Plan mot kränkande behandling för

Plan mot kränkande behandling för
Landvetterskolans grundskola F-3
och fritidsverksamhet.
​
Läsåret 2016-2017
1
Inledning
Bestämmelser i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att
varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns
lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling.
Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som
årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja
likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet.
Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 § ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de
planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Skollagen (2010:800), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
(SKOLFS 2010:37), Skolverkets allmänna råd ”Arbete mot diskriminering och kränkande
behandling” (2012) samt material från Skolverkets hemsida har använts som stöd och
underlag för att formulera denna plan.
Mål och vision för Härryda Kommun
I Härryda kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och
respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i
någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda
kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt
förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero.
Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till
förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social
gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka
rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom
livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden
som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod
och självkänsla.
Ställningstagande på Landvetterskolan
På Landvetterskolan vill vi att alla ska bry sig om och respektera varandra, visa förståelse för
varandras olikheter och få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga. Alla
som arbetar på Landvetterskolan fördömer och agerar kraftfullt mot alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
2
Landvetterskolans prioriterade mål
På Landvetterskolan arbetar vi för:
➢ Goda möten.
➢ Delaktighet, gemenskap och studiero.
➢ Lärande som rustar eleverna för framtiden
➢ Nära samverkan mellan skola och hem
➢ Ansvarstagande för miljön.
Målet med vårt arbete mot kränkande behandling är att:
➢ Alla elever ska känna sig trygga och respekterade på skolan.
➢ Alla har lika värde och våra olikheter är en styrka.
➢ All personal på skolan har handlingskraft och kunskaper för att bedriva ett
målmedvetet arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
➢ Landvetterskolan är en skola utan kränkningar.
Till dig som elev
Vi vill att du som är elev på Landvetterskolan skall trivas på skolan. Du ska känna dig trygg
och säker under skoltid, på raster och på din fritid.
Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling eller mobbning, vill vi att
du omedelbart kontaktar någon i personalen som du känner förtroende för. Detta gäller också
dig som känner någon som är utsatt. Du kan också berätta hemma för dina föräldrar, som i sin
tur kan ta kontakt med skolan.
Till dig som vårdnadshavare/förälder
Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts/utsätter andra barn för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling önskar vi på skolan att du som förälder tar kontakt
med ditt barns lärare/mentor eller rektor så att vi kan lösa situationen tillsammans. Vårt
samarbete är viktigt.
Skolan avslöjar inte varifrån de fått informationen och utreder skyndsamt. Skolan har rutiner
för att hantera diskriminering och kränkande behandling och kommer att kontakta hemmet om
något särskilt har hänt.
Katrin Frilén Hyddén
Rektor Landvetterskolan F-3
3
Innehåll
Inledning
2
Mål och vision för Härryda Kommun
2
Ställningstagande på Landvetterskolan
2
Målet med vårt arbete mot kränkande behandling är att:
3
Till dig som elev
3
Till dig som vårdnadshavare/förälder
3
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsteamet
5
5
Ansvarsfördelning
6
Rektors ansvarar för att:
6
Klasslärare/mentor/arbetslag ansvarar för att:
7
Eleverna har uppdraget att:
7
Likabehandlingsplanen förankras, följs upp och utvärderas
7
Skolans organisation
8
Utvärdering av förra läsårets mål och åtgärder 15/16
8
Kartläggning
9
Nulägesanalys 2016-2017
10
Mål för läsåret 2016-2017 utifrån kartläggningen
10
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
11
Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
11
Främjande mål för att utveckla en trygg skola för alla
12
Förebyggande arbete för trivsel
14
Utvärdering
17
Dokumentation
17
Styrdokument
18
Skollagen (2010:800)
18
Diskrimineringslagen
18
FN:s barnkonvention
18
Skolverkets allmänna råd ”Arbete mot diskriminering och kränkande behandling” (2012).
19
Definition av begreppen
19
Förhållningssätt som rastvärd
21
Ordningsregler 2016-2017
22
4
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
➢ Alla på skolan som ser eller hör något som uppfattas som diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling ska omedelbart berätta det för en vuxen på skolan.
➢ Elevärenden som rör någon form att diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling ska utredas skyndsamt, påbörjas samma dag och rektor ska informeras.
➢ Vårdnadshavare kontaktas.
➢ Rektor och personer ur trygghetsteamet återkopplar till klasslärare/mentor och övriga
undervisande lärare.
➢ Utredningen ska innehålla en allsidig kartläggning av vad som hänt och omfatta både
den som blivit utsatt samt den/de som utövat kränkningen.
➢ Rektor har ansvar att en handlingsplan upprättas vid behov.
➢ Allt arbete ska dokumenteras av de pedagoger som arbetat med ärendet.
➢ Alla insatser ska följas upp av de pedagoger som arbetat med ärendet.
Trygghetsteamet
På Landvetterskolan tar vi starkt avstånd från alla tendenser till kränkningar. Skolans
trygghetsteam består av rektor, pedagoger för de olika verksamheterna och skolans
socialpedagog. Skolsköterska och kurator kallas in beroende av ärende. Rektor ansvarar för
att handlingsplanen omarbetas under höstterminen.
Trygghetsteamet agerar vid misstanke om kränkande behandling mellan elever.
Trygghetsteamet informerar tillsammans med elevernas mentorer regelbundet elever,
vårdnadshavare/föräldrar och övrig personal om begreppet kränkande behandling, skolans
avståndstagande mot kränkande behandlingar samt åtgärder mot dessa. Detta för att skapa ett
levande dokument av skolans handlingsplan. Detta görs även på brukarråd och föräldramöten.
Trygghetsteamet samlar via enkät en gång per läsår elevers uppfattning om trygghet och
trivsel på skolan.
Trygghetsteamet uppmanar all personal och alla elever att vara observanta på vardagliga
händelser som kan leda till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Trygghetsteamet är stöd för elev och pedagog i pågående kränkningsärenden
5
Vart ska man vända sig?
Den som blivit utsatt för eller som upptäcker att någon annan blivit utsatt för någon form av
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling eller har frågor om
likabehandlingsplanen vänder sig till:
Klasslärare/mentor
Rektor åk F-3, Katrin Frilén-Hyddén
Rektor åk 4-6, Susanne Lorenzatti
Rektor åk 7-9, Frans Stjerna
Kurator, Elin Åkerlund (åk F-3)
Kurator, Mette Grevle (åk 4-9)
Skolsköterska, Henrik Lindell (åk F-3)
Skolsköterska, Margareta Darnolf (åk 4-9)
Ungdomsarbetare, Liselotte Moberg
Socialpedagog, Fanny Hellström Hamberg
031-724 83 63
031-724 83 61
031-724 83 62
072-146 16 76
031-724 83 67
031-724 83 70
031-724 83 65
031-724 83 68
070-191 83 79
Ansvarsfördelning
Rektors ansvarar för att:
➢ Personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåtna på skolan, på fritidshemmen samt till och från
skolan.
➢ Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers rättigheter, samt att
motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
➢ Genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande
behandling.
➢ Upprätta ett väl fungerade rastvärdsystem på skolan för att upptäcka och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
➢ Alla som arbetar på skolan har kunskap om hur de ska gå tillväga för att anmäla
upptäckt av kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och för att
dokumentera vidtagna åtgärder.
➢ Anmäla till huvudman vid kränkande behandling.
➢ Utreda de omständigheter som ligger till grund för en inkommen anmälan om
kränkande behandling av en elev.
➢ Kontakta andra myndigheter vid behov.
➢ Vidta åtgärder som förhindrar fortsatta kränkningar i framtiden.
➢ Årligen upprätta och utvärdera skolans plan mot kränkande behandling
6
Klasslärare/mentor/arbetslag ansvarar för att:
➢ Följa skolans plan mot kränkande behandling genom att vara uppdaterad och ha god
kunskap om innehållet i den samt omsätta planen i det vardagliga arbetet.
➢ I det dagliga mötet med elever och vuxna på skolan reflektera över sitt eget
förhållningssätt för att på så sätt kunna bidra till en skolmiljö där alla känner sig trygga
och respekterade utifrån sina förutsättningar.
➢ Aktivt delta i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet för alla elever på
skolan och fritidshemmen genom att arrangera gemensamma aktiviteter som främjar
trygghet och gemenskap.
➢ Ha god kännedom om skolans ordningsregler.
➢ Följa PM om klasslärare/ mentors ansvar.
➢ Vid utvecklingssamtal, föräldramöten och andra samtal med elever ta upp frågan om
trivsel. Genomföra diskussioner kring teman om värdegrundsfrågor.
➢ Vara uppmärksam om någon drar sig undan och i så fall ta kontakt med eleven och
elevens vårdnadshavare.
➢ Ha kontroll på närvaron så att eventuell problematik lättare kan upptäckas samt
uppmärksamma frånvaro.
➢ Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering
misstänks, anmäls eller upptäcks och att detta dokumenteras och följs upp enligt de
rutiner som beslutats på skolan.
➢ Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
➢ Omgående anmäla till rektor vid kännedom om att en elev är utsatt för kränkande
behandling. (Enligt Skollagen 2010:800, 6 kap.10§).
Eleverna har uppdraget att:
➢ Följa skolans ordningsregler.
➢ Inte kränka, diskriminera eller trakassera någon på skolan.
➢ Bemöta all personal och elever på skolan på ett respektfullt sätt.
➢ Berätta för klasslärare/mentor eller annan skolpersonal om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling förekommer på skolan.
➢ Delta i kartläggningen inför arbetet med skolans plan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen förankras, följs upp och utvärderas
Förankras
➢ Med elever vid läsårsstart, (ansvariga klasslärare/mentorer).
➢ På föräldramöten i varje årskurs, (ansvariga lärare).
➢ Vid introduktion av nya elever och föräldrar, (ansvariga lärare).
➢ I personalgruppen i början av höstterminen med utarbetande av ny plan mot kränkande
behandling, (rektors ansvar).
➢ Trygghetsteamet presenterar sig vid varje terminsstart i alla klasser, (trygghetsteamets
ansvar).
7
Uppföljning och utvärdering
➢ Omarbetning av likabehandlingsplanen sker vid höstterminens start utifrån
kartläggningen och nuläget. Arbetslag, trygghetsteam och elevhälsa samarbetar.
➢ Utvärdering av trygghetsteamets arbete sker i slutet av varje läsår.
➢ Arbetslag/mentor/klasslärare följer upp ärenden vid trygghetsteamets möten varje
vecka samt vid elevhälsosamtal i arbetslagen ca 2 gånger/termin
Skolans organisation
Landvetterskolan är en F-9 skola med ca 850 elever och 110 personal fördelade på tre enheter
F-3, 4-6 och 7-9 med en rektor för respektive enhet. För att skapa en skola med helhetssyn på
elevernas lärande och utveckling har pedagogerna från alla årskurser samverkat för att ta fram
övergripande prioriterade mål för verksamheten. Varje enhet tar fram en egen plan mot
kränkande behandling, till formen med liknande struktur men med ett innehåll som är
framtaget utifrån kartläggningen i respektive årskurser.
Utvärdering av förra läsårets mål och åtgärder 15/16
1. Trygghet och Trivsel
Mål: ​Att utifrån kartläggningen arbeta förebyggande för att förhindra förekomsten av
otrygghet, kränkande behandling och diskriminering.
Åtgärder:​ Arbeta mycket med trygghet och trivsel i början av läsåret. Samtal ska ske
kontinuerligt gällande otrygga platser som framkommit i kartläggningen och alla vuxna ska
vara uppmärksamma på dessa platser.
Utvärdering:​ Höstterminen inleddes med gruppstärkande övningar i åk 1 och 2, som
genomfördes tillsammans med socialpedagogen. Under vårterminen fortsätter
socialpedagogen med gruppstärkande övningar i förskoleklasserna.
2. Säkra skolan från otrygga platser där det sker kränkningar
Mål: ​att alla elever ska känna sig trygga på skolan och att skolan ska vara fri från kränkningar
Åtgärder: ​Tydlig vuxennärvaro i form av rastvärdschema. Personal är informerade om de
platser där det sker eller kan ske flest kränkningar. Där ska de vara extra uppmärksamma.
Samtal med eleverna om de otrygga platserna.
Utvärdering: ​Rastvärdsschemat har setts över och det är förstärkt med fler vuxna ute på
skolgården när åk F-5 har raster. Skolgården är indelad i zoner, så att det inte ska förekomma
någon del av skolgården där det inte finns en vuxen. I vissa zoner finns det två vuxna. Även
detta läsår uttrycker eleverna att de känner sig otrygga vid lilla idrottshallen och i
omklädningsrummet. Många uttrycker också att de känner sig otrygga bland elever som röker
under skoltid trots att detta inte är tillåtet. Utvärderingen visar vidare att det är på rasterna som
eleverna främst utsätts för kränkande behandling.
8
3. Implementera likabehandlingsarbetet/planen mot kränkande behandling
och förankra det hos både elever och pedagoger, så att alla blir delaktiga.
Mål: ​Att alla elever ska veta vilka de ska vända sig till om de upplever sig själva eller någon
annan kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Alla elever ska känna till planen mot kränkande
behandling och diskrimineringslagen. Alla ska känna sig informerade och delaktiga i
likabehandlingsarbetet och utformandet av planen mot kränkande behandling.
Åtgärder: ​Alla klasser går igenom likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling
med sina klasslärare/mentor i början av terminen. Samtal ska föras om vikten att informera
vuxna om något händer på skolan samt allas viktiga ansvar gällande trygghet och trivsel.
Presentation av Trygghetsteamet på skolan. Schemabrytande aktiviteter för att skapa trygghet
och arbete med diskrimineringsgrunderna som tex kompisdagar. Samtal om
diskrimineringsgrunderna i alla klasser. Trygghetsteamet och EHT samarbetar inför
utformandet av kartläggningen på skolan.
Utvärdering​: Ovan nämnda åtgärder är genomförda i klasserna. Svårigheterna ligger nu
främst i att få det som sägs under presentationer och samtal att leva i vardagen under både
lektioner och rasterna. Eleverna har kännedom om likabehandlingsplanen och innehållet i
denna men trots detta kvarstår det att realisera det som sägs i möten mellan eleverna. Det
förebyggande och främjande arbetet behöver intensifieras i all årskurser.
Kartläggning
Resultatet av Trygghetsteamets elevenkät och Brukarenkäten för elever åk 2 som
genomfördes under vårterminen 2016 ligger till grund för kartläggningen.
Trivsel och trygghet
Majoriteten av eleverna känner sig trygga på skolan. Visionen är att alla ska känna sig trygga.
En förutsättning är att deras upplevelse är att de har någon vuxen att prata med när de behöver
stöd. Även vid denna fråga svarar de flesta att det finns vuxna som bryr sig och lyssnar när de
behöver prata men enstaka elever anger att det är motsatt förhållande. Resultatet kräver ökad
uppmärksamhet bland pedagogerna för att uppmärksamma de elever som är ensamma eller
som kan uppleva sig otrygga i skolans verksamhet.
Otrygga platser benämns av eleverna. Det är ofta platser som är lite undanskymda eller där
elever i olika åldrar möts. Exempel är bakom lilla idrottshallen, bakom Gula skolan, på
baksidan vid stora sandlådan, vid grusplanerna och fotbollsplanerna. Rastvärdarna bemannar
alla delar av skolgården varje rast enligt ett bestämt zon-schema. Detta fungerar bra när all
personal är i tjänst men när det är vikarier som inte känner alla elever då ökar risken för
otrygga situationer. Rastvärdarna uppmanas att röra sig inom zonen och att uppmärksamma
elevernas aktiviteter noga.
Studiero
Eleverna anger att de i många fall saknar studiero i klassen. Sammantaget är ett
utvecklingsområde för skolan att arbeta mycket med klassens arbetsro, men också samtala om
hur våra metoder påverkar ljudnivån. Elevernas uppfattning om studiero behöver
9
kommuniceras. Arbetsro är inte alltid helt tyst utan vi lär av varandra i samtalet. Vi behöver
samtala runt hur olika vi upplever arbetsro och ljud runt oss. Att acceptera varandra i
undervisningen, våga framträda utan att bli kränkt, respektera varandras olikheter är del i detta
arbete. Avsaknad av studiero kan vara en personlig upplevelse och det är pedagogerna som
genom sina attityder och sitt förhållningssätt kan ge eleverna tillit och självkänsla så att de
vågar agera inför varandra, hjälpa varandra att reflektera och sätta ord på sitt lärande och
bemöta varandra på ett positivt sätt.
Bemötande
Mer än hälften av eleverna anger att vi inte respekterar varandras olikheter vilket föranleder
ökad uppmärksamhet på hur eleverna bemöter varandra i olika situationer. De flesta eleverna
anger att lärarna bemöter dem väl.
Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som
är positiva) Resultatet jämförs också med genomsnittsvärdet i hela kommunen och
bland GR:s medlemskommuner 2016. ÅK 2
Nulägesanalys 2016-2017
Det är i vissa fall svårt att analysera frågorna på ett helt rätt sätt. Ibland vet man inte hur
eleverna tolkat frågorna. Arbetsron är inte bra enligt enkäten. Hur kan vi göra den bättre och
satsa på det? Många tjejer som tycker att arbetsron inte är bra. När det gäller vad vi lärare gör
(de frågor som är ställda kring det i enkäten) så är det bra resultat
10
Mål för läsåret 2016-2017 utifrån kartläggningen
Utifrån resultaten av Trygghetsteamets elevenkät och brukarenkäten är målet att skapa
ökad trygghet, trivsel och studiero genom att:
➢ Utöka bemanningen på de platser som eleverna upplever som otrygga. I åk F-3
behöver de vuxna ha extra uppsikt på zoner som nämns av eleverna i enkäten.
➢ Skolans ordningsregler har bearbetats i elevråd och lärarkollegiet för att möta upp de
behov som uttrycks i enkätsvaren. Ordningsreglerna är gemensamma för åk F-9 med
syfte att stärka upp kring trygghet, trivsel, studiero och bemötande med en
konsekvenstrappa relaterade till Skollagens krav. Specifika delar i ordningsreglerna är
riktade till respektive enhets årskurser. Ökat fokus på att stödja eleverna att sätta ord
på vad studiero innebär och vilka förväntningar som eleverna kan ha på varandra i
klassrummen.
➢ Fokus på respektfullt bemötande och förhållningssätt genom gruppstärkande
aktiviteter, samtal om förhållningssätt på social medier, gemensamma kompisdagar
och aktiviteter i klasserna.
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
➢ All personal är uppmärksamma och lyhörda. Redan misstanke om att kränkningar
förekommer skall uppmärksammas.
➢ Under varje lektion är vi beredda på att ta upp och diskutera vad som hänt på skolan.
➢ Rastvärdssystemet på skolan är viktigt för att upptäcka och förhindra diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling eftersom det ofta sker på rasterna på
undanskymda platser. Därför är det ett mål att det alltid ska finnas rastvärdar i alla
zoner på rasterna.
➢ All personal på skolan är skyldig att omedelbart ingripa vid upptäckt av kränkande
behandling.
➢ Analys av närvaron- uppmärksamma frånvaro.
Nätmobbning
Allt fler anmälningar som kommer till BEO handlar om kränkningar och mobbning på
internet och sociala medier. Ofta börjar det i skolan, och fortsätter när barnet eller eleven
kommit hem. Nätmobbning är lika allvarligt som andra typer av mobbning och kränkningar.
Skolan är skyldig att utreda händelsen. Elevers beteende på internet och sociala medier är en
viktig del i skolans arbete med värdegrundsfrågor. Det är till exempel viktigt att skolpersonal
pratar med barn och elever om vad som är okej och inte på internet. Självklart ska även
föräldrar prata med barnet om internet och försöka håll kontroll på vilka sidor som används
11
Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Ansvarig personal upprättar åtgärder utifrån utredningen för såväl utsatt person som den/de
som utövar kränkningen, både akut och långsiktigt.
Åtgärder på individnivå kan vara
➢ direkt samtal/tillsägelse
➢ återkommande stödsamtal uppföljningen sker kontinuerligt tills dess att samtliga
inblandade anser att trakasserierna/kränkningarna upphört.
➢ kontakt med vårdnadshavarna
➢ samtal i trygghetsgruppen
➢ kontakta med skolhälsovård
➢ upprätta handlingsplan
➢ samtal i arbetslaget
➢ samtal med rektor
Åtgärder på gruppnivå kan vara
➢ upprätta handlingsplan
➢ gruppstärkande övningar
➢ etiska samtal i grupp
➢ föräldramöte
Åtgärder på organisationsnivå kan vara
➢ upprätta handlingsplan
➢ kontakt med Elevhälsoteamet
➢ kontakt med sociala myndigheter
12
Främjande mål för att utveckla en trygg skola för alla
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten.” (Skolverkets Allmänna råd, för arbetet med diskriminering och kränkande
behandling)
Att regelbundet göra kartläggningar av elevernas situation när det gäller kränkningar och låta
det styra arbetet, är det som tydligast minskar mobbning och kränkningar enligt Skolverkets
utvärdering av metoder mot mobbning.
Det främjande arbetet ska leda till att vi bryr oss om och respekterar varandra, skapar
förståelse för varje enskild individ och dess olikheter och insikt i hur vi ska behandla varandra
och hur vi skapar ett gott arbetsklimat för varandra. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen
och elev som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till
uttryck genom samtal i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra
eleverna om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna
handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. De vuxna är
verktyget för att förmedla viktiga värden till eleverna och för att vara förebildliga och
medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer.
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Klassråd, åk F-3
Klasserna har regelbundet klassråd
där vi beslutar om frågor som
elevrepresentanten tar med sig till
elevrådet.
Klasslärare/mentor
Elevråd, åk F-3
Elevråd där två elever representerar
varje klass träffas regelbundet under
läsåret.
Elevrådet tar upp frågor om
ordningsregler och innehållet i plan
mot kränkande behandling.
Rektor och en-två lärare för åk
F-3
Alla klasser F-9
Livskunskap schemaläggs varje
vecka
Klasslärare/mentorer/rektor
Trygghetsteam åk F-5
Trygghetsteamet har schemalagda
möten varje vecka.
F-5: Rektor, socialpedagog,
pedagoger från de olika
verksamheterna
Elevhälsan - (EHT)
En gång i veckan träffas
elevhälsoteamet för att lyfta
elevärenden.
Rektor skolkurator,
skolpsykolog, skolsköterska,
specialpedagog, speciallärare
och socialpedagog
13
Vuxennärvaro/raster F-5
Skolans pedagoger har schemalagda Pedagoger
tider på rasterna. Pedagogerna arbetar
aktivt med att skapa kontakt och
pratar med eleverna för att därigenom
skapa en god trivsel
Trygghetskartläggning
Trygghetskartläggning görs på
vårterminen genom en enkät
Klasslärare/mentor,
trygghetsteamet, socialpedagog
och skolsköterska.
Gruppstärkande övningar Socialpedagogen schemalägger en
Socialpedagog
i åk 1 och förskoleklassen lektion i veckan årskurs 1 klasser
(höstterminen) och i
förskoleklasserna (vårterminen) samt
i åk 2 och 3 efter behov.
Sammansvetsade
aktiviteter F-5
Kompisdagar, fritidsaktivitet,
friluftsdagar
Klasslärare/mentor/ansvarig
pedagog
Terminsunderhållning
F-5
Eleverna själva är delaktiga för
Lucia-firande och Skolavslutning.
Klasslärare/mentor/ansvarig
pedagog
All personal
Är viktiga vuxna för att skapa en
trygg miljö, inte bara i klassrummet
utan även i korridoren, matsalen och
på skolgården
Landvetterskolan
Hälsosamtal
Skolsköterskan träffar eleverna
(+vårdnadshavare) i förskoleklass
och åk 2.
Skolsköterska
Elevenkät
Alla elever svarar på en icke anonym Rektor
enkät om trivseln på skolan i
samband med utvecklingssamtalen
Plan mot kränkande
behandling för
Landvetterskolans
grundskola, särskola och
fritidsverksamhet.
Planen utvärderas i maj-juni och
omarbetas under höstterminen.
Vårdnadshavare får information om
planen och arbetet med den vid
föräldramöte på hösten. Planen finns
på skolans hemsida.
Eleverna informeras och tar del av
planen vid terminsstart.
Rektor
Kompetensutbildning av personal
samt trygghetsteamet sker
kontinuerligt på obligatoriska
kompetensutvecklingsdagar under
året.
Rektor
Kompetensutveckling av
personalen
14
Klasslärare/mentor/ansvarig
pedagog
Klasslärare/mentor/ansvarig
pedagog
Kompisdagar åk F-5
På Landvetterskolan anordnas
Rektorer, trygghetsteamet och
kompisdagar för åk F-5 och
arbetslag
KRAM-dagar för åk 6-9, (Kärlek,
Respekt, Attityd och Medkänsla) en
gång per läsår. Under dagarna arbetar
skolan med värdegrundstema och
föreläsningar om respekt,
normkritiskt perspektiv, allas lika
värden och lika värde. Efter
föreläsningarna följer diskussioner
gruppvis för att skapa delaktighet och
utvecklande förhållningssätt.
Förebyggande arbete för trivsel
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgå från
identifierade riskfaktorer.” (​Skolverkets Allmänna råd, för arbetet med diskriminering och
kränkande behandling)
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvariga
Rastvärdsschema för åk F-5
Ansvariga pedagoger ansvarar
för varsin zon av skolgården
under rasten på förmiddagen
och lunchrasten enligt schema
Ansvariga pedagoger
Rastaktivitet åk F-3
(se bilaga med förhållningssätt
rastvärd)
Ansvariga fritidspedagoger
Ansvariga pedagoger
håller i schemalagda aktiviteter
på lunchrasten.
Ordningsregler F-9
(se bilaga)
Genomgång och utvärdering av Klasslärare/mentor/ansvarig
ordningsregler sker vid
pedagog
höstterminstart varje år. Alla
elever och vårdnadshavare får
information om reglerna.
Reglerna anslås i klassrummen
och på informationstavlor.
Gruppstärkande övningar i åk 1 Socialpedagogen schemalägger Socialpedagog
och förskoleklassen
en lektion i veckan årskurs 1
klasser (höstterminen) och i
förskoleklasserna (vårterminen)
samt i åk 2 och 3 efter behov.
15
Det åtgärdande arbetet elev-elev
Aktivitet
Ansvar
1
Klasslärare/mentor/närvarande vuxen tar reda på vad
som hänt och hjälper eleverna att reda ut konflikten.
Klasslärare/mentor/närvarande
vuxen
2
Klasslärare/mentor/närvarande vuxen gör en första
bedömning huruvida det rör sig om kränkande
behandling​. ​Detta dokumenteras.
Klasslärare/mentor/närvarande
vuxen
4
Om vårdnadshavare eller
elever misstänker att kränkande behandling
förekommer uppmanas de att ta kontakt med
klasslärare/mentor som utreder och ​anmäler
kränkningen till rektor som i sin tur anmäler till
trygghetsteamet.
Klasslärare/mentor
5
Rektor startar en utredning genom att ta reda på vad
som hänt, namn på berörda elever, tidsperiod och
plats för den kränkande handlingen. Rektor fördelar
därefter ärendet till trygghetsteamet.
Rektor
6
Två medlemmar ur teamet har samtal med de
inblandade. Samtal sker enskilt och de inblandade får
möjlighet att ge sin bild av händelsen. Bedömning av
fortsatt agerande beroende på de uppgifter som
framkommer vid utredningen. Samtalen
dokumenteras.
Trygghetsteamet
7
Trygghetsteamet/klasslärare/mentor kontaktar
Trygghetsteamet/klasslärare/mentor
vårdnadshavare till de inblandade efter samtalet med
de inblandade. Vårdnadshavare kan erbjudas att
närvara under samtalen beroende på elevens ålder och
mognad.
8
Ansvarig person från Trygghetsteamet
informerar klassläraren/mentor om samtalen.
9
Vid behov erbjuds samtal med kurator eller
Rektor
skolsköterska. Med vårdnadshavares medgivande lyfts
ärendet på elevhälsoteamets möte (EHT).
3
Vid misstanke om att elev har utsatts för
Rektor och all personal
kränkande behandling har all personal på skolan ett
ansvar att anmäla detta till rektor som därefter skickar
anmälan till huvudman (sociala myndighetsnämnden),
blanketten del 1.
16
Trygghetsteamet
10 Trygghetsteamet följer upp med berörda inom
1-2 veckor.
Trygghetsteamet
11 Uppföljning tills dess att ärendet bedöms som
avslutat.
Samtalen dokumenteras.
Rektor/trygghetsteamet
Om kränkningen fortsätter trots genomförda åtgärder
Aktivitet
Ansvar
Vårdnadshavarna informeras och
trygghetsteamet fortsätter utredningen. Alla
samtal dokumenteras.
Klasslärare/mentor/ansvarig pedagog
Berörda vårdnadshavare kallas till samtal.
Trygghetsteamet/klasslärare/mentor.
Berörda vårdnadshavare och elev kallas till
samtal.
Trygghetsteamet/klasslärare/mentor.
Elevhälsoteamet utreder behovet av stöd till
båda parter. Beslut om åtgärder fattas.
Rektor
Om kränkningen trots ovanstående
åtgärder fortsätter
Anmälan görs till sociala myndigheter.
Rektor
Åtgärdande arbete när en vuxen kränker ett barn
Aktivitet
Ansvar
Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat
kränkningen eller av den elev som upplever sig
kränkt. Alla samtal dokumenteras
Rektor
Rektor anmäler till huvudman (sociala
myndighetsnämnden) och till verksamhetschef
för grundskola.
Rektor
Verksamhetschef för grundskola gör en
bedömning av om ärendet ska hanteras av
personalavdelningen.
Verksamhetschef för grundskola
Beroende av bedömningen ovan:
Verksamhetschef för grundskola/rektor utreder
via samtal med berörda parter samt beslutar om
åtgärder.
Verksamhetschef för grundskola/Rektor
17
Utvärdering
Arbetslagen och trygghetsteamet utvärderar ”Plan mot kränkande behandling för
Landvetterskolans grundskola och fritidsverksamhet” i början av juni och omarbetas i början
av höstterminen.
Hur vet vi att arbetet fungerar?
Elevenkäten som ska göras i alla klasser en gång per år visar oss hur eleverna mår och hur det
ser ut i de olika klasserna. Resultatet lämnas över till trygghetsteamet som gör en första
bedömning. Klasslärare/mentor informeras och ser över ytterligare åtgärder behövs. Därefter
informeras elevhälsoteamet om den aktuella situationen. Elevhälsoteamet bedömer därefter
om specifika åtgärder behöver sättas in. Vårdnadshavare informeras allmänt om situationen.
Samverkan med vårdnadshavare
Det är av stor vikt att vårdnadshavare involveras på ett aktivt sätt i arbetet mot kränkande
behandling. Detta sker främst genom att vårdnadshavare informeras om de rutiner som skolan
har i dessa frågor. Planen finns på skolans hemsida och diskuteras med brukarrådet varje
termin. Den ska även diskuteras på föräldramöten och förankras hos vårdnadshavarna. Skolan
har som mål att ha en kontinuerlig samverkan mellan hem och skola i dessa frågor.
Dokumentation
Enligt 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) är personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är därefter skyldig att anmäla detta
till huvudmannen.
All dokumentation sker på den kommungemensamma blanketten för anmälan och utredning
av kränkande behandling vilken består av fyra delar. Del 1 ska fyllas i snarast efter att rektor
fått kännedom om en händelse och skickas till registrator. Del 2-4 sparas på enheten i enlighet
med gällande dokumenthanteringsplan. Eventuella bilagor sparas tillsammans med blanketten
på respektive enhet.​ ​Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna
och för att kunna sätta in fortsatta åtgärder. Nedanstående arbetsgång är avsedd att användas
som underlag för utredning och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vad har hänt?
Vem har anmält?
Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?
Berörda som har informerats i ärendet/personer/tidpunkt.
Tid och deltagare vid uppföljning.
Dokumentation lämnas till/dokumenterat av/datum.
Inkommen anmälan till rektor skickas till registrator på särskilt avsedd blankett som
vidarebefordrar till Sociala myndighetsnämnden i Härryda kommun.
18
Styrdokument
Skollagen (2010:800)
Enligt 6 kapitlet i skollagen, som började tillämpas fr. om den 1 juli 2011 ska den som äger
skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet
målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.
Skolan skall:
● Göra allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
● Varje år göra en plan mot kränkande behandling. Den ska innehålla en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
● Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Planen skall
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna
har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Leva upp till den så kallade
handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en
elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också
göra allt de kan för att det inte ska hända igen
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling:
Skollagen 6 kap. 10 §: ​En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra
meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen
(2008:567).
Diskrimineringslagen
Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS 2008:567). Lagen har som
ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Diskrimineringslagen och skollagen (SFS 2010:800) utgör grunden till
likabehandlings-arbetet. Varje skola är skyldig att årligen revidera planen utifrån genomförd
kartläggning och analys där nya mål formuleras. Rektor har huvudansvaret för
likabehandlingsarbetet men all personal på skolan har en skyldighet att agera i enlighet med
likabehandlingsplanen.
19
FN:s barnkonvention
I FN:s barnkonvention​ ​artikel 36 lyfter man fram att barnen ska skyddas mot alla former av
utnyttjande som kan skada barnet. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerade
och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barnet mot alla former av
fysisk, psykisk och sexuella övergrepp och andra former av vanvård.
Skolverkets allmänna råd ”Arbete mot diskriminering och kränkande
behandling” (2012).
I plan mot kränkande behandling skall det tydligt framgå att skolledningen tar avstånd från
alla former av diskriminering och att skolledningen har ansvaret för arbetet med detta.
Det är viktigt att eleverna görs delaktiga i arbetet med ordningsregler och
likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket skapar ett gott klimat och
delaktighet. Även föräldrarna skall göras delaktiga i arbetet. Samarbete och dialog med
föräldrar är viktigt i såväl förebyggande som åtgärdande arbete.
Det är viktigt med att förebyggande arbete mot diskriminering, försöka upptäcka elevernas
språk, jargonger och attityder mot varandra och visa att det är vi vuxna som sätter gränserna.
Skolan har skyldighet att utreda diskriminering och att skyndsamt meddela vårdnadshavare.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet för att följa upp åtgärder och eventuellt förändra
dem eller sätta in nya. Den är också en rättssäkerhetsfråga, eftersom den ger berörda barn, och
vårdnadshavare insyn. Finns behov skall åtgärdsprogram upprättas. Det skall också framgå
vilka åtgärder skolan använder för att komma till rätta med diskriminering av olika slag.
Definition av begreppen
I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan följer här definitioner som de
återges i Skolverkets allmänna råd ”Arbete mot diskriminering och kränkande behandling”
(2012). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen.
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering ​innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samban med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon
form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera
varandra i juridisk bemärkelse.”
Trakasserier ​är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om någon av personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det som
diskriminering. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
20
Diskrimineringsgrunderna är​:
−
kön
−
könsöverskridande identitet eller uttryck
−
sexuell läggning
−
etnisk tillhörighet
−
religion eller annan trosuppfattning
−
funktionshinder
−
ålder
Kränkande behandling ​är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara
synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i
verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Trakasserier och kränkande
behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller
fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande
behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.”
Fysiska ​(slag, knuffar)
Verbala ​(hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala ​(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder ​(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, MSN och meddelanden på
olika webbcommunities)
Mobbning ​är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.”
Sexuella trakasserier​ avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses
som mindre värda och därmed legitima att förtryckas, utnyttja eller kontrollera.
Rasism ​bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses
som mindre värda och därmed legitima att förtryckas, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet ​avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
Homofobi ​avser motvilja mot eller förakt för homo- och bisexualitet och homo- eller
bisexuella personer.
Hämtat ur Skolverkets Allmänna råd för arbetet med diskriminering och kränkande
behandling.
21
Förhållningssätt som rastvärd
Arbetsbeskrivning för rastvärdar på Landvetterskolan
Motverka utanförskap, mobbing och att förebygga kränkningar
Uppmärksamma barnen
Lösa uppkomna konflikter
Hur gör vi detta?
- Var i tid
- Använd gul rastvärdsväst så att du är synlig för övriga
- På skolgården har du ansvar för ALLA barn, gemensamt med de andra
rastvärdarna. Starta med att informera de övriga rastvärdar om att du är
rastvärd och starta sedan din uppgift
- Var observant och leta efter situationer där det kan uppstå konflikter.
Förkom dem.
- För att få överblick över de aktiviteter och ställen där eleverna befinner
sig, rör dig mellan olika grupper av elever, stäm av hur det går och sätt
dig in i vad de gör. Uppmärksamma de barn som verkar ensamma och ge
dem stöd att komma in i lekgemenskapen
- En tydlig vuxennärvaro verkar förebyggande och signalerar lugn. Bara
med din närvaro tydliggör du skolans normer och regler. Exempel på
göromål kan vara att dela in lag, spela med barnen och lyssna in
stämningen
VID PLANERAD FRÅNVARO AV RASTVÄD
Du som är frånvarande ansvarar för att ordna fram en ersättare. Lös inom
arbetslaget eller på annat sätt
22
Ordningsregler 2016-2017
Landvetterskolan är en skola där alla ska känna sig välkomna och trygga.
Personal, elever och vårdnadshavare ansvarar gemensamt för en positiv och trevlig
stämning där vi visar respekt och hänsyn till varandra och vår miljö. Landvetterskolan är
också en rökfri skola och en skola där vi inte dricker energidryck. Kränkningar på internet tas
på största allvar och hanteras som kränkningsärende enligt skolans plan mot kränkande
behandling. Om du gör sönder eller skadar något pratar du med din mentor, lärare eller
vaktmästaren. Du är ersättningsskyldig för medveten skadegörelse, även klotter.
För allas trivsel:
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
kom i tid till lektionerna och ta med dig det material du behöver
använd vårdat språk utan svordomar och könsord
ta av ytterkläder på lektionstid och i matsalen
lämna farliga och olämpliga saker hemma
vårda och var aktsam om skolans inredning och material
använd inte starkt parfymerade produkter
ta inte med eller ät något som innehåller nötter eller mandel på skolan
använd inte cykel, inlines, skateboard, kickboard eller liknande inomhus
kasta inte snöboll inom skolans område
lämna aldrig värdesaker så som pengar eller nycklar i kapprum, skåp eller
omklädningsrum (skolan ansvarar inte för medtagna värdesaker)
Årskurs F-5
●
●
●
●
●
stanna på skolans område under skoltid, raster och fritidstid.
stäng av mobilen under skoldagen, fritids och fritidsklubben.
lämna godis och andra sötsaker hemma.
cykla gärna till och från skolan (rekommenderas från åk 4)
lämna cykeln låst i cykelstället.
Årskurs 6-9
●
●
●
●
stanna på skolans område under skoltid och raster, (gäller åk 6).
ha iPad och mobil avstängda vid lektionsstart - sätt på enbart vid lärarens uppmaning
och om de behövs i undervisningen.
ät och drick inte under lektionstid.
prata med skolsköterska, mentor eller expeditionen innan du går hem på grund av
sjukdom.
Om du inte följer skolans ordningsregler gäller
23