låter barnen regelbundet framträda för varandra och andra t.ex. Björken- och
Ekenmöten. Där får också barnen lära sig att vara en god publik.
Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut.
Vi hjälper barnen att lösa konflikter om det behövs. Vi lär barnen att säga/göra förlåt
och att förlåta.
Vi vuxna bjuder på oss själva och vågar göra bort oss. Genom det vill vi visa barnen
att det är okej att det kan få bli fel ibland.
Vi informerar regelbundet om verksamheten och tar alltid kontakt då vi bedömer att
något viktigt har hänt.
Vi uppmuntrar lek som leder till social kompetens.
Vi uppmuntrar föräldrabesök.
Värdegrund
Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen, datum
november 2008
Förbättringar till nästa handlingsplan
Genusutbildning för personal.
Tydligare information till föräldrar om vår arbetsgång om misstänkt mobbning.
Låta värdegrunden bli ett mer levande dokument. Arbeta aktivt med värdegrunden vid
varje läsårsstart.
Vidareutveckla likabehandlingsplanen – alla skall vara delaktiga.
Informera om hemsidan regelbundet till föräldrar. Där finns bla vår
Likabehandlingsplan.
Vid terminens start skicka hem Likabehandlingsplanen med eleverna.
Definition
Kränkande behandling kan handla om allt från enskilda kränkningar till mobbning och
trakasserier med olika förtecken, som till exempel kön, sexuell läggning, funktionshinder,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde.
Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner
sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det mobbning.
Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativ
handling från en eller flera andra individer.
Q
Reviderat: 2017-07-14
Filnamn: Handlingsplan - Likabehandling
Kränkningar kan vara:
fysiska – t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar, knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar,
suckar, miner, gester.
verbala – t.ex. att bli hotad, retad, svordomar, fula ord.
psykosociala – t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, nonchalans mot
gemensamma regler.
text- och bild – t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn, spridning på
Internet.
Mobbning – förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan
den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering – är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling
av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering
används som begrepp där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt
upplevs som kränkande.
Sexuella trakasserier – avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism – bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (som gör att vissa anses
mindre värda och därmed legitimt att förtrycka).
Främlingsfientlighet – avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga typiska drag.
Homofobi – avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller
bisexuella personer.
