Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Sandbäcksskolan 2017
Enligt diskrimineringslagen
(2008:567)
samt
Skollagen
(SFS 2010:800)
Upprättad: 2017-01-01
av Petra Roth.
Gäller till: 2017-12-31
Fastställd av: Sandbäcksskolans utvecklingsgrupp
Rektor: Petra Roth
Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, skola och fritidshem.
Innehåll
Sandbäcksskolans vision
3
Personalens tankar kring visionen:
3
Vårdnadshavarnas tankar kring visionen:
3
Elevernas tankar kring visionen:
3
Sandbäcksskolans mål 2017
4
Delaktighet
5
Sandbäcksskolans främjande arbete
6
Sandbäcksskolans förebyggande arbete
7
Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem.
7
Kartläggningsmetoder specifikt för förskoleklass.
7
Kartläggningsmetoder specifikt för fritidshem.
7
Sandbäcksskolans åtgärdande arbete
8
Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning.
8
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av en annan elev.
8
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
8
Bilaga 1 - Vad säger lagen?
9
Definitioner av ord och begrepp
9
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
11
Vem bevakar så att lagarna följs?
12
Ansvarsfördelning
13
Bilaga 2 - Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete.
14
Främjande arbetet:
14
Förebyggande arbetet:
14
Det åtgärdande arbetet:
14
Bilaga 3 - Rutin, Misstanke om kränkande behandling
15
Bilaga 4 - Enskilda elevsamtal
17
Bilaga 5 - Kompletterande frågor till enskilda elevsamtal
19
Bilaga 6 - Skolgårdskarta
20
Bilaga 7 – Trivselfrågor på utvecklingssamtal
21
Bilaga 8 - Sanktionstrappa för Sandbäcksskolan F-3
22
Bilaga 9 - Utvärdering av Sandbäcksskolans mål 2016
23
Bilaga 10 - Analys av Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
24
2
Sandbäcksskolans vision
”Sandbäcksskolan – vi kan, vi vill och vi vågar”
Personalens tankar kring visionen:
Vi kan:
En trygg lärandemiljö med trygga förebilder gör att alla elever vågar visa att
de kan
Vi vill:
Vi har nyfikna, öppna och engagerade elever som vill växa och utvecklas.
Vi vågar:
Vi är övertygade om att alla elever gör rätt om de kan och vi är omgivna av
unika och modiga elever som vågar.
Vårdnadshavarnas tankar kring visionen:
Vi föräldrar vill att våra barn ska, våga, vilja och kunna vara sig själva.
De ska våga stå för sina åsikter och respektera varandras likheter och olikheter, samt
utveckla sin empati och hjälpsamhet.
Vi tror att detta kan uppnås genom lyhörda och engagerade pedagoger som inspirerar
våra barn att utvecklas och lära.
Vi tror på att inspirerande pedagoger väcker nyfikenhet och ökar barnens lust att lära.
Vi tror på att lyhörda och engagerade pedagoger ger trygga och empatiska barn som
vågar uttrycka sig och vara sig själva.
Vi vill att våra barn lär sig hjälpsamhet och ömsesidig respekt.
Elevernas tankar kring visionen:
För att kunna, vilja och våga vill eleverna att kamraterna är snälla och hjälpsamma. De vill
även att kamraterna ser till så att alla får vara med och leka.
För att kunna, vilja och våga vill eleverna att pedagogerna ska vara hjälpsamma men
tydligt säga ifrån när någon gör fel så att det blir lugnt i klassrummet. De vuxna ska vara
snälla men även lite stränga.
3
Sandbäcksskolans mål 2017
I sina tankar kring visionen tar såväl pedagoger som vårdnadshavare upp vikten av
engagerade och inspirerande vuxna som ökar elevernas lust att lära. Detta har vi valt att
fokusera på i lokala arbetsplanen under rubriken “Kunskaper”.
● All personal arbetar utifrån synsättet ”Barn gör rätt om de kan”.
● Alla elever ska känna att de har möjlighet att delta i lek eller annan samvaro i
skola/fritids.
4
Delaktighet
Sandbäcksskolan arbetar aktivt med att skapa en demokratisk dialog mellan skola och
hem, personal och elever. Vår värdegrund och vision om att alla elever ska bemötas med
förståelse och respekt genomsyrar arbetet på skolan under hela dagens verksamhet.
Planen förankras i verksamheten genom att personal, elever och vårdnadshavare är
delaktiga i framtagandet.
Personalen: All personal är delaktig i satsningen av “Barn gör rätt om de kan”. Vid
arbetslagsmöten, fyra gånger per termin, hålls värdegrundsdiskussioner med hänsyn till
diskriminering och kränkande behandling. På Sandbäcksskolan finns en utvecklingsgrupp
med representanter från personalen och elevhälsan. Dessa har varit delaktiga i
framtagandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. De är även
ansvariga för att främja delaktighet av personal, elever och vårdnadshavare i arbetet med
att hålla Plan mot diskriminering och kränkande behandling levande.
Eleverna deltar i kraftråd varje vecka vid ett schemalagt tillfälle. Här arbetar de med
frågor som rör bemötande, attityder och mobbning. Enligt politiskt beslut i Sjöbo
kommun arbetar vi enligt en modell mot mobbning (Kraftfullt arbete för trygghet= Kraft)
som tagits fram av Dan Olweus, psykolog vid universitetet i Bergen (www.olweus.se).
Varannan vecka har eleverna klassråd i åldershomogena grupper. De diskussioner som
sker i klassen återkopplas till elevrådet vilket leds av rektor. Frågor som framkommer
förs vidare till skolrådet, där föräldrarepresentanter ingår. Skolrådet leds av rektor.
Eleverna är med och skapar trivselregler för sina klasser under skoltid.
Eleverna är också delaktiga i det främjande arbetet på skolan.
Vårdnadshavarna får information om skolans Plan mot diskriminering och kränkande
behandling årligen i samband med föräldramöte. Vårdnadshavare är representerade i
skolrådet där de har regelbundna träffar med skolledningen och diskuterar aktuella
frågor under läsåret. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig
på skolans hemsida. Vårdnadshavarna har möjlighet att lämna sina synpunkter till rektor
eller till föräldrarådet under året.
5
Sandbäcksskolans främjande arbete
● Satsningen med “Barn gör rätt om de kan”, t. ex. lågaffektivt bemötande
● Vi i arbetar storklasser med flera lärare i gruppen samtidigt. Där av ser och upplever
vi samma saker, och kan använda vår gemensamma styrka till att lösa uppkomna
problem. Vi kan se varandras handlande i olika situationer och därigenom förebygga
att personal kränker elever. Det är en fördel att eleven har många olika vuxna att
bygga relationer med och kan välja vem han/hon känner förtroende för. Fler ögon
ser mer och vi ger varandra feedback i bemötande.
● Eleverna har medbestämmanderätt och delaktighet genom elevråd, klassråd samt
fritidsråd.
● Vårdnadshavarna har medbestämmanderätt och delaktighet genom skolråd.
● Vi är alltid en pedagog i varje omklädningsrum vid ombyte inför idrottslektioner.
● Gemensamma traditioner, t.ex. skolavslutning, lucia.
6
Sandbäcksskolans förebyggande arbete
Rastaktiviteter gynnar barns möjligheter att delta i lek eller annan samvaro.
Eleverna är med och skapar trivselregler för sina klasser under skoltid.
Skolregler
Vi analyserar och utvärderar vårt systematiska arbete mot diskriminering och
kränkande behandling och sätter in åtgärder. Se avsnittet kartläggningsmetoder.
● Gemensamma upplevelser, t.ex. utedagar.
● Vi har ett väl utarbetat rastvärdssystem med utökade vuxna vid behov. Vi är aktiva
vuxna på rasterna som hjälps åt att ta ansvar för ”alla” elever.
●
●
●
●
Kartläggningsmetoder för skola, förskoleklass och fritidshem.
● Trygghetsvandringar på skolgården en gång per termin i grupp. Denna kompletteras
med individuell markering på skolkarta i samband med enskilt elevsamtal.
● Enskilda elevsamtal en gång varje termin (Se bilaga 4)
o kompletterande frågor gällande Plan mot diskriminering och kränkande
behandling (Se bilaga 5)
o skolkarta (Se bilaga 6)
● Olweusenkäten en gång om året för årskurs 3 och 4.
● På utvecklingssamtal – trivselfrågor (Se ex. bilaga 7)
● Brukarenkät per årsbasis med föräldrar.
● Brukarenkät per årsbasis med barn, frågor om trivsel samt frågor utifrån
diskrimineringsgrunderna.
● Elevstödsamordnare sammanställer statistik av genomförda CPS-samtal samt av
ALSUP.
Kartläggningsmetoder specifikt för förskoleklass.
Fördjupade elevsamtal (skapande relationer) som är en kvalitativ kartläggningsmetod.
Den sker ”spontant” och dokumenteras. Trivselsamtal!
Sociala observationer med dokumentation. Enklare formulär med ”kryss” på gruppnivå.
Kartläggningsmetoder specifikt för fritidshem.
Fritidsenkät.
Skolgårdskarta på Fritidsråd.
Sociala observationer med dokumentation. Enklare formulär med ”kryss” på gruppnivå.
7
Sandbäcksskolans åtgärdande arbete
Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning.
Våra rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som
följer:
● Vi analyserar resultat från kartläggningar.
● Vi jobbar förebyggande med relationer för att elever och föräldrar ska berätta.
● Vuxna är närvarande bland elever under hela skoldagen i hallar, rastplatser,
klassrum samt övriga vistelseplatser.
Våra rutiner för att utreda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som
följer:
● Ytterligare observationer.
● Intervjuer av elever, föräldrar och personal.
● Dokumentation på blanketterna ”Utredning om kränkande behandling” och
”Tillbud”
Våra rutiner för att åtgärda diskriminering, trakasserier och/eller kränkning är som
följer:
● Åtgärder sätts utifrån händelsens karaktär. Till exempel en vuxen i varje
omklädningsrum, vuxen nära en elev på rasten, rastaktiviteter, extra rastvakter och
sociala samtal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av en annan elev.
Åtgärder sätts in direkt. Alla steg dokumenteras.
● Upptäcka
kartläggningar, goda relationer och hög närvaro
● Utreda
observationer, elevsamtal
● Åtgärda
vuxenstöd, supportgrupp
Det sker kontinuerlig utvärdering av de insatta åtgärderna i personalgruppen. Denna
utvärdering planeras in när åtgärderna sätts.
På Sandbäcksskolan sätts åtgärder in skyndsamt vid signal om diskriminering,
trakasserier och/eller kränkning (bilaga 3).
Vi följer Sandbäcksskolans sanktionstrappa (bilaga 8).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
Då personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen som arbetar på
skolan skall en utredning skyndsamt, det vill säga inom 24 timmar, göras.
1. Rektor kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade.
2. Rektor dokumenterar på blanketten ”utredning om kränkande behandling”.
3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder.
4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare.
8
Bilaga 1 - Vad säger lagen?
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns
bestämmelser om detta, dels i gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av
diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en
förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling.
Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande
behandling. De kräver att all skolverksamhet:
● arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter.
● arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av
elever.
● utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med
verksamheten och åtgärdar det som har hänt.
● varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en
översikt över de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder
eller tillgänglighet, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Definitioner av ord och begrepp
Med begreppet likabehandling menas att alla barn/elever ska behandlas så att de har
lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska
behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än
andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan
är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera
eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att
det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en
elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel
inte neka att ta emot en elev på grund av att den är rullstolsburen.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas
regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en
diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i
praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat.
9
Mobbning syftar såväl på fysiska och psykiska handlingar som på uteslutning,
ryktesspridning tillmälen med mera. Mobbning är när ont uppsåt finns och en person
upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera
personer och att det råder maktobalans.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både
personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling behöver inte
finnas ett ont uppsåt utan den som är kränkt avgör vad som är kränkning. Kränkande
behandling kan vara:
● Fysisk (slag knuffar)
● Verbal (hot, svordomar, öknamn)
● Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
● Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, meddelanden på olika
sociala medier)
● Materiell kränkning (förstöra kläder, punktera cykeldäck)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning
är en form av kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är
inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån
en god människosyn.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
Rasism är att behandla människor olika utifrån hur de ser ut eller vad de har för
bakgrund.
Främlingsfientlighet är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från
andra länder.
Homofobi och bifobi är att någon tycker att det är fel att vara homo eller bisexuell.
Barn är den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt
skollagen.
Elev är den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i
skollagen.
Personal är alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och
utbildning.
10
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
De åtta diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och tillgänglighet.
Kön är att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke.
Könsidentitet eller könsuttryck är att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet är det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande,
som en person har.
Religion eller annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.
Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.
Sexuell läggning är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla
människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder.
Tillgänglighet Den 1 januari 2015 börjar en ny diskrimineringsgrund att gälla. Lagen
klassar bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna
innefattar såväl undervisning som lokaler.
11
Vem bevakar så att lagarna följs?
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder
bland annat anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Barn och Elevombudet
Skolinspektionen.
Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en
av BEO´s jurister direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida.
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa
det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild
person. Följande kan vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO:
●
●
●
●
●
●
Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym.
Namn och adress på skolan.
En beskrivning av vad som hänt.
Hur länge kränkningarna pågått?
Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem.
Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Ring på: 08-120 20 400
Texttelefon: 08-120 20 820,
www.do.se
Rektor Petra Roth
Mail: [email protected]
Telefon: 0416-27289
12
Ansvarsfördelning
Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja
de ändamål som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en
del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla
en redogörelse för mål och insatser som behövs för att främja lika rättigheter och
möjligheter för alla barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som
verksamheten avser att påbörja eller genomföra under kommande år. En redovisning av
hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvaret vilar
även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med
pedagogiskt uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer som
att kunskapskrav i läroplanen Lgr 11 efterföljs.
Eleven har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer
med både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete
utifrån sin förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en
god kamrat och efter stigande ålder vara ett gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skolan ska vara ett
komplement och ett stöd i denna. Vi värderar ett gott samarbete högt, där
vårdnadshavarna har god kommunikation samt god samverkan med skolan, kring
kränkande behandling och diskriminering, för att hitta optimal lösning på situationen.
13
Bilaga 2 - Definition av begreppen främjande-, förebyggande- och
åtgärdande arbete.
Främjande arbetet:
● syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde
● omfattar diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
tillgänglighet eller ålder)
● riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning
Förebyggande arbetet:
● syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling
● omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker
(rastvärdar, analysera kartläggningar, ordningsregler, träna empati med rollekar)
● analysera kartläggningar
● utvärdera tidigare insatser
● identifiera riskerna och formulera konkreta och uppföljningsbara mål
● planera vilka insatser som ska genomföras under året
● göra eleverna delaktiga (regler)
● för att detta ska få effekt måste arbetet genomföras systematiskt
Det åtgärdande arbetet:
● kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling – rutinerna ska framgå i planen
● påbörja genast när signal kommer
● vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas
14
Bilaga 3 - Rutin, Misstanke om kränkande behandling
Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen
är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet
som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller
förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.”
Delegation av beslut
Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta
utredningsuppdraget till annan befattningshavare.
Överlåtelse av arbetsuppgift
Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder.
Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan.
Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll.
Rutin
Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt
1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en ”Anmälan avseende
kränkande behandling” (Blankett – se handbok).
2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef.
3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef
gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen).
4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare.
5. Utredningsuppdraget görs enligt ”Anmälan avseende kränkande behandling”
(Blankett – se handbok).
a. Stödfrågor vid analys
i.
Har alla inblandade kommit till tals?
ii.
Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle?
iii.
Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade?
iv.
Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning,
mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse).
6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder.
7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter
avslutad utredning.
Sekretess
En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling.
Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens
15
personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400).
Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt
förvar (exempelvis den som handhar elevakterna).
Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av
förvaltningschef, bitr. förvaltningschef eller administrativ chef.
Registrering/arkivering
1. Anmälan om kränkande behandling
a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret
b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras
och läggs i elevakten.
Blanketter
•
Anmälan och utredning om kränkande behandling.
16
Bilaga 4 - Enskilda elevsamtal
Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal
Namn:______________________ Datum:___________________
Trivs du i skolan?____________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Vad är det som gör att du känner så?______________________________________________
________________________________________________________________________________________
(Vad kan vi göra för att du ska trivas bättre i skolan?)___________________________
________________________________________________________________________________________
Vem leker du med?__________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Vem vill du helst vara med på rasten?_____________________________________________
________________________________________________________________________________________
17
Är du rädd för någon på skolan? Vem och varför?________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Används fula ord på vår skola? När och var används det?_______________________
________________________________________________________________________________________
Finns det någon vuxen på skolan som du kan prata med? Vem?________________
________________________________________________________________________________________
Finns det någon i din klass eller på skolan som inte har det bra? (utanför,
slagen, retad)________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
På vilket sätt? Var händer det?_____________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Händer det dig?______________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
18
Bilaga 5 - Kompletterande frågor till enskilda elevsamtal
Mål:
● Alla elever ska känna att de har möjlighet att delta i lek eller annan samvaro i
skola/fritids.
Vad gör du på rasterna? (Du får välja flera alternativ)
Jag leker/är med mina kompisar.
Jag är med på rastaktiviteter.
Jag gör inget på rasten och trivs med det.
Jag trivs inte med rasten. Varför? Hur skulle din rast kunna bli bättre?
19
Bilaga 6 - Skolgårdskarta
20
Bilaga 7 – Trivselfrågor på utvecklingssamtal
Ni är välkomna på utvecklingssamtal den __________klockan______
NAMN:
UTMÄRKT
GANSKA BRA
Jag trivs i
skolan
Jag har det bra
på rasterna
Jag tar ansvar
för mitt arbete
Jag vågar säga
vad jag tycker i
skolan
Jag arbetar
bra tillsammans
med andra
Jag kan arbeta
i lugn och ro
Jag trivs på
fritids
Jag är bra på
Jag vill bli bättre på
Övrigt
21
DÅLIGT
Bilaga 8 - Sanktionstrappa för Sandbäcksskolan F-3
Sanktionstrappa för Sandbäcksskolan F-3
Åtgärder vid mobbning på individnivå (elev-elev) utifrån
Likabehandlingsplanen och KRAFT.
Sanktionstrappa vid mobbning.
Vid konstaterad mobbning kommer vi att kräva att beteendet upphör. Vi kommer att ha
allvarliga samtal med de inblandade och vårdnadshavarna kommer att erbjudas att delta i
dessa samtal.
Steg 1
Steg 2
Vid misstanke
om mobbning
Observationer på
raster och i
klassrum.
Kartläggning lyfts
på
arbetslagsmöte.
Mentor
dokumenterar.
Mentor samtalar
med utsatt elev
och
vårdnadshavare.
Denna kontakt
kommer att
fortsätta tills att
mobbningen har
upphört.
Vid mobbning
Verbal
tillrättavisning.
Det du gör är inte
acceptabelt.
Enskilda
allvarliga samtal
med alla
inblandade.
Vi kontaktar och
erbjuder
vårdnadshavare
att delta.
Sanktioner
kommer att
upprättas efter
överenskommels
e med elev och
ev.
vårdnadshavare.
Steg 3
Steg 4
Om mobbning
inte upphör
Mentor samtalar
med elev.
Tillfällig
indragning av
förmåner.
Begränsat
rastområde
och/eller
rastinnehåll.
Om mobbning
fortsätter
Ev. anmälan till
socialtjänsten,
polisanmälan.
Ev. byte av klass
eller andra
interna
stödåtgärder.
Rektor kallar till
EHK
(Elevhälsokonferen
s)
(Återkoppling till
vårdnadshavare.)
Förebyggande arbete
Verbal tillrättavisning. Det du gör är inte acceptabelt - Kränkning
Utvecklingssamtal – trivsel – trygghet - mobbning
Hälsosamtal – skolhälsovården
Klassmöten – Olweus/KRAFT
Klassregler – Olweus/KRAFT
Vänskapsgrupper
Enskilda samtal - Sociogram
Pedagogiska samtalsgrupper – Olweus/KRAFT, kompetensutveckling.
Föräldramöten
22
Rastvaktssystem – Ses över terminsvis.
Bilaga 9 - Utvärdering av Sandbäcksskolans mål 2016
Vi har rastaktiviteter minst en rast per dag.
Skolan har under delar av höstterminen haft rastaktiviteter men frånvaro av personal har
gjort att vi under tid inte haft möjlighet att ha detta. All personal som arbetar på fritids
har under hösten varit på fortbildning om rastaktiviteter, vilket gör att den verksamheten
inte blir så sårbar vid frånvaro.
Synsättet ”Barn gör rätt om de kan” genomsyrar skolans verksamhet.
Skolan har haft fortsatt implementering av ”Barn gör rätt om de kan”, en satsning som
kommer att fortsätta också under 2017.
Vårdnadshavare har fått information om synsättet ”Barn gör rätt om de kan”.
På alla föräldramöten under hösten har en presentation av arbetet och vad det innebär
genomförts.
Skapa förväntansdokument på hur en pedagog ska vara.
Inför höstterminen fanns ett förväntansdokument för personal, detta kommer att
revideras under våren 2017.
23
Bilaga 10 - Analys av Plan mot diskriminering och kränkande
behandling 2016
Då vi ser att rastaktiviteter gynnar barns möjligheter att delta i lek eller annan samvaro
vill vi fortsätta med detta även under 2017. Ansvaret för rastaktiviteterna bör fördelas på
fler pedagoger så att det blir mindre sårbart vid frånvaro. Flera av eleverna på
Sandbäcksskolan önskade att kompisen stannar kvar när man bråkar för att reda ut
problem. Vi vuxna menar att barnen oftast är för unga för att klara detta på egen hand.
När vi vuxna är utspridda över skolgården ser vi att vi har större möjlighet förebygga och
att hjälpa eleverna att förebygga eventuella konflikter samt stötta dem.
Det är för tidigt att göra en analys kring implementeringen av “Barn gör rätt om de kan”.
Men då vi fått nya kollegor mitt i implementeringen av synsättet ser vi ett behov av en
repetition av utbildningen. Vi har även tagit emot nya elever mitt i läsåret och har då sett
en brist av information kring synsättet ”Barn gör rätt om de kan” till dessa
vårdnadshavare. Vi ser därför att vi behöver göra ett informationsmaterial som vi kan
delge nya vårdnadshavare samt vårdnadshavare till förskoleklassen.
Förväntansdokumentet behöver utvecklas ytterligare. Det var helt nytt inför
höstterminen och måste implementeras ytterligare.
24
