1 (7)
2011-08-15
TJÄNSTESKRIVELSE
UBN
Utbildningsnämnden
Uppföljning och utveckling av kundvalssystem för
karriärvägledning
Förslag till beslut
1. Utbildningsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att med syfte att stärka
elever i deras framtida val av studier och arbete utveckla nuvarande kundvalssystem
för karriärvägledning till ett renodlat kundvalssystem fr.o.m. höstterminen 2012 .
2. Utbildningsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att checken höjs till
3 100 kronor per år från höstterminen 2012.
3. Utbildningsnämnden beslutar uppdra åt Kultur- och utbildningsdirektören att
utarbeta nyckeltal som följer upp karriärvägledning.
4. Utbildningsnämnden beslutar uppdra åt Kultur- och utbildningsdirektören att tillse
att datastöd utvecklas för kundvalet.
5. Utbildningsnämnden beslutar uppdra åt Kultur- och utbildningsnämnden att
återkomma till nämnden i december med förslag på tillämpningsföreskrifter för
karriärvägledning.
Sammanfattning
Nacka kommun införde år 2009 kundval för karriärvägledning med syfte att stärka elever i
deras framtida val av utbildning och yrke. Kundvalet har hitintills inte varit ett renodlat
kundval och utvärdering visar att vägledningschecken inte på något avgörande sätt förändrat
arbetet med karriärutveckling. Några skolor har förstärkt SYV-funktionen men i de flesta
fall har de öronmärkta resurserna försvunnit in i skolornas budget utan särskild destination.
Ett par skolor har inte brytt sig om reformen med karriärutveckling med hänvisning till att
det blev rörigt med föräldrakontakterna. Kultur- och utbildningsenheten håller med
utredarna att kundvalssystem med automatik inte är marknadsmässigt och förordar att en
förändring görs till ett renodlat kundvalssystem där elever och föräldrar gör ett aktivt val av
förstärkt karriärvägledning. Endast när ett aktivt val har gjorts ska ersättning utgå till skolan
där karriärvägledaren finns eller till annan auktoriserad karriärvägledare. Kultur- och
utbildningsenheten föreslår också att checken ska höjas till 3 100 kronor per år. Ingen
förändring av checkramen för nästa år föreslås. Få elever har hitintills gjort aktiva val och en
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
SMS
WEBB
ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka
Stadshuset, Granitvägen 15
08-718 80 00
[email protected]
716 80
www.nacka.se
212000-0167
2 (7)
ganska liten del av nuvarande budget har förbrukats och systemet föreslås införas först
höstterminen 2012.
Ärendet
Nacka kommun införde år 2009 kundval för karriärvägledning för elever i grundskolans
årskurser 7-9, i gymnasieskolan, för ungdomar upp till 20 år som inte är i arbete eller studier
och för elever i vuxenutbildningen. Införandeprocessen och –projektet benämndes
Karriärutveckling för alla och grundades på förstudien Via Emilia. Målet med införandet var
att varje elev ska utveckla kompetens för att kunna ta personligt ansvar för sin egen och
utveckling och framtid.
Karriärvägledning ska utgå från elevers individuella behov. Förväntat resultat utifrån detta
är att färre elever ska gå Individuellt program/Introduktionsprogram, att färre elever ska
göra omval eller hoppa av gymnasieskolan, att ledtiderna kortas vid omval, att
studieresultaten förbättras. Totalt sett innebär det högre effektivitet i utbildningssystemet
och mindre administrativt arbete.
Uppföljning av den särskilda satsningen på karriärutveckling har gjorts två gånger. Den
första uppföljningen gjordes utifrån fokusgrupper av elever och grundades på ett ganska
litet elevunderlag. Utvärderingen syftade mer till att hitta goda och mindre goda exempel
och beskrivningar. Hösten år 2010 gjordes en systemuppföljning av karriärutvecklingen där
utredarna fick uppdraget att beskriva och bedöma hur systemet fungerar idag och hur
skolorna arbetar relativt uppsatta mål. Uppdraget var att föreslå förändringar och
utvecklingsinsatser om utredarna såg att det fanns behov av detta.
Bakgrund till tidigare beslut om införande
Både inom EU och OECD har vikten av att förbättra karriärvägledning för både barn och
vuxna uppmärksammats som en allmänpolitisk fråga med en samhällelig roll. Viljan har
varit att förbättra utbildningssystemens och arbetsmarknadens effektivitet och bidra till
ökad jämlikhet i samhället. Fler människor ska få tillgång till högskoleutbildning och
slutföra den och balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden ska förbättras.
Nacka genomförde tillsammans med Sollentuna kommun en förstudie om karriärvägledning
under 2007, Via Emilia. För Nackas del har det varit av stor betydelse att kunna skapa
förutsättningar för elever och ungdomar att göra välgrundade val inför framtida studier och
yrkesval. Ambitionen är att resultatet innebär färre omval och avhopp i gymnasieskolan
samt stärka ungdomar som inte har avslutade gymnasiestudier att göra nya prioriteringar för
sin framtid. Det gäller också vuxna som vill fortsätta att utveckla sig och studera vidare
inom vuxenutbildningens ram.
3 (7)
Definition av begreppen
Nedan beskrivs de begrepp och begreppsförklaringar för karriärutveckling m.m.
Karriärutveckling är den ständigt pågående process som handlar om att förstå och ta
ansvar för sitt eget lärande och arbete. Karriärutveckling omfattar:
Karriärutbildning. Utveckling av kunskap och färdigheter och attityder
genom ett planerat program inom skolan och andra institutioner. Syftet är
att hjälpa elever att kunna göra egna val beträffande fortsatta studier och
framtida liv.
Karriärinformation. Olika former av information, t.ex. generell
karriärinformation, länkar, tips om ansökningsförfarande m.m.
Karriärvägledning. En aktivitet ledd av professionell vägledare ofta i form
av individuell vägledning men även i mindre grupp. Syftet är att hjälpa
människor upptäcka sina egna personliga förutsättningar för att kunna välja
utbildning och/eller yrke.
Utredarnas iakttagelser och rekommendationer
Utredarna tolkar ovanstående begrepp som att det är främst inom karriärutbildning som
förutsättningarna finns att uppnå den ständigt pågående processen som karriärutveckling
innebär. Detta genom att eleverna får självkännedom och personligt stöd att se sina styrkor
och svagheter – från förskolan t.o.m. gymnasieskolan. Karriärutbildningen kompletteras
med karriärinformation och karriärvägledning, där studie- och yrkesvägledaren har en
nyckelroll. Karriärvägledningschecken ska förstärka befintlig karriärvägledning.
Iakttagelser
Karriärutveckling har inga särskilda mål utan är en integrerad del av målen för skolan som
helhet. Detta synsätt, anser utredarna, försvårar fokus på karriärutveckling. Tyngdpunkten i
karriärutveckling ligger på personlig utveckling, men i de intervjuer som gjorts kan
konstateras att det är mer arbete av teknisk karaktär som görs; val av kurser, skolor,
meritpoäng, yrkesval etc. För systemledningen är karriärutveckling en prioriterad fråga
grundad på ett starkt individuellt perspektiv. Vägledningssamtalen varierar i frekvens, längd
och fördjupning. De som bäst behöver samtalen är inte helt sällan de som minst efterfrågar
dem.
Utredningen visar att det är svårt att få en sammanhållen enhet, utifrån organisatoriska
lösningar eller arbetsformer, att förena karriärutbildning, karriärinformation och
karriärvägledning. Det konstateras också att skolan förändras, men studie- och
yrkesvägledningen följer samma mönster som under de senaste decennierna vad gäller
information, prao och föräldrakontakter. Undantag finns dock där skolor utvecklat nya
arbetssätt och i dessa fall finns ett uttalat intresse hos skolledning och studie- och
yrkesvägledningsfunktionen (SYV-funktionen). Till största delen är karriärutveckling
4 (7)
fortfarande en fråga för SYV-funktionen, men det finns enskilda lärare och lärarlag som
arbetar föredömligt tillsammans med SYV-funktionen för att integrera karriärutbildning i
ordinarie undervisning. SYV-funktionen i Nacka saknar nätverk och samordning av de
Nackagemensamma frågorna och utredarna anser att det finns ett utvecklingsbehov.
Skolorna ser karriärutveckling som en viktig fråga och rektors engagemang understryks som
betydande. Framgångsfaktorer konstateras vara personberoende – intresse och engagemang
hos lärare, rektor, studie- och yrkesvägledare. Viktigt är också samspelet i lärarlag och
mellan lärarlag och SYV-funktionen.
Vägledningschecken har inte på något avgörande sätt förändrat arbetet med
karriärutveckling. Några skolor har förstärkt SYV-funktionen men i de flesta fall har de
öronmärkta resurserna försvunnit in i skolornas budget utan särskild destination. Ett par
skolor har inte brytt sig om reformen med karriärutveckling med hänvisning till att det blev
rörigt med föräldrakontakterna. Att rycka loss karriärvägledning från samlingsbegreppet
karriärutveckling har inte setts som positivt eftersom de tre delarna hänger ihop.
Utredarna ställer frågan om checkens storlek har en rimlig ersättningsnivå i jämförelse med
marknadens prissättning för terapi och handledning. De pekar också på att åtta av skolorna
bara tar emot skolans egna elever, vilket innebär en marknadsbegränsning. Mycket få elever
gör aktiva val, den största delen av ersättningen betalas ut med automatik.
Rekommendationer
Utredarna rekommenderar Nacka att renodla karriärutvecklingen och driva det långsiktiga
utvecklingsarbetet i två parallella spår eller perspektiv:
1. Karriärutbildningens definition ska kopplas till visionen att Nacka ska ha den bästa
skolan varje dag och utforma en strategi för att stimulera karriärutbildning.
2. Karriärvägledning ska vara ett tydligt specialistområde med ökade krav på
professionalitet. Vägledning och information ska ges individuellt och i grupp och
syfta till att eleverna ska upptäcka sina egna personliga förutsättningar för framtida
utbildnings- och yrkesval.
När det gäller styrning och uppföljning rekommenderas en långsiktig uppföljningsmodell
där eleverna följs över en längre tid och återkopplar fullföljande av högre studier till tidigare
skola. Ytterligare förslag är att följa upp individuell tid per elev och utveckla individuella
utvecklingsplanen som instrument för karriärvägledning. Utöver dagens uppföljning, som
görs i kvalitetsredovisning och kundenkät, föreslås att även mätning av förekomst och
frekvens av vägledning ska göras. I övrigt föreslås utveckling av arbetsmetoder och
arbetssätt samt att stöd ska ges till rektor och kompetensutveckling till SYV-funktionen.
Frågor om entreprenörskap och företagande ska ges ökat utrymme i skolornas kontinuerliga
karriärutbildning och Nacka bör hitta vinn-/vinnsystem för det lokala näringslivet och
integrera detta i utvecklingen av karriärutbildningen.
5 (7)
Utformning av vägledningschecken kan göras på två alternativa sätt enligt utredarna:
1. Ta bort automatiken och understryk att alla som är auktoriserade bör ta emot alla
elever och inte bara från den egna skolan, samt satsa på kommungemensam
information till elever och föräldrar.
2. Förstärk skolpengen med vägledningschecken för alla som har tillgång till
kvalificerad vägledning på skolan (en administrativt enklare automatik). Med tillgång
avses även avtal med kvalificerad vägledare som knyts till skolan läsårsvis. Betala ut
enskilda checkbelopp avseende elever som ej har tillgång till kvalificerad vägledning
på skolan.
Kultur- och utbildningsenhetens bedömning
Styrning och uppföljning
De mål som politiken har formulerat i den utbildningspolitiska strategin är formulerade så
att de ska kunna spänna över alla utbildningsverksamheter och ge utrymme för
professionen att själva formulera hur målen ska uppnås. Det finns inga specifika mål för
någon verksamhet och det är därför inte tillämpligt att formulera särskilda mål för
karriärvägledning. Däremot kan och bör särskilda nyckeltal för karriärvägledning ytterligare
utformas som på ett inte alltför administrativt arbetskrävande sätt för verksamheterna kan
mäta hur väl satsningen utfaller. Kultur- och utbildningsdirektören föreslås få uppdraget att
föreslå nämnden ytterligare nyckeltal.
Nuvarande system är inte utformat som ett renodlat kundvalssystem där föräldrar och
elever gör ett aktivt val för att ersättning ska betalas ut till anordnare av karriärvägledning.
De skolor som har anställd auktoriserade vägledare, oftast utbildad studie- och
yrkesvägledare, får automatiskt checken utbetald till sin enhet, utan att eleven och föräldern
gjort ett aktivt val. Möjlighet finns dock att göra ett aktivt val och då betalas också
checkbeloppet till den karriärvägledare som valts. De karriärvägledare som kan väljas är de
som har auktoriserats och vissa skolor erbjuder även ”sina” studie- och yrkesvägledare till
andra elever än skolans egna. Men ett flertal skolor erbjuder inte dessa tjänster och behöver
inte heller göra det i nuvarande system. Karriärvägledare som inte är anställda studie- och
yrkesvägledare blir auktoriserade enligt särskilt regelverk med krav på adekvat utbildning
m.m.
Kultur- och utbildningsenheten håller med utredarna att detta system med automatik inte är
marknadsmässigt och förordar att en förändring görs till ett renodlat kundvalssystem där
elever och föräldrar gör ett aktivt val av förstärkt karriärvägledning. Endast när ett aktivt val
har gjorts ska ersättning utgå till skolan där karriärvägledaren finns eller till annan
auktoriserad karriärvägledare.
Dagens checkbelopp är 720 kronor per år att jämföras med check för familjebehandling
som är 775 kronor per timme. Kultur- och utbildningsenheten föreslår att i ett renodlat
6 (7)
kundvalssystem ska checkbeloppet motsvara ersättning för fyra timmars karriärvägledning
per år och då i nivå med check för familjebehandling. I ett utvecklat kundvalssystem
innebär det att eleverna ska göra ett aktivt val för att få förstärkt karriärvägledning och
utöver den schemalagda vägledningen i skolan som är lagstyrd och ingår i ordinarie
skolpeng, ha rätt till fyra timmars individuell vägledning. Detta för att betona vikten av att
eleverna får denna förstärkning utifrån sina behov. Alla checkbeloppsnivåer föreslås
Kommunfullmäktige i yttrande över Mål och budget.
Det finns för närvarande inget utvecklat datorstöd för karriärvägledning vilket är
nödvändigt för ett renodlat kundval. Kultur- och utbildningsenheten beräknar att ett sådan
ska kunna finnas på plats till höstterminen 2012 och föreslår därför att systemet införs först
då. Kultur- och utbildningsdirektören föreslås få uppdraget att utveckla datorstöd för nytt
kundvalssystem.
Bokslut 2010 för karriärvägledning visar att långt ifrån alla elever utnyttjar möjligheten till
karriärvägledning, endast 58 procent av budgeten är utnyttjad. De elever som gjort ett aktivt
val motsvaras av cirka 0,6 procent. Kultur- och utbildningsenheten föreslår därför inga
förändringar av budgetramen.
De skolor och auktoriserad karriärvägledare som ansluter sig till systemet ska inte kunna
upprätta några begränsningar i fråga om vilka elever de ska ta emot, t.ex. endast elever från
den egna skolan. Kultur- och utbildningsdirektören bör få i uppdrag att omarbeta riktlinjer
för karriärvägledning och återkomma till nämnden i december med förslag på detta.
Organisation och arbetssätt, nyckelaktörer och yrkesroller
I enlighet med Nacka kommuns styrmodell så är det rektorerna som ansvarar för sin egen
organisation och arbetssätt. Politiken kan bara rekommendera rektorerna att t.ex. utnyttja
SYV-funktionen som stöd till rektor och lärare/lärarlag och uppmuntra initiativ till
nätverksskapande. Individualisering och EU:s nyckelkompetens om initiativförmåga och
företagaranda är viktiga delar att integrera i karriärutbildningen och betydelsen av det bör
framgå tydligt.
Om nytt kundvalssystem införs måste implementering av det nya kundvalssystemet göras
med informationsinsatser både till verksamheterna och till elever och föräldrar.
Karriärvägledning för ungdomar upp till 20 år och elever i
vuxenutbildning
Arbets- och företagsnämnden övertog 2011 ansvaret för ungdomsuppföljning och
vuxenutbildning. Ungdomar och vuxna inom dessa områden är också berättigade till
karriärvägledning enligt tidigare fattade beslut och omfattas därför också av föreslagna
förändringar.
7 (7)
Det är därför av vikt att samarbete sker av informationsinsatser, utveckling av nyckeltal och
omarbetning av tillämpningsföreskrifter.
Susanne Nord
Kultur- och utbildningsdirektör
Jill Salander
Controller
