Förändring och utveckling
- om Mastersprogrammet
i Karriärutveckling och
Vägledning
Karin Hirasawa och Fredrik Hertzberg, ”Teknologen i
tiden – nya utmaningar för vägledare på tekniska
högskolor”, Haninge, 2011-20-21
Varför har vi startat ett
Mastersprogram i
Karriärutveckling och
vägledning?
2017-07-14
/
Förändring….
Ekonomisk förändring
Ny arbetsmarknad
Ideologisk Kulturella/diskursiva förändringar
Individualisering
Politisk
Politisk förändring/reformer i off. sektor Valfrihet/konkurrens
(Ball 2003)
2017-07-14
/
Studie och yrkesvägledarprogrammet
180 hp en akademisk professionsutbildning
Ett samhällsvetenskapligt
block
Ett beteendevetenskapligt
block
Ett kärnblock med
inriktning på
karriärvägledning
Ett
praktikblock
Dilemman i grundutbildningen
 Teoretisk fördjupning kontra metodutveckling
 Skolinriktning kontra ”nya marknader”
 Gemensam struktur kontra valfria kurser
 Sociologisk kontra psykologisk tonvikt
 Karriärvägledning kontra personlig vägledning
 Del av utbildningen kontra inskolning på arbetsplatsen
Varför Masterutbildning?
 Alltfler utvecklingsområden – vägledning på arbetsplatsen,
rehabilitering, coaching – ett fjärde år behövs!
 Utveckla professionen – återkoppling till fältet
 En master som fokuserar på professionens frågeställningar –
annars risk att marginaliseras
 Påbyggnad för att fördjupa kunskaper och på sikt öka ett
forskningsunderlag - Ökar möjligheten att höras i ett
forskningsinriktat samhälle
Mastersprogrammet i Karriärutveckling
och vägledning - innehåll
1. Klassiska och moderna
4. Valbar kurs
perspektiv på individ och
5. Vägledning i förändring
samhälle
6. Utveckling och utvärdering
2. Karriärutvecklingsteorier
och vägledning
3. Vetenskapsteori, metod
och design
2017-07-14
/
av arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk praktik
7. Examensarbete (uppsats)
(1-6 15: hp, 7: 30 hp)
Klassiska och moderna perspektiv
på individ och samhälle: kursens
innehåll
Med utgångspunkt i klassiska och moderna
samhällsvetenskapliga perspektiv behandlar kursen olika
aspekter av människors val av utbildning och yrke,
inträde i arbetslivet samt karriärutveckling. Kursen
behandlar även frågor om samhällelig reproduktion och
förändring på makronivå och om villkoren för individers
och gruppers liv, arbete och utbildning.
2017-07-14
/
Klassiska och moderna perspektiv på individ
och samhälle: förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– visa fördjupad kunskap om etablerade och centrala samhällsvetenskapliga perspektiv på villkoren för människors val av utbildning och
inträde i arbetslivet
– visa ökad förståelse för relationen mellan människors karriärutveckling
och social reproduktion och förändring på makronivå
– visa ökad förmåga att självständigt beskriva och analysera människors
karriärutveckling med utgångspunkt i etablerade och centrala
samhällsvetenskapliga perspektiv och
– visa öka insikt om hur olika perspektiv på villkoren för människors
karriärutveckling grundar sig i vitt skilda och ibland svårförenliga
grundantaganden om människans och samhällslivets natur.
2017-07-14
/
Klassiska och moderna perspektiv på
individ och samhälle: några teman
• Social snedrekrytering till högskolan, det ”sociala arvets”
betydelse för val av arbete och utbildning, den sociala
reproduktionen (Pierre Bourdieu)
• Valet och väljandet som social fenomen i senmoderniteten;
självidentitet och reflexivitet (Anthony Giddens)
• Den kapitalistiska andan (Max Weber), utbildning för
demokrati och industrialism (John Dewey), makt och
disciplinering (Michel Foucault) → framväxten av en
institutionell och generell studie- och yrkesvägledning
2017-07-14
/
Karriärutvecklingsteorier och
vägledning
Kursen behandlar teorier om karriärutveckling ur
psykologiska och pedagogiska perspektiv relaterade till
den samhälleliga kontext de är sprungna ur. Kursen
behandlar även olika vägledningsmodeller och deras
teoretiska bas. I kursen läggs stor vikt vid att analysera
relationen mellan vägledningsmodeller och
karriärutvecklingsteorier samt aktuell forskning inom
området.
2017-07-14
/
Vägledningens spänningsfält eller
skingra dimmorna!
Kunskap om
alternativen
Kunskap om
mig själv
Insikt
Övergångskunskap
Utsikt
Framsikt
Stöd för att
genomföra
Vägledning i snäv bemärkelse
Vägledning I vid bemärkelse
Moving to the New Paradigm
in Career Development and
Planning
Source: Phil Jarvis, Vice President
National Life/Work Center
Den ”nya människan” i den ”nya världen”?
 80 talisterna: “Dagisgenerationen” som tror att
allt är möjligt, som ifrågasätter allt, som är
ständigt uppkopplade på nätet, men som också
plågas av alla val som måste göras.
(Gillberg augusti 2011) Avhandling: Individualiseringens villkor
Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande
Vägledardilemman

Individen – samhället/systemet

Personlig vägledning – karriärvägledning

Rådgivning, styrning – mitt eget val

Rekrytering, reklam, marknadsföring – opartisk information

Information - utbildning

Personlig utveckling - arbetsmarknadsorienterad

Kort sikt – Lång sikt (Brytpunkt-process)

Overserving – underserving
(Lovén -11)
Senmoderna karriärteorier
 Från utvecklingsteoretiskt perspektiv – till
konstruktivistiskt – och/eller systemteoretiskt
perspektiv
 Personlighet – identitet
 Uppgradering av kontextens betydelse –
samhälleliga strukturer har betydelse
 Arbete utbildning går inte att särskilja från livet
själv
 Matchning – lärande – meningsskapande
(emotionens betydelse)
2017-07-14
/
Emotioners roll ex. Vid
karriärutveckling
 Emotion hänger ihop med behov, önskningar,
mål och mening kan ge energi och motivation
 Emotioner är intentionella
 Emotion är nära sammanlänkat med handling,
stöder, reglerar och kontrollerar också handling
 Emotioner är en ingång till projekt- och karriärnarrativ.
 Karriärer och projekt konstrueras från ”issues of
concern” i en människas liv.
Kaosteori och karriärutveckling
Karriärteoretiskt perspektiv som försöka beskriva
det komplexa system och dess känslighet för
förändring som individer befinner sig i och där
deras karriärutveckling äger rum.
2017-07-14
/
Attractors: ett sätt att beskriva en
individs handlingsmönster

riktade mot enskilda punkter (point attractors),
- mot mål

två motsatta punkter (pendulum attractors) -

ett mönster av handlingar som återkommer
över tid (torus attractors)

Strange attractors
Bright & Pryor 2011
Changing one’s mind will be an
essential skill in the future
Gelatt 1989
Positive Uncertainty
 Var fokuserad och flexibel i fråga om vad du vill
 Var medveten om och försiktig med vad du vet
 Var realistisk och optimistisk inför det du tror på
 Var praktisk och magisk i allt du gör
Gelatt
Begreppet Protean career
• För att hantera och överleva i en föränderlig
värld behöver individen bli självgenererande
dvs ”protean”… Det inkluderar alla aspekter av
en individs liv som relevant för
karriärutvecklingen och placerar individen i
centrum
• Föränderliga karriärer (protean careers) för att
understryka individens anpassningsförmåga och
självständighet när det gäller att forma sin
livsbana (Sullivan, 1999)
Vägledningens uppgift enlig Pryor
mfl.
 Empowerment – individen aktiv agent  Utmana
 Se möjligheter
 Stödja planering
 Lärande projekt - omsorgsprojekt
Modeller/metoder: Narrativa, storytelling,
coaching, lösningsfokuserat, sociodynamisk
vägledning
Vägledning i förändring: innehåll
Kursens övergripande syfte är att granska karriärvägledningens
förutsättningar och vilka förändringar som pågår inom och utanför
den institutionella ramen inom vägledning. Vidare studeras vad
dessa förändringar innebär för vägledarrollen och för professionens
kompetensinnehåll.
Olika vägledningsmodellers teoretiska perspektiv och dess
betydelse och användning i praxis granskas.
2017-07-14
/
Två teman
 Spaning på ”nya” område inom
karriärvägledning och studera hur vägledning
bedrivs och organiseras. Reflektera analysera
kring kompetenser och kompetensbegreppet
 Samtalsanalys utifrån senmoderna modeller och
metoder
2017-07-14
/
Samtalsanalys
• Utgångspunkt – vad sker i vägledning?
• Vilka förhållningssätt, antaganden, metoder,
modeller och därmed teoretiska utgångspunkter
kan skönjas
• Utgår fråntidigare forskning (Lovén, Lindh, även
forskning kring andra institutionella samtal)
• Hur kan vi analysera samtalen? Begrepp?
innehåll, metod, färdigheter, relation,
2017-07-14
/
Utveckling och utvärdering av
arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk praktik: kursens
innehåll
Kursen övergripande syfte är att studenten ska
fördjupa sina kunskaper om utbildningsväsendets
och utbildningspolitikens förändringar under de
senaste decennierna. Förändringarna relateras till
arbetsmarknadens och näringslivets
omstrukturering under samma tid.
2017-07-14
/
Utveckling och utvärdering:
kursens innehåll (forts.)
Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om hur
styrningen av utbildningspolitiken förändrats under denna
tid, och de nya styrningsmekanismer som etablerats. Här
ligger fokus på hur olika former av styrning, till exempel
genom utvärdering, påverkar villkoren för och utveckling
av karriärvägledande verksamhet. Studenten ska även
fördjupa sin kunskap om betydelsen av utvärdering för
utveckling av karriärvägledande verksamhet.
2017-07-14
/
Utveckling och utvärdering:
förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten …
•
visa fördjupad kunskap om utbildningsväsendets och utbildningspolitikens förändring under de senaste decennierna
•
visa ökad förståelse för relationen mellan utbildningspolitikens
förändring och arbetsmarknadens och näringslivets omstrukturering
under samma tid
•
visa fördjupad kunskap om hur styrningen inom utbildningspolitiken
utvecklats parallellt med ovannämnda förändringar
•
visa fördjupad kunskap om hur dessa förändringar påverkar villkoren
för studie- och yrkesvägledning inom olika verksamheter
•
förmåga att självständigt utvärdera och utveckla studie- och
yrkesvägledning
2017-07-14
/
Utveckling och utvärdering
Två viktiga teman:
• Utvärderingen som metod för styrning i en
decentraliserad utbildningspolitik (vad håller
vägledarna egentligen på med? Följer man
läroplanen?)
• Utvärderingen som pedagogiskt instrument – ett
verktyg för och ett incitament för utveckling i arbetet
(vad är det som funkar i mitt arbete, och vad skulle
kunna bli bättre? Vad vet jag, och vad vet jag inte?)
2017-07-14
/
Utveckling och utvärdering
• Vad vill/kan man ta reda på i en utvärdering?
• Vad kan och/eller bör en utvärdering studera?
• Hur bör en utvärdering vara utformad?
• På vilka sätt kan en utvärdering vara en
”riktningsgivare” för professionell utvärdering?
• Vad är skillnaden mellan utvärdering och
forskning?
2017-07-14
/
Masterprogrammet, behörighet:
Examen från studie- och
yrkesvägledarprogrammet
• Startar nästa gång ht 12 på halvfart
• Mastersprogrammet är på distans
med ”Stockholmsdagar” 3 gånger per år ca
2+2+1 per kurs
• Flera kurser går att läsa som fristående på
halvfart. Vt 2012: Utveckling och utvärdering av
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk praktik:
15 hp och Coachande samtal I och II med
inriktnign mot karriärutv. Och vägledning 7,5 +
7.5 hp
• Information finns på www.edu.su.se under
utbildning
2017-07-14
/