Likabehandlingsplan

LILLESTADSKOLAN
Likabehandlingsplan
Skollagens 1 kap § 2 tredje stycket fastslås att ”Verksamheten i skolan ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som
verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt
för vår gemensamma miljö”.
”Varje enhet vidtar åtgärder för att motverka mobbning, rasism och annan kränkande
särbehandling.” (Ur Växjö kommuns skolplan)
Skolans uppdrag att motverka kränkande behandling är tydlig, det ingår som en del i
ett större demokratiskt uppdrag. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att
hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: fysiska,
verbala, psykosociala eller text- och bildburna.
Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar
Kränkning – gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkning är ett uttryck för makt och
förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller
flera. En kränkning kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller vara systematisk och
återkommande.
Mobbning – När en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid
utsätter en eller flera andra individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar
och/eller uteslutning. Enstaka händelser är inte mobbning.
Diskriminering – Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer tillhörande olika grupper såsom kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder, annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Rasism – Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som
”en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att
det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in
dessa i mer eller mindre värda”. Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar
sig som en mer värdig ras anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera de
andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper. (Myndigheten för
skolutveckling)
Sexuella trakasserier – Kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, vilket kan
innebära allt ifrån tafsningar och blottning till glåpord och ryktesspridning.
1(5)
Främlingsfientlighet – Känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla och
okunskap inför eller hat gentemot andra etniska grupper.
Homofobi – Kränkningar som anknyter till en persons homo- bi- eller transsexuella
läggning och speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella.
Homofobi kan uttryckas både fysiskt och verbalt, till exempel i nedsättande
kommentarer, hot eller våld.
Uppföljning av förra läsårets insatser – vad gjorde vi läsåret 2012-2013?
 STAM-teamet har arbetat med följande under förra läsåret:
- Teamet presenterade sig för alla klasser vid läsårsstarten och
berättade om sin verksamhet.
- STAM-teamet presenterar sig och sin verksamhet på höstterminens
första föräldramöte.
- En trivselenkät genomfördes i februari 2013. En enkät till årets sexor
har gjorts där de får utvärdera sina år på Lillestadskolan och STAMteamets arbete.
- Teamets arbete och metod presenterades för föräldraföreningen på
deras första möte på höstterminen.
- Under läsåret har man arbetat med 6 ärenden som alla har klarats upp.
- Teamet ordnade en STAM-teams dag i september 2012. Syftet är att
förebygga mobbning och kränkningar. Alla elever på skolan delas in i
blandade grupper och genomför olika samarbetsövningar samt deltar i
föreläsningar. En STAM-teamsdag ska ordnas i början av höstterminen
varje år.
- STAM-teamet har monterat upp en postlåda för anonyma anmälningar
om mobbning och kränkningar. Detta gör vi pga att en del av de
kränkningar som förekommer aldrig kommer oss vuxna till del. Vi tar
även dessa anmälningar på allvar och kollar upp dem alla.
- Ett STAM-träd är uppsatt på flera ställen där foton på dem i STAMteamet finns uppsatta.
Kartläggning
 Studiemiljö – Vöfab håller just nu på att genomföra sin tillgänglighetsplan som
innebär att tillgängligheten i lokalerna ska öka för barn och vuxna med
funktionshinder. Man har tittat på toaletter, belysning och ramper mm.
Vi ser också över klassrumsmiljön för eleverna, tex hur placeringar i
klassrummet ser ut.
 Kommunikation – planen måste bli känd för alla, elever, lärare och
vårdnadshavare. Vårdnadshavare med annat modersmål ska kunna ta del av
planen. Vi har ännu inte någon översättning av planen till annat språk än
svenska.
 Kompetensutveckling – Det behövs utbildning för all personal om elever med
annan kulturell bakgrund, om deras speciella situation. Vi behöver också
utbildning i jämställdhet och värdegrundsfrågor.
 Rekrytering – vi tar emot alla elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning, funktionshinder och social status.
 Antagning – då ny personal rekryteras ser vi till kompetens och behörighet
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.
 Introduktion – alla nya elever och personal ska få information om
likabehandlingsplanen/arbetet. Vårdnadshavare ska få ett bra bemötande
oavsett kön och oavsett språkkunskaper.
2(5)


Praktik – elever på praktik omfattas också av diskrimineringsskyddet. Ansvaret
delas av skolan och praktikplatsen.
Undervisning – ska bedrivas på ett sätt som beaktar diskrimineringsgrunderna.
Målsättning för läsåret 2013-2014.
Målet är att helt förhindra kränkningar på Lillestadskolan.
Målkriterier:
 all personal blir ständigt uppdaterad och informerad om jämställdhet och
värdegrund.
 alla kommer till skolan och känner sig trygga och respekterade
 eventuell förekomst av kränkning upptäcks och åtgärdas tidigt
Förebyggande arbete - Metoder
Alla har ett eget ansvar!








Klassråden diskuterar arbetsmiljö, stämning och samtalar kring begreppet
kränkningar. Protokollet sparas hos respektive klass. Det är angeläget att
pedagoger talar om att barn och elever aldrig ska acceptera att de blir
mobbade eller utsatta för annan kränkning utan att omgående tala om det för
personal på skolan.
Varje klass arbetar med veckans kompis, veckans ros eller något dylikt, under
läsåret 2013-2014. Vi får då en bra diskussion om vad en riktig kompis är för
något.
All personal på enheten har skyldighet att rapportera misstanke om eller
tendens till kränkning mellan elever eller mellan elever och personal. Rektor
ansvarar för att det inträffade dokumenteras.
Diskussioner om etik och värdegrundsfrågor förs regelbundet.
Elevernas föräldrar ska vara delaktiga i vad som händer och ha en dialog med
skolan.
Kontinuerlig fortbildning för personal och elever.
Trivselenkät genomförs med alla elever minst en gång per läsår.
En sk trygghetsvandring genomförs med elevrådet en gång per läsår.
Skolans uppgift




Elevärenden lyfts i arbetslagen, vilket bidrar till att skapa en aktuell bild av
situationen på skolan.
Skolan handikappanpassas
Personal/rastfaddrar finns i korridorerna eller på skolgården och andra
elevutrymmen där eleverna vistas
Fadderverksamhet och annan samverkan mellan olika skolformer och olika
årskurser, finns på skolan.
Arbete med etik och värdegrundsfrågor
Konferenstid och studiedagar avsätts för diskussion och utbildning inom etik och
värdegrundsfrågor för personal.
3(5)
Information till föräldrar
Varje hösttermin har skolan föräldramöte i samtliga årskurser. Vid detta tillfälle ges
information om skolans handlingsplan mot kränkande behandling samt om skolans
STAM - ( Stoppa All Mobbning ) team. Föräldraföreningen informeras av skolan om
planen.
Arbetsklimat
Ingen elev ska behöva uppleva sig bortvald av kamrater i en undervisningssituation,
på raster eller fritids. Personalen ska därför verka för att alla elever i respektive grupp
ska kunna arbeta med olika kamrater för att de bättre ska lära känna varandra och
därmed stärka gruppkänslan. Detta kan exempelvis göras genom medveten
placering av elever och sammansättning av arbetsgrupper.
Personal
Personal ska vara speciellt uppmärksam på elever som av en eller annan anledning
inte mår bra och vidta åtgärder i enlighet med likabehandlingsplanen. I
elevgrupperna resonerar lärarna kontinuerligt med sina elever om relationer och
klimatet i gruppen. Till sin hjälp kan läraren ha olika arbetsmaterial såsom ”sympati”,
”Hemly”, ”vara vänner”, ”värsta/bästa vänner” och ”hej kompis! bygga vänskap i
klass”.
Skolsköterskan träffar alla elever enskilt i åk 4 och 6. En enkät har besvarats av
eleven och det är den man utgår ifrån vid samtalet. Samtalet rör sig om hur eleven
mår, hur de trivs och hur relationerna i klassen ser ut mm.
I förskoleklassen samtalar skolsköterskan med elev och förälder om relationer och
hur de trivs.
Enkät och information till elever
En representant från STAM-teamet besöker varje klass och genomför en trivselenkät
om den psykosociala miljön. Eleverna informeras vid detta tillfälle om STAM-teamet
samt om det förebyggande arbetet mot kränkningar.
Enkätsvaren bearbetas och följs upp av STAM-teamet.
Akut hantering av mobbning och annan kränkande behandling

Den som upptäcker att en elev är mobbad, kontaktar den mobbades
klasslärare, STAM teamet eller någon annan vuxen på skolan, som i sin tur
kontaktar elevens lärare. Upptäckare kan vara elever och vuxna i skolan, men
även föräldrar.
 Kontakt skall tas med skolans STAM-team. Stamteamet tar hand om ärendet
och följer sin arbetsplan där samtal med den mobbade, mobbaren och bådas
föräldrar ingår. Samtal fortsätter till dess man bedömer att mobbningen
upphört.
Hantering då vuxna kränker elever



Om en elev blir kränkt av vuxen kan eleven ta kontakt med skyddsombud,
skolsköterska eller annan personal som för ärendet vidare till skolledningen.
Skolledningen informeras och har samtal med eleven för sig och därefter den
vuxne för sig och tar reda på fakta om situationen.
Skolledningen tar kontakt med elevens vårdnadshavare och informerar om
den uppkomna situationen.
4(5)


Skolledningen har samtal med den vuxne som kränkt eleven och informerar
om det oacceptabla beteendet. Rektor dokumenterar händelsen.
Vid upprepad eller grov förseelse anmäler rektor den vuxne till Skol- och
barnomsorgsförvaltningen.
Hantering då elever kränker vuxna





Om en vuxen blir kränkt av elev, tas kontakt med elevens klasslärare och
föräldrar.
Skolledningen informeras och har samtal med den vuxne för sig och eleven
för sig och tar reda på fakta om situationen.
Skolledningen tar kontakt med elevens vårdnadshavare och informerar om
den uppkomna situationen.
Skolledningen har samtal med eleven som kränkt den vuxne och informerar
om det oacceptabla beteendet. Rektor dokumenterar händelsen.
Vid upprepad eller grov förseelse anmäler rektorn till skyddsombudet.
Hantering då vuxen kränker vuxen




Den kränkte kontaktar skyddsombud eller rektor
Rektor samtalar med den kränkte. Vid behov är skyddsombud/facklig
representant med.
Rektor samtalar med den person som kränker.
Vid upprepad eller grov förseelse tas kontakt med Skol- och
barnomsorgsförvaltningen
Likabehandlingsplanen
Uppföljning av åtgärder sker löpande och utvärdering av planen görs årligen på en
studiedag. Revidering görs när behov föreligger. Revidering utförd 2013-08-12.
5(5)