Läroplan för den
grundläggande
utbildningen
i Pargas stad
Fastställd av Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 22.9.2011
Pargas
Läroplan för Pargas stad
INNEHÅLL
1. LÄROPLANEN .................................................................................................. 4
1.1 LÄROPLANENS UTFORMNING ......................................................................... 4
2. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS ...................... 4
2.1 ALLMÄNNA MÅL FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE .................................................. 4
2.2 VÄRDEGRUNDEN .......................................................................................... 5
3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS .............. 5
3.1 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN I PARGAS ............................................................ 5
3.2 ARBETSSÄTT ................................................................................................ 6
3.2.1 Differentiering ........................................................................................ 6
3.3 SKOLORNAS VERKSAMHETSKULTUR ............................................................... 7
3.4 INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN – tyngdpunktsområden i undervisningen i
Pargas stad ....................................................................................................... 7
4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG ...............................................................14
4.1 ALLMÄNT STÖD ...........................................................................................14
4.2 INTENSIFIERAT STÖD ..................................................................................15
4.2.1 Plan för elevens lärande ..........................................................................15
4.3 SÄRSKILT STÖD ..........................................................................................16
4.3.1 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas ...................................17
4.4 STÖDNIVÅER OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN DESSA ............................................18
5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG ..............................................18
5.1 STÖD I ANSLUTNING TILL UNDERVISNINGSARRANGEMANG .............................19
5.1.1 Stödundervisning ...................................................................................19
5.1.2 Specialundervisning på deltid ..................................................................19
5.1.3 Specialundervisning................................................................................20
5.1.4 Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier ........20
5.1.5 Förlängd läroplikt ...................................................................................21
5.1.6 Studier enligt verksamhetsområde ...........................................................21
5.2 HANDLEDNING OCH ÖVRIGT STÖD ................................................................23
5.2.1 Samarbetet mellan hem och skola ............................................................23
5.2.2 Ordnandet av handledning ......................................................................24
5.2.3 Ordnandet av biträdestjänster .................................................................26
5.2.4 Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen ..................27
5.3 FLEXIBEL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING, JOPO .............................................28
5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET ............................28
5.4.1 Elevvård ...............................................................................................28
5.4.2 Främjandet av trygghet och säkerhet .......................................................30
1
Läroplan för Pargas stad
5.4.3 Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter ........30
5.4.4 Elevvårdsplan och främjandet av trygghet och säkerhet i Pargas stad ...........31
6. UNDERVISNING AV ELEVER MED ANNAN SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND ............32
7. SPRÅKPROGRAM .............................................................................................32
8. UNDERVISNINGSÄMNENAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL ................................33
8.1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA FÖR INVANDRARE ............................33
8.2 FINSKA – DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA
.......................................................................................................................50
8.2.1 Finska som A-språk ................................................................................50
8.2.2 Modersmålsinriktad finska .......................................................................54
8.3 FRÄMMANDE SPRÅK .....................................................................................57
8.3.1 Engelska som A2-språk ...........................................................................57
8.4 MATEMATIK ................................................................................................65
8.5 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP ........................................................................79
8.6 BIOLOGI OCH GEOGRAFI ...............................................................................83
BIOLOGI ..........................................................................................................86
GEOGRAFI ........................................................................................................88
8.7 FYSIK OCH KEMI ..........................................................................................91
KEMI................................................................................................................94
FYSIK ..............................................................................................................96
8.8 HÄLSOKUNSKAP ........................................................................................ 100
8.9 RELIGION ................................................................................................. 104
8.10 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ...................................................................... 117
8.11 HISTORIA ............................................................................................... 122
8.13 MUSIK ..................................................................................................... 129
8.14 BILDKONST ............................................................................................. 131
8.15 SLÖJD ................................................................................................... 138
8.16 GYMNASTIK ............................................................................................ 145
8.17 HUSLIG EKONOMI .................................................................................... 151
8.18 ELEVHANDLEDNING ................................................................................. 153
PRAO i den grundläggande utbildningen i Pargas stad ....................................... 154
8.19 VALFRIA ÄMNEN ...................................................................................... 156
8.19.1 Valfritt B2-språk , TYSKA eller FRANSKA ............................................... 156
8.19.2 INFORMATIONSTEKNIK ........................................................................... 159
8.19.3. MUSIK ............................................................................................. 160
8.19.4
BILDKONST ..................................................................................... 160
8.19.5 TEKNISK SLÖJD ELLER TEXTILSLÖJD I ÅRKURS 8-9 ............................... 160
2
Läroplan för Pargas stad
8.19.6 HUSLIG EKONOMI .............................................................................. 163
8.19.7 GYMNASTIK ....................................................................................... 163
9. ELEVBEDÖMNINGEN ..................................................................................... 165
9.1 ALLMÄNNA PRINCIPER ................................................................................ 165
9.2 PRINCIPER FÖR BEDÖMNINGEN ................................................................... 165
9.3 BEDÖMNINGSFÖRFARANDET ....................................................................... 165
9.4 BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE ..................................................................... 166
9.5 GRUNDER FÖR BEDÖMNINGEN .................................................................... 167
9.6 STUDIEGÅNG ENLIGT ÅRSKURS .................................................................. 167
9.7 UPPFLYTTNING OCH KVARSTANNING ........................................................... 167
9.8 NY BEDÖMNING ......................................................................................... 168
9.9 BEDÖMNING AV ELEVER SOM ÄR I BEHOV AV STÖD ...................................... 168
9.10 BEDÖMNING AV ELEV SOM STUDERAR ENLIGT INDIVIDUALISERAD LÄROKURS
OCH/ELLER OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT ............................................... 168
9.11 BEDÖMNING AV ELEV SOM OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT ................. 169
9.12 BEDÖMNING AV ELEV VARS UNDERVISNING ORDNATS ENLIGT
VERKSAMHETSOMRÅDEN ................................................................................. 169
9.13 BEDÖMNING AV ELEV MED INVANDRARBAKGRUND ...................................... 169
9.14 ELEVENS SJÄLVVÄRDERING ...................................................................... 169
9.15 SLUTBEDÖMNING .................................................................................... 170
9.15.1 Slutbedömning för elever inom särskilt stöd och elever vars undervisning
ordnats enligt verksamhetsområden ............................................................... 170
9.15.2 Slutbedömningen för invandrarelever.................................................... 170
9.15.3 Avgångsbetyg .................................................................................... 170
9.15.4 Avgångsbetyg för elev som studerar enligt individualiserad lärokurs ......... 171
10. FORTGÅENDE UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN ................ 171
3
Läroplan för Pargas stad
1. LÄROPLANEN
1.1 LÄROPLANENS UTFORMNING
Grunderna för läroplanen utgör den nationella ramen för den läroplan som är uppgjord
för Pargas stad. Utbildningsanordnaren ansvarar för att göra upp och utveckla läroplanen.
I läroplanen ingår målen för fostran och undervisning i den grundläggande utbildningen
samt skolans allmänna värdegrund och respektive skolas verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt.
I läroplanen beaktas förskolans och den grundläggande utbildningens enhetlighet samt
kommunala beslut som berör barn, ungdomar och utbildning. Samarbete mellan hem och
skola har hög prioritet.
De riksomfattande och lokala beslut som gäller den grundläggande utbildningen bildar en
helhet som utgör fundamentet för den grundläggande utbildningen. Besluten är
-
lagen om grundläggande utbildning och förordningen om grundläggande utbildning
statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om
grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen
grunderna för förskolans läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren
en årlig plan som utformas i enlighet med 9 § i förordningen om grundläggande
utbildning.
I läroplanen för Pargas stad ingår en skolvis bilaga där varje skolas särart angående olika
delområden beskrivs.
2. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS
2.1 ALLMÄNNA MÅL FÖR FOSTRAN OCH LÄRANDE
Den grundläggande utbildningen skall stödja elevernas utveckling till humana människor
och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt ge eleverna sådana kunskaper
och färdigheter som de behöver i livet.
Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och därmed beakta elevernas olika förutsättningar till inhämtande av kunskap.
Skolans uppgift är även att skapa en trygg och positiv arbetsmiljö i vilken alla är delaktiga.
I samarbete med föräldrar och skolans övriga personal fostras de unga till sunt tänkande,
harmoniska, ansvarskännande, självständiga samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja. Skolans strävan är att eleverna utvecklas till balanserade personligheter med sund självkänsla. Vidare lär sig eleverna att iaktta och respektera samhällets
regler och normer.
All verksamhet i skolorna bygger på grundtankarna i FN:s barnkonvention: Alla barn har
samma rättigheter och lika värde, varje barn har rätt att få sina grundläggande behov
uppfyllda, varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande, varje barn har
rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat
4
Läroplan för Pargas stad
2.2 VÄRDEGRUNDEN
Värdegrunden för skolorna i Pargas stad bygger på jämlikhet, individens rättigheter och
skyldigheter, social gemenskap, ansvar för den ömtåliga skärgårdsmiljön samt kulturell
mångfald och särart. Särarten består av värden i både den finländska och än mer den
finlandssvenska och lokala kulturen.
Vi vill förmedla kunskaper och färdigheter som ger en bred grund för vidare utbildning.
Skolan bör vara en trygg och stimulerande arbetsmiljö som ger eleverna möjligheter att
stärka sin självkänsla, utveckla kreativitet, kritiskt tänkande samt sociala och kommunikativa färdigheter.
Skolan har ansvaret för fostran och undervisning under skoltid. Vårdnadshavaren har
emellertid det huvudsakliga ansvaret för elevens fostran.
Genom att lära eleverna att acceptera olikheter, att respektera olika åsikter och genom
att uppmuntra till tolerans och fördomsfrihet stärker vi tillsammans med hemmen elevens rättsuppfattning.
Vår målsättning är även att utveckla elevens känsla för kultur och traditioner med betoning på den egna närmiljön. Ett internationellt perspektiv är också viktigt för att kunna
se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att utveckla förståelse för den
kulturella mångfalden inom landet. Förståelse för andra bottnar i en förståelse för den
egna identiteten.
Skolans uppgift är även att förbereda eleverna till att bli ansvarskännande, aktiva samhällsmedlemmar med sund självkänsla.
3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS
3.1 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN I PARGAS
Kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas stad bildade den 1.1.2009 en ny
kommun, Väståbolands stad, som den 1.1.2012 tog namnet Pargas stad - Skärgårdstaden. Vid kommunsamgången skapades en ny unik skärgårdsstad med ca. 15500 invånare.
”Liv med havsutsikt”:
Pargas stad omfattar stora delar av Skärgårdshavets område med tusentals öar, holmar
och skär. Här finner man de öppna fjärdarnas karga kobbar och den inre skärgårdens
stora öar med både landsbygds- och skärgårdsmiljö.
Eleverna i Pargas stad tar sig till sin närskola på många olika sätt. De åker landsvägsfärja, förbindelsebåt, taxibåt, privata båtar. På fastlandet anlitas turbuss, skoltaxi eller
privata skjutsar. Vid menföre måste de elever som bor ute på holmar utan egentlig förbindelse anlita exempelvis hydrokopter och ibland måste även gränsbevakningen hjälpa
till.
Ifall förhållandena är sådana att eleven inte kan komma till skolan, kan undervisningen
t.ex. ske med hjälp av IT-kommunikation.
Inom den grundläggande utbildningen i Pargas stad finns sammanlagt 10 skolor.
Iniö skola, Skärgårdshavets grundskola i Korpo och Kyrkbackens skola i Nagu är enhetsskolor med förskola och årskurserna 1-9. Malms skola i Pargas är den största skolan som
förmedlar undervisning för årskurserna 1-6. Skräbböle, Kirjala, Våno och Sunnanberg i
Pargas är mindre periferiskolor med årskurserna 1-6. Träsk skola i Houtskär har årskurserna 1-6. Sarlinska skolan i Pargas ger undervisning i årskurserna 7-9.
Inom Kyrkbackens skola verkar en sk. resursklass för elever med specialbehov i årskurserna 5-9. Inom Malms skola och Sarlinska skolan verkar i vardera ”lilla klassen” och i
Sarlinska skolan en JOPO-klass för elever med specialbehov.
5
Läroplan för Pargas stad
Varje skola har sin egen särart p.g.a. sitt geografiska läge, sin storlek och sin verksamhetskultur. I de mindre skolorna med årskurserna 1-6 arbetar eleverna i sammansatta
klasser.
Studiemiljön och undervisningsmaterialet, läroböcker mm. är ordnade och planerade så
att de ger möjlighet till användning av mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt.
Skärgårdens särart och närsamhällets olika möjligheter utnyttjas i undervisningen.
Utrustningen i lärmiljön stöder eleven i hans/hennes utveckling till medlemmar av det
moderna informationssamhället.
Eleven ges möjlighet att delta i utvecklandet av sin egen pedagogiska miljö. Ansvaret för
att atmosfären i lärmiljön är öppen, uppmuntrande och positiv ligger såväl hos läraren
som hos eleven.
Detaljerad information om respektive skolas specifika pedagogiska miljö finns i den skolvisa bilagan.
3.2 ARBETSSÄTT
Pargas stad vill vara en livskraftig skärgårdskommun där alla invånare skall ha tillgång
till god service och möjlighet till arbete och utkomst oberoende av i vilken del av kommunen man bor.
För att våra elever som vuxna vill leva och arbeta i skärgården, satsar den grundläggande utbildningen redan i ett tidigt skede på delaktighet, demokrati och entreprenörskap.
I undervisningen används mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder. Metoderna
utvecklar förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, kreativt skapande och
förmåga att arbeta och fungera socialt. De ger eleverna möjlighet till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar åldersgruppen. Arbetssätten ger också eleverna redskap för ett livslångt lärande.
I undervisningen beaktas elevens ålder och individuella förutsättningar. I det dagliga arbetet undervisar och handleder läraren eleverna både individuellt och i grupp enligt varierande, främst elevcentrerade och elevaktiverande arbetsmetoder.
Arbetsmetoderna stöds bl.a. av följande typer av arrangemang
distansundervisning av vissa ämnen, t.ex i Iniö, (samarbete Pargas-Iniö)
periodisering av läroämnen
årskurslöshet bl.a. i vissa praktiska ämnen och tillvalsämnen stävar till att bl.a. utveckla och förstärka de sociala färdigheterna
arbetsdagen indelad i block t.ex. i Iniö och Nagu, som främjar en helhetsbetonad
undervisning
samarbete över språkgränserna, t.ex. i Korpo
olika exkursioner i närmiljön
resor
vänelevsverksamhet
vänskoleverksamhet
IKT i undervisningen
medfostrare i skolan
elevråd, elevkår
”Lilla parlamentet”
3.2.1 Differentiering
Det främsta sättet för att möta de varierande behoven i undervisningsgrupperna och
skillnaderna mellan eleverna är differentiering av undervisningen. På detta vis uppmärksammas elevernas olika sätt att lära sig, deras varierande arbetsrytm, intressen och fär-
6
Läroplan för Pargas stad
digheter. Samtidigt bemöts elevernas emotionella behov vilket ger möjligheter att stärka
såväl motivation som självkänsla. Den akademiska självkänslan och elevernas studiemotivation väcks och stöds bäst genom att man i undervisningen tar hänsyn till deras individuella skillnader och därmed kan erbjuda lämpliga utmaningar och möjligheter att lära
sig utifrån sina egna styrkor med målsättningen att elevernas ska ges erfarenheter av att
lyckas.
Differentieringen sker främst genom variationer i studiernas omfattning, djup och tempo.
Man varierar exempelvis undervisningsinnehåll, -material och -metoder, även omfattningen av uppgifter både i klassen och i form av hemuppgifter anpassas. Differentieringen kan även innebära att inlärningsmiljön anpassas så elevernas erbjuds olika valmöjligheter, utrymmen anpassas och eleverna grupperas flexibelt.
3.3 SKOLORNAS VERKSAMHETSKULTUR
Se respektive skolas bilaga.
3.4 INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN – tyngdpunktsområden i undervisningen
i Pargas stad
Undervisningen kan vara ämnesindelad eller integrerad. Målet med den integrerade
undervisningen är att lära ut förmågan att betrakta företeelser ur olika vetenskapsgrenars synvinkel genom att bygga upp helheter och betona de allmänna målen för fostran
och utbildning.
Temaområdena är sådana centrala områden inom skolans fostran och undervisning vars
mål och innehåll skall ingå i många läroämnen. De kan beskrivas som teman som integrerar fostran och undervisning. Genom dessa svara skolan på de utmaningar som möter
eleven i dagens samhälle.
I Pargas stad har våra elever förmånen att få fostran och undervisning i skolor i vilka vi
tar tillvara den unika skärgårdsmiljön, med sin både fysiska och mentala särart med
alla sina lokala variationer men också alla gemensamma möjligheter.
7
Läroplan för Pargas stad
8
Läroplan för Pargas stad
Att växa som människa
Syftet med temaområdet är att stödja elevens hela utveckling. Målet är att skapa en inlärningsmiljö som stöder personlighetsutvecklingen, en sund självkänsla och elevens
förmåga att ta hänsyn till omgivningen.
Mål
Eleven skall lära sig
−
att förstå sin fysiska, psykiska och sociala tillväxt och sin unika individualitet
−
att bedöma det etiska i sitt handlande och att känna igen vad som är rätt och fel
−
att se sin egen inlärningsstil och utveckla sig själv som lärande individ, d.v.s. som
elev att verka som elev i en gemenskap
Centralt innehåll
−
faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera
och hantera känslor
−
rättvisa, jämlikhet mellan könen
−
inlärningsfärdigheter och självutveckling
−
att ta hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter i en grupp, olika samarbetsformer
Förslag till genomförande
Genom en mångsidig och helhetsbetonande undervisning i alla ämnen eftersträvar vi att
hjälpa eleven att växa som människa. I valet av arbetssätt i undervisningen beaktas särskilt den sociala aspekten.
Både förmågan till självständigt arbete och reflektion över den egna inlärningen samt
samarbetsfärdigheter övas upp. Detta kan genomföras genom följande konkreta verksamheter i skolan
−
gemensamma morgonsamlingar
−
aktiviteter under rasterna
−
klubbverksamhet
−
idrottsverksamhet och friluftsdagar
−
årskurslösa och klassvisa temadagar
−
fester och olika gemensamma aktiviteter kring traditioner
−
bekantningsdagar för åk 1 och 7
−
vänelevsverksamhet
−
projektarbeten och utfärder
−
mångsidig undervisning
−
ämnesövergripande helhetsundervisning
−
flexibel gruppering för att stöda elevernas inlärningsförutsättningar och motivation
−
specialundervisning
Kulturell identitet och internationalism
Syftet med temaområdet är att hjälpa eleven att förstå den finländska och den europeiska kulturidentitetens karaktär, att finna sin egen kulturidentitet och att utveckla sin
förmåga till växelverkan mellan olika kulturer och till internationalism. Därigenom kan
man motarbeta intolerans, fördomar och rasism.
Mål
Eleven skall
−
lära sig känna och uppskatta det egna kulturarvet
−
lära sig förstå rötterna och mångsidigheten i den egna kulturen samt få beredskap
att föra kulturarvet vidare till kommande generationer
−
bekanta sig med andra kulturer och livsåskådningar samt få beredskap för internationellt samarbete
9
Läroplan för Pargas stad
−
stärka sin egen kulturidentitet
Centralt innehåll
−
den egna kulturen, hembygdens kultur, det nordiska och det europeiska
−
andra kulturer och kulturell mångfald
−
mänskliga rättigheter
−
internationalism inom olika livsområden
−
betydelsen av seder och bruk
Förslag till genomförande
Temaområdet har sin givna plats i all språkundervisning, i geografi, religion, historia,
bildkonst och musik.
Det finlandssvenska kulturarvet löper som en röd tråd genom skolans hela verksamhet.
Genom besök i närmiljön stärks elevernas band till den egna hembygden. För att elevernas finländska identitet skall stärkas får de bekanta sig med finländska seder och bruk,
men också aktuella händelser i Finland uppmärksammas. Genom att lära sig om olika
religioner och kulturer får eleverna ökad förståelse för det som är annorlunda. I och med
ökad invandring möter vi i allt större utsträckning människor från olika länder. Med hjälp
av den informations- och kommunikationsteknologi som i dag är tillgänglig kan eleverna
genom medier, internet och e-post söka information om och komma i kontakt med olika
kulturer.
Kommunikation och mediekunskap
Syftet med temaområdet är att utveckla färdigheterna inom detta område. De kommunikativa färdigheterna som betonas är deltagande, växelverkan och gemenskap samt förmåga att skaffa, analysera och välja ut information och kunna påverka i samhället. Eleven skall studera mediekunskap både som informationsanvändare och –skapare.
Mål
Eleven skall lära sig
−
grundläggande färdigheter i kommunikation
−
att kritiskt granska information
−
att kommunicera på ett etiskt och ansvarsfullt sätt
−
att använda olika slag av medier och medieteknik
Centralt innehåll
−
olika mediers form och innehåll samt användningen av dem i olika situationer samarbete med de lokala medierna
−
källkritik och dataskydd
−
mediernas roll och inflytande i samhället samt datanätsetik
−
olika medieredskap och dess användning
Förslag till genomförande
Kommunikation och mediekunskap ingår som en naturlig del i all undervisning men speciellt inom modersmål och litteratur.
−
eventuell skoltidning
−
Medborgarnätet (Mebben)
−
muntliga, skriftliga och visuella produktioner där lämpliga av-medel används
−
kontakt med lokala medier och rapportering i dem
−
elevframträdanden vid fester, temadagar, morgonsamlingar o.dyl.
−
handledning i att kommunicera med instanser utanför skolan
10
Läroplan för Pargas stad
Deltagande, demokrati och entreprenörskap
Skolans pedagogiska miljö och verksamhetsformer tillrättaläggs för att stöda elevens
utveckling till en självständig, företagsam, målmedveten, samarbetskunnig och samhällsaktiv medborgare. Detta hjälper eleven att bilda sig en realistisk bild av sina möjligheter att påverka.
Mål
Eleven skall lära sig
−
att se skolgemenskapen, den offentliga sektorn, näringslivet och olika organisationer ur ett samhällsnyttigt perspektiv
−
att bilda sig en egen uppfattning i olika samhällsfrågor
−
att delta i och ta ansvar för skötseln av gemensamma angelägenheter i sitt skolsamfund och i närsamhället
−
att lära sig ta egna initiativ
−
att lära sig mer om företagsverksamhet
Centralt innehåll
−
grundläggande kunskaper om skolsamfundet
−
att knyta kontakter för att fungera i samhället
−
att delta och påverka i den egna skolan och närmiljön samt bedöma verkningarna
av sitt eget handlande
−
att stifta bekantskap med företagsverksamhet
Förslag till genomförande
Innehållet i detta temaområde genomsyrar all undervisning och verksamheten i skolan.
Ytterligare information får eleven via medierna, internet, gästföreläsare och studiebesök.
−
kännedom om skolans inre verksamhet och möjlighet att påverka får eleven genom
att aktivera sig i val av elevråd/elevkår samt genom att delta i dess verksamhet
−
olika organisationer i samhället presenteras i samband med temadagar
−
genom vänelevsverksamheten tar äldre elever ansvar för att skolgången skall vara
trygg och angenäm för de yngre
−
lärarna försöker aktivt uppmuntra och hjälpa eleverna att våga tro på sig själva och
därmed kunna ta initiativ
Ansvar för miljö, välfärd och hållbar utveckling
Syftet med temat är att öka elevens förutsättningar och motivation då det gäller att
verka för miljöns och människans välfärd. Fostran strävar till att utveckla elevens miljömedvetenhet och ansvarskänsla för den lokala och globala miljön samt verka för en hållbar utveckling.
Mål
Eleven skall
−
utveckla ansvar, omsorg och respekt för närmiljön, naturen och allt levande
−
värna om naturens mångfald och en ekologiskt hållbar utveckling
−
förstå hur naturen och den bebyggda miljön påverkar livskvalitet och hälsa
−
se sig själva som en del av naturen och ekosystemet
−
förstå vårt beroende av naturtillgångar
−
lära sig märka förändringar i miljön, utreda orsaker till dessa och förutse följder av
olika ingrepp i naturen
−
lära sig ett miljövänligt konsumentbeteende
−
förstå att miljövård är en förutsättning för människans välfärd
Centralt innehåll
−
en hållbar utveckling i den egna skolan
11
Läroplan för Pargas stad
−
−
−
individens och samhällets ansvar för livsmiljön
miljövärden och en hållbar utveckling
kontroll över eget konsumtionsbeteende och över egen ekonomi
Förslag till genomförande
Temat bör vara en självklar del av det dagliga livet. Skolans eget handlande skall vara
ett föredöme och främja ekologisk livsföring hos eleverna bl.a. genom återanvändning,
pappersinsamling osv.
Kommunala insamlings- och sorteringsrekommendationer lyfts fram. Fakta behandlas i
biologi och geografi samt i slöjd, bildkonst och huslig ekonomi som ett led i konsumentfostran.
Eleverna görs uppmärksamma på konsumentens valmöjligheter och lär sig att gynna
produktion och utbud som sparar miljön. Aktuella ekologiska problem och frågeställningar behandlas.
Miljöfostran kan lämpligen behandlas under temadagar, exkursioner och när eleverna rör
sig i skog och mark.
Trygghet och trafikkunskap
Syftet med temaområdet är att lära eleven att förstå hur man upprätthåller och främjar
trygghet och att handleda eleven till ett ansvarsfullt beteende i trafiken. Vi strävar efter
att ge eleverna färdigheter som hör samman med åldern för att verka tryggt i olika verksamhetsmiljöer och situationer. Vi utgår då från de trygghetsaspekter som blir aktuella i
skolan.
Mål
Eleven skall lära sig
−
att känna igen säkerhets- och hälsorisker, att förutse och undvika farliga situationer
samt att handla på ett sätt som främjar hälsa och trygghet
−
att främja icke-våld och handla konstruktivt i mobbningssituationer
−
att handla ändamålsenligt i olycksfalls- och krissituationer
−
att bete sig ansvarsfullt och tryggt i trafiken och på sjön
−
att påverka säkerheten i trafikmiljön och andra verksamhetsmiljöer
Centralt innehåll
−
att skydda sig mot olyckor, rusmedel och kriminalitet i den egna livsmiljön
−
arbetssäkerhet och miljöskydd
−
handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet och icke-våld i skolan
−
centrala trafikregler och olika slags trafikmiljöer
−
trafikbeteende som tar hänsyn till andra, till säkerhet och säkerhetsanordningar i
trafikmiljön
−
att kartlägga trafikfarliga ställen i närmiljön och att förbättra säkerheten
Förslag till genomförande
Eleven får i ämnet biologi/geografi kunskap om en stor del av innehållet i detta temaområde. Att förebygga missbruk liksom allt som rör det fysiska och psykiska välbefinnandet
beskrivs i ämnets läroplan. Temadagar och föreläsningar ordnas med hjälp av utomstående föreläsare.
Skolan har uppgjort skilda planer för hur man agerar i olika sammanhang. Det finns en
mobbningsplan, en krisplan och en drogförebyggande plan.
Trafikfostran och andra säkerhetsfrågor betonas speciellt i samband med sport- och utflyktsdagar och kommer då in på ett naturligt sätt. Utomstående resurspersoner som
t.ex. polisen anlitas för att informera om trafiksäkerhet. I de lägre årskurserna kan t.ex.
deltagande i Trafikjokern motivera till trafikkunskap.
Alla nya elever och lärare får information om säkerhetsfrågor rörande skolfastigheterna..
Brand- och utrymningsövningar anordnas regelbundet.
12
Läroplan för Pargas stad
Människan och teknologin
Syftet med temaområdet är att eleven skall förstå teknologins betydelse i vårt vardagsliv. Eleverna får baskunskaper om teknologin och dess anknytning till samhället. Inom
ramen för undervisningen utvecklas förmågan att använda och förstå redskap, teknisk
apparatur och maskiner.
Mål
Eleven skall lära sig
−
att använda teknologi på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt
−
att använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanätet för olika ändamål
−
att ta ställning till fördelar och nackdelar vid användning av teknologisk utrustning
−
att använda datorer i större utsträckning i olika ämnen
Centralt innehåll
−
teknologin i samhället och vardagslivet
−
teknologins utveckling
−
frågor om etik, moral, välfärd och jämlikhet i anknytning till teknologi och informationsteknik
Förslag till genomförande
IT-strategin i läroplanen för Pargas stad ligger som grund för genomförandet i skolorna
och integreras i samtliga ämnen
−
eleverna handleds i att använda sig av datorer på ett ansvarsfullt sätt
−
eleverna handleds i att använda Internet på ett kritiskt sätt.
−
eleverna uppmuntras att också använda andra än textbehandlingsprogram.
−
som hjälpmedel får eleverna använda all teknisk utrustning som finns tillgänglig i
respektive skola
Genom att använda den tekniska apparatur och utrustning som finns i skolan får eleverna den övning som behövs för att kunskaperna inte skall falla i glömska.
Utöver de tyngdpunktsområden som finns nämnda i grunderna för den nationella läroplanen kan det i de enskilda skolorna förekomma ”egna” tyngdpunktsområden, som
närmare beskrivs i de skolvisa bilagorna.
13
Läroplan för Pargas stad
4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
Målsättningen för den grundläggande utbildningen i Pargas stad är att ge alla elever
undervisning enligt deras egna förutsättningar och förmågor, så att var och en får uppleva framgång i lärandet samt erbjudas möjligheter att utvecklas maximalt. Tyngdpunkten ligger på stöd i ett tidigt skede och på förebyggande verksamhet, så att varje elev i
rätt tid får tillräckligt med stöd för sitt lärande och sin övriga tillväxt. Då tillspetsning av
problem och deras långtidseffekter skall förebyggas är det särskilt viktigt att i ett tidigt
skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärande.
Stödet, som ges eleven, skall på alla nivåer grunda sig på allmänna stödåtgärder, flexibla
och mångsidiga pedagogiska lösningar samt utgå från elevens individuella behov. De
olika formerna av stöd planeras och genomförs enligt en trestegsmodell, där stödet
stärks stegvis från det allmänna stödet till det intensifierade stödet och det särskilda stödet.
I verksamheten följer staden principen om närskolan. Men i fall där elevens stödbehov
är mycket omfattande, skall undervisningen ordnas där den kan genomföras så att den
gynnar eleven bäst.
Alla elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för
inlärningen har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med sitt lärande
eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga
undervisningen.
Specialundervisningens syfte är att ge eleven en stark självkänsla, trots eventuella svårigheter. Specialundervisningen utgår från den enskilda elevens behov med målsättningen att stöda elevens personliga utveckling. Undervisningen skall särskilt stöda elevens
initiativförmåga och självförtroende. Eleven skall i en lugn och trygg miljö ges basfärdigheter i de olika ämnena samt stöd för att utveckla ändamålsenliga studievanor.
4.1 ALLMÄNT STÖD
Allmänt stöd är den stödform som skall ges åt alla elever. Det är varje elevs rättighet att
få grundläggande utbildning, handledning och stöd för sitt lärande och sin skolgång under alla arbetsdagar. Läraren ansvarar för att förutsättningarna och behoven såväl i hela
undervisningsgruppen som hos varje enskild elev beaktas. Genast då lärarens oro väcks
bör hon eller han ta det till tals med eleven, vårdnadshavarna och om möjligt med elevvårdsgruppen. Läraren skall bedöma behovet av stöd samt erbjuda stöd. Stödet struktureras i samarbete mellan lärarna vid skolan och vid behov tillsammans med andra sakkunniga samt i interaktion med eleven och vårdnadshavaren.
Differentiering av undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. De tre viktigaste dimensionerna av differentiering är variationen i studiernas omfattning, djup och tempo.
Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll, undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antalet skol- och hemuppgifter och
den tid som anslås för dem. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna erbjudas lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas
och lära sig utgående från deras egna styrkor.
Stödet kan ges, förutom i form av differentiering av undervisningen, genom samarbete
mellan lärarna och genom att flexibelt organisera undervisningsgrupperna. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan anpassas exempelvis så att eleverna erbjuds möjligheter till
delaktighet och valmöjligheter, att användningen av utrymmen anpassas och att elever-
14
Läroplan för Pargas stad
na grupperas flexibelt. Även tillfällen till lärande som sker utanför skolan utnyttjas. Skolan kan använda plan för elevens lärande, specialundervisning på deltid och arbetsinsatser av ett biträde inom det allmänna stödet. Likaså kan metoderna för bedömning och
respons också differentieras. Vidare kan också skolans klubbverksamhet och morgonoch eftermiddagsverksamhet kan främja elevens välbefinnande och studiemotivation. Se
kap. 5.2.4.
Innan övergången till intensifierat stöd skall skolan erbjuda i synnerhet stödundervisning
för att möta behoven i elevgruppen och hos den enskilda eleven.
Genom att regelbundet genomföra kartläggningar i undervisningsgrupperna, kan läraren
tillsammans med specialläraren identifiera stödbehovet. Tyngdpunkten för kartläggningarna ligger på de första fyra årskurserna. Syftet med kartläggningarna är att i ett tidigt
skede identifiera elever med brister i lärandeförutsättningar och kunna stöda dessa elever innan direkta svårigheter uppstår. Eftersom tyngdpunkten bör ligga på stöd i ett tidigt skede och på förebyggande åtgärder, är samarbetet med förskolan viktigt.
4.2 INTENSIFIERAT STÖD
En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika
former av stöd samtidigt, skall utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt
stöd inte är tillräckligt.
Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Med det intensifierade stödet stöder man elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt
som syftet är att motverka att problemen växer. Stödformerna är de samma som inom
det allmänna stödet.
Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurser i olika
läroämnen. Däremot ökar betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell handledning, flexibla grupparrangemang och samarbetet med hemmet. Också elevvårdens
andel i arbetet för att främja och upprätthålla elevens välbefinnande ökar.
Inledandet av det intensifierade stödet skall basera sig på en skriftlig pedagogisk bedömning. I Pargas stad används en gemensam blankett som botten för den pedagogiska bedömningen. Elevens klasslärare eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för processen. Vid behov anlitas även övriga lärare som undervisar eleven.
Andra sakkunniga kan delta i bedömningen, i synnerhet då problemen berör elevens välbefinnande och helhetsutveckling. Tillräckligheten och effekten av den stödundervisning
som eleven fått inom det allmänna stödet samt behovet av stödundervisning i fortsättningen skall utvärderas.
Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet liksom vid behov elevens övergång
till det allmänna stödet skall behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i
den yrkesövergripande elevvårdsgruppen. Efter behandlingen i elevvårdsgruppen skall
stödet som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande.
4.2.1 Plan för elevens lärande
Planen för elevens lärande kan göras upp för en elev inom det allmänna stödet och bör
alltid göras upp för en elev som får intensifierat stöd. Planen för elevens lärande är ett
skriftligt pedagogiskt dokument för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervis-
15
Läroplan för Pargas stad
ningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. I Pargas stad används en gemensam blankett som underlag för planen. Syftet med den här planen är att trygga goda
förutsättningar att gå framåt i studierna. Planen är ett underlag för utvärderingen av elevens framsteg, men kan inte användas för att individualisera elevens lärokurs. Det är
inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
Inom det allmänna stödet kan en plan för elevens lärande göras upp för varje elev.
Planen fylls i till de delar som är nödvändiga för att stöda elevens lärande och skolgång.
Elevens studier kan likaså breddas och fördjupas inom ramen för en plan för elevens lärande, då det utgående från elevens förutsättningar är befogat.
Elevens studier kan även ordnas genom särskilda undervisningsarrangemang om eleven
till någon del redan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Detta gäller även om det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs eller om det är motiverat av skäl som har samband med
elevens hälsotillstånd. I samtliga fall fattas ett förvaltningsbeslut och en plan för elevens
lärande görs upp.
Inom det intensifierade stödet bygger planen för elevens lärande på den information
som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Då planen sammanställs utnyttjas den
plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna
stödet, samt den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.
För elever i årskurs 1 kan planen bygga på en eventuell plan för lärande från förskoleundervisningen.
Planen för elevens lärande görs upp av de lärare som undervisar eleven i samarbete med
elevvården samt med eleven och vårdnadshavaren. Elevens klasslärare eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för denna process. Med vårdnadshavare diskuteras särskilt hemmets betydelse och roll för att stöda eleven att uppnå målen
för lärandet och skolgång. Under tiden för det allmänna och intensifierade stödet följs
elevens lärande upp och utvärderas regelbundet. Tidpunkten för uppföljningen antecknas
i planen för elevens lärande. Då det sker förändringar i elevens situation justeras planen
för elevens lärande så att den motsvarar elevens behov.
4.3 SÄRSKILT STÖD
Då eleven får särskilt stöd sker undervisningen enligt en individuell plan för hur
undervisningen skall ordnas (IP). Elever som får särskilt stöd kan följa de allmänna
målen i lärokurserna, men individualisering av en lärokurs förutsätter alltid ett beslut om
särskilt stöd. I dessa fall bör de individuella målen framgå av den individuella planen .
Särskilt stöd skall ges elever som trots andra former av stöd inte i tillräcklig utsträckning
når målen för tillväxt, utveckling och lärande. Särskilt stöd erbjuds både inom ramen för
nioårig och inom ramen för elvaårig läroplikt.
Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning och andra former av stöd. Alla inom
den grundläggande utbildningen tillgängliga former av stöd kan användas.
Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven ett helhetsinriktat och systematiskt
stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund för fortsatta studier efter den
grundläggande utbildningen. Elevens självkänsla och studiemotivation skall stärkas och
eleven skall uppmuntras att ta ansvar för sina studier.
16
Läroplan för Pargas stad
Innan beslut om särskilt stöd fattas skall eleven och vårdnadshavaren höras av de berörda lärarna och en skriftlig pedagogisk utredning göras. Utredningen görs skriftligt,
på en för Pargas stad gemensam blankett, av de lärare som ansvarar för elevens undervisning och utredningen sammanställs sedan i elevvårdsgruppen. Elevens klasslärare
eller klassföreståndare ansvarar tillsammans med specialläraren för processen. I den
pedagogiska utredningen skall ingå en beskrivning av det intensifierade stöd eleven fått
samt en beskrivning av elevens helhetssituation. En bedömning av de lösningar genom
vilka eleven skall stödas skall även ingå. Utifrån dessa uppgifter bedömer undervisningschefen behovet av särskilt stöd.
Beslutet om särskilt stöd fattas skriftligt av utbildningschefen. Detta beslut granskas åtminstone efter årskurs 2 samt före uppflyttningen till årskurs 7.
Behovet av särskilt stöd skall även granskas alltid då elevens behov av stöd förändras.
Om granskningen visar på fortsatt behov särskilt stöd görs en ny pedagogisk utredning
och ett nytt beslut om särskilt stöd fattas. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, skall ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att
få intensifierat stöd.
Beslut om särskilt stöd kan även fattas redan innan påbörjad förskoleundervisning och
under hela elevens tid inom grundskolan utan föregående pedagogiska utredning, om
eleven har en psykologisk eller medicinsk bedömning som gör en dylik utredning onödig.
4.3.1 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd skall ett skriftligt pedagogiskt dokument,
en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP), göras upp för eleven. I Pargas stad görs planen på basis av en gemensam blankett avsedd för detta ändamål. Den
undervisning och det stöd som ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd skall
framgå av planen.
Syftet med IP:n är att på lång sikt stöda elevens individuella process för växande och
lärande. Den innehåller målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över
undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder.
Då IP:n sammanställs skall man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp
som en del av det intensifierade stödet och information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens
tillstånd även utnyttja den.
IP:n utarbetas av flera av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Klassläraren eller klassföreståndaren tillsammans med specialläraren och rektorn
ansvarar för processen. Till behövliga delar skall planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete.
Planen skall granskas vid behov, dock minst en gång per läsår. Den ändras alltid då det
sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Det är inte
möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
17
Läroplan för Pargas stad
4.4 STÖDNIVÅER OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN DESSA
18
Läroplan för Pargas stad
5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
I det femte kapitlet beskrivs olika former av stöd för elevernas lärande och skolgång,
liksom stödformernas tillämpningar på de tre olika stödnivåerna. Stöd kan erbjudas elever både i direkt anslutning till undervisningsarrangemang och i form av samarbete med
hemmen, handledning, klubbverksamhet eller biträdes- och tolktjänster m.m.. Ytterligare
beskriver detta kapitel stödet till eleverna i form av elevvård och främjandet av trygghet
och säkerhet i Pargas stad.
5.1 STÖD I ANSLUTNING TILL UNDERVISNINGSARRANGEMANG
Eleverna kan erbjudas olika former av stöd inom de tre stödnivåerna i samband med
undervisningen. Dessa stödformer kan t.ex. utgöras av stödundervisning eller specialundervisning, i fråga om elever med större stödbehov kan t.ex. lärokurser individualiseras
inom ramen för särskilt stöd, likaså kan läroplikten förlängas vid behov och för elever
med t.ex. grav utvecklingsstörning kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområde.
5.1.1 Stödundervisning
En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för
sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Behovet av stöd kan bero på frånvaro eller
tillfälliga svårigheter i lärande och skolgång. Stödundervisningen skall inledas genast då
inlärningssvårigheter upptäckts så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Stödundervisning kan även förebygga svårigheter.
Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och växande och upptäcka
uppkomsten av eventuella behov av stöd. Eleven och vårdnadshavaren skall informeras
om hur stödundervisningen genomförs. Informationen kan med fördel ges i Wilma, genom personlig kontakt eller på föräldramöten.
Stödundervisning är en form av differentiering av undervisningen och den karaktäriseras
av individuella uppgifter och individuell tidsanvändning och handledning. Stödundervisningen ges antingen under lektioner i läroämnet där eleven behöver stöd eller utanför
lektionstid. Den kan ges som kompanjonundervisning, i en smågrupp eller individuellt.
Stödundervisning kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang.
Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd.
5.1.2 Specialundervisning på deltid
En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisningen på deltid
ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en mindre grupp eller som individuell
undervisning med specialläraren. Målen och innehållet i specialundervisning på deltid
skall integreras i den övriga undervisningen som eleven får.
Specialundervisning på deltid planeras och elevens lärande utvärderas i samarbete mellan elevens lärare. De berörda lärarna skall informera eleven och vårdnadshavaren om
hur specialundervisningen på deltid genomförs.
19
Läroplan för Pargas stad
Specialundervisning på deltid kan ges på samtliga stödnivåer. Då en plan för elevens lärande eller en individuell plan för lärande finns, skall dessa omfatta beskrivningar av arrangemangen, arbetsformerna och målsättningarna för specialundervisningen på deltid.
Specialundervisningen på deltid kan utvärderas i samband med utvärderingssamtal eller
andra möten tillsammans med eleven, vårdnadshavaren och de berörda lärarna.
5.1.3 Specialundervisning
En elev som har beviljats beslut om särskilt stöd skall ges undervisning, specialundervisning och annat stöd i enlighet med den individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP, se kap. 4.3.1). Med beaktande av vad som är till elevens fördel och av förutsättningarna för ordnandet av undervisningen ordnas specialundervisningen i samband med
den övriga undervisningen alternativt delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I specialundervisningen kan avvikelser göras från läroämnen liksom
från den riksomfattande timfördelningen för läroämnen i enlighet med vad som bestäms i
beslutet om särskilt stöd.
5.1.4 Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier
Det primära målet för undervisningen är att stöda elevens studier med hjälp av allmänt
och intensifierat stöd så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla ämnen. Ifall
eleven trots stödet inte har möjlighet att uppnå målen med godkänt vitsord, kan lärokursen individualiseras i ett eller flera läroämnen. Detta innebär att målnivån bestäms i enlighet med elevens förutsättningar och man utgår från elevens starka sidor, inlärningsoch utvecklingsbehov. Målen skall då ställas så att de ger eleven tillräckliga utmaningar.
I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. För varje läroämne avgörs separat om eleven kan studera ett läroämne enligt den allmänna lärokursen
eller om lärokursen skall individualiseras. Om det senare finns behov av att utöka eller
minska antalet läroämnen i vilka eleven studerar enligt individualiserad lärokurs, skall en
ny pedagogisk utredning göras och utgående från den ett nytt beslut om särskilt stöd
fattas. Den lärare som ansvarar för det läroämne som individualiserats är även ansvarig
för beskrivningarna av målen, det centrala innehållet och principerna för uppföljningen
och utvärderingen av elevens framsteg i den individuella planen.
Ifall eleven studerar i enlighet med individualiserade mål, skall siffervitsordet eller den
verbala bedömningen i ämnet i fråga förses med en asterisk (*) både under studiernas
gång och i avgångsbetyget. Under tilläggsuppgifter i betyget skall antecknas att eleven
studerat de ämnen som är försedda med asterisk i enlighet med individualiserade mål
enligt vad som bestämts i IP:n. Bedömningen i läroämnet görs i enlighet med de uppställda målen.
Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande
studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen, utan då det
gäller dessa faktorer skall eleven stödas på annat lämpligt sätt. De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta studier, skall göras
klart för eleven och vårdnadshavaren.
Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från
studier i en lärokurs. Det skall finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en
lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 § i Lagen om
grundläggande utbildning.
20
Läroplan för Pargas stad
5.1.5 Förlängd läroplikt
Om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare och läroplikten fortgår i elva år. Barn med en grav funktionsnedsättning omfattas av förlängd läroplikt. Det gäller t.ex. syn- och hörselskadade
barn samt barn med andra fysiska eller intellektuellt grava funktionsnedsättningar, liksom barn med försenad utveckling. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd
läroplikt.
Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även
ett beslut om särskilt stöd för barnet. Barnets vårdnadshavare skall tillräckligt tidigt tillhandahållas information om de olika alternativen vid förlängd läroplikt. Vårdnadshavaren
beslutar om barnet skall delta i den förskoleundervisning som föregår läroplikten. Förskoleundervisningens längd och inledandet av den grundläggande utbildningen planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och helhetssituation. För barn som omfattas av förlängd läroplikt och får särskilt stöd, görs en individuell plan för hur undervisningen ordnas då förskoleundervisningen inleds. Samarbetet mellan förskolan och skolan
är viktigt och gemensamma möten bör hållas. Barnet och vårdnadshavaren ges möjlighet
att bekanta sig med den mottagande skolan och skolstarten förbereds i ett samarbete
mellan förskola, skola och vårdnadshavare.
Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande
alternativa sätt:
Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller
sex år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller
sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta skall separat förvaltningsbeslut fattas.
Undervisningen för de elever som omfattas av förlängd läroplikt kombineras vid behov till
ämnesblock utgående från elevens individuella behov och undervisningsgruppernas
sammansättning.
Om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt, fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör, och då övergår eleven till att omfattas av den allmänna läroplikten.
5.1.6 Studier enligt verksamhetsområde
För elever med grav utvecklingsstörning ordnas undervisningen utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnen. Det kan också vara frågan om elever med andra
funktionsnedsättningar eller allvarliga sjukdomar. Då görs ett beslut, oftast redan i förskolan, om särskilt stöd enligt verksamhetsområden. Verksamhetsområdena som hör till
läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter.
Utgångspunkten för undervisningen är elevens starka sidor och målsättningen att eleven
får fungera optimalt. Målen som ställs för varje elev skall vara individuella, realistiska och
meningsfulla för eleven. Ifall eleven är stark i något enskilt läroämne kan mål och inne-
21
Läroplan för Pargas stad
håll för det ämnet ingå i verksamhetsområdena. Vid genomförandet av undervisningen
kan innehållet för de olika verksamhetsområdena integreras. Undervisningen kan också
innehålla habilitering och vård. Planeringen och genomförandet av undervisningen förutsätter ett samarbete mellan elevens lärare, övrig personal och olika sakkunniga som t.ex.
tal- och ergoterapeuter.
Då undervisningen ordnas enligt verksamhetsområden skall eleven bedömas per verksamhetsområde. Bedömningen är alltid verbal. Ifall mål och innehåll för ett enskilt läroämne ingår i något verksamhetsområde, kan detta beskrivas som en del av den verbala
bedömningen eller i en bilaga till betyget.
Målen och innehåll i de olika verksamhetsområdena
Motoriska färdigheter
Målet är att elevens uppfattning om sin egen kropp stärks, att utvecklingen av rörelsefärdigheter och finmotoriska färdigheter utvecklas samt att eleven ges möjligheter att
mångsidigt öva färdigheter i olika situationer i vardagen. Undervisningen skall innehålla
planering och handledning av de motoriska färdigheterna och de delområden som anknyter till utvecklingen av balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka.
Kommunikativa färdigheter
Målet för inlärning av kommunikativa färdigheter är att skapa kontakt med eleven och att
eleven tränar sig i att förstå och skapa kommunikationen. Målet är att eleven blir förstådd och själv förstår de andra eleverna och vuxna i gruppen. Eleven skall ges möjlighet
att kommunicera på de sätt som är naturliga för eleven själv. Det skall finnas möjligheter
till alternativa kommunikationsmetoder.
Undervisning i språk och kommunikation skall innehålla språklig medvetenhet, språkliga
uttrycksformer, språkligt begrepps- och ordförråd, igenkännande och användande av
tecken, symboler, bokstäver, ord och olika områden som utvecklar tankeförmågan.
Sociala färdigheter
Målet är att elevens interaktionsförmåga skall utvecklas. Undervisningen skall utveckla
de interaktiva färdigheterna och träna färdigheterna i att bemästra känslor.
Kognitiva färdigheter
Målet är att eleven aktiveras och att han eller hon lär sig att använda sina sinnen för att
tolka sin omgivning. Undervisningen skall stöda utvecklingen av de processer som ansluter sig till själva lärandet, minnet och tänkandet. Delområdena skall fokusera på stimulering och träning av sinnena, övningar i att göra val, klassificering, problemlösning och
övningar i att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Material för undervisningen
kan samlas från innehållet i olika läroämnen.
Dagliga färdigheter
Målet är att elevens aktiva deltagande i aktiviteter i sin närmiljö skall öka och att förmågan att ta egna initiativ och bli självständig skall främjas. Centrala delområden är
hälsa och trygghet, vardagliga rutiner, boende, fritidsaktiviteter och förmåga att röra sig
i sin närmiljö.
22
Läroplan för Pargas stad
Träning i de vardagliga färdigheterna skapar möjligheter att öva och utveckla de motoriska färdigheterna, de språkliga och kommunikativa samt de sociala och kognitiva färdigheterna. De i sin tur stärker färdigheterna i de dagliga rutinerna.
5.2 HANDLEDNING OCH ÖVRIGT STÖD
Eleverna erbjuds även stödformer som inte är direkt anslutna till undervisningen. Ett välfungerande samarbete mellan hem och skola bidrar till att stöda elevens inlärning och
utveckling. Likaså stöds elevens studiefärdigheter, akademiska självkänsla och planeringen av fortsatta studier genom handledning. Ytterligare kan, vid behov, tolk- och biträdestjänster fungera som stödform för elever. Också skolans klubbverksamhet kan erbjudas som stödform.
5.2.1 Samarbetet mellan hem och skola
Utbildning och fostran ordnas i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna så att
varje elev får undervisning, handledning, och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Detta förutsätter att skolorna och hemmen för en öppen dialog kring elevens helhetsmässiga välmående och lärande. Målsättningen bör vara att samla så mångsidig och
tydlig information som möjligt om eleven. Vårdnadshavaren har ändå det primära ansvaret för sitt barns fostran och för att barnet fullgör läroplikten.
Det är viktigt att vårdnadshavare kan vara delaktiga i och få information om verksamheten både på skol- och elevnivå. Informationsförmedlingen och dialogen mellan skola,
elever och vårdnadshavare kan ske i olika former beroende på informationens karaktär.
Då ärenden som gäller hela skolsamfundet diskuteras eller information om dessa förmedlas bör det ske i form av diskussionstillfällen, via skolornas hemsidor, månads- eller infobrev eller under morgonsamlingar eller andra gemensamma samlingar.
Information eller diskussioner om ärenden på klassnivå bör förmedlas och föras muntligt
i klass, via klassbrev, blogg, klassvisa föräldramöten eller per e-post eller brev.
Ärenden på individnivå bör behandlas tillsammans med eleven och med elevens föräldrar. Detta kan ske genom möten med föräldrar och eleven, per e-post eller brev, per telefon eller under utvärderingssamtal. I Pargas stad används även Wilmadatorprogrammet för kommunikation med vårdnadshavare, liksom för uppföljning och
information om elevernas frånvaro. Likaså följs olovlig frånvaro upp via Wilma.
I föräldraföreningarnas styrelser för en lärarrepresentant respektive skolas talan. Eleverna kan å sin sida involveras i planeringen av skolans verksamhet t.ex. genom elevrådsverksamhet. Elevernas deltagande i samarbetet mellan hem och skola beskrivs vidare i
de skolvisa bilagorna.
Skolan är ansvarig för att utveckla förutsättningarna för samarbetet mellan hem och
skola. Detta samarbete skall också följas upp och utvärderas regelbundet enligt rekommendationerna i Pargas stads kvalitetskort för samarbetet mellan hem och skola. Konkret
kan uppföljningen eller utvärderingen av samarbetet ske under diskussionstillfällen med
vårdnadshavarna eller genom enkäter till hemmen.
I de skolvisa bilagorna beskrivs ännu vidare principer för samarbetet mellan hem och
skola.
I åtgärder i anslutning till problemsituationer i samarbetet med hemmen och till disciplinära ärenden bör rådande lagar och förvaltningsstadgan för Pargas stad, §§ 34–36 följas.
23
Läroplan för Pargas stad
Ansvarsfördelningen mellan parterna i samarbetet mellan hem och skola definieras enligt följande:
Som elev
kan du förvänta dig av personalen på skolan
att vi bemöter dig med respekt
att vi bryr oss om dig
att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut
att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning
att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal
att vi skall se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt
att vi kommer att göra allt för att du få så mycket kunskaper som möjligt
Vi på skolan förväntar oss av dig som elev
att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut
att du använder ett vårdat språk
att du bemöter andra med respekt
att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse
att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet
att du är utvilad och har ätit frukost
Som förälder kan du förvänta dig av personalen på skolan
att all personal arbetar för att ditt barn skall känna trygghet i skolan
att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö
att bli informerad om skolans program
att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer under skoldagen
att vi ingriper mot alla former av kränkningar
att vi bryr oss om ditt barn
Vi på skolan förväntar oss av dig som förälder
att du inför ditt barn visar en positiv inställning till skolan
att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet
att du ser till att barnet kommer i tid och meddelar om frånvaro
att barnet är utvilat och har ätit frukost
att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan
att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa
att du deltar i föräldramöten och utvärderingssamtal
att du håller kontakt med skolan och ditt barns lärare
att ledighet utöver skolloven undviks i mån av möjlighet och att om dessa ledigheter ansöks på en separat blankett
5.2.2 Ordnandet av handledning
Målet för elevhandledningen är att hjälpa eleven att lyckas i studierna under den grundläggande utbildningen, stärka studiefärdigheterna och självstyrningen. Varje lärare bör
därför utöver den direkta undervisningen handleda eleven i hur man inhämtar kunskap i
de olika ämnena och ge eleven praktiska råd i studieteknik och läxläsning. Genom handledningen förstärks elevens förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete. Till detta hör att
eleven lär sig planera sin tid, använda sig av kalender och innebörden av deadlines. Genom samarbetsövningar lär sig eleven också ta ansvar för det gemensamma arbetet
samtidigt som samhörigheten i gruppen förstärks.
Det är varje lärares uppgift att handleda eleven i skolgången och i studierna och på så
sätt förebygga problem i anslutning till studierna inom det allmänna stödet. Handledningen skall bidra till att förhindra utslagning och främja jämlikhet bland eleverna. Kivaskola programmet är ett gott hjälpmedel och stöd för klassläraren eller -föreståndaren i
detta arbete. I de högre klasserna bör handledningen hjälpa eleven att utveckla sin för-
24
Läroplan för Pargas stad
måga att göra val och avgöranden som gäller studierna under den grundläggande utbildningen och efter den. Detta görs i samband med utvecklingssamtal och inom den schemalagda elevhandledningen. Elevhandledningens uppgift och dess allmänna mål samt
mål i årskurserna 1-2, 3-6 och 7-9 preciseras i kapitel 8.18.
Handledningen kan även utnyttjas som stödform inom intensifierat och särskilt stöd. Innan övergången till intensifierat respektive särskilt stöd bedöms tillräckligheten och
ändamålsenligheten av den handledning eleven fått inom föregående stödnivå i den pedagogiska bedömningen respektive den pedagogiska utredningen. Likaså antecknas mål
och åtgärder inom handledningen för eleven i planen för elevens lärande respektive den
individuella planen.
Målen för handledningen förutsätter ett gott samarbete inom den egna skolan. I de skolupptagningsområden där förskolan inte ordnas i samband med skolan krävs samarbete i
övergången mellan förskola och skola. Även skolbyten förutsätter samarbete, dels inom
den grundläggande utbildningen, men också gentemot mottagande skolor på andra stadiet för att kontinuiteten i handledningen skall garanteras. I handledningen ingår ytterligare ett samarbete med hemmen. Den dagliga kontakten mellan hem och skola sköts i
Pargas stad via Wilma-datorprogrammet. Därtill tillkommer föräldramöten, utvärderingssamtal och personlig kontakt med vårdnadshavarna.
Anmälan till den grundläggande utbildningen sker i början av februari. Efter detta ordnas
föräldramöten för de blivande förstaklassisterna. I de elevupptagningsområden där förskolorna ordnas i samband med dagvården besöker de mottagande skolornas personal
förskolegrupperna och under våren hålls elevvårdsmöten där information kring de blivande förstaklassisterna kan överföras. Dessutom tillhandahålls de mottagande skolorna
observationsblanketter från förskolorna.
I de kommunområden där eleverna byter skola efter årskurs 6 måste informationsöverföringen vara strukturerad. I Pargas kommunområde håller kuratorn enskilda samtal med
samtliga elever i årskurs 6 och därefter hålls möten där klasslärare för sjätteklassisterna,
skolkurator samt rektor och elevhandledare från Sarlinska skolan närvarar. En bit in på
höstterminen ordnas ett möte för de nya klassföreståndarna i årskurs 7. På mötet har
klassföreståndarna möjligheten att träffa elevernas tidigare lärare. Då Houtskäreleverna
börjar i årskurs 7 vid Skärgårdshavets skola ordnas ett elevvårdsmöte vid vilket de avgående sjätteklassisternas klasslärare och blivande klassföreståndare närvar. I enhetsskolorna sköts informationsgången vid samplaneringstillfällen.
I årskurs 9 fyller eleverna i en överföringsblankett där information om elevens skolgång
framkommer. Blanketten skickas, med vårdnadshavarens samtycke, till mottagande
skola och vid behov kan den grundläggande utbildningens personal kontaktas för nätverksmöten. För eleverna i årskurs 9 och deras föräldrar ordnas ett föräldramöte där representanter för andra stadiets utbildningar informerar om sina läroanstalter. Inom ramen för elevhandledningen inbjuds också representanter från olika utbildningar på andra
stadiet samt från närings- och arbetslivet till skolan. Därtill har elevhandledarna ett nära
samarbete med ungdomsverkstaden Aktiva samt den lokala arbetskraftsbyrån.
Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) är ett sätt för eleverna att komma i kontakt med
arbets- och näringslivet. I årskurs 7 har man s.k. föräldraprao under en arbetsdag, alternativt kan eleven följa med skolans städ- och vaktmästerifunktion under en dag. I årskurs 8 och 9 har eleverna en PRAO-vecka (fem dagar). Eleven ansvarar i första hand
själv för att ordna en arbetsplats åt sig för denna vecka. Då praoperioden är avslutad
fyller arbetstagaren i ett intyg över perioden. Eleven kan även besöka en utbildningsanordnare för att bekanta sig med en utbildning under PRAO-perioden.
25
Läroplan för Pargas stad
5.2.3 Ordnandet av biträdestjänster
Elever med funktionsnedsättning och elever i behov av stöd har rätt att avgiftsfritt få
sådana lagenliga tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de skall
kunna delta i undervisningen. Målet för tjänsterna är att erbjuda varje elev de grundförutsättningar hon eller han behöver för att få en så trygg och ändamålsenlig inlärningsmiljö som möjligt.
Stödbehov kan bland annat föreligga för elever med
en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning
en hörsel- eller synskada
specifika språkliga svårigheter
brister i kommunikationsfärdigheterna
koncentrationssvårigheter
bristande impulskontroll
inlärningssvårigheter förknippade med inlärningshinder
sociala behov av stöd
Rektor för respektive skola ansvarar för att elevens behov av stöd i form av biträdestjänster utreds och tillgodoses. Information om behovet av tolknings- och biträdestjänster skall finnas skolan tillhanda före eleven börjar sin skolgång, i mån av möjlighet i
samband med skolinskrivningen. Specialbarnträdgårdsläraren eller specialläraren och
barnpsykologen kartlägger behoven av tolknings- och biträdestjänster under förskoleåret.
Initiativet till anhållan och utredning om biträdestjänster kan tas av vårdnadshavarna,
skolan eller av tredje part. Då behov föreligger har vårdnadshavarna alltid möjlighet att
skriftligen anhålla om dessa tjänster. Blanketter för ändamålet finns vid skolan eller på
stadens hemsida. Anhållan om biträdestjänster riktas till skolans rektor och ärendet behandlas i elevvårdsgruppen. Anhållan vidarebefordras från skolan, eventuellt tillsammans
med skolans förslag till behov av biträde, till utbildningschefen som besluter om tillhandahållandet av biträdestjänster.
Vid behov kan även utomstående sakkunniga som bl. a. skolpsykolog, barn- och ungdomspsykiatrin, talterapeut, ergoterapeut anlitas för utlåtande om behovet av biträdestjänster. I sista hand besluter alltid utbildningsanordnaren om ordnandet av biträdestjänster. Vid behov av terapibehandlingar kn skolhälsovårdaren ytterligare ordna en konsultativ utredning om elevens behov (t.ex. ergo- eller talterapi), omfattande högst tre
besök till terapeut. Därefter riktas en skriftlig anhållan om fortsatt betalningsförbindelse
för terapibehandling till rehabiliteringsgruppen i Pargas stad.
Det fortsatta behovet av stöd i form av biträdestjänster utvärderas kontinuerligt av elevvårdsgruppen tillsammans med klassläraren, biträdet och vårdnadshavarna. I utvärderingen följs elevens prestationer, utveckling och framgångar upp. Behovet av biträdestjänster noteras i den pedagogiska bedömningen, respektive den pedagogiska utredningen, liksom även i plan för elevens lärande respektive den individuella planen för hur
undervisningen ordnas. Skolan skall även samarbeta med vårdnadshavarna om elevens
behov av stöd.
Biträdestjänster kan tillhandahållas inom allmänt stöd, ibland som enda stödform eller
även som kortvarigt stöd. De kan ges såväl på heltid, deltid som för en viss tid. Tillräckliga biträdestjänster vid rätt tidpunkt och möjligheter till kommunikationssätt som stöder
och ersätter tal främjar elevens lärande och hindrar att inlärningssvårigheter uppkommer
eller förvärras. Det stöd som ges av ett biträde förbättrar den enskilda elevens förutsättningar för inlärning och kan ibland leda till att behovet av intensifierat eller särskilt stöd
inte uppstår.
26
Läroplan för Pargas stad
En elevs behov av biträdestjänster bedöms i samband med den pedagogiska bedömningen inför anordnandet av intensifierat stöd. Utgående från bedömningen görs en plan för
elevens lärande som beskriver hur biträdestjänsterna ordnas och följs upp. Under tiden
som eleven får intensifierat stöd kan behovet öka alternativt kan en ny bedömning av
formerna av stöd behövas. Förändringar antecknas i planen för elevens lärande.
Innan ett beslut om särskilt stöd fattas, bedömer man i en pedagogisk utredning tillräckligheten av de biträdestjänster som eleven fått i samband med det intensifierade stödet.
I beslutet om särskilt stöd bestäms vilka biträdestjänster som skall ordnas för eleven. Då
eleven beviljas särskilt stöd görs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. I
planen beskrivs de stödtjänster som skall ordnas för eleven, vilka personer som deltar
och deras ansvarsområden samt uppföljningen av stödtjänsterna.
Den dagliga verksamheten i klassen förutsätter en tydlig rollfördelning mellan lärarna och
biträdet. Biträdets uppgift är att hjälpa eleven att utföra skoluppgifter och stöda undervisningen enligt lärarens anvisningar. Till biträdes uppgifter hör att delta i planeringen av
stödet för eleven och handleda eleven under skoldagens gång. Läraren ansvarar för
undervisningen liksom för planeringen och utvärderingen av elevens lärande och arbete.
Till skolgångsbiträdets uppgifter kan likväl höra stöd i undervisningen för hela klassen
eller elevgruppen vid sidan av stöd till en enskild elev eller som huvudsaklig arbetsuppgift.
5.2.4 Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen
För eleverna kan i samband med den grundläggande utbildningen ordnas biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som anknyter nära till utbildningen.
Skolans klubbverksamhet
Skolans klubbverksamhet är en målinriktad verksamhet som skall beskrivas i den skolvisa läsårsplanen. I Pargas stad rekommenderas att klubbverksamhet ordnas vid alla
skolor.
Klubbverksamheten stöder elevens fysiska och psykiska växande och utveckling. Den
erbjuder eleverna möjlighet att lyckas och ger erfarenhet och kunnande. Den skall också
bidra till elevens delaktighet och främja den etiska utvecklingen. Med hjälp av klubbverksamheten kan man förstärka gemenskapen och samarbetet mellan hem och skola. Den
skall inspirera till olika fritidssysselsättningar och erbjuda mångsidig verksamhet. Målet
är att utveckla skapande verksamhet och kreativt tänkande, uppmuntra till initiativtagande, hälsosamma levnadsvanor och fysisk aktivitet. Klubbverksamheten skall ge tillfällen till positiv interaktion med andra elever och vuxna och ge eleven möjlighet att få
känna sig uppskattad.
Klubbverksamheten kan som stödform stärka elevens studiemotivation och stöda elevens
allmänna välbefinnande. Den ger möjlighet att tillämpa och fördjupa det som lärts under
lektionstid. Deltagande i klubbverksamheten kan planeras som en del av det intensifierade eller särskilda stödet men bör fortsättningsvis vara frivillig.
I genomförandet av klubbverksamheten samarbetar staden med den tredje sektorn. Respektive skola ansvarar för information om klubbverksamheten till elever och föräldrar.
27
Läroplan för Pargas stad
5.3 FLEXIBEL GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING, JOPO
Med flexibel grundläggande utbildning (JOPO = JOustava PerusOpetus) avses verksamhetsformer som motverkar skolavbrott, förhindrar att elever blir utan avgångsbetyg från
den grundläggande utbildningen och förebygger utslagning. Målet är också att säkerställa att de unga får en studieplats på andra stadiet.
I Pargas stad ordnas undervisningen i form av en mindre grupp vid Sarlinska skolan.
Undervisningen är främst avsedd för elever i årskurs 9 vilka underpresterar, saknar studiemotivation och som ser ut att hotas av utslagning från fortsatt utbildning och arbetsliv.
Eleverna väljs till den flexibla grundläggande utbildningen utgående från en ansökan av
eleven eller vårdnadshavaren. Rektorn fattar ett förvaltningsbeslut om att anta eleven till
flexibel grundläggande utbildning. Beslutet bereds i ett yrkesövergripande samarbete
inom elevvården. Undervisningen i flexibel grundläggande utbildning sköts i huvudsak av
en lärare. Dessutom finns även en handledare i klassen, som bl.a. ansvarar för studier i
andra inlärningsmiljöer.
För eleverna som deltar i flexibel grundläggande utbildning görs en plan för elevens lärande. Om eleven har en plan från tidigare, granskas planen vid inledandet av utbildningen. Planen skall innehålla en beskrivning av hur den flexibla grundläggande utbildningen ordnas för eleven i skolan och i övriga inlärningsmiljöer, en beskrivning av det
yrkesövergripande samarbetet, de stöd- och rådgivningstjänster som behövs samt uppföljningen av verksamheten.
Studier som sker i andra inlärningsmiljöer är viktiga delar av utbildningen. För dessa perioder ges eleven uppgifter i enlighet med målen i läroplanen. Framstegen och uppgifterna utvärderas som en del av elevbedömningen. Skolan ingår ett skriftligt avtal om arbetsfördelning och ansvar mellan lärarna och de personer som ansvarar för handledningen på arbetsplatserna eller på andra platser för studier utanför skolan. Perioder som genomförs i andra inlärningsmiljöer planeras tillsammans med eleven och vårdnadshavaren. Skolan ansvarar för att elevernas arbetsgivare och handledare utanför skolan känner
till bestämmelserna för datasekretess och tystnadsplikt.
5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
Elevvården är en viktig form av både kollektivt och individuellt stöd för elevernas skolgång och för deras välbefinnande och utveckling. I elevvården följs även vissa regler om
behandlingen av personuppgifter. Ytterligare strävar man till att främja tryggheten och
säkerheten i skolorna genom gemensamma planer för att förebygga och ingripa mot
mobbning och trakasseri i skola, gemensam krisplan och skolvisa ordningsregler.
5.4.1 Elevvård
Elevvårdens uppgift är, att som en del av verksamhetskulturen i skolan, främja och upprätthålla elevens goda inlärning och studieframgång, goda fysiska och psykiska hälsa
samt sociala välbefinnande. I elevvården ingår elevvård enligt läroplanen, som godkänts
av utbildningsanordnaren, skolhälsovård (skolhälsovårdare och skolläkare, mun- och
tandvård) och stöd för skolgång enligt barnskyddslagen (skolkurators- och psykologarbete). Förutom ett aktivt samarbete med social- och hälsovårdssektorn ingår i elevvården också arbete enligt kommunens räddningsplan, krisplan, plan mot våld, mobbing och
trakasserier liksom plan för drogförebyggande arbete (denna plan ingår i krisplanen för
Pargas stads svenskspråkiga skolor).
28
Läroplan för Pargas stad
Elevvården berör alla som arbetar i skolan; elever, lärare, skolkurator, hälsovårdare, övrig personal samt de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, vilkas synpunkter är viktiga att
ta i beaktande i arbetet. Eleven och vårdnadshavaren skall informeras om skolans elevvårdsarbete och förfaringssätt. Vårdnadshavarna skall informeras om en enskild elev diskuteras under elevvårdsmötet och de skall också beredas möjlighet att delta i mötet.
Elevvården innebär både ett kollektivt och ett individuellt stöd. Inom elevvården följer
man upp, utvecklar och utvärderar välbefinnandet i hela skolgemenskapen, i enskilda
klasser eller grupper liksom även på individuell nivå. Behov som berör den enskilda elevens växande, utveckling och hälsa skall beaktas i skolans vardag. Genom elevvården
främjas en positiv interaktion och en atmosfär av omsorg.
Målen
med elevvården är:
att skapa en sund, trygg och säker inlärning
att värna om den mentala hälsan
att förebygga utslagning
att främja välbefinnande i skolgemenskapen
Inom elevvården strävar man till att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, följa upp
och bearbeta hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter samt andra problem.
Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att trygga elevens mentala hälsa. Arbetet med
tidigt stöd och ingripande i problem stärks genom det förebyggande barnskyddet enligt
barnskyddslagen, hälsorådgivning och hälsoundersökningar, ett yrkesövergripande samarbete inom elevvården samt samarbetet med vårdnadshavaren och eleven.
29
Läroplan för Pargas stad
På kommunal nivå koordineras och utvecklas elevvårdsarbetet i Pargas stad av det tvåspråkiga elevvårdsteamet. I detta team ingår representanter för skolorna, det sociala
arbetet, skolhälsovården och ungdomsarbetet, samt barn- och ungdomspsykologerna och
skolkuratorerna, som sammankallas en gång per termin. Elevvårdsteamet ger övergripande riktlinjer och principer för elevvården i staden. En gång per läsår, t.ex. i september, sammankallar elevvårdsteamet ett tvåspråkigt elevvårdsmöte där även representanter från socialsektorn och polisen deltar. På mötet behandlas vad som hänt i samhället
och hur ungdomarna eventuellt påverkas.
På skolnivå koordineras och utvecklas elevvårdsarbetet i ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgrupperna. I elevvårdsgrupperna kan olika yrkesgrupper delta i samarbetet utan att hindras av tystnadsplikten. I skolans elevvårdsgrupp ingår skolans rektor,
kurator, skolhälsovårdare, skolpsykolog och speciallärare. Rektor är ordförande för elevvårdsgruppen. Vid behov kan elevhandledare (årskurs 7-9) samt klasslärare/klassföreståndare, skolgångsbiträde eller annan elevvårdsexpertis delta. Annan expertis kan vara t.ex. skolläkare eller socialarbetare vid barnskyddet. Rektor kallar formellt in andra sakkunniga men kuratorn kan vara den som vidtalar dem. Endast de personer som deltar i elevens undervisning, anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevärenden omedelbart hör deltar i ärenden som gäller en enskild elev.
Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får också andra än de som omedelbart hör
till elevvårdsgruppen delta.
Elevvårdsmöten hålls regelbundet i alla skolor, minst en gång per månad. I planeringen
av elevvårdsarbetet görs det separat upp principer och förfaringssätt för främjandet av
hälsa och välbefinnande inom hela skolgemenskapen och separat för att stöda en enskild
elev och hans eller hennes ärenden.
5.4.2 Främjandet av trygghet och säkerhet
För att garantera elevernas och skolpersonalens trygghet och säkerhet i alla situationer
har man i Pargas stad;
Gemensam plan för att förebygga och ingripa mot mobbning och trakasseri i skolan.
Gemensam krisplan med skolvisa preciseringar samt skolvisa räddningsplaner.
Skolvisa ordningsregler.
Dessa planer genomgås och revideras årligen inför skolstarten. Vårdnadshavarna informeras årligen om de förfaringssätt som beskrivs i planerna på höstens första föräldramöte,
dessutom används Wilma för informationsgången till vårdnadshavarna.
Den fysiska säkerheten garanteras genom att gällande föreskrifter följs. Personalen vid
skolorna informeras om dessa på planeringsdagen inför skolstart.
5.4.3 Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter
Utgångspunkten för behandlingen av personuppgifter är ett förtroendefullt samarbete
med eleven och vårdnadshavaren.
När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de
som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärende omedelbart hör, delta i behandlingen. Avgörande om vilka som
deltar vid behandlingen av ett enskilt ärende fattas av rektor, i egenskap av ordförande
för elevvårdsteamet. Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får också andra än
dem som normalt ingår i elevvårdsteamet delta. Vårdnadshavarens samtycke behövs inte
30
Läroplan för Pargas stad
för att ett elevärende skall kunna tas upp. Däremot behöver vårdnadshavaren informeras
om detta och ges tillfälle att delta.
När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning på den blankett som godkänts för ändamålet. Skolkuratorn är den som gör anteckningar och fungerar som sekreterare under behandlingen. Protokollet från behandlingen förvaras i skolkuratorns arbetsrum i ett för ändamålet ämnat, låsförsett skåp. Rektorn kan erhålla en kopia av protokollet, som förvaras i rektors arbetsrum i ett låst skåp.
Många uppgifter inom elevvårdsarbetet är enligt lag sekretessbelagda. Sådana uppgifter
är bland annat uppgifter om elevernas och deras familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv, politisk övertygelse,
inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i föreningsverksamhet samt uppgifter
om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och funktionsnedsättningar. Sekretessbelagda är också uppgifter om att en elev fått intensifierat eller särskilt stöd, befriats från
undervisning, uppgifter angående elevvården, resultat i psykologiska test och lämplighetstest samt elevens provresultat. De betyg som ges eleven är offentliga, med undantag av verbal bedömning av elevens personliga egenskaper som undantagsvis kan ingå.
Skyldig att iaktta sekretess är skolans rektor, lärare, personer som genomgår undervisningspraktik, skolgångsbiträden, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer,
skolpsykologer och ledamöter i de organ som ansvarar för ordnandet av utbildningen.
Detta gäller även vikarier för ovannämnda. Inte heller annan personal, så som kökspersonal, städpersonal och personal inom fastighetsskötseln får röja för utomstående sekretessbelagda uppgifter som kommit till deras kännedom. All personal , också tillfällig,
skall underteckna en särskild blankett om tystnadsplikt.
De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av
varandra få och till varandra samt till elevens lärare och till utbildningsanordnaren, ge ut
information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen. Särskild
vikt bör läggas vid bedömningen av elevernas trygghet och säkerhet. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även fås från andra
håll. För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan
hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av socialoch hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialvård och hälsovård
samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården.
Om en elev övergår till utbildning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas
av annan utbildningsanordnare, skall uppgifter som är nödvändiga för ordandet av
undervisningen utan dröjsmål lämnas. Detta gäller inte andra stadiets utbildning.
5.4.4 Elevvårdsplan och främjandet av trygghet och säkerhet i Pargas stad
Organiseringen av samarbetet inom elevvården, liksom strukturerna, målen och verksamhetsmodellerna för detta samarbete beskrivs utförligt i planen för det svenskspråkiga
elevvårdsarbetet i Pargas stad. Kuratorsteamet ansvarar för uppdateringar av denna
plan. Planen återfinns som bilaga till denna läroplan.
Vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer följer man den allmänna krisplanen för Pargas stads svenskspråkiga skolor. Vid akuta kriser handlar man i enlighet med
krismatrisen som finns som bilaga till planen. Rektorerna ansvarar för uppdateringen av
de skolvisa krisplanerna, medan rektorsgruppen är ansvarig för uppdateringar i den för
Pargas stad gemensamma krisplanen. I krisplanen ingår en plan för drogförebyggande
arbete. Dessa återfinns som bilaga till denna läroplan.
31
Läroplan för Pargas stad
Skolorna i Pargas stad följer även en gemensam plan för att skydda eleverna mot våld,
mobbning och trakasseri. Planen återfinns som bilaga till denna läroplan. Rektorerna ansvarar för att de skolvisa delarna i planen uppdateras och utvärderas kontinuerligt med
skolpersonal, medan rektorsgruppen är ansvarig för uppdateringar i de för hela Pargas
stad gemensamma delarna av planen.
6. UNDERVISNING AV ELEVER MED ANNAN SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND
I undervisningen av invandrarelever beaktas elevens bakgrund, modersmål och kultur
samt orsaken till invandringen och hur lång tid de stannar i landet.
Läraren beaktar elevens inlärningsbakgrund samt traditioner för fostran och utbildning.
Undervisningen stödjer elevens utveckling till en aktiv och balanserad medlem i såväl
den finländska som i den egna språk- och kulturgemenskapen.
Invandrarna får undervisning i svenska som andra språk i stället för modersmål och litteratur, om deras kunskaper i svenska inte är lika goda som i deras eget modersmål. För
elever med invandrarbakgrund ordnar man i mån av möjlighet undervisning i deras eget
modersmål. Eleven får också speciellt stöd på andra områden av inlärningen för att
kunna uppnå jämlika inlärningsfärdigheter. En plan för elevens lärande görs upp.
I samarbetet med hemmet och skolan beaktas familjens kulturbakgrund och erfarenheterna av skolsystemet i utvandringslandet. Vårdnadshavarna informeras om det finländska skolsystemet, skolans verksamhetsidé, läroplanen, bedömningen, undervisningsmetoderna samt om planen för elevens lärande.
Elevens och vårdnadshavarnas kunskaper om sitt språk- och kulturområdes natur, levnadssätt, språk och kulturer utnyttjas i undervisningen.
Vid behov kompletteras läroplanen vad gäller undervisningen för samiska elever och
elever med romskt ursprung. Detsamma gäller elever med teckenspråk som modersmål.
7. SPRÅKPROGRAM
I grundskolan i Pargas stad studerar eleven finska och engelska som obligatoriska språk.
Som valfritt ämne kan eleven välja tyska eller franska från och med årskurs 8.
Alla elever börjar studera finska i årskurs 3. Som klubb eller ”tillval” finns möjlighet att
börja med ”pikkusuomi” redan i åk 1 eller 2 i vissa skolor.
I vissa skolor, i vilka grupperna är tillräckligt stora undervisas modersmålsinriktad
finska.
Studierna i engelska påbörjas i åk 4, med undantag av Korpo, där studierna i engelska
inleds i åk 5.
Smärre variationer i timantalet i språk i de olika årskurserna kan förekomma.
Se kapitlet Timfördelning.
32
Läroplan för Pargas stad
8. UNDERVISNINGSÄMNENAS MÅL OCH CENTRALA
INNEHÅLL
8.1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA FÖR INVANDRARE
ÅRSKURSERNA 1-6
I årskurserna 1-2 skall skolan ge utrymme för elevens individuella språkutvecklingsprocess. Eleverna befinner sig då oftast på mycket olika nivåer; en del börjar bekanta sig
med bokstäverna medan andra redan läser böcker på egen hand. Huvudsyftet med
undervisningen är att ge eleverna möjlighet att dagligen läsa, skriva och tala i funktionella och kommunikativa sammanhang som ger nya kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Dessutom stöder man på detta sätt elevens hela språkutveckling. De språkliga
färdigheterna utvecklas inte isolerade utan integrerade i ett helhetsperspektiv.
I årskurserna 3-5 skall eleverna utveckla basfärdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas läsförståelse och förmåga att söka information fördjupas. Läsning av skönlitteratur och saktexter samt varierande former av skrivning ges stort utrymme. Färdigheterna
i läsning, skrivning och muntlig uttrycksförmåga stärks. Samtidigt stöds elevernas fantasi, kreativitet och identitetsutveckling.
I årskurs 6 är målet att vidga elevernas språk- och textkompetens. Deras texterfarenhet
breddas och fördjupas. Under denna fas skall eleverna bli alltmer medvetna om sig själva
som läsare, talare, lyssnare och skribenter. Undervisningens uppgift är att inspirera eleverna att läsa och reflektera över både litteratur och medietexter. Genom litteraturen
möter eleverna olika kulturer, och litteraturen ger dem även kunskap och insikt. Elevernas förmåga att tolka, analysera och producera texter utvecklas. De blir mer medvetna i
sitt språkbruk.
MÅL
Årskurserna 1-2
Eleven skall
upptäcka idén med att läsa och skriva
vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama
kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse
delta i samtal genom att fråga, svara och berätta samt ge uttryck för sina kunskaper och åsikter
lära sig den grundläggande tekniken för att läsa och skriva, lära sig språkliga
grund-begrepp såsom språkljud, enskilda bokstäver och alfabetet, stavelser och ord
få ett begrepp om helheterna sats, mening och text samt få insikt i vikten av att
öva och repetera vid läs- och skrivinlärningen
lära sig iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
lära sig förstå språket som fenomen genom att lyssna till texter, läsa och skriva,
samt lära sig förstå att innehåll och uttryck hör ihop
få möjlighet att genom datateknik utveckla sina läs-, skriv- och kommunikationsfärdigheter
börja följa skriftspråkets normsystem när han eller hon skriver egna texter genom
att läsa litteratur och lyssna till högläsning
lära sig det skrivna språket, få stimulans för sin fantasi och impulser för sitt eget
skrivande och tänkande
få handledning i att hitta intressant läsning och att läsa sådana böcker som är
lämpliga för elevens egen läsfärdighetsnivå.
lära sig skrivstil
33
Läroplan för Pargas stad
Årskurserna 3-5
A. Kommunikation
Eleven skall
lära sig att aktivt delta i kommunikationssituationer
lära sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons
kunna orientera sig i textmiljöer där ord, bilder och ljud samverkar med läsaren
lära sig beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer.
B. Att tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
lära sig att läsa och tolka olika slags texter och att vid läsningen använda strategier
som kännetecknar en god läsare
lära sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och
erfarenheter i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld
lära sig ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten
lära sig söka information ur många olika slags källor som är lämpliga för denna åldersgrupp.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
lära sig att strukturera olika slags texter, både muntligt och skriftligt
utveckla förmågan att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsförråd
samt utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang
lära sig att skriva flytande skrivstil och få erfarenhet av att producera olika slags
texter med ord- och textbehandlingsprogram
lära sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i
funktionella sammanhang.
återge en läst text med egna ord, plagiat
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer
uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur samt lära sig
välja böcker som engagerar
möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt
erbjudas möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
lära sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av
olika medier både i skolan och under fritiden
lära sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön samt lära
känna de nordiska grannspråken.
34
Läroplan för Pargas stad
Årskurs 6
A. Kommunikation
Eleven skall
utveckla säkerhet i olika kommunikationssituationer och medvetenhet om kommunikationssituationens krav
utveckla social och etisk kompetens i kommunikationssituationer, både i och utanför
klassrummet.
B. Att tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och
reflekterande läsare och lyssnare
utveckla sina färdigheter att söka och använda information i olika slags källor.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik,
varieteter och utveckling
öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från
Finland, Norden och andra länder
få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar,
forma
människors världsbild och påverka deras val
bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och andra medier och därmed
utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser
utveckla språklig tolerans och respektera språklig variation hos olika språkbrukare.
35
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
åk
1
LÄSNING
- öva läsning dagligen
- läsa korta ord, småningom
korta, enkla
- texter
- högläsning / sagor, berättelser,
- dikter, rim, ramsor
- upplevelseläsning
- “bokprat”
- biblioteksbesök / samarbete
med
- biblioteket
SKRIVNING
- öva skrivning dagligen
- textning ( enl. gällande typbokstäver,
- Bilaga 13)
- lära sig att forma bokstäver
och skriva
- ord
- skriva ljudenligt uttalade ord,
- småningom enkla ljudstridiga
ord
- stor bokstav i namn
- friskrivning / väcka intresse
- vänja sig vid ett riktigt penn- grepp och en god skrivställning
- ordbehandling/bekanta sig
med .datorn *
MUNTLIG FRAMSTÄLLNING
SPRÅKKÄNNEDOM
- diskussion / delta i par-, grupp- - alfabetet
och klassdiskussioner,
- öva sig i att lyssna
- drama / bearbeta upplevelser
genom improvisation, drama
- vänja sig vid att uppträda naturligt i olika situationer
- berättande / om bilder
- rim, ramsor
-
-
-
2
-
öva läsning dagligen
övergå från högläsning till tyst
läsning
bekanta sig med den lästeknik
som
kännetecknar en god läsare
ordlistor
högläsning / aktivt lyssnande
läsförståelse
använda litteraturen som
inspirationskälla för sitt skrivande och
för sina muntliga prestationer
biblioteksbesök / samarbete
med
-
-
öva skrivning dagligen
rättskrivning /ljudenl. ord,
enkla ljudstridiga ord, -er, -or
alfabetet
lång och kort vokal
ng-ljuden, j-ljuden
friskrivning / producera texter
som baserar sig på dagliga erfarenheter, åsikter och iakttagelser samt på fantasin
alfabetisk ordning
ordbehandling *
meningsbyggnad / stor bokstav, de stora skiljetecknen
skrivstilen lärs in och övas
36
-
-
diskussion / delta i par-, gruppoch klassdiskussioner, lyssna
koncentrerat och dra slutsatser
av det hörda
drama / bearbeta upplevelser
genom improvisation och
drama
bekanta sig med dialekt
samtala om litteratur / lära sig
använda begrepp som huvudperson, plats, tid, tema och
handling
berättande / återberätta korta
sagor, böcker
Läroplan för Pargas stad
3
-
biblioteket
upplevelseläsning
-
högläsning
läsförståelse / berättelser,
sagor
gemensamt läsa eller lyssna
till barnböcker och kortare
texter samt bearbeta det lästa
biblioteket
enkla faktatexter
ordböcker
studieteknik
dagstidningen
-
-
åk
4
friskrivning / rubriker, tankekartor
ordbehandling*
meningsbyggnad / stor bokstav, de stora skiljetecknen
alfabetisk ordning / vokaler,
kons.
rättskrivning / dubbelteckning,
ng, o/å
eleverna använder en bunden
handskrift
skrivstilen övas och tillämpas
-
berättande / sagor, berätta om
föremål
diskussion / lyssna och uttrycka sig
drama / dramalekar
-
ordklasser / substantiv adjektiv, verb
LÄSNING
SKRIVNING
MUNTLIG FRAMSTÄLLNING
SPRÅKKÄNNEDOM
-
-
-
-
-
högläsning
läsförståelse
bokcirkel och högläsningsgrupper
nordiska språk och nordisk
barnlitteratur
biblioteket
bekanta sig med informationssökning på
internet
uppslagsverk
ordböcker
studieteknik
- dagstidningen
friskrivning / rubriker,
styckeindelning
ordbehandling*
meningsbyggnad
rättskrivning / dubbelteckning,
j, tj, sj, s-c-z-x, e/ä
37
-
berättande / presentation av
ett arbete,
berätta om författare
diskussion / lyssna, utbyta
åsikter, ta ställning
drama / dramatisering
-
ordklasserna och deras böjning / substantiv, adjektiv,
verb
satsdelar / bekanta sig med
subjekt, predikat, objekt
(ackusativ- och dativobjekt)
Läroplan för Pargas stad
5
6
-
högläsning
läsförståelse
analysera och diskutera litteratur
biblioteket
bekanta sig med olika litterära
genrer
informationssökning på internet
uppslagsverk
ordböcker
studieteknik
dagstidningen
skönlitteratur och serier
bokreferat / analysera och
diskutera litteratur
välja, strukturera och presentera material
kritisk läsning
öva sig i att förstå och bilda
egna uppfattningar då man
lyssnar
uppslagsverk
ordböcker
studieteknik
dagstidningen
-
-
friskrivning / rubriker, stycke- indelning
ordbehandling*
meningsbyggnad
rättskrivning / dubbelteckning,
avstavning, ljudstridig stavning
(repetition och utvidgning)
berättande / bokreferat, föredrag
diskussion / argumentering
drama / en produktion
-
friskrivning / processskrivning,
disposition
ordbehandling*
meningsbyggnad
rättskrivning / dubbelteckning,
avstavning, låneord,
svåra ord
berättande / föredrag med disposition
(bokrecension)
diskussion / mötesteknik
drama / en produktion
intervju
-
38
-
-
-
ordklasser / repetition, samt
pronomen
räkneord
fördjupa böjningen
satsdelar / subjekt, predikat,
objekt
ordklasser / adverb
prepositioner
satsdelar / se åk 5 + predikatsfyllnad
sätts-, rums- och
tidsadverbial
dialekt och finlandismer
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER
I årskurs 2
Tala och lyssna
Eleven
uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till läraren
och de andra eleverna
kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i
diskussioner
kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett sammanhängande sätt
har förmåga att uppfatta ljud, rim och rytm samt kan leka med språket och reflektera
över ordens form och betydelse.
Läsa och skriva
Eleven(s)
läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling, läsningen är flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord
lästeknik bör ha automatiserats
textförståelse har utvecklats så att eleven ser texten i sitt rätta sammanhang
vill och klarar av att skriva berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld,
samt kan producera sin egen datortext
stavar frekventa ord korrekt och känner till en del av svenskans grundläggande stavningsregler
kan inleda en mening med stor bokstav och skriva korta fullständiga meningar.
Litteratur
Eleven(s)
är en motiverad och aktiv läsare som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur
har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse, men även för att söka kunskap
ordförråd och medialäsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall förstå till åldern
anpassade tryckta texter samt medietexter.
I slutet av årskurs 5
Interaktionsfärdigheter
Eleven
är van vid att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och strävar efter att utveckla
sina färdigheter i muntlig kommunikation
tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer
och åsikter och jämför dem med andras
strävar efter att nå fram med sitt budskap och har medvetet anpassat sitt uttryckssätt
till situationen och till mediet
har förmåga att samarbeta vid gruppkommunikation
vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att forma egna
åsikter
kan uppfatta helheten i en text och plocka ut det väsentliga ur ett meddelande eller ett
påstående som är anpassat till hans eller hennes åldersnivå
klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation med stöd av nyckelord och har även aktivt använt drama som uttrycksmedel.
Informationssökning
Eleven
39
Läroplan för Pargas stad
-
kan använda sig av biblioteket och av elementära informationssökningsmetoder då han
eller hon letar efter något att läsa eller söker information
hittar ändamålsenlig information i uppslagsverk och i annan facklitteratur samt i
elektroniska källor och har lärt sig något om källkritik
förstår vad en informationssökningsprocess innebär och kan under handledning producera en egen skriftlig redovisning om ett givet ämne.
Textförståelse
Eleven
kan läsa flytande, har bekantat sig med strategier som förbättrar läsförståelsen och
kan vid behov använda sig av dessa
har även lärt sig att i någon mån reflektera över både form och innehåll i sitt eget
läsande och kan läsa texter uttryckta med ord, bilder och ljud.
Skriva och tala
Eleven
har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och
förbättra sin text
är van vid att ta emot och använda sig av den återkoppling han eller hon får av läraren
och de andra eleverna
är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och
samla kunskap och erfarenhet
förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan använda sina
kunskaper i logisk ordningsföljd i texten
behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en personlig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling
behärskar rättstavning på ordnivå och kan använda ordböcker
känner till regler för användningen av stor och liten bokstav samt behärskar stavningen av olika slags namn och av vanliga sammansatta ord samt reglerna för interpunktion.
Språkets funktion, struktur och form
Eleven
kan indela ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat, subjekt och objekt i
en enkel sats
kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord och i modellsatser och
förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens texter.
Litteratur
Eleven
har läst de böcker som klassen gått igenom gemensamt samt ett flertal valbara böcker
och kortare texter och bearbetat det lästa på olika sätt
har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan beskriva sig själv som
läsare
kan i någon mån begrunda vad han eller hon lärt sig genom läsandet och hur denna
kunskap hänger samman med egna livserfarenheter samt strävar efter att få ny insikt
och erfarenhet och efter att utveckla sin fantasi genom läsandet
har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier.
MINIMIKRITERIER för årskurs 1
Eleven skall
kunna lyssna och förstå
kunna uttrycka sig förståeligt i tal
kunna skriva alla bokstäver samt valiga ljudenligt stavade ord som ingår i det aktiva
ordförrådet
kunna avkoda och förstå det lästa
40
Läroplan för Pargas stad
årskurs 2
Eleven skall
kunna lyssna och förstå
kunna tala inför klassen så att alla förstår
kunna skriva ofta förekommande ljudenligt stavade ord självständigt och med läslig
handstil
kunna uttrycka sig skriftligt i form av små berättelser så att läsaren förstår vad som
avses
kunna skriva behjälpligt förberedd diktamen
kunna prestera en automatiserad läsavkodning av åk 2:s texter och förstå dem
kunna läsa en lätt obekant text och förstå den
känna till skrivstilen och bokstavsformen (avkoda ord)
årskurs 3
Eleven skall
klara av att besvara enkla ”just där-frågor” till en läst text
klara av att tillämpa den alfabetiska ordningsföljden
klara av att skriva en sammanhängande text
klara av att stava ljudenliga och vissa högfrekventa ord rätt
kunna använda stor bokstav och punkt
prestera godkänt i de övningar som behandlar rättstavningen för årskursen (t.ex. diktamen)
kunna återge en kort berättelse
kunna lyssna och delta i en gruppdiskussion
känna till ordklasserna substantiv, verb och adjektiv
årskurs 4
Eleven skall
kunna plocka ut en del av det väsentliga i en faktatext
kunna slå upp behövlig fakta i alfabetiska register
kunna prestera en läslig handstil
kunna skriva en sammanhängande text med ett beskrivande innehåll
kunna använda utropstecken och frågetecken
prestera godkänt i de övningar som behandlar rättstavningen för årskursen (t.ex. diktamen)
kunna hålla ett kort anförande
kunna utbyta åsikter i en gruppdiskussion
känna igen substantiv, adjektiv och verb i enkla meningar
årskurs 5
Eleven skall
kunna plocka ut nyckelord ur en faktatext
kunna läsa en bok från början till slut enligt anpassad läsförmåga
i viss mån kunna tillämpa styckeindelning i skriven text
prestera godkänt i de övningar som behandlar rättstavningen för årskursen (t.ex. diktamen)
kunna berätta om en läst bok inför grupp
känna till vad argumentering innebär
känna igen satsdelarna subjekt, predikat och objekt i enkla meningar
årskurs 6
41
Läroplan för Pargas stad
Eleven skall
känna till olika genrer inom litteraturen
kunna återge en faktatext med egna ord både muntligt och skriftligt
prestera godkänt i de övningar som behandlar rättstavningen för årskursen ( t.ex. diktamen)
kunna bearbeta sin egen text
kunna hålla ett anförande med givet innehåll, där egna motiveringar framgår
känna till för årskursen nya ordklasser och satsdelar
ÅRSKURSERNA 7–9
I årskurserna 7–9 står elevernas förmåga att läsa skönlitteratur och att utveckla sitt språk
och sin kommunikationsförmåga i centrum. Eleverna lär sig att utgående från de språkliga
färdigheter som krävs i en bekant näromgivning vidga sin språkanvändning till att motsvara
de krav standardspråket ställer och till nya slag av texter. Eleverna får lära sig att se sig
själv och sina texter som en del av den sociokulturella miljön och i ett elevorienterat perspektiv. De lär sig bland annat att klara av ett flertal olika kommunikationssituationer.
Eleverna skall i allt högre grad uppmuntras till att läsa både litteratur och medietexter, de
blir mer målmedvetna i sitt bruk av språket och utvecklar förmåga att tolka olika slag av
texter på ett analytiskt och reflekterande sätt. De kan laborera med ord och språkformer
och lär sig förstå sina egna möjligheter att påverka genom språket.
MÅL
A. Kommunikation
Eleven skall
utveckla en större säkerhet i kommunikationssituationer och medvetenhet om kommunikationssituationens krav
utveckla social kompetens i klassrums- och studiesituationer
bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat
visa tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen.
reflektera över den egna inlärningsförmågan
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
stärka sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och
reflekterande läsare och lyssnare
utveckla en genremedvetenhet så att han eller hon vet vilken förförståelse som krävs
för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter
utveckla sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika
slag av källor
utveckla sitt ordförråd i funktionella sammanhang.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal
och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket
vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras
bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
bli medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven skall
42
Läroplan för Pargas stad
-
lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik,
varieteter och utveckling
öka och fördjupa sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder
få en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar,
forma människors världsbild och påverka deras val
bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser
utveckla tolerans gentemot språklig variation och olika språk.
ÅK 7
CENTRALT INNEHÅLL
Skriva
skrivstrategier och skrivregler
disposition
interpunktion
skrivuppgifter av olika slag
Tala
kort föredrag med källhänvisning
presentation av bok och författare
dramatisering, berättande eller andra muntliga övningar
Litteratur och kultur
ungdomsromaner, dikter, drama
klassiker
myter och sagor, fabler och sägner
den egna läsutvecklingen
bibliotek
Mediakunskap och IT
dagstidningar, faktasökning
Språkkännedom
ordklasser
ordkunskap
språklig utveckling
ÅK 8
CENTRALT INNEHÅLL
Skriva
producera ett större arbete med disposition enligt formella krav
(innehålls- och källförteckning)
skrivuppgifter av olika slag, bl.a. recension
Tala
föredrag
presentation av bok och författare
argumentation
Litteratur och kultur
historiska romaner, andra romaner, dikter
noveller
43
Läroplan för Pargas stad
-
breddning av litteraturupplevelserna genom teater och film
Mediakunskap
massmedier med fokus på dagstidningar, sökning, sållning och bearbetning av fakta
Språkkännedom
satsdelar, repetition av ordklasser
ordkunskap
ÅK 9
CENTRALT INNEHÅLL
Skriva
skrivuppgifter av olika slag, bl.a. materialbaserad uppsats, referat
Tala
-
föredrag
presentation av bok och författare
mötesteknik
argumentation
Litteratur och kultur
centrala delar och stilriktningar inom litteraturen
läsning och kännedom om finlandssvenska författare
lyrik och drama
läsning av verk av en stor författare, gärna nordisk
Mediakunskap
dagstidningar, faktasökning och -bearbetning
Språkkännedom
grammatikrepetition
språkvård och språkriktighet
våra olika språk: geografisk, social och situationsbunden variation
namn och ortnamn
finlandssvenskan – språkbruk och identitet
nordiska språk
språkhistoria
ordkunskap
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
A. Interaktionsfärdigheter
Eleven
har lust och vilja att uttrycka sig muntligt både ensam och i grupp och strävar efter att
få kontakt med sin publik
vågar och kan ta till orda i en diskussion, visar förmåga till aktivt lyssnande och kan
anknyta till andra diskussionsdeltagares yttranden
visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på
ett konstruktivt sätt
känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om
privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen. Detta gäller speciellt förmågan att byta ut det egna privatspråket
mot ett mera offentligt språk (standardspråk).
tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter
och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp.
44
Läroplan för Pargas stad
B. Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter
Eleven(s)
läsfärdighet är sådan att han eller hon kan läsa långa texter och hela böcker, läser och
förstår olika slags texter – också medie- och webbtexter – och använder en ändamålsenlig lässtrategi. Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda detaljer i texten
kan jämföra olika texter, känna igen värdepåståenden, komprimera och tolka
textinnehåll samt dra slutsatser, reflektera över det lästa samt över textens form
kan granska fiktiva texters innehåll och form och har tillägnat sig ett metaspråk för
textiakttagelser på den nivå som motsvarar elevens åldersgrupp
kan göra en del språkliga iakttagelser om saktexter och vid iakttagelserna använda sig
av inlärda begrepp
känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och kan laborera med språket
kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter
vågar och kan uttrycka sin egen läsartext, fundera över textens betydelse och överensstämmelse med egna tankar och erfarenheter.
C. Att producera och bruka olika slags texter
Eleven
kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedlad information som informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis
motstridig information
känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga uppgifter, kan
samla tillräckligt med material, strukturera och analysera detta samt kan ta fram det
väsentliga i en text
kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till
åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa
kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter samt känner också till
olika typer av medietexter, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt
kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa
kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier
kan skriva någotsånär felfritt och förstår innebörden av en språklig norm. Språkstrukturer, interpunktion och ortografi är i huvuddrag korrekta. Ordförrådet är tillräckligt
stort och ordvalet är ändamålsenligt. Enstaka talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma
kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent och
kan anpassa sin språkform efter situationens krav samt utnyttja sina kunskaper om
skillnaden mellan talat och skrivet språk.
D. Språk, litteratur och kultur
Eleven
finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika
medier och kan också utnyttja litteratur som informationskälla
kan beskriva sig själv som läsare, presentera sina favoritböcker och -författare och
motivera sina egna litteraturval
har läst både inhemsk, svensk och nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk
och som utdrag i olika genrer
känner till de skönlitterära huvudgenrerna, olika stilriktningar och en del klassiska verk
samt några centrala verk inom inhemsk och nordisk litteratur samt inom världslitteraturen
kan reflektera över litteratur, teater och film samt dela sina upplevelser med andra
känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra
svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de
främmande språk som eleven får undervisning i
45
Läroplan för Pargas stad
-
har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket
är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på
geografiska, sociala, politiska och historiska faktorer
kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap
kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen
och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för
människan.
MINIMIKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
kan producera en kortare läsbar strukturerad text skriven med läslig handstil eller med
dator
kan ta ut information från en tidningstext eller annan faktatext och referera det väsentliga
försöker undvika talspråkliga och finska uttryck i sin text
kan någotsånär skriva berättande, beskrivande och informerande text
kan använda olika hjälpmedel vid produktion av texter
kan hålla ett föredrag om ett givet ämne på ett acceptabelt språk
kan argumentera för sin åsikt och känner till det väsentliga inom mötesteknik
har läst och tagit till sig böcker och ökat sin kännedom om litteratur
kan presentera en bok som han läst och få fram de egna upplevelserna och tankarna
kring boken
känner till olika slags mediatexter, åtminstone i dagstidningar
har tillräckligt stort ordförråd för att förstå en vanlig tidningstext
har breddat sina litteraturupplevelser genom teater och film
har kunskap om det väsentligaste i språkhistoria
klarar av att medverka i dramaövningar
känner till de vanligaste ordklasserna och kan göra enkel satsanalys
har uppfattat modersmålets roll i förhållande till andra språk
är medveten om finlandssvenskan som språkvariant och har reflekterat över vad det
innebär att vara finlandssvensk
är medveten om språkets variation beroende på ort, socialt sammanhang och situation
kan identifiera åtminstone ett par av grannspråken
har visat vilja att utveckla sina språkfärdigheter på basen av given respons
Bristande färdigheter i ett av modersmålets delområden kan till en del kompenseras av
större färdigheter i ett annat.
SVENSKA FÖR INVANDRARE
ÅRSKURSERNA 1–9
Undervisningen i modersmål för invandrare är undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen. Det handlar inte om undervisning som sker i enlighet med 12 § i
lagen om grundläggande utbildning utan om undervisning som ges med stöd av särskilt
statsbidrag. Med undervisningen i modersmålet stöder man utvecklingen av elevens tankeförmåga, språkfärdigheter, uttrycksförmåga och förmåga till kommunikation, formandet av
de sociala relationerna och världsbilden och en harmonisk utveckling av hela personligheten.
Både undervisningen i svenska/finska som andraspråk och undervisningen i elevens eget
modersmål stärker elevens identitet och skapar en grund för mångkulturell och funktionell
tvåspråkighet.
46
Läroplan för Pargas stad
Undervisningen i modersmål har till uppgift att få eleven att bli intresserad av sitt eget modersmål, att använda och utveckla sina kunskaper i modersmålet även efter den grundläggande utbildningen och att värdesätta sin egen bakgrund och kultur. Undervisningen i modersmål främjar elevens möjligheter att fullvärdigt studera alla ämnen inom den grundläggande utbildningen.
När undervisningsplanerna för olika modersmål görs upp är det viktigt att utgå från respektive språks särart, uppbyggnad, skriftspråkets utvecklingsskede och hela kulturbakgrunden.
Under modersmålslektionerna skall eleven få möjlighet att se närmare på kulturens olika
delområden i enlighet med särdragen i varje språk- och kulturgrupp. Då man ställer upp mål
bör man beakta elevens ålder, tidigare undervisning, studievanor och det stöd som hemmet
och miljön erbjuder för modersmålets utveckling. I undervisningen utgår man från elevens
språkliga förutsättningar och kulturella erfarenheter. I undervisningen utnyttjar man det
stöd som andra elever som talar samma modersmål ger och eleven erbjuds så många tillfällen som möjligt att lyssna till och tala sitt modersmål i skolan. En målinriktad modersmålsundervisning skall stödjas genom samarbete mellan hem och skola.
I det centrala innehållet i modersmål tillämpas i mån av möjlighet lärostoffet i svenska som
modersmål. Därtill stöder undervisningen inlärning av de övriga läroämnenas ordförråd och
begrepp. Innehållsområdena betonas i förhållande till det timantal som står till förfogande,
undervisningsgruppens storlek, elevernas språkliga förutsättningar och ålder.
Undervisningens omfattning fastställs i undervisningsplanen. Målen skall anpassas efter
undervisningens omfattning. Dessa grunder för undervisningen i modersmål har gjorts upp
utgående från en modersmålsundervisning som omfattar två årsveckotimmar.
MÅL
Under den grundläggande utbildningen skall eleven lära sig
att använda de kommunikationsfärdigheter som är specifika för hans eller hennes egna
språk och kultur och de viktigaste sociala reglerna i hans eller hennes modersmål
att använda sitt modersmål frimodigt och naturligt i olika språksituationer i och utanför
skolan
att behärska basfärdigheten i läsning och att fördjupa den till insiktsfull läsning
att bedöma och bearbeta det sedda, hörda, upplevda och lästa
att känna till det egna modersmålets skrivriktning, att befästa bokstavsformer, rättskrivningsregler och det skrivna språkets strukturer
att öka sitt ordförråd och göra det mångsidigt
att utveckla sin språkliga medvetenhet
att förstå vad tvåspråkigheten betyder för hans eller hennes egen utveckling
att lära känna sin kultur och utveckla sin förmåga att jämföra fenomen som motsvarar
varandra i olika kulturer.
CENTRALT INNEHÅLL
Interaktionsfärdigheter
att öva sig i vardagligt talspråk; fraser, att ge och be om anvisningar, olika interaktions- och servicesituationer i och utanför skolan
undervisningssamtal i grupp: att berätta om sina egna erfarenheter, tankar och känslor, att ställa frågor, att komma med inlägg och motivera sina åsikter, att lyssna på
andra
att planera och öva korta framställningar av olika slag
att planera meddelanden till olika slag av mottagare
Läsa och skriva
I det centrala innehållet i modersmål tillämpas lärostoffet i svenska som modersmål så att
varje språks särart beaktas. Eftersom huvudvikten i skönlitteraturen på elevens eget modersmål är på sådant material som gått vidare i form av muntlig tradition skall eleven vänja
sig vid att uttrycka de tankar och känslor som den berättade historien väckte och att utvärdera dess betydelse för sig själv.
47
Läroplan för Pargas stad
Språk, litteratur och kultur
I det centrala innehållet tillämpas lärostoffet i svenska som modersmål så att varje språks
särart beaktas. Eleven skall bekanta sig med texter som är typiska för sin språk- och kulturgrupp och använder dem under studiernas gång som en grund för sina egna skriftliga eller
muntliga arbeten och framställningar.
ELEVBEDÖMNINGEN
Bedömningen skall vara handledande och uppmuntrande till sin karaktär och den skall utveckla elevens självvärdering. I undervisningsplanen fastställs om man använder verbal
bedömning eller sifferbedömning.
Betyg
I slutet av läsåret får eleven ett särskilt betyg över deltagandet i modersmålsundervisningen
för elever med invandrarbakgrund. På betyget anges det undervisade språket, undervisningens omfattning och den verbala bedömningen eller sifferbedömningen på det sätt som
undervisningsanordnaren bestämt. Ett särskilt betyg ges också över slutbedömningen. Slutbedömningen baserar sig på profilen för goda kunskaper.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
Då man använder profilen för goda kunskaper bör man beakta att elevernas modersmålskunskaper kraftigt varierar enligt hur länge de vistats i en hemspråksmiljö och hur mycket
undervisning de fått i sitt eget språk. Dessutom bör man beakta att olika språk har särdrag
som på olika sätt och i olika omfattning inverkar på hur språkfärdigheterna utvecklas. Sådana särdrag är till exempel skriftsystemen, vars inlärning i vissa språk kan ta flera år, skillnader mellan tal- och skriftspråk, skriftspråkets skede i allmänhet och olika varianter av
samma språk.
Profilen för goda kunskaper har gjorts upp som en gemensam grund för de läroplaner i olika
språk som görs upp i kommunerna och skolorna. Varje språks särart bör beaktas i dem.
Tala och lyssna
Eleven
kan uttrycka sig tydligt och förståeligt i kommunikationssituationer i vardagen
kan logiskt och med egna ord återberätta t.ex. en berättelse som han eller hon har
hört
kan följa en diskussion samt lyssna på andra och delta i en diskussion
känner till de centrala sociala reglerna i sitt eget språk, t.ex. samtalssätt mellan unga
och vuxna och språkliga uttryck för artighet.
Läsning och litteratur
Eleven
har uppnått flytande grundläggande läsfärdigheter i förhållande till sitt eget språks
egenskaper
kan göra iakttagelser av berättelsens intrig, personer, beskrivning av tid och miljö,
språk och centrala tankar
läser och förstår olika typer av saktexter, såsom läroboks- och tidningstexter och kan
komprimera textens huvudinnehåll
är intresserad av att läsa; läser även på fritiden om det finns litteratur att tillgå på
hans eller hennes eget språk
kan söka information och använda informationskällor på sitt eget språk t.ex.
(ord)böcker och datanät.
48
Läroplan för Pargas stad
Skrivning
Eleven
behärskar tillräckligt bra de viktigaste grundreglerna i rättskrivning i förhållande till sitt
eget språks egenskaper
skriver förståeligt om bekanta ämnen
visar i sina skrivna texter att han eller hon behärskar det skrivna språkets strukturer
kan skriva olika texter, såsom brev, insändare och berättelser enligt kommunikationstraditionen i sin egen kultur.
Språkkännedom
Eleven
känner till de centrala strukturerna och särdragen i sitt modersmål
kan jämföra egenskaper i sitt eget språk med egenskaper i svenska eller finska
kan skilja mellan skriftspråk och talspråk
känner till sitt eget språks historia och språkliga släktskap
är intresserad av sitt modersmål och sin egen språkliga bakgrund och försöker förbättra sina modersmålskunskaper.
Kulturkännedom och språkidentitet
Eleven
känner till seder och traditioner i sin egen kulturgemenskap och kan jämföra dem med
sederna i andra kulturer
har kunskap om de viktigaste händelserna i sitt folks historia och dess bosättningsområden
känner i mån av möjlighet till skönlitteratur och annan konst, centrala författare samt
muntlig historie- och kunskapstradition i sin egen kulturgemenskap
förstår vilken betydelse modersmålet har för identitetsutvecklingen och uppskattar sitt
modersmål och sin kultur och även andra språk och kulturer.
49
Läroplan för Pargas stad
8.2 FINSKA – DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH MODERSMÅLSINRIKTAD
FINSKA
8.2.1 Finska som A-språk
Syftet med undervisningen i finska i grundutbildningen på svenska i Finland är i första hand
att ge enspråkigt svenska elever sådana kunskaper och färdigheter i landets majoritetsspråk att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer och vågar börja ta
del av information, aktuella frågor och underhållning även på finska. Till studierna i ämnet
hör även någon kännedom om finsk kultur och litteratur, samt grundläggande insikter i
språkets byggnad, funktion och variation. De tvåspråkiga eleverna skall ges möjlighet att
utveckla och fördjupa sina tidigare kunskaper och färdigheter enligt en särskild modersmålsinriktad lärokurs.
Undervisningen i finska kan påbörjas i årskurserna 1 eller 2 som förberedande undervisning.
I dessa årskurser koncentrerar man sig på att lyssna, upprepa och tala språket i konkreta,
åskådliga och gärna lekfulla situationer. Viktiga ord och uttryck kan skrivas ner som stöd för
inlärningen. Undervisningen integreras i elevernas erfarenhetsvärld eller anknyts till teman
och innehåll som kommit upp i andra ämnen.
I årskurserna 3-6 skall eleverna tillägna sig de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna för alldagliga språksituationer och ämnen så att de förstår, kan reagera och svara
på tilltal samt också själva kan och vågar uttrycka sig på finska. Eleverna skall utveckla en
positiv attityd till språket, så att de upplever att de kan och vill lära sig det. Till grundstudierna hör också kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv, såsom platser, sedvänjor, talesätt, sånger och berättelser.
MÅL
Årskurserna 1-2
I den undervisning som bedrivs i årskurserna 1-2 skall eleverna
bekanta sig med finskan och med situationer där finska används i närmiljön
uppmuntras att lyssna på finska och lära sig att förstå och använda vanliga, alldagliga
ord och fraser
ges en grund för att lära sig mera finska och bli medveten om vissa grundläggande
skillnader i ordförråd och uttryckssätt mellan finskan och svenskan
tillägna sig en positiv attityd till finskan, finsk kultur samt till språk och språkinlärning
överhuvudtaget.
Årskurserna 3-6
I årskurserna 3-6 skall eleverna inhämta ett grundläggande ord- och uttrycksförråd samt
lära sig behärska finskans elementära strukturer så att de
förstår tilltal, personliga frågor, uppmaningar och önskemål åtminstone i rutinartade
vardagssituationer och även kan svara och reagera på dem
i enkla ord kan samtala om kursens ämnen, motiv, bilder eller situationer i anslutning
till dem
kan berätta om sig själva och sin närmaste krets samt reder sig i vanliga alldagliga och
servicesituationer, t.ex. vid möte och i telefonen
kan läsa korta berättelser och dialoger om vardagsliv, händelser samt enkla instruktioner med huvudsakligen bekanta ord och kan hitta och jämföra detaljer i texten
kan skriva meddelanden och korta berättelser om bekanta ämnen samt skriva enkla
meningar, frågor och svar av den typ som förekommer i inlärningssituationerna för att
befästa det inlärda
50
Läroplan för Pargas stad
kan säga vad vanliga ord, uttryck och meningar betyder på svenska samt vid behov
med hjälpmedel även översätta korta fraser och meningar från och till finska på de
ämnesområden
och med hjälp av de strukturer som inlärts.
-
-
CENTRALT INNEHÅLL
åk
1-2
- motiv, teman, ord och fraser ur det dagliga livet i hem, skola och närmiljö
- finska sånger, talesätt, ramsor och lekar samt kännedom om hur, var och i
vilka situationer
finska behövs i närmiljön, i massmedier och i andra delar av Finland
åk
ÄMNESHELHETER
3
-
4
-
5
-
GRAMMATIK
- personer, händelser och aktiviteter
i hem, skola och närmiljö
- ramsor, lekar, sånger och talesätt
-
frågeord och pronomen
nominativ singularis och pluralis
genitiv singularis
räkneorden
jakande presens
inessiv och adessiv inledningsvis
personer, händelser och aktiviteter i
hem, skola och närmiljö
klädsel, vanor, föda, hälsa
grundläggande språkfunktioner särskilt i tal: hälsa, tacka, visa, fråga,
önska, begära, berätta och
uttrycka känslor och åsikter
-
partitiv singularis efter mängdord
jakande, nekande och frågande
presens
imperativ 2. pers. sing.
ackusativobjekt
partitivobjekt i nekande sats
ablativ och allativ inledningsvis
personer, platser, händelser och aktiviteter i hem, skola, närmiljö och
servicelivet
kroppsdelar, klädsel, vanor, föda och
hälsa
yrken, trafik, tider, naturen, idrott,
intressen och övriga verksamheter
-
-
-
-
6
-
personer, platser, händelser och aktiviteter i hem,
skola, närmiljö, servicelivet och på
fritiden
samhället, natur och kultur
förmedlande av tankar, känslor och
åsikter på finska
51
-
infinitiv (verbets grundform=uppslagsform)
jakande och frågande imperfekt
adessiv, ablativ och allativ singularis som svar på frågorna
Missä? Mistä? Mihin? Kenellä?
Keneltä? Kenelle?
inessiv, elativ och illativ singularis
nekande imperfekt
jakande, nekande och frågande
perfekt
ackusativ- och partitivobjekt i
såväl jakande
som nekande satser
essiv och translativ singularis
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 6
Enligt den europeiska nivåskalan
Hörförståelse
Tal
Läsförståelse
Skrift
A1.3
A1.3
A2.1
A1.3
Nivåerna är riktgivande. Vid vitsordsgivningen i finska kan ännu i årskurs 6 i någon mån tas
hänsyn till elevernas varierande kontakt med språket i närmiljön, dock så att samma kriterier följs åtminstone i samma kommun och på likadana språkområden. Utöver de angivna
kraven på respektive nivå i bilagan skall eleverna kunna ange några av de viktigaste skillnaderna mellan finskan och svenskan, redogöra för elementära realia, t.ex. namn, orter, platser och sedvänjor i Finland. I samband med lärandet och redovisningen av sina kunskaper
skall de även visa grundläggande förtrogenhet med de arbetssätt och strategier som behövs
när det gäller att lära sig finska och språk överhuvudtaget.
MINIMIKRITERIER i årskurs 6
Eleven
förstår tilltal, personliga frågor, uppmaningar och önskemål i rutinartade vardagssituationer, och kan svara och reagera på dem
förstår korta texter (talade och skrivna)
kan skriva enkla meningar på finska
kan förklara vad vanliga ord och uttryck betyder på svenska
vågar börja ta del av information, aktuella frågor och underhållning i massmedier på
finska
känner till en del om finsk kultur
ÅRSKURSERNA 7-9
I årskurserna 7-9 utvidgas ordförrådet och strukturbehärskningen så att eleverna förstår
även längre texter av olika slag samt vågar samtala och kan uttrycka sina tankar, behov och
önskemål utförligare på finska, också i formella situationer. Samtidigt förbättras skrivförmågan, den allmänna språkförmågan samt samhälls- och kulturkännedomen med anknytning till läroplanens allmänna temaområden och undervisningen i andra ämnen.
ÅK 7
MÅL
Eleverna skall behärska ett centralt ord- och uttrycksförråd. De repeterar strukturer de redan lärt sig och lär sig nya strukturer. Eleverna skall kunna följa ett samtal på finska om
bekanta ämnen och själva producera kortare dialoger. De får också kännedom om finsk realia.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
natur och miljö, fritid, resor, familj och vardagsliv, skola, Finlands geografi och miljö
Strukturer
stadieväxling, possessivsuffix, kasusböjning i singular (repetition), pluralböjning,
grundläggande verblära
ÅK 8
52
Läroplan för Pargas stad
MÅL
Eleverna skall reda sig i tal i alldagliga servicesituationer och kunna uttrycka sina önskemål i
dem, samt vid behov kunna förklara en sak noggrannare och säga sin mening om den. De
skriver korta berättelser och de bekantar sig med skönlitteratur genom att läsa en bok på
finska och redogöra för den. Eleverna lär sig också nya strukturer.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
socialt umgänge, kultur, hälsa, hur agera i nödsituationer, teknik, tradition, djur, väderleksprognoser
Strukturer
infinitiv III, befallningar (imperativ), önska och fantisera (konditionalis), adjektivets
och adverbets komparation
ÅK 9
MÅL
Eleverna skall förstå huvudinnehållet och viktiga detaljer även i längre saktexter och anvisningar och kunna redogöra för huvudinnehållet i dem. De skall visa att de förstår finska nyheter, och tidningsartiklar som är viktiga eller intresserar dem. Med hjälp av ordbok skall de
kunna översätta enkla meningar eller en kort text om ett bekant ämne både från och till
finska. De skall uppvisa kännedom om finsk kultur samt bekanta sig med yrken och skriva
en arbetsplatsansökan på finska. Även under denna årskurs lär de sig nya strukturer.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
dagstidningen, handel och service, kultur, teknik, trafik, naturskydd, utbildning och
arbetsliv
Strukturer
passiva verbformer, olika sätt att uttrycka nödvändighet, objekt, räkneord, particip,
satsmotsvarigheter så mycket att eleverna kan förstå autentisk text
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse
B1.1
Tal
A2.1
Läsförståelse
A2.2
Skrift
A2.2
Vid bedömningen i årskurserna 3-6 läggs huvudvikten vid förmågan att tala finska, vid lärfärdigheterna och vid behärskningen av grundläggande ord och strukturer. I årskurserna 79 bedöms därutöver även separat läsförståelseförmågan, förmågan att skriva korta texter
samt också intresset för finskan och de uppnådda insikterna om landet och den nationella
kulturen. I bedömningen tas både under och efter vardera etappen hänsyn även till elevernas förmåga att studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.
MINIMIKRITERIER FÖR GODKÄNT VITSORD VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven förstår vad den andra säger, men kan bara uttrycka sig själv med enstaka ord och
fraser. Hittar ord bara för enkla saker. Har svårt att läsa flytande. Kan skriva ord och enkla
satser men gör relativt grova fel. Budskapet blir trots detta någorlunda begripligt. Eleven
kan berätta om något specifikt finskt (t.ex. bastu) antingen på finska eller svenska. Eleven
känner i någon mån till den finska kulturen och någon viktig finsk person. Eleven upptar en
positiv attityd till att lära sig finska. Bristande prestationer på ett delområde kan kompenseras med goda prestationer på ett annat.
53
Läroplan för Pargas stad
8.2.2 Modersmålsinriktad finska
Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge de tvåspråkiga eleverna i
de finlandssvenska grundskolorna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska språkkunskaper som de förvärvat hemma eller i sin närmiljö, att göra dem medvetna om sitt
språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Undervisningen ordnas antingen helt eller delvis i särskilda grupper eller, om det bara gäller enstaka elever, som individualiserande fördjupning eller självstudier. Den modersmålsinriktade finskundervisningen gör det också
möjligt för de enspråkigt svenska eleverna att få en mera adekvat undervisning och bedömning, då elever som har olika språkbakgrund och följt olika lärokurser inte behöver undervisas tillsammans och jämföras med varandra.
Kriterier för att kunna deltaga i modersmålsinriktad finskundervisning
Eleven använder aktivt det finska språket, helst dagligen, hemma eller i sin närmiljö
Eleven genomgår ett särskilt prov i slutet av årskurs 2.
-
MÅL
De tvåspråkiga eleverna i årskurserna 3-6 skall
bli mera medvetna om sitt språkbruk, om finskans byggnad, ordförråd och betydelser,
så att de bättre kan hålla språken isär och nyansera sitt språk både i tal och skrift
lära sig läsa och skriva finska utifrån den språkförmåga de bär med sig
fördjupa och nyansera sitt ordförråd på olika ämnesområden och lära sig hålla talspråk, slang och vårdad standardfinska isär
lära sig att läsa för åldern lämplig litteratur på finska och stifta bekantskap med det
finska kulturarvet i form av talesätt, sedvänjor, sånger, dikter, traditioner mm., gärna i
jämförelse med svenskan och med anknytning till andra ämnen i skolan
anamma en positiv attityd till vardera nationalspråket och skapa en realistisk bild av
sinförmåga, så att de kan och vill läsa, lyssna på och lära sig mera finska också på
egen hand.
CENTRALT INNEHÅLL
ÄMNESHELHETER
-
3
-
GRAMMATIK OCH
SPRÅKRIKTIGHET
jag, min familj och närmiljön
skolan
Finland – de tusen sjöarnas land
högtider / advent och jul, påsk, första
maj, midsommar
litteratur / finsk barnlitteratur: rim,
ramsor, dikter,
sagor och berättelser
-
4
-
fritidsintressen
på torget / butik, trafik, matvaror mm.
sällskapsdjur
tidsangivelser / klockan, talen 1-100
54
-
bekanta sig med skillnaderna mellan
det finska och
det svenska sättet att skriva vokaler/konsonanter
(lång-kort)
verb.böjning, jakande och nekande
presens
finskans språkrytm (stavelser ex. kello) i form av
lek och ramsor
behärska skillnaderna mellan det finska
och det svenska sättet att skriva vokaler/konsonanter
ordklasser / substantiv
Läroplan för Pargas stad
-
adjektiv
verb
personliga pronomen
-
och ordningstalen
Norden / våra grannländer
högtider / Farsdag, Morsdag och självständighetsdagen
litteratur / finsk barnlitteratur: rim,
ramsor, dikter,
sagor och berättelser
-
samhälle
yrken
kroppen, hälsovård, sjukvård
matematiska begrepp
Europa / resor, turism
-
böjning av svårare ordtyper
(kallis-kalliin-kallista- kalliita)
aktiva och passiva verbformer
rektionsfrågor och lokalkasus (kirja on
pöydälläotan kirjan pöydältä)
-
5
-
-
forskning (eget forskningsarbete)
världen
6
högtider / Kalevala-dagen 28.2 Agricola-dagen 9.4 (finska språkets dag)
Snellmansdagen 12.5 (finskhetens
dag) Aleksis Kivi-dagen 10.10 (finska
litteraturens dag)
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 6
samman- och särskrivning av ord
genitiv och partitiv
satsdelar / predikat
subjektets och objektets kasus
Enligt den europeiska nivåskalan
Hörförståelse
Tal
Läsförståelse
Skrift
B1.2
B1.1
B1.2
B1.1
Kriterierna är riktgivande och tillämpas ännu i årskurs 6 med hänsyn till språkmiljön och till
hur mycket undervisning som getts enligt den modersmålsinriktade lärokursen. Utöver de
angivna färdigheterna på respektive nivå skall eleverna uppvisa medvetenhet om sitt språk
och sin språkförmåga, vilja att iaktta och korrigera sitt språk i tal och skrift, grundläggande
insikter i skillnaderna mellan finska och svenska, samt intresse för och förmåga att läsa för
åldern lämplig skönlitteratur på finska.
ÅRSKURSERNA 7-9
Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge de tvåspråkiga eleverna i
de finlandssvenska grundskolorna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska språkkunskaper som de förvärvat hemma eller i sin närmiljö, att göra dem medvetna om sitt
språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Undervisningen anordnas antingen helt eller
delvis i särskilda grupper. Den modersmålsinriktade finskundervisningen gör det också möjligt för de enspråkigt svenska eleverna att få en mera adekvat undervisning och bedömning,
då elever som har olika språkbakgrund och följt olika lärokurser inte behöver undervisas
tillsammans och jämföras med varandra.
ÅK 7
MÅL
55
Läroplan för Pargas stad
Eleverna ges möjlighet att fördjupa ordförrådet, förbättra språkriktigheten och grammatikkunskaperna, utveckla sin tal- och skrivförmåga samt lära sig skilja mellan vårdslöst och
vårdat språk i tal och skrift. Textbehandlingen är mångsidigare. Eleverna håller korta anföranden gällande olika texter.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
natur och miljö, fritid, resor, familj och vardagsliv, skola, mode, Finlands geografi
Strukturer
possessivsuffix, kasusböjning i singular (repetition), pluralböjning, grundläggande
verblära
ÅK 8
MÅL
Eleverna fördjupar sin språkmedvetenhet och språkkännedom, så att de kan analysera, förbättra, utveckla och variera sitt språk i tal och skrift. De kan samtala naturligt och nyanserat
på finska även om ämnen utöver de alldagliga, hålla anföranden och referera händelser. De
skall läsa en eller flera finska böcker och bli intresserade av att läsa mera för åldern lämplig
litteratur.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
socialt umgänge och traditioner, e-post och textmeddelanden, teknik, kultur, hälsa,
väderleksprognoser, djur, nödsituationer
Strukturer
infinitiv III, befallningar (imperativ), önska och fantisera (konditionalis), adjektivets
och adverbets komparation
ÅK 9
MÅL
Eleverna kan läsa även längre och svårare texter och skönlitterära texter av olika slag samt
reflektera över innehållet i dem. De kan följa händelser och aktuella frågor i samhället både
på svenska och finska via massmedierna samt redogöra för och ta ställning till det som de
har läst eller hört. Eleverna skall kunna berätta något om den finska kulturen. De fördjupar
sin grammatik och skall kunna skilja mellan talad och skriven finska. De känner till grammatiska begrepp och kan med hjälp av dem rätta sitt eget språk. Eleverna skall kunna urskilja
dialekter och sociala varianter.
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden
dagstidningen, handel och service, kultur, utbildning och arbetsliv, idrott, kända finländare, teknik och trafik
Strukturer och språkriktighet
passiva verbformer, olika sätt att uttrycka nödvändighet, objekt, räkneord, particip
och satsmotsvarigheter så mycket att eleverna kan förstå autentisk text
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan
Hörförståelse
B2.1
Tal
B2.1
Läsförståelse
B2.1
Skrift
B1.2
56
Läroplan för Pargas stad
De tvåspråkiga elever som har studerat enligt denna lärokurs skall bedömas enligt den och
inte enligt A-lärokursen, dvs. de skall bedömas enligt andra kriterier än de enspråkigt
svenska eleverna.
Nivån enligt den europeiska referensramen bör vara minst B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelse och tal samt minst B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för skrift. Därtill skall de visa att de kan anpassa sitt tal till situationen (använda
vårdad standardfinska åtminstone i formella situationer), hålla finska och svenska ord, uttryck, betydelser och satsstrukturer isär, visa vilja att iaktta och utveckla sitt språk och sin
tvåspråkighet, samt grundläggande insikter i finsk kultur och skönlitteratur. I bedömningen
skall även ingå en uppskattning av elevens förmåga att studera finska, av hans eller hennes
omsorg och kommunikationsförmåga samt av hans eller hennes villighet att ta reda på nya
saker på finska och sålunda lära sig mera både på och om språket.
Om en elev inte hela tiden, t.ex. bara i någon årskurs har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen, bedöms han eller hon enligt den lärokurs han eller hon mestadels följt.
MINIMIKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN I MODERSMÅLSINRIKTAD
FINSKA
Eleven talar och skriver begripligt om alldagliga situationer men har ett knappt ordförråd,
nyanserar inte och använder oftast talspråk och slang även i skrift. Gör även en del grammatik- och ordfel. Läser hackigt och tvekar vid ovanligare ord. Bör känna till något om finsk
litteratur. Bristande prestationer på ett delområde kan kompenseras med goda prestationer
på ett annat.
8.3 FRÄMMANDE SPRÅK
Undervisningen i främmande språk skall ge eleven färdighet att handla i kommunikationssituationer på olika språk. Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att använda sin
språkfärdighet och att fostra honom eller henne till att också sätta värde på livsformerna i
andra kulturer. Eleven skall också lära sig att förstå att språket som färdighetsämne och
kommunikationsmedel förutsätter långsiktig och allsidig kommunikativ träning. Främmande
språk som läroämne är ett kultur- och färdighetsämne.
8.3.1 Engelska som A2-språk
A-språket studeras fr.o.m. årskurs 4 som ett gemensamt ämne för alla. Goda studierutiner i
den gemensamma undervisningen av A-språket skapar en grund för språkstudier som påbörjas senare. Genom studierna i A-språket börjar också elevernas interkulturella förmåga
att utvecklas.
ÅRSKURS 4-6
Undervisningens uppgift är att vänja eleven vid att kommunicera på ett främmande språk i
mycket konkreta och för honom eller henne närstående situationer, i början främst muntligt
men senare även genom ökande skriftlig kommunikation. Eleven skall inse att språk och
kulturer är olika men ändå likvärdiga. Eleverna skall utveckla goda rutiner för sina språkstudier.
Arbetssätt
Undervisningen i engelska varieras mellan individuellt arbete, par- och grupparbete. Tyngdpunkten i undervisningen ligger till en början på muntlig kommunikation för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar av att uttrycka sig skriftligt. Eleven får möjlig-
57
Läroplan för Pargas stad
het att öva sina färdigheter genom samtals- och hörövningar, texter, dialoger, sånger, ramsor, spel och lekar.
MÅL
Språkfärdighet
Eleven skall
lära sig att berätta grundläggande fakta om sig själv och sin närmaste omgivning samt
att
kommunicera på målspråket i enkla vardagssituationer där samtalspartnern vid behov
kan hjälpa till
lära sig att med stöd av sammanhanget förstå det viktigaste innehållet i tal eller text
om vardagsliv och rutinartade händelser
lära sig att skriva enkla texter om situationer som anknyter till dagliga behov
och upplevelser
Kulturell kompetens
Eleven skall
lära sig om den främmande kulturen och preliminärt bekanta sig med likheterna och
skillnaderna mellan den egna och den främmande kulturen
lära sig att i vardagliga situationer kommunicera på ett sätt som är naturligt i den
främmande kulturen.
Inlärningsstrategier
Eleven skall
lära sig att ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer
lära sig att använda par- och grupparbete i språkstudierna
lära sig att självständigt utnyttja läroböcker, ordböcker och andra källor
lära sig att använda nya ord och strukturer i sina texter
lära sig att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till
de givna målen.
Kommunikationsstrategier
att känna igen det väsentliga i talad och skriven text
att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal
att planera den egna kommunikationen
att i muntlig växelverkan stödja sig på nonverbal kommunikation och på samtalspartnern
att stödja sig på skriftliga hjälpmedel vid tolkning och produktion av texter
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
närmiljön och bekanta personer, saker och aktiviteter som i väsentlig grad hör till den,
såsom hem och familjemedlemmar
skola, skolkamrater och lärare
livet på landet och i staden
fritidsaktiviteter som hör till elevens ålder
att uträtta ärenden i olika situationer
baskunskaper om den finländska kultur och den engelskspråkiga kulturen
Strukturer
den del av grammatiken som är väsentlig för kommunikation på ifrågavarande språk
målspråkets skriftsystem efter behov och enligt språkområdets norm
58
Läroplan för Pargas stad
Årskurs 4
(1 vt)
Situationer och ämnesområden
Hälsnings- och artighetsfraser
Jag själv
Fritidssysselsättningar
Mat
Väder
Veckodagar
Kläder
Färger
Husdjur
Engelska sånger, rim och ramsor
Strukturer
Presens av to be och to have
Några vanliga verb (t ex sit, sing, play, like) i presens
Bestämd och obestämd artikel
Regelbunden pluralis
Vissa vanliga adjektiv
Prepositioner (in, on, to)
Personliga och possessiva pronomen
Frågeord
Grundtal 1 – 20
Årskurs 5
(2 vt)
Situationer och ämnesområden
Familjen
Närmiljön
Skola och fritid
Mat och måltider
Månader och årstider
Hus och möbler
Kroppsdelar och utseende
Klockslag
Alfabetet
Strukturer
Jakande, frågande och nekande presens
Modala hjälpverb (can och must)
Demonstrativa pronomen
Objektsformen av personliga pronomen
there is – there are
Prepositioner
Adjektiv
Grundtal 1 – 100, ordningstal 1 - 10
Apostrofgenitiv
Årskurs 6
(3 vt)
Situationer och ämnesområden
Att uträtta ärenden i olika situationer
Att beskriva vägen
59
Läroplan för Pargas stad
-
Att resa; fortskaffningsmedel
Fest och vardag; traditioner
Yrken
Musik
Sport
Djur och natur
Offentliga byggnader
Storbritannien och Irland
Strukturer
Enkelt och pågående presens
Imperfekt av regelbundna verb och de vanligaste oregelbundna verben
Futurum
Oregelbunden pluralis
Adjektivets komparation
Tidsadverb och ordföljd
Indefinita pronomen (some, any, no)
Prepositioner
Ordningstal och datum
I skolor där undervisningen i engelska inleds i årskurs 5, slås lärostoffet ihop från årskurserna 4 och 5.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Språkfärdighet
Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
Hörförståelse
skede
Tal
Läsförståelse
skede
Skrift
A 2.1
Den grundläggande språkfärdighetens begynnelse-
A 1.3
A 2.1
Fungerande elementär språkfärdighet
Den grundläggande språkfärdighetens begynnelse-
A 1.3
Fungerande elementär språkfärdighet
För vitsordet 8 i slutet av årskurs 6 förutsätts även
-
att eleven tar ansvar för sina läxor och visar positiv inställning till språket och språkundervisningen
aktiv närvaro på lektionerna (förutom under speciella omständigheter såsom t ex sjukdom)
Speciell hänsyn tas till de elever som har diagnostiserade inlärningssvårigheter genom att
man beaktar den muntliga färdigheten.
Kulturell kompetens
Eleven
känner till det mest centrala innehållet, skillnaderna och likheterna mellan sin egen
kultur och den främmande kulturen
kan i enkla vardagssituationer kommunicera med dem som talar målspråket.
Inlärningsstrategier
Eleven
60
Läroplan för Pargas stad
-
använder smidigt vissa arbetssätt som är effektiva i språkstudier och språkinlärning,
såsom diskussioner parvis och i smågrupper, och använder läro- och ordböcker.
har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning och är van vid
självvärdering av sitt arbete.
MINIMIKRITERIER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Hörförståelse
Tal
Läsförståelse
Skrift
A.1.1
A 1.1
A 1.1
De första grunderna i språket
De första grunderna i språket
A.1.1
De första grunderna i språket
De första grunderna i språket
Speciell hänsyn tas till de elever som har diagnostiserade inlärningssvårigheter genom att
man beaktar den muntliga färdigheten.
ÅRSKURS 7–9
Undervisningens uppgift är att få elevens språkfärdighet att utsträcka sig till mera krävande
sociala situationer och till sådana områden som fritidssysselsättningar, tjänster och det offentliga livet. Det skrivna språkets andel i undervisningen ökar. Elevens förmåga att verka
såsom den främmande kulturen förutsätter ökar och han eller hon skaffar sig ytterligare
strategier som är utmärkande för språkstudier.
MÅL
Språkfärdighet
Eleven skall
lära sig att förstå huvudtankarna och väsentliga detaljer i tydligt strukturerad hörd
eller läst text som kräver en bredare allmänbildning
lära sig att klara sig i aningen svårare inofficiella diskussionssituationer och att muntligt eller skriftligt berätta om vardagliga händelser som i viss mån innehåller detaljer
lära sig att bli medveten om vissa centrala skillnader mellan olika varianter av engelska.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lära sig att känna den främmande kulturen och att förstå den mot bakgrund av sin
egen kultur
lära sig att kommunicera och handla i alldagliga situationer på ett sätt som är accepterat i den främmande kulturen
ära sig att bli medveten om att värderingar är kulturbundna.
Inlärningsstrategier
Eleven skall
lära sig att använda olika arbetssätt och inlärningsstrategier som är effektiva vid
språkstudier och språkinlärning och att utnyttja det som han eller hon har lärt sig i
modersmålet
lära sig att utnyttja data- och kommunikationsteknik i kunskapssökning och kommunikation
lära sig att göra små projektarbeten självständigt eller i grupp
lära sig att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till
målen och att vid behov ändra sina arbetssätt.
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
61
Läroplan för Pargas stad
-
fritid och hobbyer
resor
offentliga tjänster
studier, arbete och näringsliv
hållbar utveckling
hälsa och välfärd
medier
Strukturer
verbens grundböjning och de viktigaste tempusformerna
användningen av substantiv och adjektiv samt de vanligaste pronomina och prepositionerna
den centrala satsläran och bindningsstrukturerna
Kommunikationsstrategier
att med språkliga medel eller utifrån situationen sluta sig till innehållet i ett meddelande
att utnyttja den respons man får i interaktionssituationer
att kompensera bristfälliga språkfärdigheter med ungefärliga uttryck
att iaktta det egna språkbruket
att använda vissa uttryck som är typiska för muntlig kommunikation, såsom uttryck
som används då man inleder och avslutar ett inlägg och då man ber om ordet, behåller
ordet och ger respons
Årskurs 7
(2vt)
Situationer och ämnesområden
Skola, fritid och hobbyer
Internet och e-mail
Djur och natur
Beskriva känslor och personer
Litteratur
Realia: England, Skottland, Irland, USA
Strukturer
Alla tempusformer
Oregelbundna verb
Enkel och pågående presens och imperfekt
Olika sätt att uttrycka futurum
Possessiva pronomen, självständiga och förenade
Objektsform av personliga pronomen
Relativa och demonstrativa pronomen
Årskurs 8
(3vt)
Situationer och ämnesområden
Familj och vänner
Framtidsplaner och yrken
Hälsa och välfärd
Resor
Litteratur
Realia: Australien, Nya Zeeland, Canada
Struktur
Repetition av oregelbundna verb och tempusformer
Konditionalis 1
62
Läroplan för Pargas stad
-
Användning av –ingformen
Indefinita, reflexiva och interrogativa pronomen
Adjektiv och adverb; nationalitetsord
S-genitiv och of-genitiv
Påhängsfrågor
Introduktion av passiv
Årskurs 9 (2vt)
Situationer och ämnesområden
Känslor
Media
Studier, arbete och näringsliv
Offentliga tjänster; brott och straff
Miljö, hållbar utveckling
Realia: Det engelska språket
Litteratur
Strukturer
Repetition av aktiva verbformer och oregelbundna verb
Repetition av passiv
Repetition av villkorsbisatser
Introduktion av modala hjälpverb
Användningen av bestämd och obestämd artikel
Substantiv med olika numerus i svenska och engelska (t ex money, scissors)
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Språkfärdighet
Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
Hörförståelse
Tal
Läsförståelse
Skrift
B
A
B
A
1.1
2.2
1.1
2.2
Fungerande grundläggande språkfärdighet
Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling
Fungerande grundläggande språkfärdighet
Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling
För vitsordet 8 vid slutbedömningen förutsätts även
att eleven tar ansvar för sina läxor och visar positiv inställning till språket och språkundervisningen
aktiv närvaro på lektionerna (förutom under speciella omständigheter såsom t ex sjukdom)
Speciell hänsyn tas till de elever som har diagnostiserade inlärningssvårigheter genom att
man beaktar den muntliga färdigheten.
Kulturell kompetens
Eleven
känner till olika livsformer i målspråkets språkområde och känner till områdets historia.
Inlärningsstrategier
Eleven
använder regelbundet arbetssätt som är effektiva vid språkstudier och språkinlärning
har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning.
MINIMIKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN
63
Läroplan för Pargas stad
Hörförståelse
Tal
Läsförståelse
Skrift
A.1.2
A 1.2
A.1.2
A 1.2
Elementär
Elementär
Elementär
Elementär
språkfärdighet
språkfärdighet
språkfärdighet
språkfärdighet
stadd
stadd
stadd
stadd
i
i
i
i
utveckling
utveckling
utveckling
utveckling
Speciell hänsyn tas till de elever som har diagnostiserade inlärningssvårigheter genom att
man beaktar den muntliga färdigheten.
64
Läroplan för Pargas stad
8.4 MATEMATIK
Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleven möjligheter att utveckla ett matematiskt tänkande och lära sig matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna. Undervisningen skall utveckla ett kreativt och exakt tankesätt hos eleven och skall
handleda eleven att hitta fenomen och saksammanhang samt att söka lösningar på problem. Matematikens betydelse bör ses i vid utsträckning – den påverkar elevens andliga
tillväxt och främjar hans eller hennes förmåga till målmedvetet handlande och social växelverkan.
Undervisningen i matematik skall framskrida systematiskt och den skall lägga en bestående
grund för eleven att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Konkretisering fungerar som ett viktigt hjälpmedel då elevens erfarenheter och tankesystem förenas med matematikens abstrakta system. Läraren bör effektivt utnyttja vardagsproblem som kan lösas
med hjälp av matematiskt tänkande eller matematiska metoder. Informations- och kommunikationsteknik bör i mån av möjlighet användas för att stödja elevens inlärningsprocess.
Syftet med undervisningen i matematik i årskurserna 1-2 är att eleven skall utveckla ett
matematiskt tänkande, lära sig att koncentrera sig, öva sig i att lyssna och kommunicera
och skaffa sig erfarenheter som grund för hur man bildar matematiska begrepp och strukturer.
De huvudsakliga uppgifterna för undervisningen i matematik i årskurserna 3-5 är att utveckla ett matematiskt tänkande, förbereda inlärningen av matematiska tankemodeller, befästa talbegreppet och de grundläggande räkneoperationerna samt att ge eleven en grund
för att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer.
I årskurs 6 skall undervisningen i matematik förstärka det matematiska kunnandet och erbjuda tillräckliga grundläggande matematiska färdigheter. Att skaffa sig grundläggande färdigheter innebär att eleven ställer upp modeller för vardagliga matematiska problem, lär sig
matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas, koncentrera sig och uttrycka sig exakt.
.
MÅL
Årskurserna 1-2
Eleven skall
lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och utveckla sitt tänkande och få
glädje och tillfredsställelse av att förstå och lösa problem
få mångsidiga erfarenheter av olika sätt att presentera matematiska begrepp; det centrala i begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, olika hjälpmedel och
symboler
förstå att begreppen bildar strukturer
förstå begreppet naturligt tal och lära sig hithörande grundläggande räknefärdigheter
lära sig att motivera sina lösningar och slutsatser med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt eller skriftligt, och lära sig att i fenomenen hitta likheter och
olikheter, lagbundenheter och beroendeförhållanden
öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp och som känns betydelsefulla och utmanande för honom eller henne själv.
65
Läroplan för Pargas stad
Årskurserna 3-5
Eleven skall
få erfarenheter av att lyckas i matematiken
- lära sig att bilda matematiska begrepp och begreppssystem genom att undersöka och
göra observationer
- lära sig att använda matematiska begrepp
- lära sig grundläggande räknefärdigheter samt lösning av matematiska problem
- lära sig att i olika fenomen finna likheter och olikheter, lagbundenheter samt beroendeförhållanden
- lära sig att motivera sitt handlande och sina slutledningar samt presentera sina lösningar
för andra
- lära sig att ställa frågor och dra slutsatser på basis av observationer
- lära sig att använda regler och följa anvisningar
- lära sig att arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att arbeta i grupp.
Årskurs 6
Eleven skall
lära sig att lita på sig själv och ta ansvar för det egna matematiska inlärandet
- lära sig att förstå betydelsen av matematiska begrepp och regler samt lära sig att se
sambanden mellan matematiken och den reella världen
- lära sig räknefärdigheter och att lösa matematiska problem
- lära sig ett logiskt och kreativt tänkande
- lära sig att tillämpa olika tankeprocesser och metoder för att skaffa sig information
- lära sig att uttrycka sina tankar entydigt och att motivera sitt handlande och sina slutsatser
- lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utgående från observationer
- lära sig att upptäcka lagbundenheter
- lära sig att arbeta koncentrerat och långsiktigt samt fungera i grupp.
66
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
åk
TAL OCH
RÄKNEOPERATIONER
-
1
-
-
-
2
-
-
ALGEBRA
GEOMETRI
antal, räkneord, ordningstal och
siffer-symboler, tal 0-100
talens egenskaper: udda –
jämna, att med konkreta
hjälpmedel jämföra, klassificera,
ordna, dela upp och kombinera
tal
principen för hur tiosystemet är
uppbyggt
addition och subtraktion och
sambandet mellan räknesätten
vid räkning med naturliga tal
använda olika räknesätt och
hjälpmedel/klossar o. material för
tiosystemet, tallinjen, huvudräkning, papper o. penna
- undersöka antalet alternativ
i bilder se regelbundenheter, för- hållanden och
beroenden
enkla talföljder
-
antal, räkneord och siffersymboler 0-1000
talens egenskaper / att med
konkreta hjälpmedel jämföra,
klassificera, ordna, dela upp och
kombinera tal
addition och subtraktion och
sambandet mellan räknesätten
vid räkning med naturliga tal
addition och subtraktion med
minnessiffra
subtraktion med lån
använda olika räknesätt och
hjälpmedel/
klossar o. material för tiosyste-
i bilder se regelbundenheter, förhållanden och be- roenden
-
-
-
-
-
-
-
67
MÄTNING
INFO.BEHANDLING,
STATISTIK
iaktta, beskriva och namnge geometriska former i omgivningen
känna igen, redogöra för och
namnge tvådimensionella former
grundbegrepp /
punkt, sträcka, rät
linje, vinkel
konstruera, rita och
avbilda tvådimensionella figurer
enkla speglingar
och förstoringar
principen för
mätning
längd, tid och pris använda mätredskap
-
söka, samla och registrera information
avläsa enkla tabeller
och diagram
presentera samlad information i form av
stapeldiagram
iaktta och beskriva
rymdförhållanden i
omgivningen
iaktta, beskriva och
namnge geometriska former i omgivningen
känna igen, redogöra för och
namnge tvådimensionella och tredimensionella former
grundbegrepp /
punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät
principen för
mätning
längd, massa,
area, volym, tid
och pris
analoga klockan
0-24, kvart
timme och 5 minuters noggrannhet
digital tid
använda mätredskap
använda och jämföra centrala måt-
söka, samla och registrera information
presentera samlad information i form av
stapeldiagram
-
-
-
Läroplan för Pargas stad
-
åk
TAL OCH RÄKNEOPERATIONER
-
3
met,
tallinjen, huvudräkning, papper o.
penna
undersöka antalet alternativ
multiplikationstabellerna 1-5
divisionsuppgifter med konkreta
hjälpmedel
grunden för bråkbegreppet genom att utnyttja konkreta hjälpmedel
-
-
-
fördjupa förståelsen för tiosystemet
klassificera och ordna tal 0-10 000
multiplikationstabellerna 6-10
multiplikation med uppställning och minnessiffra
innehållsdivision, delningsdivision o. delbarhet
algoritmer och huvudräkning
bedömning, granskning och avrundning
av räkneoperationernas resultat
undersöka antalet alternativa lösningar
på räkneproblem
begreppen term, summa, differens, produkt, faktor, kvot, täljare, nämnare och
rest
subtraktion med uppställning och lån
kalendern
räknesättens ordningsföljd i sammansatta räkneoperationer med addition och
subtraktion
liknämniga bråk, addition och subtraktion
-
-
linje och vinkel
konstruera, rita och avbilda tvådimensionella figurer samt
känna igen och
bygga tredimensionella kroppar
enkla speglingar
och förstoringar
ALGEBRA
-
-
tenheter
uppskatta mätresultat
GEOMETRI
begreppet uttryck
tolka och skriva
talföljder
regelbundenhet,
förhållanden och
beroenden
söka lösningar och
olikheter genom
slutledning
-
68
förstärka kunnandet av klockan
omkrets
undersöka kroppars geometriska egenskaper
förstärka kunnandet för principen för mätning
använda, jämföra måttenheter, enhetsbyten
uppskatta mätresultat och
granska mätningar
INFORMATIONSBEH.,
STATISTIK, SANNOLIKHET
- söka, samla, registrera
och presentera information
Läroplan för Pargas stad
4
-
5
-
klassificera och ordna tal 0-1 000 000
multiplikation
innehållsdivision och delningsdivision
algoritmer och huvudräkning
begreppet bråk, addition och subtraktion
av liknämniga bråk
bedömning, granskning och avrundning
av räkneoperationernas resultat
använda parenteser, räknesättens ordningsföljd
undersöka antalet alternativa lösningar
på räkneproblem
division med uppställning och rest samt
kontrollräkning
addition och subtraktion av decimaltal
algoritmer och huvudräkning
begreppet bråk, omvandlingar av bråk
samt sambandet mellan bråk och tal i
decimalform
sambandet mellan bråk, decimaltal och
procent
addition och subtraktion av bråk
multiplikation och division med naturliga
tal
bedömning, granskning och avrundning
av räkneoperationernas resultat
begreppet negativa heltal
undersöka antalet alternativa lösningar
på problem
multiplikation med decimaltal
innehållsdivision, delningsdivision o. Delbarhet
klassificera och ordna tal 0 – 1000 000
000
-
begreppet uttryck
tolka och skriva
talföljder
regelbundenhet,
förhållanden
och beroenden
-
-
-
begreppet uttryck
tolka och skriva
talföljder
regelbundenhet,
förhållanden och
beroenden
- söka lösningar till
ekvationer och
olikheter genom
slutledning
69
parallella och vinkelräta räta
linjer
klassificering av vinklar
undersöka, klassificera olika
polygoner
undersöka kroppars geom.
egenskaper
förstärka kunnandet om principen för mätning
använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten
uppskatta mätresultat o.
granska mätn.
omkrets och area
cirkeln och dess delar
omkrets och area
undersöka kroppars geom.
egenskaper
- förstärka kunnandet om principen för mätning
- använda, jämföra måttenheter, enhetsbyten
- uppskatta mätresultat,
granska mätningar
- använda passare och geotriangel
Utöver detta kan behandlas:
- förstoringar och förminskningar, likformighet och skala
- speglingar i en rät linje och i
en punkt, symmetri, kongruens med konkreta hjälpmedel
-
-
-
-
-
-
söka, samla, registrera
och presentera information
avläsa enkla tabeller
och diagram
koordinatsystem
söka, samla, registrera
och presentera information
bekanta sig med koordinatsystemet
avläsa enkla tabeller
och diagram
begreppet medelvärde
och beräkning av medelvärdet
klassificera och ordna
information
Läroplan för Pargas stad
TANKEFÖRMÅGA OCH
-METODER
åk
-
6
-
-
-
-
aktiviteter som kräver logiskt tänkande / jämföra,
ordna, mäta, konstruera,
ställa upp modeller, söka
regler och beroenden samt
presentera dem
tolka och använda begrepp
som behövs vid jämförelser och i beroenden
tolka, producera matematiska texter
enkel bevisföring / motiverade uppskattningar o. försök, systematiska försök
o. misstag, påvisa fel, direkt bevisföring
använda klassificering o.
systematisering som arbetsredskap
lösa uppgifter vari flera
räkneoperationer ingår
användning av skisser o.
redskap som stöder tänkandet
TAL OCH
RÄKNEOPERATIONER
-
-
-
-
ALGEBRA
fördjupad förståelse för de grundläggande
räkneoperationerna
tidsberäkning, tidsintervall
faktorisering, talens
delbarhetsregler
förkortning o. förlängning av bråk samt omvandling av decimaltal
till bråk
multiplikation o. division med decimaltal och
bråk
hyfsning av uttryck;
dvs.
förenkla ekvationernas
lösningar
procenträkning
- avrundning o. överslagsräkning
70
ekvationer o.
olikheter
FUNKTIONER
-
att åskådliggöra ett talpar i koordinatsystemet
GEOMETRI
-
-
-
-
SANNOLIKHET
OCH STATISTIK
begrepp som
anknyter till trianglar o. fyrhörningar
regelbundna polygoner
cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
beräkning av
omkretsen o.
arean för figurer i
planet
benämna o. klassificera kroppar
använda passare
och geotriangel
volymenheter
definitionerna
för medelvärde
tolkning av
diagram
insamling,
bearbetning
och presentation av information
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER
I slutet av årskurs 2
Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och genom att presentera och förklara dem för andra elever och läraren
kan dra motiverade slutsatser och förklara sitt handlande och kan presentera sina
lösningar med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt och skriftligt
kan göra jämförelser, bl.a. längdjämförelser, och sätta saker i rätt ordning, hitta på
motsatser till dem och klassificera dem enligt olika egenskaper och redogöra för ett
föremåls läge i rummet, t.ex. med användning av orden ovanför, under, till höger,
till vänster, bakom eller mellan; eleven kan jämföra mängders storlek med användning av orden mera, mindre, lika många, mycket och lite samt skriva och använda
jämförelsesymbolerna >, < och =.
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven
förstår talens betydelse i mängd och ordningsuttryck, kan skriva tal och åskådliggöra talen på tallinjen
kan dela upp och kombinera tal, jämföra tal, bilda summor och talföljder; han eller
hon känner till jämna tal och udda tal
känner till, förstår och kan använda tiosystemet som positionssystem
förstår räknesätten addition, subtraktion, och känner till multiplikation och division
och kan tillämpa dem i vardagliga situationer
kan söka alternativa lösningar på enkla problem och bestämma hur många alternativ det finns
Geometri
Eleven
känner till grundformerna hos plana figurer och geometriska kroppar, bl.a. fyrhörning, triangel, cirkel, klot och kub och känner de geometriska grundbegreppen:
punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel och vet hur dessa hänför sig
till de enklaste plana figurerna
kan använda enkla speglingar och förstoringar.
Mätning
Eleven
kan utföra mätningar med enkla mätredskap och känner till de viktigaste enheterna, såsom längd, massa, volym och tid
kan plocka ut det väsentliga ur enkla problem i vardagen och kan använda sina matematiska kunskaper och färdigheter för att lösa dem.
71
Läroplan för Pargas stad
I slutet av årskurs 5
Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och mångsidigt presentera dem: hjälpmedel, bilder, symboler, ord, tal
eller diagram
försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer;
han eller hon kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina observationer och
tankar genom att handla, tala och skriva, samt använda symboler
kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt: genom att jämföra,
klassificera, ordna, konstruera och ställa upp modeller
kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt kriterium
samt kan söka gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa och kvantitativa
egenskaper samt kan beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att göra
sanna och falska påståenden om dem
kan i ny form presentera matematiska problem; han eller hon kan tolka en enkel
text, bild eller händelse och kan göra upp en plan för att lösa ett problem
kan följa regler.
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven
förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning av
dem; han eller hon förstår begreppen negativt tal och bråk och kan åskådliggöra
dem på olika sätt
kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till sambanden
mellan olika räkneoperationer; han eller hon kan med överslagsräkning göra en
uppskattning av ett resultat i förväg och undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda samt bedöma hur förnuftig lösningen är
kan bilda och fortsätta talföljder samt presentera beroendeförhållanden.
Geometri
Eleven
kan göra figurer enligt givna instruktioner; han eller hon kan upptäcka egenskaper
hos enkla geometriska figurer samt känner till den struktur som bildas av begreppen för plana figurer
känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt förstora och
förminska figurer i ett givet förhållande; han eller hon känner igen figurer som är
symmetriska med avseende på en rät linje
förstår principerna som gäller vid mätning; han eller hon kan uppskatta mätobjektets storlek, granska hur rimligt mätresultatet är och ange det med lämplig måttenhet
kan beräkna arean och omkretsen för parallellogram och trianglar.
Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet
Eleven
kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk form; han
eller hon kan läsa enkla tabeller och diagram
kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ samt avgöra om en händelse är
omöjlig eller säker.
72
Läroplan för Pargas stad
MINIMIKRITERIER för årskurs 2
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven ska kunna
förstå räknesätten addition och subtraktion
känna till räknesätten multiplikation och division
skriva och förstå tal mellan 0 och 100
känna till talparen för tio
jämföra, dela upp och ordna tal med hjälpmedel
känna till symbolerna >, = och <
Geometri
Eleven ska kunna
- känna till de enklaste geometriska figurerna
MINIMIKRITERIER för årskurs 5
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven ska kunna
- Förstå räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division
- Skriva och förstå tal mellan 0 och 1 000 000 000
- Känna till begreppen bråk, decimaltal och negativa tal
Geometri
Eleven ska kunna
- Känna till de enklaste geometriska figurerna
- Känna till principerna som gäller vid mätning
- Känna till begreppen area och omkrets
- Känna till vanliga måttenheter
Statistik
Eleven ska kunna
- Känna till enkla tabeller och diagram
ÅRSKURSERNA 7-9
De huvudsakliga uppgifterna och målen för undervisningen i matematik i årskurserna 7-9
är att fördjupa förståelsen för matematiska begrepp och erbjuda tillräckliga grundläggande matematiska färdigheter. Att skaffa sig grundläggande färdigheter innebär att eleven ställer upp modeller för vardagliga matematiska problem, lär sig matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas, koncentrera sig och uttrycka sig exakt.
MÅL
Eleven skall lära sig
att förstå betydelsen av matematiska begrepp och regler samt lära sig att se sambanden mellan matematiken och den reella världen
räknefärdigheter och att lösa matematiska problem
ett logiskt och kreativt tänkande
73
Läroplan för Pargas stad
-
att
att
att
att
att
tillämpa olika tankeprocesser och metoder för att skaffa sig information
uttrycka sina tankar entydigt och att motivera sitt handlande och sina slutsatser
ställa frågor och dra slutsatser utgående från observationer
upptäcka lagbundenheter
arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att fungera i grupp.
CENTRALT INNEHÅLL
Tankeförmåga och metoder
aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att jämföra, ordna, mäta, konstruera, ställa upp modeller, söka regler och beroenden samt att presentera dem
att tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden
att tolka och producera matematiska texter
enkel bevisföring: motiverade uppskattningar och försök, systematiska försök och
misstag, att påvisa fel, direkt bevisföring
att lösa kombinatoriska problem med olika metoder
användning av skisser och redskap som stöder tänkandet
matematikens historia
ÅK 7
MÅL
Eleven
kan utföra beräkningar med naturliga tal, decimaltal och negativa tal
kan räknereglerna för räknesättens ordningsföljd, kan använda parenteser och
känner till sambanden mellan de olika räknesätten
förstår och kan använda de vanligaste geometriska begreppen och uttrycken
kan med hjälp av linjal, gradskiva och passare rita de vanligaste tvådimensionella
figurerna
kan beräkna omkrets och area för de vanligaste polygonerna
kan avläsa och själv göra enkla statistiska diagram
känner till de vanligaste statistiska begreppen
INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
Naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
motsatt tal, absolut belopp, inverterat tal
fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna
tidsberäkning, tidsintervall
multiplikation och division med decimaltal
hyfsning av uttryck
avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare
potenser med heltalsexponenter
Geometri
Begrepp som anknyter till trianglar och fyrhörningar
regelbundna polygoner
beräkning av omkretsen och arean för figurer i planet
geometriska konstruktioner
kongruensavbildningar i planet: spegling, rotation och förskjutning
samband mellan vinklar
Sannolikhet och statistik
Begreppet sannolikhet
frekvens och relativ frekvens
definitionerna för medelvärde, typvärde och median
begreppet spridning
74
Läroplan för Pargas stad
-
tolkning av diagram
att samla in och bearbeta information och presentera den i användbar form
MINIMIKRITERIER
Eleven
kan de fyra räknesätten med naturliga tal
kan enkla räkneoperationer med decimaltal
kan de vanligaste geometriska figurernas benämningar och egenskaper
kan avläsa enkla statistiska diagram
kan själv presentera statistisk information
känner till potensräkning
förstår vad sannolikhet betyder
ÅK 8
MÅL
Eleven
förstår begreppet procent och kan göra procentberäkningar för att lösa vardagliga
problem
kan använda räkneregler för potenser
förstår betydelsen och ändamålsenligheten med bokstäver som matematiska symboler
känner till begreppet polynom och kan addera, subtrahera och multiplicera polynom
förstår begreppet ekvation och kan lösa ekvationer
kan egenhändigt ställa upp problemuppgifter och kan använda ekvationer i problemlösning
kan lösa problem med analogier
behärskar de vanligaste enheterna för längd, area och volym samt behärskar enhetsomvandling för dessa
förstår det två- och tredimensionella planet och kan klassificera figurer och kroppar
kan de vanligaste formlerna för beräkningar av omkrets, area och volym
INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
Naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna
hyfsning av uttryck
förhållande och proportionalitet
procenträkning
avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare
potenser med heltalsexponenter
begreppet rot och räkneoperationer med kvadratrot
Algebra
Uttryck och hyfsning av uttryck
potensuttryck och hyfsning av potensuttryck
begreppet polynom, addition, subtraktion och multiplikation med polynom
begreppet variabel, beräkning av värdet av ett uttryck
ekvationer, olikheter, definitionsmängd, lösningsmängd
lösning av förstagradsekvationer
lösning av en ofullständig andragradsekvation
proportionalitet
75
Läroplan för Pargas stad
Geometri
Begrepp som anknyter till trianglar och fyrhörningar
regelbundna polygoner
cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
beräkning av omkretsen och arean för figurer i planet
att benämna och klassificera kroppar
att beräkna volymen och arean för kroppar
kongruens och likformighet
-
samband mellan vinklar
samband mellan trianglar och cirklar
MINIMIKRITERIER
Eleven
känner till begreppet potens och kan utföra enkla beräkningar med potenser
kan de grundläggande procentuppgifterna
kan addera, subtrahera och multiplicera polynom
kan lösa ekvationer
känner till användningen av analogier
kan använda begreppen omkrets, area och volym
kan använda de vanligaste enheterna
känner till begreppen cylinder och kon
ÅK 9
MÅL
Eleven
kan bedöma storleksordningen och rimligheten av resultaten, göra behövlig avrundning samt välja lämplig enhet
vet att det finns flera sätt att lösa en uppgift och kan välja lämplig metod för att
lösa ett problem
kan lösa geometriska problem med Pythagoras sats
kan tillämpa skalor och likformighet i problemlösning
känner igen likformiga figurer
kan använda de trigonometriska funktionerna sinus, tangens och cosinus för att
beräkna vinklar och sidor i rätvinkliga trianglar
kan utföra beräkningar med bråk
kan addera, subtrahera, multiplicera och dividera rationella uttryck
kan rita grafen för en polynomfunktion av första graden och känner till begrepp
som hör därtill
kan lösa ekvationssystem både grafiskt och algebraiskt och kan använda ekvationer
och ekvationssystem för att lösa problem
kan undersöka direkt och indirekt proportionalitet
kan använda sina geometriska kunskaper i praktiska tillämpningar
INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
Naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna
primtal, faktorisering, talens delbarhetsregler
förkortning och förlängning av bråk och omvandling av decimaltal till bråk
multiplikation och division med bråk
hyfsning av uttryck
förhållande och proportionalitet
76
Läroplan för Pargas stad
-
procenträkning
potenser med heltalsexponenter
Algebra
Uttryck och hyfsning av uttryck
värdet av ett uttryck
lösning av en linjär ekvation
lösning av en ofullständig andragradsekvation
proportionalitet
ekvationssystem samt algebraiska och grafiska lösningar av dem
undersökning och uppställning av talföljder
Funktioner
Att upptäcka ett beroende och att uttrycka det med hjälp av variabler
begreppet funktion
att åskådliggöra ett talpar i koordinatsystemet
att tolka enkla funktioner och rita graferna av dem i ett koordinatsystem
-
att undersöka funktionens graf: funktionens nollställe, största och minsta värde,
växande eller avtagande funktion
linjära funktioner
direkt och indirekt proportionalitet
Geometri
Regelbundna polygoner
cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
beräkning av omkretsen och arean för figurer i planet
Pythagoras sats
samband mellan trianglar och cirklar
trigonometri och beräkning av de olika delarna i rätvinkliga trianglar
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTBEDÖMNINGEN
Tankeförmåga och metoder
Eleven
lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser
kan i sitt tal använda logiska element som och, eller, om så, inte, finns, finns inte
kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden
kan matematisera ett enkelt textproblem och göra upp en plan för att lösa problemet, -lösa det och granska lösningens riktighet
kan också använda klassificering vid lösning av matematiska problem
kan systematiskt göra upp en lista över alla möjliga lösningsalternativ genom att
använda tabell, träddiagram, stigschema eller annat diagram
Tal och räkneoperationer
Eleven kan
bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet
upphöja tal i heltalspotens och faktorisera tal i primfaktorer
kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem som man stöter på i vardagen
Geometri
Eleven kan
känna igen olika geometriska former och identifiera deras egenskaper
77
Läroplan för Pargas stad
-
tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym
använda passare och linjal för att göra enkla geometriska konstruktioner
upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan tillämpa denna
förmåga för att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar
i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar
använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig
triangel
utföra mätningar och hithörande beräkningar i vardagen, vetenskaperna och färdighetsämnena; han eller hon kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna
Sannolikhet och statistik
Eleven kan
bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om
sannolikhet samt förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer
läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser,
medelvärde, median och typvärde
Funktioner
Eleven
kan definiera koordinaterna för en punkt i koordinatsystemet
kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel
kan grafiskt lösa en linjär ekvation
kan bilda bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt
berätta hur talföljden enligt den givna regeln bildas
känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationen för en rät
linje; eleven kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer
Algebra
Eleven kan
lösa en ekvation av första graden
hyfsa algebraiska uttryck samt multiplicera ett polynom med en konstant
upphöja ett tal i heltalspotens och behärskar räkneoperationerna för potenser
bilda en ekvation ur ett enkelt vardagsproblem och lösa det algebraiskt eller via
slutledningar
använda ekvationssystem för att lösa enkla problem
bedöma hur förnuftig en lösning är samt granska de olika skedena i sin lösning
MINIMIKRITERIER
Eleven
kan använda Pythagoras sats
kan de fyra räknesätten med bråk
kan förenkla lätta rationella uttryck
kan göra enkla beräkningar med skalor
har kunskap om de viktigaste beteckningarna i koordinatsystemet
känner till de grundläggande begrepp som hör till en rät linje
kan lösa enkla ekvationssystem
känner till de trigonometriska funktionerna sinus, cosinus och tangens
78
Läroplan för Pargas stad
8.5 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP
ÅRSKURSERNA 1-4
Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen bygger på ett undersökande och
problembaserat betraktelsesätt samt omfattar dessutom principerna för hållbar utveckling.
Arbetssätt och innehåll struktureras till helheter och väljs utifrån elevernas förutsättningar och utvecklingsnivå samt på ett sätt som också möjliggör studier utomhus.
MÅL
Eleven skall
- lära sig att handla tryggt och självbevarande i sin egen närmiljö och lära sig att
följa givna regler i skolan, närmiljön och trafiken
- lära känna naturen och kulturmiljön i den närmaste omgivningen och lära sig att
iaktta förändringar i dem och att uppfatta den egna hembygden som en del av
Finland och Norden
- lära sig att skaffa information om natur och miljö genom att iaktta, undersöka och
använda olika slag av källmaterial
- lära sig att göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen och enkla verktyg samt
lära sig att beskriva, jämföra och klassificera observationerna
- lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök
- lära sig att tolka och rita enkla kartor och använda kartverk
- lära sig att presentera information om miljön och dess fenomen på olika sätt
- lära sig att använda de begrepp som används för att beskriva och förklara miljön
och därmed sammanhängande fenomen och objekt
- lära sig att värna om naturen och att inte slösa med energiresurser
- lära sig psykisk och fysisk självkännedom och social kompetens och att uppskatta
sig själv och andra
- lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsofrämjande, hälsa och sjukdom samt lära sig att göra hälsofrämjande val.
79
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
ORGANISMER
åk OCH
LIVSMILJÖER
Naturen under de
olika årstiderna med
1
betoning på vintern:
- naturens övervintring
- vinterfåglar
- temperatur
Gården:
- växter, djur
Sällskapsdjur
2
3
Naturen under de
olika
årstiderna med betoning på hösten:
- grönsaker
- frukter
- sädesslag
- bondgårdens djur
och verksamhet
- matens ursprung
och matproduktion
Skogen:
- naturen
- växter, träd
- användning av trä
- allemansrätten
Växtens delar, livsskeden och förökning
Att iaktta olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar,
ängar och åkrar under olika årstider
Att känna igen, beskriva och klassificera de vanligaste
växterna, svamparna och djurarterna i
den egna omgivningen
NÄRMILJÖN,
HEMBYGDEN,
JORDKLOTET
Tid:
- årstiderna
Rymden
Tid:
- årstiderna
- månaderna
- dygnet
Hembygden/närmiljö
- naturförhållanden
- landskap
- kulturmiljö
- näringar
- människans
verksamhet
Finland:
- Svenskfinland
- naturförhållanden
- kulturmiljö
Kartan:
- väderstreck
- teckenförkla-
80
FENOMEN OCH
ÄMNEN I
OMGIVNINGEN
Levande och icke
levande natur
MÄNNISKAN,
HÄLSAN OCH
SÄKERHETEN
Jag och min familj
Kropp & Hälsa:
Ämnen och
- goda hälsovanor
material i var- ansvar för egen
dagen:
hälsa
- glas, plast, - våra sinnen
trä, pap- känslor
per, me- kostcirkeln
tall, textil
- sjukdomsförlopp
- skonsam
och de vanliganvändaste
ning samt
- barnsjukdomaråteranna
vändning
Temperatur
Värmefenomen, Kropp & Hälsa:
värmekällor
- kroppens byggnad och funktion
Fenomen inom
- goda hälsovanor
elektricitet
- skydda hörsel
och syn
Fenomen som
ansluter sig till Nödsituationer i
ljud och ljus
vardagen:
- risker i hemmet
- hur undvika
olyckor
- grunderna i
första hjälp
Luftens egenTrafikregler för:
skaper:
- fotgängare
- förbränning
- cyklister
- brandsäkerhet
Att förebygga mobbFenomen inom
ning
magnetism:
- trygghet i skolan
- kompassen
- goda seder
- hänsyn, respekt
Funktionsprinci- andras egendom
perna för enkla
anordningar och
hållfastheten i
olika konstruktioner
Läroplan för Pargas stad
ringar
skalor
kartproduktion
strukturer i terrängen
Norden:
- de nordiska
länderna samt
deras naturförhållanden,
kulturmiljöer
och näringar
Baltikum
4
Vatten:
- vattendrag
- vattenorganismer
- vattnets kretslopp
- vattenanvändning
- fiske som näring
- fiskarter
- - sjöfåglar
Vattnets egenskaper:
- aggregationstillstånd
Grunderna i första
hjälp
Menföre, båtliv och
sjövett
Fotosyntesen
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Kunskaper i naturundersökning
Eleven
- kan göra iakttagelser med sina olika sinnen och fästa uppmärksamhet vid det väsentliga i det som undersöks
- kan beskriva, jämföra och klassificera föremål, organismer och fenomen på basis
av deras olika egenskaper
- kan under handledning göra enkla undersökningar om naturen och dess fenomen
och om kulturmiljön
- kan använda olika slags informationskällor och jämföra information från olika källor
- kan presentera informationen om naturen och kulturmiljön i tal och skrift och genom att teckna.
Organismerna och livsmiljön
Eleven
- förstår hur den levande och icke - levande naturen skiljer sig från varandra och
kan beskriva drag i olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar, ängar och åkrar och känner igen de vanligaste arterna där; eleven kan ge exempel på ryggradsdjur och ryggradslösa djur
- känner till årstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpasssat sig till olika årstider, speciellt till vintern i Finland
- vet varifrån födoämnena kommer och var maten produceras
- kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö, visar intresse och ansvar för dem och kan bedöma miljöns skönhet, mångfald och trivsamhet
- förstår hur man betecknar olika objekt på en karta, kan använda väderstreck,
teckenförklaringar och skalor som hjälp vid kartläsning och kan rita en enkel karta
över skolgården och den egna närmiljön
- kan beskriva naturförhållanden och människans verksamhet i sin hembygd och i
sitt eget landskap
- har en uppfattning om Finland, de nordiska länderna och övriga närområden och
inser rikedomen i deras naturlandskap
- förstår att den egna hembygden är en del av Finland och att Finland är en del av
Norden och förstår att människorna lever på jordklotet.
Ämnen och fenomen i miljön
Eleven
- kan använda centrala begrepp och gestalta begreppsliga helheter
- kan använda enkla undersökningsredskap såsom klocka, måttband, termometer
och lupp och dessutom egenhändigt gjorda redskap
81
Läroplan för Pargas stad
-
-
-
-
kan förklara hur enkla anordningar såsom hävstänger, hjul och fjädrar fungerar
och kan undersöka hållfastheten i olika konstruktioner
kan bygga en enkel strömkrets med hjälp av batteri, lampa och ledare och känner
till de elapparater som används i hemmet; eleven förstår att elanvändning är förenad med risker och visar att han eller hon kan använda elapparater tryggt
känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och känner igen och kan undersöka
ljus-, ljud- och värmefenomen såsom ljudets fortplantning, ljusets fortplantning
och reflexion samt värmeöverföring och uppvärmning
känner till hur man skyddar syn och hörsel och förebygger brännskador och kan
handla därefter
kan undersöka egenskaper hos luft och vatten, ändringar i vattnets aggregationstillstånd och beskriva vattnets kretslopp i naturen
förstår vad ämnesomvandling innebär, t.ex. då ett ljus eller trä brinner och känner till lättantändliga ämnen och kan använda enkel släckningsutrustning
känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material och vet att
det i hemmet kan finnas skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel, lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter
kan sortera avfall i hemmet, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el
och värme.
Människan och hälsan
Eleven
- kan beskriva olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp,
kan namnge människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner
- känner till hälsofrämjande vanor och rutiner såsom dygnsrytm, tillräcklig sömn
och vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i
skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien, klädsel
- behärskar de grundläggande normerna för hur man fungerar i grupp och uppför
sig artigt; han eller hon känner igen och kan namnge olika känslor och vet att det
går att behärska sina känslor
- kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symptom och vården av dem;
han eller hon känner till grundläggande principer för medicinanvändning; han eller
hon behärskar grunderna i första hjälpen och kan tillkalla och hämta hjälp vid behov.
Säkerhet
Eleven
- kan beskriva olika tecken på mobbning och våld; han eller hon har kännedom om
individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna mellan acceptabel
och oönskad beröring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan söka hjälp och
vet vem som erbjuder hjälp i skolan och närmiljön
- vet vad som är lagligt och olagligt för åldersgruppen
- vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till sjöss och på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna för
fotgängare och cyklister och förstår varför överenskomna regler och anvisningar
måste följas.
MINIMIKRITERIER i årskurs 4
Intresse:
Eleven har en negativ, passiv eller likgiltig inställning till ämnet
Skolarbete: Uppgifterna är slarvigt gjorda eller ogjorda
Vitsord i prov och förhör: I allmänhet svaga vitsord; 5-7
82
Läroplan för Pargas stad
8.6 BIOLOGI OCH GEOGRAFI
ÅRSKURSERNA 5-6
Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd och vård av livsmiljöer och stöda elevens uppväxt till en aktiv medborgare som strävar till en hållbar
livsstil.
I undervisningen i biologi lär sig eleven att känna igen olika arter, förstår växelverkan
mellan organismer och livsmiljöer samt uppskattar och vårdar naturens mångfald. Eleven
lär känna sig själv som människa och som en del av naturen. Undervisningen i biologi
skall basera sig på undersökande inlärning både i terrängen och i klassrummet.
I undervisningen i geografi betraktar eleven jordklotet och dess olika områden. Elevens
världsbild skall utvidgas från hemlandet till Europa och den övriga världen och samtidigt
skapa en grund för internationalism och tolerans.
I undervisningen i hälsokunskap lär sig eleven att förstå sin egen uppväxt och utveckling
som en fysisk, psykisk och social process.
MÅL
Eleven skall
lära sig att känna till olika arter, deras uppbyggnad och liv och deras anpassning till
sina livsmiljöer
lära sig att uppfatta den levande naturen och kunna klassificera organismer
lära sig att röra sig i naturen samt att iaktta och undersöka naturen i terrängen
lära sig att förstå att människan är beroende av naturen i sin näringsproduktion
lära sig att utveckla sin förmåga att tolka naturen, handla miljövänligt, vårda sin
närmiljö och skydda naturen
lära sig att känna till grundläggande fakta om människans byggnad och livsfunktioner
lära sig att uppskatta uppväxt och utveckling som vars och ens personliga process,
lära sig förstå vad puberteten beror på och att förstå människans sexualitet
lära sig att reflektera över frågor som gäller uppväxt, utveckling, människors olikhet
och social växelverkan
lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar och ta hänsyn till andra människor
lära sig att rita och tolka kartor och lära sig att använda statistik, diagram, bilder
och elektroniska medier som t.ex. geografiska informationskällor
veta var olika platser finns på världskartan och känna till det centrala namnskicket
lära sig förstå att den mänskliga verksamheten är beroende av de möjligheter som
miljön på jordklotet erbjuder
sätta sig in i Europas geografi och andra områden på jordklotet samt lära sig att
värdera och förhålla sig positivt till främmande länder, folk och kulturer
83
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
åk
5
6
ORGANISMER OCH
LIVSMILJÖER
Lantbruk:
- trädgårdens
produkter
- livsmedlens ursprung och produktion
- ekologisk odling
- miljövänliga varor
MÄNNISKAN
GEOGRAFI
Kroppen:
- byggnad
- centrala livsfunktioner
- fortplantning
- uppskatta sin kropp
samt skydda den
- -tobak, alkohol
Europa:
- Europa på världskartan
- Europas kartbild
- Europas namngeografi
- regional indelning
- klimat och vegetation
- människans verksamhet
Puberteten:
- fysiska förändringar
Attitydfostran:
- positiv förhållning till
främmande kulturer
Artkunskap:
Kroppen:
- samla växter
- sexuell utveckling
- växternas tilväxt - sund uppväxt
(experiment)
- människorelationer
- djurs och väx- rusmedel
ters fortplantning
Puberteten:
- psykiska och sociala
- Skogen och myförändringar
ren:
- ansvar och rättigheter
- skogsbruk
- rekreation
- nytta och nöje
- näringskedjor
- allemansrätten
- fåglar, djur, insekter
84
Världsdelarnas geografi:
- olika slags kartor, jordgloben, övriga geografiska informationskällor
- klimatzoner
- typiska livsmiljöer ex.
regnskog, grässlätter,
öken och tundra i den
tempererade och kalla
zonen
- världskartans namnbestånd
- människans verksamhet
- växelverkan med naturen
- förändringar i miljön
- världskartans centrala
namnbestånd, kartfärdigheter
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Färdigheter att undersöka naturen
Eleven
- kan röra sig i naturen och iaktta och undersöka den
- kan genomföra och beskriva egna enkla undersökningar om naturen och den övriga miljön och kan redogöra för resultaten
- känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar.
Organismerna och livsmiljöerna
Eleven
- känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste däggdjuren, fåglarna och fiskarna i närmiljön och kan ge exempel på hur olika djur har
anpassat sig till sin miljö
- vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation
- kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper
- förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av naturen
och kan ta reda på baslivsmedlens ursprung
- kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande naturen och
boendemiljön.
Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa
Eleven
- kan i huvuddrag beskriva människan byggnad och livsfunktioner
- kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra för
vilka förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten och för den sexuella
utvecklingen och kan ge exempel på hur förändringarna varierar från person till
person
- kan ge exempel på hur man kan behärska sina känslor och se på saker också ur
andra människors synvinkel och kan med exempel beskriva människors olika sätt
att uttrycka känslor
- känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern.
Kartfärdighet
Eleven
- kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen och kan tolka olika slags kartor
- kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information och kritiskt bedöma
olika slags informationskällor
- kan själv rita enkla kartor och diagram.
Europa som en del av världen
Eleven
- känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder och kan beskriva de varierande naturförhållandena och människans verksamhet i Europa.
Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet
Eleven
- känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de
största bergsmassiven samt regnskogs- och ökenområden
-
vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några
exempel på hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och regnmängd, påverkar den mänskliga verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner och kan beskriva människolivet i olika miljöer
85
Läroplan för Pargas stad
-
-
kan ge exempel på hurudana förändringar den mänskliga verksamheten har orsakat i miljön, t.ex. när städer och industrier har byggts, för mycket betesmark har
röjts eller för mycket skog har huggits till ved
känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer.
MINIMIKRITERIER i årskurs 6
Intresse:
Eleven har en negativ, passiv eller likgiltig inställning till ämnet
Skolarbete: Uppgifterna är slarvigt gjorda eller ogjorda
Vitsord i prov och förhör: I allmänhet svaga vitsord; 5-7
BIOLOGI
ÅRSKURSERNA 7–9
I undervisningen i biologi undersöks livet, dess yttringar och förutsättningar. Undervisningen skall utveckla elevens naturkännedom och leda till förståelse för naturens grundfenomen. Målet är att eleven också bekantar sig med evolutionen, grunderna i ekologi
samt människans byggnad och livsfunktioner. I undervisningen handleds eleven till att
uppmärksamma växelverkan mellan människan och naturen samt betonar människans
ansvar då det gäller att vårda naturens mångfald.
Biologiundervisningen skall basera sig på undersökande inlärning och den skall utveckla
elevens naturvetenskapliga tänkande. Målet för undervisningen är att ge eleven färdigheter att iaktta och undersöka naturen och att också utnyttja informationstekniska möjligheter då han eller hon söker information om biologi. Undervisningen anordnas så att
eleven får positiva upplevelser och erfarenheter av undervisning i naturen, elevens miljömedvetenhet utvecklas och hans eller hennes vilja att bevara olika livsmiljöer och livets
olika former växer.
MÅL I ÅRSKURSERNA 7-9
Eleven skall
lära sig att använda sådana begrepp och informationssöknings- och undersökningsmetoder som är typiska för biologin
lära sig att beskriva livets grundfenomen
lära sig känna igen olika arter och uppskatta naturens mångfald samt förhålla sig
positivt till att vårda den
lära känna ekosystemens struktur och funktion
lära känna människans byggnad och centrala livsfunktioner samt förstå sexualitetens biologiska grund
lära känna centrala genetiska begrepp
lära sig att känna igen miljöförändringar, fundera på deras orsaker och komma med
möjliga lösningar på problemen
lära sig att förstå miljövårdens centrala mål och principerna för en hållbar användning av naturresurserna.
ÅK 7
CENTRALT INNEHÅLL
I åk 7 behandlas biologin i och omkring vattnet.
Östersjöns fysiska egenskaper
Vattnets ekosystem, struktur och funktion
Vattenväxter - artkännedom och deras anpassning till miljön
Alger och plankton - deras betydelse
86
Läroplan för Pargas stad
-
Vattendjur - nyckelarter och deras biologi
Sjöarnas ekosystem, sjötyper
Förorening av vattendrag
ÅK 8
CENTRALT INNEHÅLL
I åk 8 behandlas terrestra ekosystem med betoning på skogen.
Skogen som ekosystem
Finlands skogar
Skogens skikt och typväxter i dem
Olika skogstyper
Olika djurarter och deras anpassning till sin miljö (övervintring, mesflocken, smågnagare, ugglor)
Djurens etologi (fågelflyttning, instinkthandling)
Skogsvård, biodiversitet
Hur skogen utnyttjas, allemansrätten
Myrens ekosystem
Naturen i fjällen
ÅK 9
CENTRALT INNEHÅLL
I åk 9 behandlas människans biologi med tyngdpunkt på anatomi och fysiologi.
Celler, vävnader och organ
Organsystemen, deras struktur och funktion
Faktorer som påverkar hälsan
Fortplantningen
Genetikens grunder
Livets utveckling
Människan och miljön
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Undersökningar i biologi
Eleven kan
använda mikroskop då han eller hon undersöker prover
enligt givna anvisningar arbeta i terräng och i laboratorium samt samla in växter
enligt anvisningar
självständigt genomföra mindre undersökningar
Naturen och ekosystemen
Eleven kan
indela organismer i huvudgrupper enligt centrala kännetecken samt känner igen
växt-, djur-, och svamparter i närmiljön
beskriva ekosystemets grundläggande struktur och funktion
namnge och beskriva olika skogs- och sjötyper
göra mindre undersökningar gällande skogens, vattnens eller myrens ekosystem
redogöra för grunderna för skogsvård och växtodling
beskriva naturens mångfald med exempel, kan förklara dess betydelse för den ekologiska hållbarheten samt känner principerna för en hållbar användning av skogarna.
Livet och evolutionen
Eleven kan
beskriva växt- och djurcellens struktur i huvuddrag
redogöra för fotosyntesen och beskriva dess betydelse för den levande naturen
beskriva växternas, djurens, svamparnas och mikrobernas fortplantning
87
Läroplan för Pargas stad
-
redogöra för evolutionens grundläggande drag och olika stadier i människans evolution
strukturera den levande naturen i huvudgrupper och motivera grupperingen.
Människan
Eleven kan
beskriva hur människans viktigaste vävnader, organ och organsystem är uppbyggda och deras funktion i huvuddrag
i huvuddrag redogöra för könscellernas uppkomst, samlaget, befruktningen, förloppet i en graviditet och förlossning
använda centrala begrepp med anknytning till ärftlighet
Den gemensamma miljön
Eleven kan
beskriva ekologiskt hållbar utveckling samt vikten av att bevara naturens mångfald
och miljövårdens betydelse
göra mindre undersökningar om den egna livsmiljöns tillstånd
ge exempel på hur naturmiljön i hans eller hennes hembygd har förändrats samt
hur han eller hon själv kan handla enligt målen för en hållbar utveckling
MINIMIKRITERIER
Åk 7
Eleven bör
känna till de olika skärgårdsområdena i huvuddrag
känna till ekosystemet i stora drag
kunna använda handböcker och känna igen några växter och djur
känna till våra insjöar och sjötyper
förstå betydelsen av miljöskydd
Åk 8
Eleven bör
känna till skogens ekosystem och veta att växter och djur är beroende av varandra
känna till de olika skogstyperna och kunna namnge några typväxter
i stora drag kunna redogöra för djurens beteende vid övervintring
känna till det viktigaste om fågelflyttning
Åk 9
Eleven bör
veta att alla organismer består av celler
förstå att såväl arvs- som miljöfaktorer inverkar på individens egenskaper
känna till människans anatomi i stora drag
känna till begrepp såsom sexualitet, befruktning, graviditet och förlossning
känna till evolutionsteorin i huvuddrag
GEOGRAFI
ÅRSKURSERNA 7–9
I undervisningen i geografi undersöks jordklotet, dess olika områden och regionala fenomen. Undervisningen skall utveckla elevens geografiska världsbild och dess regionala
88
Läroplan för Pargas stad
förankring. Målet för undervisningen i geografi är att utveckla elevens förmåga att studera naturmiljön, kulturmiljön och den sociala miljön samt växelverkan mellan människan och miljön alltifrån lokal till global nivå. Undervisningen skall hjälpa eleven att följa
aktuella händelser i världen och bedöma deras inverkan på naturen och den mänskliga
verksamheten.
Undervisningen i geografi skall anordnas så att den ökar elevens kulturkännedom och
utvecklar hans eller hennes förmåga att förstå att livsmiljöerna och människornas sätt att
leva är olika på olika håll i världen. Undervisningen i geografi skall fungera som en bro
mellan det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga tänkandet. Undervisningen
skall få eleven att tänka igenom de naturvetenskapliga, kulturella, sociala och ekonomiska fenomenens orsaker och inverkan. Geografiundervisningen skall stödja elevens
uppväxt till en aktiv medborgare som förbundit sig till en hållbar livsstil.
MÅL
Eleven skall
lära sig att använda och tolka fysiska kartor och temakartor samt lära sig att använda andra geografiska informationskällor, såsom diagram, statistik, flygbilder,
satellitbilder, foton, litteratur, nyhetskällor och elektroniska medier
lära sig ortsbestämning och att mäta avståndet mellan olika platser
lära sig att förstå vilken inverkan de planetariska egenskaperna har på jorden
lära sig att förstå hur de faktorer som formar jordytan påverkar landskapet
lära sig att förstå växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten i
Finland, i Europa och på andra håll i världen samt lära sig att se de orsaker som
styr verksamhetens lokalisering
lära sig att känna igen drag i olika kulturer, och lära sig att förhålla sig positivt till
främmande länder och folk samt till representanter för olika kulturer
lära känna och uppskatta Finlands natur- och kulturmiljö samt lära sig att gestalta
sin egen regionala identitet
lära sig att veta hur varje medborgare i Finland kan påverka planeringen och utvecklingen av den egna livsmiljön
lära sig att förstå och kritiskt bedöma nyhetsinformation t.ex. om globala miljö- och
utvecklingsfrågor samt lära sig att själv handla enligt målen för en hållbar utveckling
ÅK 7
CENTRALT INNEHÅLL
Jordklotets indelning i natur- och kulturgeografiska zoner
Jordklotets inre och yttre företeelser
Nord- och Sydamerikas natur- och kulturgeografi behandlas regionvis
Polarområdena
ÅK 8
CENTRALT INNEHÅLL
Europa
- stora bergskedjor och floder
- klimattyper och växtlighetsområden
- länder och städer
De viktigaste särdragen i några valbara länder i Europa
Kort om Europeiska unionen
ÅK 9
CENTRALT INNEHÅLL
Kartläsning, geografisk ortbestämning
Jordklotets byggnad, plattektonik och bergarter
Finlands naturgeografi: istiden och spåren efter denna, klimatet, vattendragen.
89
Läroplan för Pargas stad
-
Finlands kulturgeografi: städer, län och landskap, befolkningsstruktur
Miljöfrågor som berör Finland och Östersjöområdet
Människan som förbrukare av naturresurser
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Geografiska färdigheter
Eleven kan
hitta de platser som han eller hon har undersökt på kartor och i kartverk samt kan
använda teckenförklaringarna och skalan
tolka fysiska kartor, temakartor, fotografier och statistik samt kan utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information
åskådliggöra geografisk kunskap med hjälp av kartor och diagram
jämföra olika regioners klimatdiagram och befolkningspyramider samt själv rita ett
klimatdiagram utgående från statistikuppgifter
Världens strukturer
Eleven kan
gestalta och strukturera världen samt känner igen olika världsdelars natur- och
kulturgeografiska grunddrag
tillämpa sin geografiska kunskap i analyser av aktuell nyhetsinformation från olika
källor och kan placera nyhetshändelser på världskartan
Europas strukturer
Eleven kan
beskriva naturförhållandena och den mänskliga verksamheten i olika områden i
Europa samt förstår Europas natur- och kulturrikedom
jämföra Europa med andra världsdelar och förstår att Europa är i växelverkan med
de övriga områdena i världen
Finlands strukturer
Eleven kan
redogöra för hur Finlands landskap har formats och hur naturförhållandena har påverkat den mänskliga verksamheten i olika områden i Finland
beskriva och analysera regionala drag i bebyggelse och näringsliv i Finland
analysera särdrag i kulturmiljön i Finland och vet vad värdefulla kultur- och traditionslandskap är
planera och genomföra mindre undersökningar gällande den egna hembygdens natur- och kulturmiljö
känna igen den egna kulturens särdrag och känner till minoritetskulturerna i Finland och i närområdena
beskriva Finlands växelverkan med sina närområden, med Europa och med hela
världen
Den gemensamma miljön
Eleven kan
kort redogöra för de centrala globala miljö- och utvecklingsproblemen, såsom en
tilltagande växthuseffekt, ozonminskning, ökenspridning, förorening av olika livsmiljöer, befolkningstillväxt samt problemet med fattigdom och svält
beskriva orsakerna till miljöproblemen i Östersjöområdet samt kan redogöra för
sätt att förbättra miljötillståndet i regionen
beskriva sina egna möjligheter att förbättra miljöns tillstånd och känner till lösningar på centrala globala miljö- och utvecklingsproblem
MINIMIKRITERIER
Åk 7
90
Läroplan för Pargas stad
Eleven bör
kunna namnge de viktigaste naturgeografiska områdena och platserna i de världsdelar som behandlas
känna till de viktigaste kulturgeografiska områdena i de världsdelar som behandlas
kunna använda kartan som hjälpmedel
kunna använda texter, bilder, statistik och diagram som informationskällor
Åk 8
Eleven bör
känna till Europas gränser
i stort känna till de viktigaste dragen i Europas naturgeografi
känna till det väsentligaste i Europas kulturgeografi och områdesindelning
Åk 9
Eleven
kan beskriva jordens ställning i solsystemet och
kan förklara vad dygnet och årstiderna beror på
kan i stora drag känna till jordklotets uppbyggnad
kan i stora drag känna till hur istiden påverkat Finlands landformer
känner till sitt land och sin egen hembygd
kan i stora drag beskriva naturförhållandena i Finland
kan i stora drag på en karta ange landets län och landskap
8.7 FYSIK OCH KEMI
Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och med
hjälp av tidigare observationer och undersökningar av kroppar, ämnen och fenomen i
omgivningen riktas undervisningen nu mot fysikens och kemins grundbegrepp och principer. Undervisningen skall inspirera eleven till studier i naturvetenskap, hjälpa eleven att
begrunda betydelsen av en bra och trygg omgivning och lära eleven att akta och vårda
sin omgivning. I undervisningen integreras hälsofostran där elevens handlande granskas
ur säkerhets- och hälsosynvinkel.
MÅL
Eleven skall
lära sig att arbeta och röra sig tryggt, skydda sig själv och sin omgivning och följa
givna anvisningar
lära sig att göra observationer och mätningar, söka information om det som skall
undersökas och bedöma informationens tillförlitlighet
lära sig att dra slutsatser av sina observationer och mätningar och känna igen orsakssammanhang och naturfenomen och kroppars egenskaper
lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök som utreder egenskaper hos fenomen, organismer, ämnen och kroppar och sambandet mellan dessa egenskaper
lära sig att använda fysikaliska och kemiska begrepp i beskrivningar, jämförelser
och klassificeringar av naturvetenskaplig information
lära sig att inse det farliga i alkohol och droger.
91
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
åk
5
ENERGI OCH
ELEKTRICITET
- förebygga olyckor vid
experiment
- arbetsgången vid
experiment; hypotes,
utförande
STRUKTURER
I NATUREN
ÄMNEN I OMGIVNINGEN
-
-
luft, vatten
ljus (jfr. ögat i biologi)
ljud (jfr. örat i biologi)
-
6
-
olika sätt att producera elektricitet och
värme (vindkraft,
kolkraft, solenergi,
vattenkraft, olja,
ved, torv, kärnkraft)
elektricitet, elsäkerhet och att förebygga
olyckor)
-
-
jordens dragningskraft,
friktion
magnetism
astronomi (solsystemet,
jordens och månens rörelser
– jfr. tideräkning i matematik)
eld och bränder, brandsäkerhet och utrymningsövningar
92
-
-
vardagskemi, hälsosamma
vanor
ämnens tre aggrgationstillstånd (faser)
ytspänning, täthet
(densitet)
smaker
(sött-salt-surt-beskt)
olika ämnen och deras
egenskaper
avfallssortering, återanvändning
olika ämnen och deras
egenskaper
lösningar och blandningar
separering, absorbering
sura och basiska ämnen,
sura regn (jfr. skogen i biologi)
vattenrening
droger; tobak, alkohol, narkotika
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Utforskning av naturen
Eleven
kan arbeta och fungera tryggt, skydda sig själv och sin omgivning och följa givna
anvisningar
kan göra observationer och mätningar med olika sinnen och instrument, kan koncentrera sig på de väsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis rörelse eller
temperatur och förändringar i dem
kan dra slutsatser av sina observationer och mätningar, presentera resultaten till
exempel med hjälp av tabeller och förklara orsakssammanhang om naturens grundfenomen och kroppars egenskaper, till exempel antagandet att ju större massa en
kropp har desto svårare är det att sätta den i rörelse eller att stoppa dess rörelse
kan genomföra enkla undersökningar, till exempel att klarlägga de faktorer som
påverkar fasta ämnens löslighet
kan använda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av egenskaper hos ämnen, kroppar och fenomen
kan samla in information från olika källor och begrunda dess riktighet utgående från
tidigare kunskaper, undersökningar och diskussioner.
Energi och elektricitet
Eleven
känner till olika spänningskällor såsom batterier och ackumulatorer och kan göra
försök där elektricitet används för att producera värme, ljus och rörelse
vet att elektricitet och värme kan produceras med hjälp av olika naturresurser och
kan klassificera dem i förnybara och icke-förnybara naturresurser.
Strukturer i naturen
Eleven
kan undersöka olika krafter som växelverkningar åstadkommer, t.ex. tyngdkraft,
friktion samt luft- och vattenmotstånd och känner till olika typer av rörelse
kan undersöka hur en kraft förändrar en rörelse och kan tillämpa sina naturvetenskapliga kunskaper i trafiken och då han eller hon rör sig
känner till fenomen som beror på jordens och månens rörelser, t.ex. tid på dygnet,
årstider, månfaser, förmörkelser och känner till solsystemets strukturer och kan
göra iakttagelser om stjärnhimlen
kan beskriva farliga situationer i trafiken och i andra vardagsmiljöer.
Ämnen i vår omgivning
Eleven
känner luftens sammansättning och kemiska symboler för gaser i atmosfären och
förstår luftens livsuppehållande funktion
kan undersöka vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas
kan klassificera ämnen som finns i jordskorpan, känner till kemiska symboler för
grundämnen som finns i jordskorpan och kan genomföra olika separationer, t.ex.
filtrering, kristallisering och sållning
känner till elementära fakta om kretsloppen hos ämnen och produkter i sin omgivning, vet hur man kan använda dessa ämnen på ett tryggt sätt och kan undersöka
deras egenskaper, t.ex. surhet
känner till viktiga fakta om tobak, alkohol och droger, vet varför de är skadliga och
kan ge exempel på varför det är farligt att använda dem.
MINIMIKRITERIER i årskurs 6
Intresse:
Eleven har en negativ, passiv eller likgiltig inställning till ämnet
Skolarbete: Uppgifterna är slarvigt gjorda eller ogjorda
93
Läroplan för Pargas stad
Vitsord i prov och förhör: I allmänhet svaga vitsord; 5-7
KEMI
ÅRSKURSERNA 7–9
Syftet med undervisningen i kemi i årskurserna 7–9 är att fördjupa elevens kunskaper i
kemi och lära eleven tänka naturvetenskapligt, skaffa information och använda kunskaperna i olika livssituationer. Den hjälper också eleven att förstå naturvetenskapernas och
teknologins betydelse i vardagslivet, omgivningen och samhället. Undervisningen i kemi
skall också ge eleven de färdigheter han eller hon behöver för att kunna fatta vardagliga
beslut och föra diskussioner speciellt om energiproduktion, industri, miljö och livscykeln
för olika produkter samtidigt som den ger eleven möjlighet att ta ansvar för sin omgivning.
Laboratoriearbete och demonstrationer har en central ställning i undervisningen. Eleverna tränas att göra observationer och redogöra för sina laborationer både muntligt och
skriftligt. Eleverna tränas också att använda och förstå det kemiska språket. Det laborativa arbetssättet skall hjälpa eleven att gestalta naturvetenskapen och lära sig nya vetenskapliga begrepp, principer och modeller samt utveckla hans eller hennes förmåga att
arbeta med händerna och arbeta i grupp. Kemiundervisningen skall inspirera eleven till
fortsatta studier i kemi.
MÅL I ÅRSKURSERNA 7-9
Eleven skall lära (sig)
att följa givna instruktioner samt att arbeta metodiskt och tryggt
att använda undersökningsmetoder som är typiska för naturvetenskaperna och att
bedöma informationens pålitlighet och betydelse
att genomföra naturvetenskapliga undersökningar samt att tolka och presentera
resultaten
känna och använda kemiska och fysikaliska begrepp som beskriver ämnens egenskaper
att använda begrepp och modeller som beskriver ämnens strukturer och kemiska
bindningar
att beskriva kemiska reaktioner med hjälp av reaktionslikheter
att tillämpa sina kunskaper vid val och i praktiska situationer
känna betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar både för människan och
samhället
att förstå processer som hör till ämnens kretslopp och produkters livscykel samt
processernas betydelse för naturen och omgivningen
CENTRALT INNEHÅLL
Åk 7
ett tryggt och säkert arbetssätt i laboratoriet
rena ämnen, blandningar och lösningar
ämnenas aggregationstillstånd
olika separationsmetoder
atomens uppbyggnad
grundämnen och kemiska symboler
kemiska reaktioner
brandsäkerhet
luft och vatten
Åk 8- 9
det periodiska systemet
kemisk bindning (jon- och molekylföreningar)
syror och baser samt pH-begreppet
94
Läroplan för Pargas stad
-
bildandet av salter och reaktionslikheter
det kemiska språket
försurning
kol och kolföreningar (organisk kemi)
metallernas kemi inklusive elektrolys (oorganisk kemi)
miljökemi (produkters livscykel, luftkvalitet, växthuseffekt)
trä, tvättmedel, kosmetiska produkter, textilier, plast, glas
den levande naturen och samhället
MINIMIKRITERIER
Åk 7
Eleven bör
kunna
kunna
kunna
kunna
säkerhetsföreskrifterna samt namnen på arbetsredskapen
de viktigaste kemiska symbolerna
ämnenas aggregationstillstånd
atomens uppbyggnad
Åk 8-9
Eleven bör enligt genomgånget innehåll
förstå och kunna använda kemins symbolspråk
kunna klassificera sura och basiska ämnen
förstå enkla kemiska begrepp
känna till huvudgrupperna inom den organiska kemin
kunna en del av metallernas egenskaper
förstå enkla processer som hör till ämnenas kretslopp och produkternas livscykel
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Kemiska arbetsmetoder:
Eleven
kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner enskilt och i grupp både i naturen och i
laboratoriet
kan genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, t.ex. ett experiment där
man undersöker förbränningen av ett ämne, reaktionsproduktens löslighet i vatten
samt vattenlösningens surhet
kan presentera och tolka sina undersökningsresultat
Natur och samhälle:
Eleven
känner till olika ämnens kretslopp samt fenomen som de förorsakar i naturen och
omgivningen, t.ex. kolets kretslopp, växthusfenomenet och försurningen
är medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar för människan
och samhället, t.ex. fotosyntesens betydelse för lagring av energi i den levande naturen samt korrosion och korrosionsskyddets betydelse för byggandet och metallindustrin
känner till ämnen som påverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer samt hur de inverkar på människans och naturens välbefinnande, t.ex.
tungmetaller och reaktionsprodukter vid förbränning av fossila bränslen
känner till olika branscher och produkter inom den kemiska industrin och är medveten om deras betydelse i vardagslivet, t.ex. olika material och hemkemikalier
kan tolka varudeklarationer, förklara begreppet livscykel och kan som konsument
göra olika val
Kemiska begrepp:
Eleven
95
Läroplan för Pargas stad
-
kan använda riktiga begrepp i beskrivningar av ämnens egenskaper och kemiska
fenomen, t.ex. försurning, elledningsförmåga och förändring av aggregationstillstånd
kan undersöka ämnens egenskaper och använda resultaten för att identifiera, definiera och klassificera grundämnen och kemiska föreningar, t.ex. ädla och oädla metaller
kan med hjälp av ändamålsenliga modeller beskriva atomer, kemiska bindningar
och föreningar
kan tolka och skriva enkla reaktionslikheter, t.ex. förbränning av kolhydrater
kan dra slutsatser om ämnens reaktionsbenägenhet och vilka bindningar som uppstår i kemiska reaktioner utgående från atomernas yttersta elektronskal eller från
grundämnens placering i det periodiska systemet
FYSIK
ÅRSKURSERNA 7–9
Undervisningen i fysik i årskurserna 7–9 har som huvuduppgift att vidga elevens kunskaper i fysik och uppfattning om den fysikaliska kunskapens karaktär samt stärka förmågan att skaffa kunskap med hjälp av undersökningar.
Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och med
hjälp av de observationer och forskningar som gjorts om kroppar, ämnen och fenomen i
omgivningen riktas undervisningen mot fysikens grundbegrepp och lagar. Experiment
hjälper eleven att gestalta sådant som är betecknande för naturvetenskapen, anamma
nya naturvetenskapliga begrepp, principer och modeller samt utveckla sina experimentella arbetsmetoder och sin samarbetsförmåga samt motiverar eleven till studier i fysik.
Undervisningen vägleder eleven att tänka naturvetenskapligt, skaffa information, använda information samt att bedöma informationens pålitlighet och betydelse i olika livssituationer. Undervisningen ger eleven färdigheter att diskutera och skriva om händelser
och fenomen som hör till fysiken och teknologin med ändamålsenliga begrepp samt hjälper honom eller henne att förstå fysikens och teknologins betydelse i vardagen, omgivningen och samhället.
Studierna i fysik stöder elevens personliga utveckling och förmåga att gestalta en modern världsbild samt ger honom eller henne färdigheter att göra vardagliga val speciellt
gällande miljövård och användningen av energiresurser.
MÅL I ÅRSKURSERNA 7-9
Eleven skall
lära sig att arbeta och att undersöka naturfenomen tryggt och tillsammans med
andra
lära sig olika naturvetenskapliga färdigheter såsom att ställa frågor och att uppfatta
problem
lära sig att göra observationer och mätningar, att dra slutsatser, att jämföra och
klassificera, ställa upp hypoteser och testa dem, samt att bearbeta, presentera och
tolka resultaten också genom att utnyttja informations- och kommunikationsteknik
lära sig att planera och genomföra naturvetenskapliga undersökningar, där han
eller hon kan både eliminera och variera faktorer som påverkar fenomenen samt
kan klarlägga faktorernas inbördes beroenden
lära sig att göra enkla modeller och använda dem för att förklara fenomen, samt att
göra generaliseringar och bedöma pålitligheten hos undersökningarna och resultaten av dem
lära sig att använda ändamålsenliga begrepp, storheter och enheter i beskrivningar
av teknologi och fysikaliska fenomen
lära sig att bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika källor
96
Läroplan för Pargas stad
-
lära sig att använda olika grafiska och algebraiska modeller i förklaringar, hypoteser och problemlösning
lära känna naturfenomen och processer samt energiförändringar som sker i dem,
olika strukturer i naturen och växelverkningar inom strukturerna samt att förstå orsakssammanhang i olika fenomen
CENTRALT INNEHÅLL
Åk 7
mätningar
vågrörelser och ljus
densitet
Åk 8
kraft
enkla maskiner
tyngdpunkt och jämvikt
likformig och accelererad rörelse
energi, arbete och effekt
Åk 9
värme- och ellära
MINIMIKRITERIER
Åk 7
Eleven bör
behärska enkla enhetsomvandlingar
känna till ljudets och ljusets grundegenskaper
Åk 8-9
Eleven bör
kunna några vanliga fysikaliska storheter och enheter
känna till enkla maskiner
känna till kraftbegreppet
kunna enkla fysikaliska beräkningar inom mekaniken
känna till temperaturskalor
känna igen värmeutvidgningsfenomen i sin omgivning
kunna ellärans grundbegrepp
enligt genomgånget innehåll
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Experimentellt arbete
Eleven
kan arbeta tryggt, enligt anvisningar och tillsammans med andra
kan genomföra naturvetenskapliga undersökningar enligt givna anvisningar, planera enkla experiment och tillsammans med andra ställa upp mål och komma överens om arbetsfördelning och uppgifter samt sammanställa en rapport
kan genomföra kontrollerade experiment och bedöma experimentets genomförande
samt resultatens noggrannhet, tillförlitlighet och ändamålsenlighet
vet att fysik är en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper och
experimentella forskningsmetoder används i andra naturvetenskaper och inom tekniken
Rörelse och kraft
97
Läroplan för Pargas stad
Eleven
kan undersöka olika fenomen gällande växelverkan och rörelse och använda storheter som beskriver dem, exempelvis tid, sträcka, hastighet, acceleration och kraft
kan göra och tolka grafiska presentationer av till exempel mätresultat gällande likformiga och accelererande rörelser samt kan använda modellen för likformig rörelse
för att ställa upp hypoteser och kan använda formeln för beräkning av medelhastighet också för att beräkna avstånd och tid
förstår funktionsprinciperna för enkla mekaniska maskiner, till exempel hävstången,
och känner till tillämpningar av olika mekaniska maskiner och konstruktioner
kan använda storheter som beskriver kroppars och ämnens egenskaper och kan
med hjälp av dem förklara olika fenomen, till exempel jämföra ämnens densitet och
på så sätt förklara olika fenomen såsom flytförmåga och varmluftballongens funktionsprinciper
känner till sambandet mellan arbete och energi
förstår den fysikaliska bakgrunden till bestämmelserna om trafiksäkerhet
Vibrations- och vågrörelse
Eleven
känner igen vågrörelser och typiska vågrörelsefenomen, till exempel hur en vågrörelse uppstår, fortplantas, tas emot, reflekteras och bryts
kan i sin omgivning identifiera olika svängande kroppar, periodiska händelser och
för dem specifika fenomen och kan beskriva fenomenen med hjälp av lämpliga
storheter
kan undersöka hur ljuset reflekteras och bryts samt med hjälp av ljusstrålen som
modell förklara olika fenomen i anknytning till seendet och hur speglar och linser
fungerar
förstår ljudets och ljusets betydelse ur människans och samhällets synvinkel, till
exempel buller och bullerskydd samt ljusets roll vid dataöverföring
Värme
Eleven
identifierar och kan tolka värmefenomen i sin omgivning, till exempel lagring och
transport av värme
kan beskriva grundfenomen i värmeläran såsom värmeutvidgning och uppvärmning
av kroppar med hjälp av lämpliga storheter och experimentella lagar
kan tillämpa lagarna för uppvärmning, värmeutvidgning och förändring av aggregationstillstånden då han eller hon skall förklara värmefenomen i sin omgivning
Elektricitet
Eleven
kan principerna för hur elapparater och apparater som producerar värme skall användas säkert och ekonomiskt samt kan bedöma och beräkna driftskostnaderna för
elapparater med olika effekter
förstår sambandet mellan spänning och strömstyrka i en sluten krets och hur motstånden påverkar strömstyrkan samt kan ställa upp hypoteser gällande funktionen
hos olika strömkretsar och utnyttja kopplingsscheman som modeller för strömkretsar
känner till tillämpningar såsom elapparater och elektronisk information
känner till processer för elproduktion och eltransport, till exempel funktionen för
transformatorn, kan förklara energiomvandlingen i ett kraftverk och kan bedöma
för- och nackdelar med olika typer av kraftverk
Strukturer i naturen
Eleven
känner till strålningslagarna och hur strålning påverkar, kan skilja mellan farliga
och ofarliga slag av strålning och kan skydda sig för strålning
98
Läroplan för Pargas stad
-
känner till de olika elementen och deras storleksförhållanden från elementärpartiklar till galaxer och kan med hjälp av modeller åskådliggöra dessa element och
strukturer
kan i diskussioner använda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, växelverkan
och strålning
förstår principen för energins bevarande samt kan ge exempel på energiomvandlingar i olika processer, till exempel när en sten faller eller när trä förbränns
99
Läroplan för Pargas stad
8.8 HÄLSOKUNSKAP
ÅRSKURSERNA 7–9
Undervisningen i hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig kunskapsgrund. Målet för undervisningen i hälsokunskap är att främja ett kunnande som stöder
elevens hälsa, välbefinnande och trygghet. Syftet med undervisningen är att utveckla
elevens kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter.
Utgångspunkt för undervisningen är att hälsan uppfattas som fysisk, psykisk och social
handlingskraft. I undervisningen utvecklas kunskaperna och färdigheterna om hälsa, livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt förmågan att ta ansvar för sin hälsa och handla på
ett hälsofrämjande sätt i förhållande till sig själv och andra.
Hälsokunskap är ett läroämne som utgår från eleven och som stöder verksamhet och
engagemang. Utgångspunkten för undervisningen skall vara barnets och den ungas vardag, uppväxt och utveckling samt människans levnadslopp. I undervisningen beaktas
också allmänna och för skolan och orten aktuella frågor som angår hälsa och trygghet.
Vid inlärningen utvecklas färdigheter som är viktiga då det gäller att kunna söka efter
kunskap, tillämpa den och kritiskt begrunda värderingar som gäller hälsa och välfärd.
Hälsokunskap undervisas i årskurserna 1–4 som en del av läroämnesgruppen miljö- och
naturkunskap, i årskurserna 5–6 som en del av biologi/geografi och fysik/kemi och som
ett fristående läroämne i årskurserna 7–9. Undervisningen i hälsokunskap skall planeras
så att eleven får en heltäckande bild av hälsokunskapen under hela den grundläggande
utbildningen. Undervisningen i hälsokunskap skall planeras i samarbete med biologi,
geografi, fysik, kemi, huslig ekonomi, gymnastik och samhällslära. Personalen inom elevvården deltar också i planeringen av undervisningen.
MÅL
Eleven skall
lära sig att veta vad som är kännetecknande för människans uppväxt, utveckling
och livscykel och att förstå ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling
lära sig att förstå vilken betydelse gemenskap, relationer och omsorg har för människans välbefinnande
lära sig att förstå sig själv och människors olikheter samt värderingar och synsätt
vad gäller hälsa, handikapp och sjukdomar
lära sig att beskriva och bedöma vilka centrala faktorer som främjar hälsan och
vilka som orsakar sjukdomar samt att identifiera och reflektera över val som gäller
hälsa och trygghet
lära sig att ta hand om sig själv och sin omgivning, känna igen behovet av förebyggande vård och hjälp och handla ändamålsenligt i situationer där det handlar om
hälsa, sjukdom och trygghet
lära sig att känna igen, förstå och utveckla färdigheter att klara sig som är viktiga
för hälsan och det allmänna välbefinnandet
lära sig att bedöma miljöns, livsstilens och kulturens samt mediernas betydelse för
trygghet och hälsa
lära sig att använda begrepp och informationssökningsmetoder för hälsa och sjukdom och att utnyttja dem i hälsofrämjande syfte
lära sig att förstå att regler, avtal och tillit är förutsättningar för välbefinnandet i
sociala sammanhang som familjer, skolor, referensgrupper och samhälle
ÅK 7
MÅL
100
Läroplan för Pargas stad
På högstadiet är den ungas liv fullt av förändringar: kroppen utvecklas, sexualiteten vaknar, vännerna blir viktigare och man frigör sig från föräldrarna. I detta skede behöver
den unga stöd för att bygga upp en sund jagbild, att lära sig hitta sina starka sidor och
utveckla sina sociala färdigheter. Kursen koncentrerar sig främst på att stöda den unga i
sin process mot självständighet, att hitta sin identitet, utveckla självkänslan och förmåga
till social samvaro.
CENTRALT INNEHÅLL
Uppväxt och utveckling
vad hälsa är
människans levnadslopp, puberteten
fysisk tillväxt och utveckling: sömn, vila och motion, näring och hälsa
psykisk mognad och utveckling: självkännedom och självrespekt, nära människorelationer
socialt växande och utveckling; individualitet och olikhet, individens förpliktelser
och ansvar i samhället, tolerans, omtanke och omsorg
särdrag och behov i utvecklingen under ungdomstiden, den framväxande sexualiteten
att sköta om sin hälsa och självvård
ÅK 8
MÅL
Den unga i åk 8 blir ofta ställd inför många val som gäller det egna välmåendet. Flickorna funderar allt mer på sina matvanor. Pojkarna utvecklas fysiskt i rasande fart och
kroppen intresserar allt mer. Tobaks-, alkohol- och ev. övriga drogexperiment är aktuella. Många frågor rörande sexualiteten behöver svar.
Den
-
centrala målsättningen är:
att visa hur levnadsvanorna påverkar vårt välbefinnande
att uppmuntra den unga att ta ansvar för den egna hälsan
att själv kunna planera och ta beslut om verksamhet som påverkar hälsan
att kunna tolka och förstå informationsflödet om hälsa
CENTRALT INNEHÅLL
Hälsa och val i det dagliga livet
näringsmässiga behov och problem i olika situationer, de vanligaste allergierna och
specialdieterna
tobak, alkohol och andra rusmedel, välbehag och beroende och val som anknyter
till dem
att reda upp konflikter och att tala om det som tynger sinnet
sexuell hälsa: relationer, sexualitet, uppförande och till dessa anknytande värderingar och normer
de viktigaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, att känna igen symtom, att vara sjuk, egenvård
folksjukdomar som beror på ohälsosamma levnadsvanor
trafiksäkerhet och beteende i trafiken, risksituationer och olyckor
hur regelbunden motion påverkar hälsan
vila och sömn samt stresshantering
ÅK 9
MÅL
att ge vägkost att möta svårigheter och att kunna fatta beslut angående den egna
hälsan
att uppmuntra till att känna ansvar och lära sig att planera för sin egen framtid
101
Läroplan för Pargas stad
-
att lära sig ta hand om sig själv och sin omgivning och känna igen behovet av förebyggande vård
att kunna handla ändamålsenligt i situationer där det handlar om hälsa, sjukdom
och trygghet
CENTRALT INNEHÅLL
Resurser och överlevnadsförmåga
hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande som resurs, personliga resurser
känslor och hur man uttrycker dem, socialt stöd och skyddsnätverk, interaktionsfärdigheter
förändringar och kriser som är förknippade med utvecklingen och livet samt hur
man klarar av svårigheterna
olika åldersstadier, födsel, död
farosituationer, första hjälp
Hälsa, samhälle och kultur
folksjukdomar
miljö och hälsa, välbefinnande på arbetet, kultur och hälsa
de viktigaste hälsovårds- och välfärdstjänsterna samt medborgarorganisationernas
verksamhet
barns och ungas rättigheter, lagstiftning som gäller gränser för och följder av gärningar
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Uppväxt och utveckling
Eleven
känner till särdragen för olika åldrar och händelser under livets gång och kan
granska dem ur hälsosynvinkel
kan förklara hur sömn och vila inverkar på vitaliteten och välbefinnandet, kan ge
exempel på föda som ur ett hälsoperspektiv är balanserad och mångsidig och vet
vilken inverkan motion har på hälsan
kan berätta vad som kännetecknar ett gott vänskapsförhållande och en fungerande
gemenskap och ge exempel på de viktigaste färdigheterna för kommunikation
vet hur han eller hon kan sköta sig själv och sin hälsa
kan begrunda och analysera orsaker och följder av problemsituationer som ungdomar hamnat i samt komma med exempel på möjliga lösningar.
Hälsa och val i det dagliga livet
Eleven
känner till grunderna för sexualhälsa, olika preventivmedel och -metoder samt deras betydelse och kan motivera och resonera om ett ansvarsfullt sexuellt beteende
kan beskriva och reflektera över de beroenden och hälsorisker som är förknippade
med njutnings- och rusmedel, såsom tobak, snus, alkohol, droger och lösningsmedel samt ange orsaker och följder av deras användning och ge förklarande exempel
på sätt att undvika dem
för att förebygga våld och på att kommunicera på ett uppbyggande sätt
kan namnen på de vanligaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar och
kan i huvuddrag med exempel beskriva hur man förebygger dem
känner till huvudprinciperna för trafiksäkerhet och kan beskriva eller förevisa hur
man handlar och ger första hjälpen i olika slags risksituationer och vid olyckstillfällen.
102
Läroplan för Pargas stad
Resurser och överlevnadsförmåga
Eleven
kan namnge, känna igen och uttrycka olika slags känslor och beskriva deras orsaker samt ge exempel på hur emotionella beteenden och känslobaserad kommunikation kan regleras på lämpligt sätt
kan iaktta sina förnimmelser och symtom och känner grunderna för hur man använder mediciner på ett ändamålsenligt sätt
kan reflektera över vilken betydelse valet av livsstil har för hälsan och motivera
eller ge exempel på val som främjar hälsan i vardagen
kan använda centrala begrepp för hälsa och sjukdom samt att använda och kritiskt
bedöma olika uppgiftskällor inom hälsokunskap.
Hälsa, samhälle och kultur
Eleven
känner till de vanligaste folksjukdomarna och deras riskfaktorer
kan beskriva en hälsosam och trygg miljö och ge exempel på sätt att främja hälsa
och trygghet i den egna närmiljön
har kännedom om centrala hälsovårds- och välfärdstjänster i den egna skolan och
kommunen, kan söka sig till dem och med exempel beskriva hur man handlar på
ett ändamålsenligt sätt då tjänsterna används
kan beskriva barns och ungas centrala rättigheter, lagstiftning som gäller gränser
för och följder av gärningar.
103
Läroplan för Pargas stad
8.9 RELIGION
ALLA KONFESSIONELLA GRUPPER
I religionsundervisningen granskas livets religiösa och etiska dimensioner utifrån elevens
egen tillväxt och som ett samhälleligt fenomen i vidare utsträckning. Religionen behandlas som en av de strömningar som inverkar på den mänskliga kulturen. I religionsundervisningen betonas insikterna i den egna religionen och beredskapen att möta andra religioner och livsåskådningar, i synnerhet åskådningstraditioner i det finländska samhället.
Religionsundervisningens uppgift är att ge eleven kunskaper, färdigheter och erfarenheter som ger stoff till att bygga upp sin identitet och världsåskådning. Undervisningen
skall ge eleven förmåga att möta den religiösa och etiska dimensionen i sitt eget och
samfundets liv. Undervisningens mål är en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning.
Syftet med undervisningen är att
göra eleven förtrogen med sin egen religion
informera eleven om finländsk åskådningstradition
informera eleven om andra religioner
hjälpa eleven att förstå religionernas kulturella och mänskliga betydelse
fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionens etiska
dimension.
8.9.1 Den evengelisk-lutherska religionen
Syftet med undervisningen i evangelisk-luthersk religion är att göra eleven allsidigt förtrogen med religiös kultur och ta fram faktorer som är viktiga för elevens utveckling och
tillväxt. Eleven skall få hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne
själv och med att se religionernas inflytande i samhället och kulturen. Undervisningens
mål är en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning.
Den främsta uppgiften för undervisningen i den evangelisk-lutherska religionen i årskurserna 1−5 är att ge eleverna stoff till att bygga upp sin världsåskådning. I undervisningen informeras eleverna genom fakta och egna erfarenheter om religiositeten i omvärlden,
görs förtrogna med Bibeln och uppmuntras till att växa till etiskt omdömesgilla och ansvarsfulla människor.
I åk 6 skall eleverna ges stoff till att fördjupa sig i kyrkobyggnaden, dess symbolik och
hur den anknyter sig till församlingslivet, kyrkohistoria, den kristna etikens grundbetoningar.
Den primära uppgiften för undervisningen i evangelisk-luthersk religion i årskurserna 7-9
är att fördjupa och vidga elevens förståelse för den egna religionens och andra religioners karaktär och betydelse. På så sätt stöds uppbyggnaden av elevens egen världsåskådning och etiska grundsyn.
MÅL
Årskurserna 1-5
Eleven skall
lära sig att tro på livet och på sig själv, att frimodigt möta framtiden, att förstå den
heliga dimensionen och att se religionens inflytande i sitt eget och i andras liv
bli förtrogen med Nya testamentet, Jesu liv och läror
ta del av de viktigaste berättelserna i Gamla testamentet
lära sig att förstå sambandet mellan kyrkoåret och Jesu liv
-
104
Läroplan för Pargas stad
-
-
bekanta sig med den lutherska kyrkan och med församlingens verksamhet
stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och ickereligiösa
livsåskådningar
lära sig att reflektera över etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och erfarenheter och att tillämpa kristen etik.
Årskurs 6
Eleven skall
bli förtrogen med centrala frågor om kristendomens uppkomst och utveckling.
bekanta sig med verksamheten i den lutherska kyrkan.
bekanta sig med kristen psalm- och annan kristen musiktradition.
kunna identifiera etiska normer samt den kristna etikens grundbetoningar.
105
Läroplan för Pargas stad
Åk
1
CENTRALT INNEHÅLL
FÖRTRÖSTAN
ETT VÄRDEFULLT
OCH TRYGGHET OCH UNIKT LIV
- frågor om livet
och döden i
anknytning till
elevernas
egna erfarenheter.
- Gud som Fadern och
Skaparen
2
mina rötter
familjens värderingar
traditioner
bibliska berättelser
kring temat omsorg
– den gode herden
- tolerans och aktning
för andra människor
och för naturen
- bibliska berättelser
kring temat barmhärtighet – den
barmhärtige samariern
- bibliska berättelser
kring temat förlåtelse - Josef
3
4
-
- Herrens välsignelse
(känna till)
- tolerans för andra
trosriktningar
BIBELNS BERÄTTELSER OCH LÄROR
- Skapelsen
- Jesu födelse och
barndom
- Palestina på Jesu
tid
ETISK TILLVÄXT
LIVET I DEN LUTHERSKA KYRKAN
- gyllene regeln
- barnet & nästan
- gott/ont,
rätt/fel
- rädsla, trygghet
- kyrkoåret – de
olika högtiderna
- psalmer och andra
andliga sånger
- Jesu liv och under
- Johannes Döparen
- Jesus kallar lärjungar
- gyllene regeln
- gott/ont,
rätt/fel
- glädje, sorg
- kyrkoåret – advent
till pingst
- kyrkan
- Fader Vår
- psalmer och andliga sånger
- hur Bibeln kom till
- patriarkberättelserna
- Mose, Josua
- Saul, David, Salomo
- profeterna
- etiska samtal
- fungera tillsammans i
olika situationer
- rättvisa
- psalmer och andra
andliga sånger
- etiska samtal
- min hemförsamling
- kyrkliga förrättningar
- gudstjänstordningen
- verksamhet för
församlingsmedlemmar
- liturgiska färgerna
106
RELIGIOSITETEN I
ELEVENS OMGIVNING
-
religionsfrihet
kristna kyrkor
världsreligionerna
gemensamma och
olika drag i judendom, kristendom och islam
(”snusa på”)
Läroplan för Pargas stad
5
6
- bibliska berättelser
och bibelställen
kring temat Guds
kärlek
-den barmhärtige samariern
- kyrkokonst
- kristna symboler
- psalmer och andra
andliga sånger
- kyrkoåret med
betoning på påsk
- Fader Vår
- psalmer och andra
andliga sånger
- Jesu läror (liknelser, bergspredikan, misssionsbefallningen)
- (arbete i klass
kring Röda korset,Martin Luther
King, Matilda
Wrede, Frälsningsarmén,
Livingstone m.fl.)
BIBELN
- etiska samtal
- människans
värde speciellt
ur skapelsens
synvinkel
- 10 Guds Bud
- dubbla kärleksbudet
MÄNNISKAN
SOM
ETISK
VARELSE
KYRKAN & FINLÄNDSK LIVSÅSKÅDNINGSTRADITION
- GT som uttryck för
Israels folks skeden och tro (Domartiden – Gideon & Simson,
Psaltaren, Ordspråksboken,
Hiskia, Esra & Nehemja)
- Paulus – Saul
- Hösten: GT (repetition + DomartidenGideon&Simson,
Psaltaren, Ord-
- etiska samtal
- liturgiska färger
- kyrkohistoria /
urkyrkan till reformationen fram
till år 1054 (ej
Luther)
- mission
- psalmer och andra
andliga sånger
107
ELEVENS REFLEKTIONER
KRING SIN
VÄRLDSÅSKÅDNING
- människor som
förändrat världen
Läroplan för Pargas stad
språksboken,
Hiskia, Esra
&Nehemja
-Våren: NT (snabb
repetition) Kristendomens historia fram till år
1054 (Saul, Paulus, Första församlingen, Livet i
Rom)
108
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER
I slutet av årskurs 5
Eleven känner till det centrala i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och
kan använda det inlärda för att skaffa sig ytterligare kunskaper.
Eleven
känner till Bibelns centrala berättelser
känner till de grundläggande dragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
och församlingen där han eller hon bor
vet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och
känner till andra kristna kyrkor och samfund.
Eleven gestaltar religionen som företeelse
Eleven
förstår det religiösa språkbrukets karaktär
identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer
ser religionens inverkan i sitt liv och sin närmiljö.
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
har en preliminär uppfattning om trons och kunskapens grundläggande karaktär
kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära
kan gestalta sin egen världsåskådning på ett sätt som motsvarar elevens åldersgrupp.
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
har förmåga till etisk reflektion
identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.
I slutet av årskurs 6
Eleven
känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och behärskar de
viktigaste skedena i de kristna kyrkornas historia
förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition.
ÅK 7
MÅL
Eleven bör
vara medveten om faktorer som inverkar på uppbyggnaden av hans eller hennes
världsåskådning
förstå vilken betydelse religionen och det heliga i den har i människans och samhällets liv
bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag
kunna respektera människor som har en annan tro och som tänker på ett annat
sätt
109
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
Religionernas värld
vad är religion?
världsreligionerna: utbredning, storleksförhållanden och huvuddragen i det religiösa
livet. Religionens inflytande på individen, samfundet och kulturen
fornfinsk och/eller fornnordisk religion
ÅK 8
MÅL
Eleven bör
fördjupa sig i Bibeln som en samling mänskliga och heliga skrifter
göra sig förtrogen med kristendomen, dess uppkomst och utveckling samt dess
betydelse i människans och samhällets liv
behärska grunddragen i de stora kristna kyrkorna; den katolska och den ortodoxa
kyrkan
CENTRALT INNEHÅLL
Bibelns värld
Bibelns inflytande på kulturen
bibelkunskap: huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och användning av
Bibeln
Gamla testamentet som uttryck för Israels folks skeden och tro
Gamla testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel
Nya testamentet som uttrycksmedel för Jesu läror och kristendomens uppkomst
Kyrkohistoria
repetition och fördjupning från åk 6
Kyrkor i verksamhet
kyrkosamfunden och deras utbredning samt huvuddragen i livet och tron
ekumenik
mission
ÅK 9
MÅL
Eleven bör
fördjupa sig i finländarnas tro, i den lutherska kyrkan och dess trosuppfattning
känna till grundbegrepp för etiskt tänkande och grunderna för den kristna etiken
samt tillämpa dessa i sina etiska reflektioner och i sin verksamhet
CENTRALT INNEHÅLL
Tro i Finland
den katolska medeltiden, reformationen och tiden efter den
en överblick över religionsläget i Finland idag; den lutherska kyrkan, den ortodoxa
kyrkan, andra kristna kyrkor, andra religioner samt irreligiositet
religionsfriheten
Etik
att identifiera, reflektera över och tillämpa etiska normer, principer och värderingar
den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta sig in i en annans situation
människan som formare av sitt eget liv, av samhället och miljön
110
Läroplan för Pargas stad
-
den kristna etikens grundbetoningar såsom profeternas budskap, Jesu bergspredikan och liknelserna
I alla årskurser bearbetas och diskuteras aktuella frågor med anknytning till värderingar,
socialt samspel och olika livsfrågor.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan skaffa sig fördjupad kunskap om kristendomen och den evangelisk-lutherska
kyrkan
Eleven
känner till Bibelns centrala berättelser
känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och behärskar de
viktigaste skedena i de kristna kyrkornas historia
känner till den evangelisk-lutherska kyrkans historia i Finland och förstår den finländska lutherdomens grundkaraktär
förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition
Eleven förstår religionen som fenomen
Eleven
förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det religiösa beteendets natur
ser religionernas inflytande på den finländska och europeiska kulturen
känner till de centrala dragen i världsreligionerna
respekterar människor som tror och tänker annorlunda
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven
vet något om trons och kunskapens grundkaraktär och förhållandet mellan dem
uppfattar faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning
kan diskutera de yttersta livsfrågorna
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
har förmåga till ansvarsfull etisk reflektion
ser följderna av sina val och handlingar
KRITERIER FÖR DE ÖVRIGA VITSORDEN
Utmärkta (10)
om eleven når högre än den nivå som så gott som alla kriterier i läroämnet religion
anger och dessutom uppvisar ett äkta intresse för studier på läroämnets område
Berömliga (9)
om eleven enligt de flesta kriterierna i läroämnet religion överskrider den fastslagna
nivån
Nöjaktiga (7)
om eleven uppvisar sådant kunnande som de flesta kriterier i läroämnet religion
förutsätter
Försvarliga (6)
om eleven uppvisar ett sådant kunnande som en del kriterier för vitsordet 8 i läroämnet religion förutsätter
MINIMIKRITERIER I ÅK 7
111
Läroplan för Pargas stad
Eleven
kan i enkla drag beskriva vad en religion är och vilka frågor religionen vill besvara
kan i huvuddrag placera de olika världsreligionerna på kartan och redogöra för
några grundläggande fakta om varje religion
MINIMIKRITERIER I ÅK 8
Eleven
kan redogöra för en del av de viktigaste händelserna i kristenhetens historia
känner till en del av kyrkorna i den kristna familjen
MINIMIKRITERIER I SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
känner till något av Bibeln
känner till något om den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
känner till något om världsreligionerna
respekterar människor som tror och tänker annorlunda
kan handla ansvarsfullt och ser följderna av sina val och handlingar
8.9.2 Den ortodoxa religionen
Det centrala i den ortodoxa religionsundervisningen är att stärka och upprätthålla elevens ortodoxa identitet. Eleven får hjälp med att förstå religionens betydelse för honom
eller henne själv och att se religionens inflytande i samhället och kulturen. I undervisningen eftersträvas därtill allmänbildning i religion och livsåskådning.
Den primära uppgiften för undervisningen i den ortodoxa religionen i årskurserna 1 - 6 är
att genom kunskap, färdigheter och upplevelser ge eleven stoff för att han eller hon skall
kunna bygga upp sin världsåskådning och växa till en etiskt ansvarskännande människa.
Den primära uppgiften för undervisningen i ortodox religion i årskurserna 7-9 är att fördjupa och utvidga elevens förståelse för sin religiösa tradition och andra religioners karaktär och betydelse. På så sätt stöds eleven så att han eller hon kan bygga upp sin
världsåskådning och sin etiska övertygelse.
MÅL
Eleven skall
förstärka sin ortodoxa identitet genom att sätta sig in i det ortodoxa kyrkoåret, i
heliga människors liv, i den ortodoxa kristendomens grundbegrepp och i den egna
församlingens verksamhet
bekanta sig med dogmatikens grundfrågor
fördjupa sig i Bibelns berättelser, deras budskap och lära sig att reflektera över
etiska frågor i sitt eget liv
bekanta sig med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa
livsåskådningar.
CENTRALT INNEHÅLL
Kyrkoåret och heliga människor
de heliga tiderna och kyrkoårets stora och medelstora högtider
den egna kyrkans och elevens eget skyddshelgon
fastor och etiska frågor i anslutning till dem
kyrkans stora lärofäder och martyrer.
Som medlem av kyrkan
112
Läroplan för Pargas stad
-
den ortodoxa traditionen i familjen, i skolan, på hemorten, i Finland, i världen
den egna församlingens verksamhetsformer, speciellt gudstjänsterna och församlingens barnverksamhet
klostrens verksamhet
kyrkliga organisationer
andra kyrkor och religioner i närmiljön
den religiositet som eleven möter i Finland och ute i världen
drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, och drag som
skiljer dem åt.
Bibeln som en helig skrift
begynnelseberättelserna och patriarkberättelserna
från Egypten till det förlovade landet
Jesu liv och läror
evangelieförfattarna
uppståndelsen och ett nytt liv
Nya testamentets tidshistoria.
Det
-
liturgiska livet
gudstjänstförrättarna och liturgin
sakramenten, speciellt dopet, myrrasmörjelsen, boten och nattvarden
kyrkomusiken: troparier, gudstjänsthymner och hymnerna under andra heliga förrättningar
kyrkan som byggnad och som en helig plats
ikonen som bild och som heligt föremål.
Dogmatik och etisk fostran
människan som Guds avbild och like
den heliga treenighetens personer och deras särdrag
frälsningen och det eviga livet
kyrkan och församlingen
etiken i de tio buden
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven känner till det centrala i ortodoxin
Eleven
är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens
liv
känner i huvuddrag till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan
följa kyrkoåret i sitt eget liv
känner till den ortodoxa människosynen och andra grundbegrepp inom den ortodoxa kristendomen, kan tillämpa dem i sitt eget liv.
Eleven känner till Bibelns centrala berättelser
Eleven
känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär
känner till Kristi undervisning, livsskeden och kyrkans uppkomst
kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och beakta dem i sin livsföring.
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven
känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp
känner till den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv
kan använda det inlärda för att stärka den ortodoxa identiteten
kan stärka sin ortodoxa identitet.
113
Läroplan för Pargas stad
Eleven är insatt i sin egen religion och känner till religionerna i sin närmiljö
Eleven
känner till den ortodoxa kyrkans särdrag
identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj
känner till verksamheten i sin egen hemförsamling
känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön.
ÅK 7
MÅL
Eleven bör
vara medveten om de faktorer som påverkar uppkomsten av hans eller hennes
världsåskådning samt förstå religionens och livsåskådningens betydelse i människans och samfundets liv
bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag
kunna respektera människor som har en annan tro och ett annat tänkesätt
CENTRALT INNEHÅLL
Religionernas värld
vad är religion?
de viktigaste världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden, grundläggande
föreställningar och grunddragen i det religiösa livet
religionens utsträckning och dess inflytande på individen, samhället och kulturen
fornfinsk och/eller fornnordisk religion
ÅK 8
MÅL
Eleven bör
bli förtrogen med Bibeln som en samling heliga och mänskliga böcker
göra sig förtrogen med kristendomen och dess betydelse i människans och samhällets liv idag och under historiens gång
behärska grunddragen i de stora kristna kyrkorna; den katolska och den ortodoxa,
men också den lutherska kyrkan som en majoritetskyrka i det finländska samhället
CENTRALT INNEHÅLL
Bibelns värld
Bibeln som en helig skrift
Bibelns tillkomst och innehåll
profeterna, konungarnas tid, psalmerna
Apostlagärningarna
Kyrkohistoria
de viktigaste händelserna i kristendomens uppkomst och utveckling
Kyrkor i verksamhet
kyrkosamfunden samt ekumenik
den ortodoxa kyrkans historia i Finland
den ortodoxa kyrkans förvaltning och nuläge
utvecklingen av den religiösa situationen i Finland
ÅK 9
114
Läroplan för Pargas stad
MÅL
Eleven bör
förstärka och fördjupa sin ortodoxa identitet och förstå den heliga dimensionen i
livet
sätta sig in i det liturgiska livet och kyrkokonsten, i den ortodoxa kyrkan, dess
historia och trosuppfattning
känna till grundbegreppen för etiskt tänkande och grunderna för den ortodoxa etiken samt kunna tillämpa dem i etisk eftertanke och i sin verksamhet
CENTRALT INNEHÅLL
Liturgi och dogmatik
sakramenten
gudstjänsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga förrättningar
kyrkobyggnaden, kyrkokonst och kyrkomusik
dogmatikens centrala punkter
Etik
den ortodoxa människouppfattningen
att identifiera etiska normer, principer och värderingar – reflektion och tillämpning
etiken i Bergspredikan
I alla årskurser bearbetas och diskuteras aktuella frågor med anknytning till värderingar,
socialt samspel och olika livsfrågor.
Lärostoffet för ortodox religion anpassas och avvägs på ett ändamålsenligt sätt utgående
från undervisningsgruppens sammansättning, årskursarrangemang etc.
Studiebesök och deltagande i ev. ortodoxa temadagar under skoltid ingår i undervisningen.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan skaffa sig kunskap om den ortodoxa tron
Eleven
känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstraditioner och kan följa det
ortodoxa kyrkoåret
är insatt i den ortodoxa gudstjänsttraditionen
har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lära
känner till sakramenten samt andra heliga förrättningar och förstår deras betydelse
känner till kyrkans etiska undervisning och kan tillämpa den i livet
Eleven känner till Bibelns tillkomst och dess centrala innehåll
Eleven
känner till Bibelns inre struktur
förstår Bibelns frälsningsbudskap
förstår Bibeln som en del av kyrkans tradition
känner till Bibelns användning i den kristnas dagliga liv och förstår hur de olika
böckerna används i liturgin
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
känner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till dess delning
kan placera in den finländska ortodoxa kyrkan som en del av en världsomspännande kyrka
känner till den finländska ortodoxa kyrkans skeden och deras inverkan på nutiden
är insatt i den egna församlingens verksamhet
115
Läroplan för Pargas stad
-
känner till kyrkliga organisationer och deras verksamhet
känner till den finländska ortodoxa kyrkans förvaltning
Eleven känner till världsreligionerna
Eleven
förstår religionens betydelse för människan
känner igen de stora världsreligionerna
kan respektera människor som har en annan tro och som tänker annorlunda
KRITERIER FÖR DE ÖVRIGA VITSORDEN
Utmärkta (10)
om eleven når högre än den nivå som så gott som alla kriterier i läroämnet ortodox
religion anger och dessutom uppvisar ett äkta intresse för studier på läroämnets
område
Berömliga (9)
om eleven enligt de flesta kriterierna i läroämnet ortodox religion överskrider den
fastslagna nivån
Nöjaktiga (7)
om eleven uppvisar sådant kunnande som de flesta kriterier i läroämnet ortodox
religion förutsätter
Försvarliga (6)
om eleven uppvisar ett sådant kunnande som en del kriterier för vitsordet 8 i läroämnet ortodox religion förutsätter
MINIMIKRITERIER I ÅK 7
Eleven
kan i enkla drag beskriva vad en religion är och vilka frågor religionen vill besvara
kan i huvuddrag placera de olika världsreligionerna på kartan och redogöra för
några grundläggande fakta om varje religion
MINIMIKRITERIER I ÅK 8
Eleven
kan redogöra för en del av de viktigaste händelserna i kristenhetens historia
känner till en del av kyrkorna i den kristna familjen, särskilt den ortodoxa kyrkan
och dess tradition
Andra religioner
Vid undervisningen i andra religioner följs principerna för grunderna för läroplanerna för
ovan beskrivna religioner, i synnerhet de mål som uppställts för alla konfessionella grupper.
116
Läroplan för Pargas stad
8.10 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
I livsåskådningskunskapen uppfattas människan som skapare och förnyare av sin kultur.
Livsåskådningar, mänskliga sedvänjor och deras innebörd ses som resultatet av en växelverkan mellan individerna, samhället och kulturarvet. Man betonar människans förmåga att utforska sin värld och aktivt styra sitt liv.
Undervisningens uppgift är att ge eleven stoff för att växa upp till en självständig, tolerant och ansvarsfull person med gott omdöme. Livsåskådningskunskapen bör stöda individen till att bli en god medborgare i ett demokratiskt samhälle som förändras i snabb
takt. Detta förutsätter förmågan att tänka och handla enligt etiska principer och omfattande kunskaper och allmänbildning i livsåskådningsfrågor och kultur Man strävar till att
ge eleven möjlighet att växa upp till en fri, jämlik och kritisk byggare av ett gott liv.
Undervisningens huvuduppgift i årskurserna 1-6 är att stöda barnets utveckling och ge
det redskap för att granska och bygga sin livsåskådning och världsbild.
I valet av arbetsmetoder läggs speciell vikt vid elevaktivitet genom diskussion och reflektion.
MÅL
Målet är att främja elevens strävan
att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och därigenom gestalta
helheter, växa till
att konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig
att utveckla sin omdömesförmåga och förmåga att handla etiskt överlagt och att
lära sig att lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och använda sin
förmåga till etiskt tänkande och principiella överväganden
att bekanta sig med principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för
rättvisa och en hållbar utveckling och att lära sig att ta ansvar för sig själv, för
andra människor, för samhället och naturen
att bekanta sig med olika betraktelsesätt och kulturer i sin näromgivning.
117
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
åk
MÄNNISKORELATIONER OCH
MORALISK TILLVÄXT
1
2
-
3
6
-
-
-
att skilja mellan rätt och fel
vad vänskap är och vänskapens betydelse
rättvisa i det dagliga livet, rikedom och
fattigdom i världen (FN-dagen)
att möta en annan människa
och att sätta sig in i hennes situation
tankefrihet, religions- och livsåskådningsfrihet, tolerans och
diskriminering
ett gott liv, värde och norm, ansvar och frihet i livet
SJÄLVKÄNNEDOM OCH
KULTURIDENTITET
vem är jag och vad kan
jag
tolerans, granska olika
levnadssätt i närmiljön
SAMHÄLLE OCH MÄNSKL.
RÄTTIGHETER
-
den finländska kulturen
och kulturminoriteter i Finland, världens kulturarv
livsåskådning, tro, förmodanden, kunskap och förståelse, olika livs- och
världsåskådningar
-
-
118
MÄNNISKAN OCH
VÄRLDEN
barns rättigheter
den gyllene regeln
betydelsen av regler, förtroende och
ärlighet
-
levande och livlös natur
skönhet i naturen
liv och död i naturen
ansvar för vår miljö
rätt och skyldighet, mänskliga rättigheter
jämlikhet och fred, demokrati, framtidens värld
etikens grunder, en handlings moraliska berättigande, avsikten med
en handling och dess konsekvenser, etiska problem i
det egna livet och lösningar
på dem
-
livets uppkomst och utveckling,
berättelser om världens
uppkomst,
jorden och världsalltet,
olika former av
liv, födsel
naturens framtid och en
hållbar utveckling, olika
tidsbegrepp och deras betydelse i människans liv,
världsarvet och miljön
-
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Människorelationer och moralisk tillväxt
Eleven
kan bedöma olika situationers moraliska krav och en handlings moraliska berättigande
vet att ett handlande som står emot ens principer är fel
kan granska moraliska problem tillsammans med andra och accepterar att man kan
handla enligt olika principer
förstår att det finns fredliga lösningar på konflikter.
Självkännedom och kulturidentitet
Eleven
identifierar livsåskådningsfrågor
kan använda centrala begrepp i läroämnet (livsåskådning, kultur, minoritet )
vågar föra fram egna synpunkter och förstår att de bör kunna motiveras
har förmåga att gestalta livsåskådningsfrihetens betydelse i sitt liv
kan gestalta den finländska kulturen som en del av världens kulturella mångfald.
Samhälle och mänskliga rättigheter
Eleven
känner till principerna för mänskliga rättigheter, tolerans och rättvisa
förstår betydelsen av gemensamma regler
förstår det individuella ansvaret och att individerna hör till olika gemenskaper.
Människan och världen
Eleven
känner till olika förklaringar om världen och människans plats i den
förstår vilken betydelse naturen och miljön har för människan
kan handla med respekt för naturen och har tagit till sig principerna för en hållbar
utveckling.
ÅK 7
MÅL
Att främja elevens strävan
att utvidga sin religiösa och kulturella allmänbildning och lära känna olika värden,
trossystem och livsåskådningsmässiga lösningar som anses viktiga i olika kulturer,
hur de tillkommit och hur de överförs samt att lära sig att bedöma vetenskapens
inflytande på vårt levnadssätt
att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och samtidigt lära sig att
gestalta helheter, konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka
sig och sin livsåskådning
CENTRALT INNEHÅLL
Livsåskådningarnas värld
livsåskådningarnas historia, livsåskådningsfrihet
världsbild, världsåskådning och livsåskådning
kunskap och forskning, naturligt och övernaturligt
religion och irreligiositet, den egna livsåskådningen
ÅK 8
MÅL
Att främja elevens strävan
119
Läroplan för Pargas stad
-
att tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans,
för en världsomspännande rättvisa och en hållbar utveckling och lära sig att ta ansvar för sig själv, för andra människor, för samhället och för naturen
CENTRALT INNEHÅLL
Medborgarskap och ett gott samhälle
grunderna i samhällsteori, demokrati
politik, att verka som medborgare, hållbar utveckling
Kultur
kulturforskning, kultur och natur
kultur och gemenskap, den finländska kulturen, tolerans
uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen: humanistiska, utilistiska, mystiska och naturcentrerade uppfattningar
ÅK 9
MÅL
Att främja elevens strävan
att utveckla sin omdömesförmåga och sin förmåga att handla etiskt överlagt och
lära sig att lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och att använda
sin förmåga till etiskt tänkande och livsåskådningsmässiga överväganden
CENTRALT INNEHÅLL
Etik och ett gott liv
etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, den ungas moraliska tillväxt
människorättsetik, brott mot de mänskliga rättigheterna såsom holocaust,miljöetik
mångkulturalism ur ett etiskt perspektiv
Framtiden
framtidsforskning
naturens och samhällets framtid, världsarvet
min framtid, att handla för framtidens bästa
I alla årskurser bearbetas och diskuteras aktuella frågor med anknytning till värderingar,
socialt samspel och olika livsfrågor.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Människorelationer och moralisk tillväxt
Eleven
kan se sambandet mellan val och värderingar och ett gott liv
kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en
handling och aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans
ansvar och rättigheter
kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning
kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra
livsområden och kan motivera skillnaden mellan mera och mindre etiskt utvecklade
bedömningar
Självkännedom och kulturidentitet
Eleven
kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna
och kulturerna och ange hur de utvecklats
120
Läroplan för Pargas stad
-
kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till olikartade livsåskådningstraditioner
förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning
kan utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar
Samhälle och mänskliga rättigheter
Eleven
känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara skillnaderna mellan dem
kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel
kan reda ut beroendet mellan rättigheter och skyldigheter
känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar
känner igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och kan
bedöma motiveringarna för olika krav på jämlikhet och rättigheter
känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både optimistiska och
pessimistiska uppfattningar om framtiden
Människan och världen
Eleven
förstår principerna för en hållbar utveckling
känner till utgångspunkterna för miljöetik
kan bedöma individens etiska perspektiv i relation till miljön
förstår vilken inverkan samhälleliga avgöranden har på lång sikt
KRITERIER FÖR DE ÖVRIGA VITSORDEN
Utmärkta (10)
om eleven når högre än den nivå som så gott som alla kriterier i läroämnet livsåskådningskunskap anger och dessutom uppvisar ett äkta intresse för studier på
läroämnets område
Berömliga (9)
om eleven enligt de flesta kriterierna i läroämnet livsåskådningskunskap överskrider den fastslagna nivån
Nöjaktiga (7)
om eleven uppvisar sådant kunnande som de flesta kriterier i läroämnet livsåskådningskunskap förutsätter
Försvarliga (6)
om eleven uppvisar ett sådant kunnande som en del kriterier för vitsordet 8 i läroämnet livsåskådningskunskap förutsätter
MINIMIKRITERIER I ÅK 7
Eleven
känner till de grundläggande begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning
har en viss förståelse av livsåskådningarnas historia
kan identifiera byggstenar och värderingar i den egna livsåskådningen
MINIMIKRITERIER I ÅK 8
Eleven
förstår grunderna för demokratin
förstår innebörden i och betydelsen av hållbar utveckling
har en uppfattning om den egna kulturidentiteten och dess historia
121
Läroplan för Pargas stad
8.11 HISTORIA
Syftet med undervisningen i historia i är att handleda eleven i att växa upp till en ansvarsfull aktör som kritiskt kan behandla händelser i nuet och i det förgångna. Eleven får
lära sig att förstå att den egna kulturen och andra kulturer är resultat av en historisk
utvecklingsprocess. I undervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia.
Syftet med undervisningen är att ge eleven stoff för att bygga upp sin identitet, för att
sätta sig in i begreppet tid och för att förstå människans verksamhet och värdet i intellektuellt och kroppsligt arbete.
Historieundervisningens uppgift i årskurserna 5 – 6 i den grundläggande utbildningen är
att göra eleven förtrogen med den historiska kunskapens natur, hur kunskapen inhämtas
och dess grundläggande begrepp. Dessutom skall eleven bli förtrogen med sina rötter
och med vissa händelser och fenomen som har blivit betydelsefulla inom historien från
förhistorisk tid ända till den franska revolutionen. Innehållet som fastställts i grunderna
för läroplanen genomförs genom att man i undervisningen betonar det dynamiska i historien och elevens förmåga att leva sig in i det förflutna.
MÅL
Eleven skall lära sig att
förstå att historisk kunskap baserar sig på historikernas tolkningar som kan förändras på grund av nya källor eller nya sätt att studera
förstå olika sätt att dela in historien i tidsperioder och rätt kunna använda begreppen förhistoria, historia, gamla tiden, medeltiden och nya tiden
känna igen förändringar i den egna familjens eller hembygdens historia
kunna beskriva förändringar som väsentligt har ansetts påverka människornas liv,
såsom jordbrukets uppkomst
med hjälp av exempel känna igen kontinuiteten i historien
lära sig att visa på orsaker till förändringar.
122
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
Åk INTRODUKTION
5
-
-
FÖRHISTORISK
TID
den egna famil- jens ochhembygdens historia
tolka betydelserna i minnen,
skrifter, föremål,
bilder och byggd
miljö
besök på hembygdsmuseet
GAMLA TIDEN
MEDELTIDEN
stenåldersmänniskans levnadsförhållanden och
förändringar som
inträffade i dem
till följd av att
bronsen och järnet uppfanns
bronsåldern i Pargas, kummelgravar
-
6
-
-
den europeiska
civilisationens
uppkomst /
hur jordbrukets
uppkomst, staternas tillkomst
och skrivkonsten inverkade
på människornas liv
samhället och
kulturen i det
antika Aten och
Rom
antikens återspegling på nutiden
123
-
-
NYA TIDEN
livet under medelti- den
religionernas inverkan på människans liv
människornas
ojämlika ställning i
samhället
- införlivandet av
Finland som en del
av Sverige
Finland som en
del av det
svenska riket
livet som kungens undersåtar
och invån. i en
stormakt
utformningen av
den finländska
kulturen
den nya tidens genombrott/
förändringar i den
europeiska mänskans världsbild och
värden vid övergången från medeltiden till den nya
tiden
världsbildens utvidgning inom vetenskapen
renässansen inomkonsten
reformationen inom
religionen
frihetens ideologi
vinner terräng /
upptäckten av
nya kontinenter
konsekvenserna
av den stora
franska revolutionen
-
FRÄMMANDE
LÄNDER
-
främmande
världsdelars
historia
Läroplan för Pargas stad
Dessutom ett av följande teman som granskas från förhistorisk tid fram till
1800-talet:
- någon utomeuropeisk högkultur
- handelns utveckling
- kulturens utveckling
- utvecklingen av trafik- och transportmedlen
- förändringar hos befolkningen
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Att skaffa sig kunskap om det förgångna
Eleven
kan skilja fakta från åsikter
kan skilja källan och tolkningen av den från varandra
Att förstå historiska fenomen
Eleven
vet att det förflutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nämna karaktäristiska
drag för olika samhällen och tidsperioder
känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en annan och förstår att
förändring inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder
detsamma ur olika människors och gruppers synvinkel
kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor
under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.
Att utnyttja historiska kunskaper
Eleven
kan skildra ett aktuellt tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur vissa aktörers synvinkel
känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.
MINIMIKRITERIER I ÅRSKURS 6
Eleven skall
förstå till en del hur människan levde förr i tiden genom t.ex. gamla fotografier,
berättelser, intervjuer etc
förstå att förändringar för olika folkgrupper inte är detsamma som förbättringar
kunna förstå orsaker till förändringar under århundradenas lopp och kunna berätta
om dem
förstå de enklaste sammanhangen om hur de historiska händelserna hänger ihop
kunna berätta om förändringar i böndernas liv
kunna förstå de enklaste grunderna i indelning av tidsperioder, t.ex. gamla tiden medeltiden - nya tiden.
ÅK 7
MÅL
Eleven skall
lära sig att skaffa och utnyttja historiska kunskaper
lära sig att använda olika källor, jämföra dem och på basis av dem bilda sig en
egen motiverad åsikt
förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt
lära sig att förklara ändamål med och följder av mänsklig verksamhet samt förstå
sina rättigheter och sitt ansvar som medborgare
lära sig känna de mänskliga rättigheterna och de viktigaste avtalen om dem
124
Läroplan för Pargas stad
-
lära sig att bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring.
CENTRALT INNEHÅLL
De temaområden som behandlas hänför sig till Finlands historia och världshistorien på
1800- och 1900-talen.
Livet på 1800-talet och nationalitetsidén
livet i 1800-talets Finland
de centrala statliga förändringarna och nationalitetsidéns verkningar i Europa i början av 1800-talet
kulturen som återspeglare av nationalitetsidén i Finland
Den industriella revolutionen
industrialiseringen och dess inverkan på människornas liv
urbaniseringen
Det finska samhället omvandlas
ståndssamhällets upplösning
förryskningen av Finland och motståndet mot den
Från stormakternas maktkamp till första världskriget och dess följder
imperialismen och dess inverkan på Europas stormakter och kolonier
första världskriget, dess orsaker och följder
ÅK 8
MÅL
Eleven skall
lära sig att skaffa och utnyttja historiska kunskaper
lära sig att använda olika källor, jämföra dem och på basis av dem bilda sig en
egen motiverad åsikt
förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt
lära sig att förklara ändamål med och följder av mänsklig verksamhet
lära sig att bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring.
CENTRALT INNEHÅLL
De temaområden som behandlas hänför sig till Finlands historia och världshistorien på
1900- och 2000-talen.
Finlands självständighet
orsakerna till det ryska kejsardömets fall och revolutionerna år 1917
Finlands självständighet och inbördeskriget
Depressionens och totalitarismens tid
världsekonomins ras och dess verkningar i Europa
livet i demokratier och diktaturer
Tiden under andra världskriget
andra världskriget, dess orsaker och följder
Finland i andra världskriget och hur landet klarade sig ur kriget
Finland från 1950-talet till i dag
125
Läroplan för Pargas stad
-
förändringen av näringsstrukturen och dess inverkan på människornas liv
det finländska välfärdssamhället byggs upp
Från konflikterna mellan öst och väst till motsatsförhållandet mellan syd och nord
det kalla kriget
världens delning i fattiga och rika stater och problem som detta medför
Livet i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet
det västerländska konsumtionssamhällets uppkomst och dess följder för omgivningen och människors liv
informationsförmedlingens utveckling
Människorättsfrågor och mellanfolkligt samarbete
- de mänskliga rättigheterna, brott mot de mänskliga rättigheterna såsom folkmord,
holocaust och andra förföljelser av folk
- FN:s verksamhet, deklarationen om de mänskliga rättigheterna
- Konventionen om barnets rättigheter, Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och andra viktiga avtal om de mänskliga rättigheterna
Dessutom ett av följande teman vars utveckling behandlas från 1800-talet fram till nutiden:
a)
någon utomeuropeisk kultur
b)
utvecklingen av jämlikheten
c)
kulturens utveckling
d)
teknologins utveckling, till exempel utvecklingen av trafik- och transportmedlen
e)
från ett splittrat till ett enat Europa.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Att inhämta kunskap om det förgångna
Eleven kan
skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer
läsa och tolka källmaterial av olika slag
Att förstå historiska händelser
Eleven kan
placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang
och kan på så vis tidsbestämma dem
förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag
anföra orsaker till och följder av historiska händelser
Att använda historiska kunskaper
Eleven kan
besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information som skaffats med hjälp av modern teknologi
bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin
uppfattning
MINIMIKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN (åk 8)
Eleven
vet att man med historia avser det förflutna samt strävanden att utforska och förklara det förgångna
kan skilja mellan fakta och åsikter
vet att det förflutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska
drag för olika samhällen och perioder
126
Läroplan för Pargas stad
-
kan förklara varför människor förr gjorde annorlunda än nu på något livsområde
-
kan leva sig in i människans situation förr i tiden; kan förklara varför människor
under olika tidsperioder tänkte på olika sätt
känner till följande begrepp och kan förklara förändringarna i dem:
individens ställning i familjen och samfundet (samhället)
hur näringar och användningen av energi förändrats, uppfinningar och samfärdsel
inverkat på människorna och miljön
kan svara på frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor
-
8.12 SAMHÄLLSLÄRA
Syftet med undervisningen i samhällslära är att handleda eleven i att växa upp till en
aktiv och ansvarskännande aktör i samhället. Undervisningen i samhällslära skall ge baskunskaper och -färdigheter med avseende på samhällets struktur och verksamhet samt
medborgarnas möjlighet att påverka. Syftet med undervisningen är att stödja eleven att
växa upp till en tolerant och demokratisk medborgare och att ge honom eller henne erfarenheter av samhällsdeltagande och demokratisk påverkan.
ÅK 9
MÅL
Eleven skall
få en uppfattning om den samhälleliga kunskapens natur
lära sig att inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt
och kunna fungera som en aktiv påverkare
lära känna de offentliga tjänsterna
få beredskap för att respektera arbete
lära sig grunderna i entreprenörskap och lära sig att förstå entreprenörskapets betydelse för välfärden i samhället
lära sig att förstå de samhälleliga beslutens inverkan på medborgarnas liv
bli intresserad av att delta och påverka i samhället
lära sig att granska och utveckla sitt kunnande som ansvarsfull konsument och som
aktör i samhället
känna till de rättsliga följderna av sitt handlande
CENTRALT INNEHÅLL
Det finländska samhället och näringslivet samt den Europeiska unionen.
Individen som medlem i en gemenskap
familjen, olika slag av gemenskaper samt minoritets- och delkulturer
individens möjligheter att fungera i hemkommunen, som medborgare i den egna
staten, i Norden och i EU
Individens välfärd
välfärdssamhällets olika dimensioner
jämlikhet och hållbar utveckling samt andra sätt att främja välfärden
Att påverka och fatta beslut
medborgarnas möjligheter att påverka
demokrati, val och att rösta
politiska och administrativa aktörer på kommunal, nationell och EU-nivå
media och samhällspåverkan
127
Läroplan för Pargas stad
-
medborgartrygghet
rättssystemet, individens rättigheter och skyldigheter samt juridiskt ansvar
trafiksäkerhet
säkerhetspolitik: utrikespolitik, rikets försvar
Hushållning
principerna för privat hushållning
arbete och entreprenörskap
Samhällsekonomi
individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer
utrikeshandelns och den globala ekonomins betydelse
Ekonomisk politik
konjunkturväxlingar inom ekonomin, arbetslöshet och inflationen samt hur de påverkar privatekonomin
offentlig ekonomi och beskattning
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Att inhämta och använda information om samhället
Eleven
kan kritiskt tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas
av medierna
kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter
kan jämföra olika alternativ gällande samhälleligt beslutsfattande och ekonomiska
lösningar och följderna av dem
Att förstå samhällelig information
Eleven
förstår att det finns flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och
lösa ekonomiska frågor
förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet
MINIMIKRITERIER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
vet att samhällslära består av rön från olika samhällsvetenskaper (sociologi, statslära, ekonomi, juridik och socialpolitik) och att den behandlar människornas verksamhet som individer, i grupper och i organiserade institutioner samt växelverkan
mellan dessa
kan skaffa sig och använda information om samhället
kan tolka statistik och grafisk framställning
kan utnyttja offentliga tjänster
förstår att det kan finnas flera alternativ, när det gäller att fatta samhälleliga beslut
och lösa ekonomiska frågor, och kan jämföra alternativen med varandr
128
Läroplan för Pargas stad
8.13 MUSIK
Syftet med musikundervisningen är att uppmuntra eleverna till ett mångsidigt musikaliskt uttryck, där det centrala är att göra musik tillsammans och uppleva glädjen i att
musicera. Vidare syftar musikundervisningen till att hos eleverna skapa en positiv attityd
till musik som kan utgöra grunden för ett bestående musikintresse. I musikundervisningen ingår sång, spel, musiklyssnande och rörelse. Eleverna skall lära sig att lyssna till och
framföra musik både enskilt och i grupp. Musikundervisningens innehåll knyts i mån av
möjlighet till den övriga undervisningen och förankras lokalt. Eleverna får lära sig att
uppskatta sin egen och andras musikaliska aktivitet.
Arbetssätt och centralt innehåll
Musikundervisningen ska genomgående präglas av aktivt musikutövande genom sång,
spel och rörelse. Eleverna skall ges möjlighet att njuta av musiken genom att sjunga och
spela utgående från sina egna förutsättningar och uppträda inför publik. Teorin bör förankras i det praktiska musikutövandet och övas genom lek, rörelse och andra aktiviteter.
Lyssnandet utgör en viktig del av musikfostran. Aktivt musiklyssnande utvecklar elevens
förmåga att bedöma och uppskatta olika sorters musik, samt förmågan till koncentration
och avslappning. Musikämnet och särskilt lyssnandet skall också i mån av möjlighet integreras med andra skolaktiviteter och ämnen, t ex historia, religion, geografi och gymnastik. Det centrala innehållet beskrivs i tabellen nedan fördelat i årskursblock och kunskapen byggs upp gradvis, men ett specifikt innehåll skall inte ses som bundet till den årskurs
där det tas upp i läroplanen. Musikämnets art gör att repetition och koppling till tidigare
inlärda saker är att rekommendera.
Åk
12
34
56
7
Sång
Röstanvändning,
uppsjungning,
röstbehandling.
Sånger som
passar för elevens ålder. Kanon. Viktigt att
få upptäda.
Mångsidig sångrepertoar,
sånger från
olika delar av
världen.
Spelande
Rytminstrument
Rörelse
Sånglekar
med rörelser,
uttrycka
rytmer med
kroppen.
Teori
Följa ledaren
(t ex tonstyrka, tonhöjd). Enkla
takter och
tecken, t ex
repristecken.
Lyssnande
Lyssna på
olika instrument. Konsertbesök.
Samspel. Rytm
och melodiinstrument. I
mån av möjlighet t ex klockspel, blockflöjt.
Samspel. Rytmoch melodiinstrument, t ex
piano, synt, gitarr.. Bandspel
och –instrument
i mån av möjlighet.
Samspelet utvecklas och fördjupas.
Danser, lekar
och improvisation (alla
klasser).
Notvärden
och pauser.
Dynamik, t ex
forte och piano.
Konsertbesök.
Rytmläsning.
Melodi och
ackord (dur
och moll), t
ex D, G, A på
gitarr och
piano.
Konsertbesök.
Ovan nämnda
teoriavsnitt
befästs och
utvecklas.
Konsertbesök
eller annan
motsvarande
kontakt med
musiklivet i
regionen.
129
Läroplan för Pargas stad
Mål
-
för åk 1-4, eleven skall lära sig att:
använda sin röst och uttrycka sig genom att sjunga.
lyssna koncentrerat på musik.
fungera ansvarsfullt som medlem i en musikgrupp och lära sig att följa ledaren.
lära sig grundläggande musikteori och instrumentkunskap.
Mål för åk 5-7, eleven skall lära sig att:
-
upprätthålla och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga som medlem i en musicerande grupp.
kunna lyssna på andra för att kunna sjunga och spela tillsammans med andra.
utveckla sin kännedom om musikteori och musikkunskap.
delta i unison sång och kunna sjunga rytmiskt rätt. med detta avses att man skall
kunna tolka ett notblad så långt det behövs för att delta i sången.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
kan använda rösten så att han eller hon kan delta i enstämmig allsång
uppfattar musikens grundpuls så att han eller hon kan öva sig i att spela och delta i
samspel
kan fungera i en musicerande grupp och ta hänsyn till de andra medlemmarna i
gruppen
behärskar en sångrepertoar, delvis utantill
kan ensam och i grupp och med hjälp av ljud, rörelse, rytm eller melodi hitta på
musikaliska lösningar i olika övningar (t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti)
känner igen den musik han eller hon hört och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse
verbalt, med bilder eller med rörelser.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
deltar i unison sång och kan sjunga rytmiskt rätt och följer melodilinjen
behärskar grundtekniken på något instrument så att han eller hon kan delta i samspel
kan lyssna till musik och göra iakttagelser och komma med motiverande synpunkter
på det hörda
har förmåga att lyssna till såväl sin egen musik som till musik skapad av andra att
han eller hon kan musicera tillsammans med andra
känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder
och kulturer
känner till det centrala i finländsk musik och finländskt musikliv
kan använda musikaliska begrepp
kan använda musikens element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna musikaliska idéer och tankar
130
Läroplan för Pargas stad
8.14 BILDKONST
I undervisningen i bildkonst i årskurserna 1-4 skall eleverna på ett mångsidigt sätt öva
sig i sinnesförnimmelser och fantasiutveckling. Man närmar sig konsten på ett lekfullt
sätt. Grundinnehållet i undervisningen utgörs av grunderna i visuellt uttryck samt arbetssätt och material som är utmärkande för bildkonsten. Den bildkonstnärliga processen,
som består av planering, skissering, bedömning och färdigställande, skall betonas i
undervisningen. Eleven skall uppmuntras till att fullborda sina arbeten och till att spara
dem.
I undervisningen i bildkonst i årskurserna 5-6 betonas bildens betydelse som ett medel
för uttryck och kommunikation, att behärska grunderna och tillvägagångssätten för visuellt uttryck samt att hantera medieteknik. Elevens kännedom om konst och konsthistoria
samt förmåga att tolka bilder skall utvecklas genom visuella uppgifter. Målet är att elevernas insikt i olika kulturer och växelverkan dem emellan skall utvecklas.
Inlärningssituationerna skall stöda elevens möjligheter att arbeta tillsammans och i växelverkan med varandra samt ge dem gemensamma konstupplevelser. Arbetet, redovisningen för arbetsprocessen och utvärderingen av den tillsammans med andra elever skall
utveckla elevens förståelse för bildkonstens olika processer och stöda utvecklingen av
visuellt tänkande och inlärning i ämnet bildkonst.
MÅL
Årskurserna 1-4
Eleven skall lära sig
de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna uttrycka sig visuellt
att göra iakttagelser och att bearbeta sina föreställningar
att utveckla kreativ problemlösning
att göra estetiska val och motivera dem samt att ställa upp mål för sitt arbete
färdigheter som behövs för bildframställning och rumsåtergivning samt materialkännedom
att granska sina egna och andras bilder och att använda konstbegrepp i samtal om
dem
att respektera olika uppfattningar om konst och visuell kommunikation
att känna den visuella traditionen, nutidskonsten, finländska byggnadstraditioner,
arkitektur, formgivning samt viktiga byggnader och naturmiljöer på den egna hemorten
att värdesätta estetiska värden, trivsel och funktionsduglighet i sin omgivning
att använda redskapen för visuell kommunikation och att förstå skillnaderna mellan
den verkliga och den fiktiva världen
att granska olika mediers betydelse i sitt eget liv.
Årskurserna 5-6
Eleven skall lära sig
att inom bildkonst och visuell kommunikation känna till centrala uttryckssätt, metoder,
påverkan, material, tekniker och arbetsredskap och att i sitt skapande använda dem på
ett ändamålsenligt sätt
att njuta av att uttrycka sina tankar, fantasier och känslor
att värdera sitt eget och andras konstnärliga uttryck
att använda centrala konstbegrepp i bildkonsten
olika arbetssätt och att lösa innehållsmässiga, visuella och tekniska problem
att utnyttja kulturella tjänster och elektroniska medier som källor för sitt arbete, för
att hitta information och för egna upplevelser
att studera och värdera konst, visuell kommunikation och miljö ur estetisk och etisk
synvinkel
att förstå de i konsten använda sätten att bearbeta olika fenomen i livet.
131
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
ATT UTTRYCKA SIG I BILD
OCH TÄNKA VISUELLT
åk
1
2
FÄRGLÄRA
- grundfärger
- mellanfärger
kalla/varma
färger
FORM
-
BILDKOMPOSITION
punkt - klippa,
linje
limma
spiral - bildgeom. kompogrundsitionens
former
grunder
TEKNIKER
- kritteckning:
olika kritor
(vax, akvarell)
tekniker
(skrapteknik,
KONSTKÄNNEDOM
o. kulturell kompetens
KONSTHISTORIA,
BILDSTUDIUM
MILJÖESTETIK,
ARKITEKTUR OCH
FORMGIVNING
- konsthistoria som upplevelse
och inspiration till eget
skapande
- besök på utställn. och
museer,
hemortens konstverk,
- lera / Darwi,
trämassa...,
figurer,
föremål och
fritt sakapande
FORMGIVNING
132
MEDIER
KATION
OCH
VISUELL
KOMMUNI-
KONSTRUKTIONER
MASSKOMMUNIKATION
KOMPOSITION
OCH LAYOUT
- tredimensionellt
byggande, naturmaterial, pappersmassa, restmaterial...
- symboler
- sammanställa bild och
(trafikmärken)
text (morsdagskort ...)
- reklam,
- händelseblad, egna
förpackningar
böcker (faktaböcker,
- serier
sagoböcker)
- kritisk analys
- bokstaven som
av
uttrycksmedel, reklam
Läroplan för Pargas stad
- nyanser
- valörer
- gråskalan
3
4
- avbilda
rörelse
människans
proportioner
- perspektiv
/
landskapsbilder,
storleksförh.,
djup i
bilden
bildstorlekar
vinklar
polering)
- pennor:
färgpennor,
blyerts, kol
- målning:
användning
o.
vård av pensel
och palett,
att
blanda färger,
penselteknik,
olika tekniker
(lavering)
- tryckmetoder:
fingertryck,
stämpeltryck,
schabloner
ATT UTTRYCKA SIG I BILD
OCH TÄNKA VISUELLT
åk
5
FÄRGLÄRA
-
nyanser
valörer
gråskalan
färgernas
egenskaper
FORM
BILDKOMPOSITION
TEKNIKER
- rö- perspektiv - kritteckning:
relsemed en
olika kritor
studier
blickpunkt
(vax, akva(tunrell)
central- nel,gata
tekniker
,
(skraptek-
minnesmärken och arkitektur,
bekanta sig med kända
konstnärer
- se på och upptäcka
olika typer
av bilder (konst, foto,
kartor)
- granska och bedöma
bilder,
diskutera och använda
konstbegrepp
med motiv som
integrerar med
bi, ge,
mo, re eller hi
- studera byggnader
och miljöaspekter i
näromgivningen
visuella budskap i
TV, reklam,
filmer, dataspel ...
KONSTKÄNNEDOM
o. kulturell kompetens
KONSTHISTORIA,
BILDSTUDIUM
MILJÖESTETIK,
ARKITEKTUR OCH
FORMGIVNING
KONSTRUKFORMGIV- TIONER
NING
- konsthistoria som upplevelse
och inspiration till eget
skapande
- besök på utställn. och museer,
- lera / Darwi, - tredimensionellt
- affischer, reröd- eller
byggande, naturklam,
vitmaterial, pappersmanipulerade
lera
massa, restbilder, mode
(mugg, ask
material...
- serier, diabildsmed lock el.
med motiv som
animation
133
MEDIER OCH VISUELL KOMMUNIKATION
MASSKOMMUNIKATION
KOMPOSITION
OCH LAYOUT
- planera och färdigställa kort, planscher,
affischer och olika slag
av faktaböcker
- textning, kalligrafi
Läroplan för Pargas stad
- uttrycka
sig
med färg
6
band-,
ytornament
nik,
polering)
skissering,
ljus-skugga,
rutförstoring
- pennor:
färgpennor,
blyerts, kol
- målning:
användning
o.
vård av pensel
och palett,
att
blanda färger,
penselteknik,
olika tekniker
(lavering)
- tryckmetoder:
högtryck,
djuptryck,
plantryck
hemortens konstverk, minnesmärken och arkitektur,
bekanta sig med kända
konstnärer
- se på och upptäcka olika
typer
av bilder (konst, foto, kartor)
- granska och bedöma bilder,
diskutera och använda
konstbegrepp
134
dyl.)
integrerar med bi,
ge,
mo, re eller hi
-planera och bygga
ett tredimensionellt
rum
- kritisk analys av
visuella budskap
i
TV, reklam,
filmer, dataspel
…
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
-
Eleven
kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form och omvandla sina iakttagelser till bilder
känner till kompositionens grunder i bildframställning och rumsåtergivning och förstår
materialets egenskaper
kan använda de viktigaste redskapen och teknikerna i sin bildframställning och använda
skisser som hjälpmedel i sitt arbete
kan vårda arbetsredskap och material
kan dokumentera sin arbetsprocess och använda den vid självvärdering
kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och använda grundläggande konstbegrepp
vet vad konstnärer gör, känner till en del finländska konstnärers arbeten och de visuella
uttrycken
för främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets
vet hur man för sig i ett museum och på en konstutställning och i olika konstsammanhang
kan under handledning använda t.ex. konstverk, bilder i omgivningen, natur och byggd
miljö, böcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som informationskällor
kan identifiera och sätta värde på estetiska och etiska värden i närmiljön och i skolan
vet vad arkitekter och formgivare gör och känner till en del arbeten av arkitekter och
formgivare
kan bedöma hur han eller hon utnyttjar media, kan göra val och motivera sin ståndpunkt
kan observera och bedöma skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen
kan använda några redskap för visuell kommunikation
kan arbeta ensam och i samverkan med andra.
Åk 7-9
Undervisningen i bildkonst har som uppgift att:
ge färdigheter för eget visuellt tänkande, uttryck och fantasi samt en personlig relation
till konsten
utveckla estetiskt och etiskt medvetande
utveckla förståelse för kulturens olika visuella uttrycksformer: konst, media och miljö.
Som utgångspunkt finns både den finländska kulturen, elevens egna kultur samt främmande kulturer
utgå ifrån temahelheter. Temahelheterna kopplas till erfarenheter som är betydelsefulla
för eleven. Arbetet i temahelheter möjliggör att flera ämnesområden och mål kan behandlas i samma uppgift. På så sätt kan en stressfri anda och långsiktigt arbete nås.
utveckla elevens förståelse för processens olika delar: undersökande studier, kreativ problemslösning, arbetet, dokumentationen och utvärderingen
ge färdigheter att använda bilden som uttryck och kommunikation och behärska grunderna för visuellt uttryck och medieteknik
MÅL
Eleven skall
lära känna centrala uttryckssätt, material, tekniker och arbetsredskap och i sitt skapande
använda dem på ett ändamålsenligt sätt
lära sig njuta av att uttrycka sina tankar, iakttagelser, fantasier och känslor visuellt
lära sig förstå den konstnärliga processens särdrag i samband med dokumentering av
den egna arbetsprocessen
135
Läroplan för Pargas stad
-
lära sig betrakta och bedöma eget och andras konstnärliga uttryck och arbetssätt, samt
använda centrala begrepp i bildkonsten
lära sig utnyttja kulturella tjänster och medier som källor för sitt arbete, information och
upplevelser
lära sig olika metoder för visuell kommunikation
lära sig betrakta och bedöma konst, miljö och media ur etisk och estetisk synvinkel
lära sig arbeta självständigt och som medlem i en grupp i olika konstprojekt
CENTRALT INNEHÅLL
Målen för undervisningen i bildkonst förverkligas genom att kombinera flera ämnesområden
och delmål till en temahelhet. Den obligatoriska kursen behandlar en bred skala tekniker,
material och uttryckssätt. En del områden blir mer ytligt behandlade och fördjupas mer i tillvalen.
Visuell uttrycksförmåga
Att ge sina iakttagelser, tankar och föreställningar visuell form
Teckning, grafik, målning, keramik, skulptur, textilkonst, installationskonst och miljökonst
Grunderna i bildkomposition: färg, form, rum, rörelse, linje samt tid och bildsymbolik
Konstkännedom
Konsthistoria och nutidskonst
Utställningsbesök, konstnärsbesök och kulturtjänster på Internet
Bildanalys och konstkritik
Bildkommunikation
Grafisk design, fotografering och filmning
Bildberättelser, illustration, tecknade serier och rörliga bilder
Analys och granskning av bildens funktion i medier, analys av film och tv-program
Miljöestetik
Arkitektur och formgivning, att planera och genomföra
Granskning av stildrag och traditioner i arkitektur och formgivning, även centrala Finländska representanter
Iakttagelser av växelverkan mellan natur och byggd miljö, studier av byggnadsarvet och
bedömning av olika miljöer ur estetisk, etisk ekologisk och planeringsmässig synvinkel
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN (åk 7)
Eleven
(Bilduttryck)
kan uttrycka sina tankar och känslor i bild
kan använda de redskap och material som är mest centrala i bildkonsten
kan använda metoder för bildkomposition
kan redogöra för bildskapandet som en process från skisser till det färdiga arbetet
känner till vissa begrepp inom bildkonsten
kan i sitt arbete välja de material och tekniker som lämpar sig bäst för ändamålet
kan använda sin erfarenhet och fantasi i arbetet
136
Läroplan för Pargas stad
(Bildanalys)
kan berätta vad som intresserar och berör i en bild
kan undersöka och tolka bilder i konst och media
kan i någon mån jämföra och tolka bilder ur olika tidsepoker och kulturer
kan uppleva kulturella och estetiska värden i sin omgivning och inser deras betydelse för
trivseln
kan analysera medieframställningar vad gäller innehåll uppbyggnad och utförande
(Konstnärligt lärande)
kan arbeta koncentrerat och följa given tidtabell
kan ta initiativ och arbeta självständigt eller tillsammans med andra
kan dokumentera sin arbetsprocess och utnyttja dokumenteringen vid självvärdering
kan diskutera och utvärdera andras och egna alster
kan utnyttja konstverk, naturen, den byggda miljön böcker, tidningar, museer och datanätet för information och upplevelser
137
Läroplan för Pargas stad
8.15 SLÖJD
Slöjdundervisningens uppgift är att utveckla elevens slöjdfärdigheter på ett sätt som ökar
självkänslan, ger glädje och tillfredställelse över utfört slöjdarbete. Dessutom ökar ansvarskänslan för arbete och materialanvändning och eleven lär sig att uppskatta arbete och material
av god kvalitet samt att förhålla sig kritiskt både till sina egna val och till de impulser, produkter och tjänster som står till förfogande.
Undervisningen genomförs utgående från arbetsområden och projekt som motsvarar elevens
utvecklingsstadium med hjälp av olika experiment, undersökningar och upptäckter. Slöjdundervisningens uppgift är att lära eleven att arbeta systematiskt, långsiktigt och självständigt
samt utveckla kreativitet och de estetiska, tekniska och psykomotoriska färdigheterna. Därtill
utvecklas elevens problemlösningsfärdigheter och förståelsen för de teknologiska fenomenen i
vardagen. Eleven får även möjlighet att bekanta sig med olika kulturtraditioner inom slöjden i
Finland och hos andra folkgrupper.
Eleven får handledning i att använda enkla slöjdredskap samt olika maskiner och apparater för
en trygg och ändamålsenlig användning.
Elevens förmåga att arbeta långsiktigt och hans eller hennes problemlösningsförmåga utvecklas både i grupp och genom individuellt arbete.
Den erhållna problemlösningsförmågan och känslan av att behärska den ger arbetsglädje och
eleven tillägnar sig en positiv inställning till arbete och studier.
MÅL
Årskurserna 1-4
Eleven skall
lära sig olika begrepp som hänför sig till slöjd och lära sig att använda olika material,
arbetsredskap och arbetssätt
lära sig slöjdens grundtekniker, begrepp och produktplanering samt öva sig i de färdigheter som dessa förutsätter, vilket utvecklar elevens tankeförmåga och kreativitet
lära sig rumsgestaltning och tredimensionellt tänkande genom att planera och tillverka
slöjdprodukter
lära sig att fästa vikt vid produktens estetiska egenskaper, färger och former
lära sig att tillverka, underhålla och reparera vardagliga bruksföremål
bekanta sig med användningen av informationsteknik under slöjdprocessens olika skeden
och i olika inlärningsmiljöer
lära sig att småningom behärska en hel slöjdprocess
bekanta sig med det omgivande samhällets teknologi
tillägna sig en positiv inställning till arbetarskydd och lära sig att använda arbetsredskap,
maskiner och apparater samt att lära sig att sörja för trivseln i sin arbetsmiljö
lära sig att utvärdera och uppskatta både sitt eget och andras arbete.
Årskurserna 5-7
Målen för årskurserna 1-4 fördjupas och dessutom tillkommer följande mål:
Eleven skall
lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga, estetiska och ekonomiska produkter
sätta sig in i finländarnas hantverkskultur
sätta sig in i andra folkgruppers formgivnings-, och teknologikultur och på så sätt få stoff
för att bygga upp sin egen slöjdidentitet
lära sig att utvärdera och reflektera över sitt eget arbete samt att självständigt och i
samarbete med andra söka kreativa lösningar på problem
fördjupa sina kunskaper och färdigheter angående den traditionella och moderna teknologin som kan tillämpas i vardagslivet
lära sig att ta ställning till den teknologiska utvecklingen och dess betydelse för människans, samhällets och naturens välmåga
138
Läroplan för Pargas stad
lära sig förstå företagsverksamhet.
-
CENTRALT INNEHÅLL
Allmänt innehåll i slöjden
idéer till produkter och processer
form, komposition och färg i samband med planering och tillverkning av slöjdprodukt
fördjupning av kunskaper om material och konsumentfrågor
ändamålsenlig användning av material
fördjupning i arbetsordningar och -beskrivningar
samarbete med projekt och olika tillämpningar inom slöjden
olika tekniker för visualisering av produkter samt enkel rapportering av tillverkningsprocessen
kännedom om och upplevelse av finländsk formgivning och intryck från andra kulturer
utvärdering av det egna arbetet och resultatet samt deltagande i gemensam utvärdering
av andras arbeten
Årskurs 1-2
åk
PAPPERSARBETEN
GARNARBETEN
SÖMNAD
TRÄARBETEN
Behärska slöjdterminologi
1
2
- riva och skrynkla
- klippa /fritt
efter olika
mönster
- limma
- papier maché
- tillverka eget papper
- pappersvikning
- knyta knutar, rosetten
- tvinnad snodd
- fläta
- fingersnodd
- tofs
- virkning / löpögla
luftmaska
- vävning
- tovning
Ändamålsenlig användning av material.
139
-
filttygsarbete
våffeltygsarbete
träda tråd på nål
knut på tråden,
fästa tråden
- tråckelstygn, förstygn
- langettstygn
- ryastygn
- sy i en knapp
-tygtryck
- limma
- spika
- slipa
- ytbehandla
- såga
-mäta
Läroplan för Pargas stad
Årskurs 5-7, textilslöjd
Arbetsområdet gäller för en termin.
SÖMNAD
GARNTEKNIKER
TEXTILKUNSKAP
KLÄDVÅRD
åk
Behärska slöjdterminologi
3
-
symaskinens delar
grunderna i maskinsömnad
följa en arbetsordning
sy eget arbete med applikation
- virka fasta maskor;
- sy i en knapp
- banderollens information
- strykjärnets användning
- ull
4
-
repetition av maskinsömnad
sy eget arbete o. följa en arbetsordning
-
maskinsömnadsarbete med lappteknik,
att följa en arbetsordning
5
6
-
7
-virka fasta maskor och stolpar
- tvättråd
- bomull
- uppläggning av maskor
- stickning av räta maskor
- avmaskning o. byte av färg
-
sy eget plagg med valbar dekorat- - stickning med aviga maskor
ionsteknik utgående från egen
- ihoptagning i stickning
planering
- rundstickning
-
maskinsömnad med tygdekorationer på olika produkter
-
olika produkter inom följande tekniker: stickning, virkning, makramé,
broderi och bandknytning
140
- reparation eller fixande
av gamla plagg
( gäller endast åk 6)
-
konstfibrer
Läroplan för Pargas stad
Valbara tekniker i åk 3-7: tovning (torr o. våt), tygtryck, batik, applikationer, läderarbete, olika snoddar, makramé, broderi, lappteknik
Årskurs 3-7, teknisk slöjd
åk
3
4
5
6
Trä/metall
Arbetsområdet gäller för en termin.
Övriga material som kan användas
Arbetsplanering
- mätning
- märkning
- kapning
- borrning
- spikning
- limning
- putsning (fil, rasp, sandpapper)
- ytbehandling
- skruvning
- limfog med förstärkning
- hyvling
- ytbehandling / vattenlösliga målningar och lack
- täljning
- egen arbetsbeskrivning
- urgröpning
- reparbeten
- ytbehandling
- användning av borr- och
slipmaskin
-
olika träfogar
svarvning
sticksågning
ytbehandling
____ _____________________
_
-
Behärska slöjdterminologi
Teknik och underhåll Övrigt
- säkerhet och skydd
- verktygslära
- cykelvård
- underhåll av verktyg
- cykeln och enkla
reparationer
plastarbeten
läderarbeten
luffarslöjd
- säkerhet och skydd
- underhåll av verktyg
- enkla reparationer
- vässning av kniv
- cykelvård
__________________
____
________________________
- metall och nitning
141
- säkerhet och skydd
- användning av naturmaterial
- säkerhet och skydd
- utvärdering av den egna slöjdprocessen
- materialkännedom / trä
metall, plast
- utvärdering av den egna slöjdprocessen
- återanvändning
____________________________
Läroplan för Pargas stad
7
-
metall
svets
smide
nitar
tenngjutning
-
filning
lödning
elarbeten/elektronik
-
142
maskiner
_____
- risker med heta arbeten
- arbetarskydd
Läroplan för Pargas stad
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
kan under handledning förverkliga kreativa idéer och prova på tekniska lösningar
och planera en produkt som går att tillverka
kan under handledning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan med beaktande av arbetssäkerheten
behärskar de grundläggande teknikerna i slöjd, känner till centrala begrepp och basmaterial
arbetar långsiktigt både i grupp och på egen hand, vill utvecklas som slöjdare och
känner sitt ansvar för gemensamma arbetsredskap och för ordning och trivsamhet i
arbetsrummen
förstår funktionsprinciperna för teknologin i livsmiljön
kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande och arbetsresultat
förhåller sig positivt till sitt eget kulturarv och andra folkgruppers kulturarv.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 7
Visuell och teknisk planering
Eleven
upptäcker problem självständigt, utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan under
handledning planera produkter i vilka man strävat efter att beakta till buds stående
tid, redskap och material och efter att produkterna skall vara estetiska, ekologiska,
hållbara, ekonomiska och ändamålsenliga
uppfattar att de produkter som han eller hon har planerat också förmedlar ett budskap till omgivningen
dokumenterar en egen plan t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper eller
på annat sätt så att ursprungsidén och det sätt på vilket produkten skall tillverkas
framgår av dokumentationen
kan under handledning använda inslag från finländsk och andra folkgruppers formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur
Tillverkning
Eleven
arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar och sköter
om ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
behärskar de grundläggande teknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, färdig,
ekologisk och estetisk
kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete och förstår teknologiska begrepp och system och tillämpningar av dessa
kan tillämpa kunskaper och färdigheter från andra läroämnen
självvärdering och reflektioner över processen
Eleven
kan under handledning granska sitt arbete och sitt lärande
lägger märke till styrkor och svagheter i processen och i resultaten
tål kritik i samband med utvärderingen och vill utveckla sin verksamhet på basis av
responsen
utvärderar sina idéer och produkter utgående från estetiska, ekonomiska, ekologiska och ändamålsenliga kriterier
inser beroendeförhållanden mellan teknologi, kultur, samhälle och natur
skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter
143
Läroplan för Pargas stad
MINIMIKRITERIER I ÅRSKURS 1-7
har svårigheter att komma igång med slöjdarbetet men åstadkommer ändå något till
slut.
144
Läroplan för Pargas stad
8.16 GYMNASTIK
ALLMÄNNA MÅL
Gymnastikundervisningen i årskurserna 1 – 4 skall beakta elevens färdigheter och individuella utvecklingsmöjligheter. Undervisningen genomförs på ett lekfullt sätt i en uppmuntrande atmosfär i riktning mot färdigheter i olika grenar både i inom- och utomhusgymnastik. Gymnastikundervisningen skall ge plats för eleven att själv vara aktiv, använda sin fantasi och att använda egna idéer. Inlärningsupplevelserna stärker elevens
själkännedom och leder till bättre tolerans. Positiv attityd, gemenskap, ansvar, rent spel
och trygghet betonas medan inbördes tävlan skall dämpas. Eleven skall också lära sig att
arbeta långsiktigt, att förhålla sig realistiskt till sina prestationer samt lära sig att klä sig
ändamålsenligt.
Från och med åk 5 strävar gymnastikundervisningen till att eleven skall utveckla sina
grundfärdigheter och sin fysiska kondition. Större vikt fästs vid den personliga hygienen.
Eleven skall dessutom lära sig mera om reglerna och taktiken i redan bekanta spel samt
lära sig helt nya idrottsgrenar.
145
Läroplan för Pargas stad
CENTRALT INNEHÅLL
GYMNASTIK
åk
1
2
3
4
5
6
MUSIKGYMNASTIK
BOLLSPEL
VATTENTRÄNING
FRILUFTSLIV,
ORIENTERING
VINTERSPORT
FRIIDROTT
- idrottsliga lekar
- grunderna i gy.
- gymnastik med
o. utan redskap
- lek o. korta
danser
- olika slags bollspel samt deras
referensspel o.
mikrospel
- vänja sig vid vatten - friluftsliv
- vattenlekar
- simövningar
- skridskoåkning
- skidåkning
- grunderna i gy.
- gymnastik med
o.
utan redskap
- redskapsgy. /
matta,bänk,
bock, plint,
bom, räck,
ribbstolar,
linor, ringar
- lek o. korta
danser
- olika slags bollspel samt deras
referensspel o.
mikrospel
- bollspel / boboll
fotboll
korgboll
innebandy
brännboll
handboll
- vattenlekar
- simövningar
- friluftsliv
- grunderna i
orientering
- skridskoåkning / - grunderna i
framåt-bakåt
friidrott /
bromsa
löpning
glida
längdhopp
rinkbandy
höjdhopp
ringette
bollkastn.
- skidåkning /
kulstötning
klassisk stil
fristil
slalom (i mån
av möjlighet)
- gymnastik med
o. utan redskap
- redskapsgy. /
matta, bänk,
bock, plint,
bom, räck,
ribbstolar,
linor, ringa
- musikgymnas- - boboll
tik
fotboll
- danser
volleyboll
korgboll
innebandy
brännboll
handboll
ultimate
- simning
- livräddning i vatten
- utfärder /
terränglekar
naturstig
- orientering/
kart- o.
kompasskunskap
skolgårdsorient.
stadsorientering
orientering i
terräng
- skridskoåkning,
spel på is
- skidåkning
- friidrott /
löpning
hopp
kast
Till årskurserna 5-6 hör ytterligare - att följa upp hur den fysiska konditionen utvecklas
- att bekanta sig med nya motionsformer enl. de lokala möjligheterna (golf, kanot, badminton…)
146
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
- kommer ändamålsenligt klädd till gymnastiklektionerna
- fungerar självständigt och i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar ansvarsfullt och
aktivt i gymnastikundervisningen
- kan löpa, hoppa och kasta
- kan gymnastikrörelser med och utan redskap
- kan handskas med spelredskap
- kan fungera i spel
- kan glida, åka framåt, åka bakåt och bromsa i skridskoåkning
- kan röra sig på skidor
- kan simma på många sätt i simdjupt vatten
- förhåller sig realistiskt till sina egna prestationer
- kan sköta sin personliga hygien
ÅRSKURSERNA 7-9
Målet för gymnastikundervisningen är att ge eleverna sådana kunskaper, färdigheter och
egenskaper som gör det möjligt att tillägna sig en motions- och hälsoinriktad livsstil. Detta
förutsätter att de individuella utvecklingsmöjligheterna beaktas som en del av gruppundervisningen.
Gymnastikundervisningen har som uppgift att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala
prestationsförmåga och välbefinnande på ett positivt sätt och lära eleven att förstå gymnastikens hälsofrämjande betydelse. Elevens fysisk-motoriska utveckling skall beaktas i
gymnastikundervisningen.
Gymnastik är ett praktiskt läroämne där eleven via lek och inlärning av färdigheter skapar
sig ett intresse.
I gymnastikundervisningen betonas ansvarsfullhet, rent spel samt trygghet.
I undervisningen handleds eleverna dessutom till att bekanta sig med nationell och internationell gymnastikkultur.
En av gymnastikundervisningens uppgifter är dessutom att handleda eleven till att handla
tryggt i trafiken.
I undervisningen beaktas förhållanden och årstider i naturen, lokala förhållanden samt de
möjligheter som närmiljön och skolan erbjuder
Gymnastikundervisningen i årskurserna 7–9 skall beakta elevens individuella förutsättningar, de olika behoven mellan könen och skillnaderna i utveckling. I undervisningen betonas
inlärningen av färdigheter i gymnastik och olika idrottsgrenar, deras tillämpning och utvecklingen av den fysiska, sociala och psykiska hälsan. Mångsidig motion hjälper eleven att hitta
ett motions- och hälsoinriktat intresse.
ÅK 7
MÅL
Eleven skall
utveckla sina motoriska grundfärdigheter och sin fysiska kondition
förstå att motion får honom att må bättre fysiskt, psykiskt och socialt
ge akt på och utveckla sin egen funktionsförmåga och sitt eget välbefinnande
inse att någon form av motion alltid borde finnas i vardagslivet
få pröva på många olika former av motion, både inomhus och i naturen. På detta sätt
stimuleras eleven till lek, gymnastik och idrott på den egna fritiden
kunna på egen hand ta ansvar över planering och genomförande av sin träning
lära sig att under träning dels arbeta självständigt, dels arbeta i grupp och ta hänsyn
till andra
Läroplan för Pargas stad
-
förstå att olikheter mellan individer och kön inverkar på prestationsförmågan
utveckla sin simkunnighet samt lära sig livräddningsförmåga
lära sig att röra sig tryggt och att klä sig ändamålsenligt för olika former av idrott
kunna utnyttja de lokala möjligheterna till motionsutövning
kunna uppleva att motion och lärande är roligt och på detta sätt höja självförtroendet
CENTRALT INNEHÅLL
friidrottens basövningar såsom löpning, hopp och kast
gymnastik med och utan redskap, rytmisk sportgymnastik
musikgymnastik och uttrycksrörelse samt danser
boll- och racketspel
att röra sig i naturen, exempelvis i form av orientering och utfärder
simning och livräddning i vatten
vintersport såsom skridskoåkning och spel på is och skidåkning
att följa upp hur den fysiska konditionen utvecklas samt muskelvård
att bekant sig med någon ny motionsform samt motionskunskap
bekanta sig med lokala idrottsgrenar och möjligheter till motionsutövning
GEMENSAMT INNEHÅLL I ÅK 7-9
Friidrott
eleven förbättrar sina löp-, hopp- och kastfärdigheter samt bekantar sig med regler
och bestämmelser som gäller för olika friidrottsgrenar.
Löpning
Sprintlöpning, reaktionsövningar, starter, stafettlöpning, växlingar
Uthållighetslöpning, jämn fart, precisionslöpning, uthållighetsträning
Hopp
Höjdhopp, hoppteknik, resultat
Längdhopp, fart, hoppteknik, resultat
Tresteg och mångsteg, hoppteknik
Kast
Kulstötning, stötteknik, resultat
Spjutkastning, kastteknik, resultat
Diskuskastning, kastteknik
Bollspel
eleven förbättrar sina tekniska och taktiska färdigheter och lär sig reglerna så bra
att han/hon kan delta i spel enligt officiella normer.
eleven godkänner principerna för ”fair play” och klarar av att spela enligt anpassade överenskomna regler.
Fotboll
- bollkontroll, dribbling, passning och skott
- dämpningar, nickar och fintar
- anfalls- och försvarsspel
- fasta situationer (hörnspark, frispark, inkast och straffspark)
Basket
- dribbling, passning och fintar
- enhandskast och hoppkast
- anfallsspel och försvarsspel
Volleyboll
- slagteknik och servövningar
- regler och speltaktik
- spelövningar
Innebandy
148
Läroplan för Pargas stad
- dribbling, passning, fintar och skott
- regler och speltaktik
- anfallsspel och försvarsspel
- spelövningar i smågrupper
Racketspel
- regler, slagteknik och spelarens sätt att röra sig på plan
- spelövningar i bordtennis, tennis och badminton
Orientering
- eleven lär sig att läsa kartan och förstår hur kompassen fungerar
- eleven kan använda sig av karta och kompass i terrängen
- orienteringsövningar och enkla orienteringsbanor
Redskapsgymnastik
eleven utvecklar sin kroppskontroll, lär sig grundrörelser samt lär sig hur man
stöder och hjälper vid andras prestationer
- redskap som används: bänkar, mattor, madrasser, rep, ringar och räck
Parterr
- kullerbyttor framåt och bakåt, grenkullerbyttor framåt och bakåt
- handstående med stöd och utan stöd
- hjulning
- balansövningar och korta serier
Hopp och trampett
- ljushopp, x-hopp, grenhopp och framåt volt
Räck och ringar
- svingar och uthopp
- överslag och kringslag
- kippövningar
Skridskoåkning och isspel
eleven utvecklar sin balans, skrisdkoåkningsteknik och kan delta i ett fungerande spel
Skridskoåkning
- skridskoåkning framåt och bakåt
- acceleration och inbromsning
- inner- och ytterskär samt cirkling framåt och bakåt
- hopp- och piruettövningar
Isspel
- rinkbandy, ishockey och ringette
- passningar dribblingar och skott
- anfallsspel och försvarsspel
- taktik och centrala regler
- anpassade spelövningar
Skidlöpning
- eleven kan den grundläggande tekniken i fristil och klassisk stil
- teknikövningar på slät mark och i kuperad terräng
- sprint- och uthållighetsträning
- skidvallningens grunder
Musikgymnastik och dans
eleverna behärskar grunderna i de vanligaste pardanserna, samt utvecklar sin
förmåga att röra sig i takt till musik
Parbytesdanser
- grundsteg samt enklare turer i vals, bugg och foxtrot
- stegserier, aerobic
Simning
- eleven förbättrar sin simförmåga och lär sig livräddningens grunder
- teknikövningar med olika simstilar
- livräddningsövningar
- simhopp, längddykning och djupdykning i simhall en gång/läsår
- distanssimning
149
Läroplan för Pargas stad
Konditionsträning
- eleven kan upprätthålla och förbättrar sin fysiska prestationsförmåga
eleven inser träningens betydelse för hälsan och kan förverkliga ett eget träningsprogram
konditionsträningen strävar till att förbättra elevens styrka, snabbhet, rörlighet,
smidighet, balans, uthållighet och koordinationsförmåga
ÅK 8
MÅL
Eleven skall fortsätta att arbeta mot de mål som nämns för årskurs 7. Eleven ska också förstå att kondition och hälsa är färskvaror och måste upprätthållas med regelbunden motion
och mångsidig kost. Eleven ska lära sig hur kroppen reagerar på olika sortters träning som
till exempel konditionsträning och styrketräning.
CENTRALT INNEHÅLL
Eleverna får mera kunskaper i de olika grenarna och motionsformerna som nämns för årskurs 7.
ÅK 9
MÅL
Eleverna skall fortsätta att arbeta mot de mål som nämns för årskurs 7 och 8. Eleverna ges
större möjligheter att påverka lektionernas innehåll och möjligheter till fördjupning i någon
gren eller motionsform.
CENTRALT INNEHÅLL
Eleverna får mera kunskaper i de olika grenarna och motionsformerna som nämns för årskurs 7 och 8.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
behärskar de centrala färdigheterna i friidrott såsom i löpning, höjd- och längdhopp
samt i kastgrenarna
klarar av fristående gymnastik, redskapsgymnastik och rytmisk sportgymnastik
behärskar någon finländsk folkdans och sällskapsdans och uppvisar rytmisk kreativitet
i sina rörelser
behärskar grunderna för de vanligaste bollspelen och kan spela dem i enlighet med
reglerna
kan orientera med hjälp av karta och med respekt för naturen, inser vilka rättigheter
och skyldigheter allemansrätten innebär
kan efter hopp i djupt vatten simma 200 meter, varav 50 meter på rygg samt är förtrogen med livräddning i vatten
kan åka skridskor obehindrat och behärskar grundstilarna i skidåkning
visar i sitt handlande ansvar och förmåga att ta hänsyn till andra samt följer överenskommelser och regler och principen för rent spel
kan träna självständigt i en handledd situation och kan fungera i grupp och i lag
förstår sambanden mellan hälsa och motion
har kännedom om nationell och internationell gymnastikkultur
150
Läroplan för Pargas stad
8.17 HUSLIG EKONOMI
ÅRSKURSERNA 7–9
Syftet med undervisningen i huslig ekonomi är att utveckla praktiska arbetsfärdigheter,
samarbetsförmåga och kunskapssökning som behövs för att klara sig i det dagliga livet samt
att tillämpa färdigheterna i vardagen. Uppgiften är att handleda eleven att ta ansvar för sin
hälsa, sina människorelationer och sin ekonomi samt för trivseln och tryggheten i närmiljön.
Undervisningen i huslig ekonomi skall basera sig på praktisk verksamhet och grupparbete
med beaktande av elevens egna utgångspunkter och stöd för en helhetsinriktad tillväxt.
Läroämnet gör eleven förtrogen med många frågor som är viktiga för människans välfärd
och ett gott liv, frågor som angår den unga själv, hemmet och familjen samt deras förhållande till det föränderliga samhället och den föränderliga miljön. Undervisningen i huslig
ekonomi erbjuder möjligheter att integrera undervisningen och samarbeta med andra läroämnen och att praktiskt tillämpa kunskaper från många olika ämnesområden. Samarbete
behövs i synnerhet med läroämnena biologi och hälsokunskap.
Vid behov utvärderar eleverna sitt arbetsresultat muntligt eller skriftligt. Responsen från
inbjudna gäster ger ett viktigt tillägg till lärarens, kamraternas och elevernas egen utvärdering.
ÅK 7
MÅL
Eleven skall lära sig
att förstå vilken betydelse goda seder och jämställdhet har för individens och familjens
välbefinnande
att med tanke på hushållens vardagskompetens reflektera över vilken betydelse egna
behov och resurser har och över hur de påverkar egna val och eget handlande
de basfärdigheter som behövs för att sköta hushåll, bostad och textilier och använda
ämnen och arbetsmetoder som är ändamålsenliga, trygga och i överensstämmelse
med hållbar utveckling
att handla som en medveten och ansvarskännande konsument samt vara medveten
om konsumtionens allsidighet och vilka problem som är förknippade med konsumtion
att vara medveten om den nationella kultur som hör samman med sysslorna i hushållen samt förstå vilka möjligheter internationalisering och mångkulturalism innebär
sambandet mellan mat och hälsa
CENTRALT INNEHÅLL
Familjen och livet tillsammans med andra
gott uppförande, seder och bruk och hemmets högtider
socialt ansvar och en atmosfär av att bry sig om
jämställdhet och tidsanvändning i familjen
Näring och matkultur
näringsrekommendationer och hälsosam föda
födans kvalitet och ofarlighet
grundläggande matlagningsmetoder
planering av måltider och olika måltidssituationer i den finländska matkulturen
hur matkulturerna förändras
Konsumenten och det föränderliga samhället
planering av den egna penninganvändningen
konsumentens rättigheter och skyldigheter
att skaffa och använda produkter och tjänster
konsumtionens inverkan på miljön
151
Läroplan för Pargas stad
Hem
-
och miljö
skötsel av bostad och textilier
skötsel av närmiljön samt avfallshantering
val och användning av hushållsmaskiner och apparater i hemmet
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN (åk 7)
Eleven
kan uppföra sig väl och förstår betydelsen av människorelationer och jämställdhet i
hemmet
känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning
till huslig ekonomi
känner till födoämnenas egenskaper och de vanligaste fenomenen vid matlagning samt
kan tillämpa denna kunskap i matlagningen
förstår beteckningarna på livsmedelsförpackningarna
känner till riskfaktorer i anslutning till matens ofarlighet
är kapabel att under handledning tillreda måltider samt känner till vilken betydelse en
mångsidig kost har för hälsan och välbefinnandet
känner till de centrala dragen i finländsk matkultur och finländska seder och bruk
känner till grunderna för penninganvändningen i ett hushåll och kan göra upp en plan
för sin penninganvändning
använder sig av ändamålsenliga arbetssätt och ämnen och kan använda de vanligaste
hushållsmaskinerna på ett tryggt sätt
kan utföra en första sortering av avfall
kan tolka skötselanvisningar för textilier och behärskar grundläggande metoder för
textilvård
kan utföra vanliga städsysslor i hemmet
MINIMIKRITERIER I ÅRSKURS 7
Eleven
visar en positiv attityd trots att samarbetet i gruppen ofta är svårt
kan med ständig hjälp av läraren utföra de grundläggande praktiska arbetena i köket
med en positiv attityd
kan med hjälp av mycket stöd inhämta information i kostfrågor och på detta sätt förstå sambandet mellan teori och praktik inom detta område
kan under måltiden iaktta grundläggande normer för ett gott bordsskick
kan med ständig handledning utföra enkla klädvårdsuppgifter
kan med hjälp utföra enkla städsysslor under lektionen
bör känna till grunderna för sortering av avfall
förstår att de pengar som finns i hushållet skall räcka till och kan anpassa sina konsumtionsvanor efter det
152
Läroplan för Pargas stad
8.18 ELEVHANDLEDNING
Elevhandledningens uppgift är att fungera som en länk i skolans pedagogiska och fostrande
arbete så att eleverna förstår den rådande livssituationen, lär sig hantera den och strävar till
en
utveckling som ger en känsla av välbefinnande, goda studievanor och en fritidssysselsättning som stöder skolarbetet men också familjens strävanden. Eleverna skall kunna fatta
sådana beslut om framtiden som främjar den individuella utvecklingen och ha förmåga att
engagera sig på ett uppbyggande sätt i samhället och mänskliga relationer.
Elevens övergång till andra stadiet skall stödjas genom samarbete mellan elevhandledarna
och
studiehandledarna på andra stadiet.
MÅL
Eleven skall
lära känna sig själv och lära sig att fungera i interaktion med andra
lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina inlärningssvårigheter samt att söka hjälp i problemsituationer
lära känna olika inlärningsstilar
lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmåga att bedöma sin egen verksamhet
få stöd och handledning vid övergången i utbildningens olika etappmål inom den
grundläggande utbildningen och i den grundläggande utbildningens slutskede
känna till huvuddragen i utbildningssystemet i Finland
lära sig att söka information om möjligheterna till fortsatta studier
lära sig att utveckla sin förmåga att fatta beslut, samt att förverkliga och bedöma sina
planer för framtiden och att utarbeta alternativa planer
få stöd och handledning i sin yrkesinriktning, också vid val av läroämne, utbildning
eller yrke som går över könsgränserna
lära sig att inhämta information om samhället, arbetslivet och om företagsamhet samt
växa till mångkulturalism och internationalism
ÅRSKURSERNA 7-9
Elevhandledningen i årskurserna 7-9 skall ordnas så att den erbjuder eleven en helhet som
består av
handledning i klass
individuell handledning som sätter sig in i personliga frågor
handledning i smågrupper vilken grundar sig på social interaktion
praktisk arbetslivsorientering
För eleven skall ordnas individuell handledning och handledning i smågrupper som ger eleven
möjlighet att diskutera frågor i anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och yrke,
samt frågor i anslutning till livssituationen.
I den grundläggande utbildningens slutskede skall eleven handledas och stödjas vid val av
fortsatta studier samt vägledas att använda undervisnings- och arbetsförvaltningens samt
andra handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster som samhället erbjuder.
Målet för samarbetet mellan arbets- och näringslivet och skolan är att eleven skaffar sig
information om yrkesområden, yrken och arbetslivet samt får impulser om företagande.
För eleven skall ordnas introduktionsperioder för praktisk arbetslivsorientering som grund
för val av utbildning och yrke samt för att öka arbetets status. Eleven skall kunna skaffa sig
personliga erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljöer.
153
Läroplan för Pargas stad
I samband med arbetslivsorienteringen skall för eleven ordnas möjlighet att bedöma de
kunskaper och den erfarenhet som han eller hon har fått. Genom ett mångsidigt utnyttjande
av olika arbetsmetoder kan eleverna bekanta sig med arbetslivet på alla årskurser.
ELEVHANDLEDNING I KLASS
självkännedom och yrkesinriktad utveckling
att fungera i skolgemenskapen, struktur, studiegång och elevbedömning inom den
grundläggande utbildningen
studiefärdigheter
färdigheter att planera och fatta beslut för framtiden
kunskap om arbetslivet och, näringslivsstrukturen och olika yrkesområden
utbildningssystemet i Finland
möjligheterna till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen och att söka
till fortsatta studier
studier och arbete utomlands
handlednings-, informations- och rådgivningstjänster
jämställdhet i samhället och i arbetslivet
PRAO i den grundläggande utbildningen i Pargas stad
PRAOns omfattning 2 v i årskurserna 7-9
PRAOveckornas tidpunkt och fördelningen årskursvis kan skolorna själv bestämma.
Varje skola följer tidigare bestämmelser för PRAOns praktiska genomförande. Blanketter
redovisning mm.
Ersättning under PRAOveckorna: Eftersom ersättningen för utgifter under PRAON varierat
mycket mellan de olika skolorna måste vi sträva efter enhetligt system. Vi måste också
minnas att den grundläggande utbildningen är gratis för eleverna. En elev som är på PRAO
inom skolans rekryteringsområde bör ha rätt till måltidsersättning. Ev. kan reseersättning
beviljas men i så fall endast bussresor inom skolans rekryteringsområde.
Elevhandledaren avgör från fall till fall. Ersättningarna följer de kommunala reglerna för ersättningar.
Detta program börjar tillämpas fr.o.m. läsåret 2009-2010 dock så att åk 9 i Korpo och Nagu
följer man nuvarande system nämligen två veckors PRAO i åk 9, en vecka på hösten och en
vecka på våren.
Läsåret 2009-2010
Åk. 7
Åk. 8
4 dgr runt påsken
Åk 9
10 dgr 5 på hösten, 5 på våren (1:a veckan i mars före gea)
Läsåret 2010-11
Åk.7 Åk 8
5 dgr (våren)
Åk 9
5 dgr (hösten)
Ersättningarna börjar gälla fr.o.m hösten 2009
PRAKTISK ARBETSLIVSORIENTERING (PRAO)
SARLINSKA SKOLAN
Orientering om yrken och arbetsliv ingår i elevhandledningen under hela den grundläggande
utbildningen, men tyngdpunkten ligger i årskurs 8 och 9.
Syftet med PRAO:n är att eleven bekantar sig med olika yrken och branscher och att eleven
får stöd i planerandet av sin framtid. Eleven skall också känna till grunderna i bestämmel-
154
Läroplan för Pargas stad
serna rörande unga och arbetslagstiftningen. Eleven skall själv söka sin arbetsplats och tillsammans med arbetsgivaren göra upp ett skriftligt avtal om praktikperioden. Efter slutförd
praktik utvärderar arbetsgivaren elevens arbete och eleven gör en PRAO-rapport som presenteras för klassen. Eleven skriver åtminstone en gång en uppsats om sina praktiktid.
I Sarlinska skolan fungerar två olika system under skolåret 2009-2010 dvs. årskurs 9 har
det gamla systemet med två veckor prao på hösten ( de har haft två dagar på våren på årskurs 8).
Årskurs 7 och 8 börjar med det nya systemet sålunda att årskurs 7 har 1-2 dagar arbetspraktik på vårdnadshavarens eller annan bekants arbetsplats och årskurs 8 har en
vecka på våren. År 2010 på hösten har årskurs 9 en vecka praktik på hösten.
SKÄRGÅRDSHAVETS SKOLA
Den praktiska arbetslivsorienteringen omfattar 15 dagar och ordnas på följande sätt:
Åk. 7
En dag på en arbetsplats inom distriktet (Hela klassen på samma dag) Eleverna
Redovisar med blankett. Genomgång i klass.
Åk. 8
4 dagar på en arbetsplats inom distriktet (Hela klassen samtidigt) Redovisning
med dagbok
Åk. 9
nen.
1 vecka på hösten och 1 vecka på våren. Eleverna kan vara utanför kommuElevhandledaren godkänner praktikplatserna. Eleverna för dagbok under
PRAON . Arbetsgivaren fyller i ett intyg över PRAON som lämnas åt elevhandledaren.
KYRKBACKENS SKOLA
Den praktiska arbetslivsorienteringen omfattar 15 dagar och ordnas enligt följande
Åk. 7
En elev i gången är en skoldag med vaktmästaren, kökspersonalen och städerska. Görs från september framåt. Eleverna redovisar med blankett och genomgång i klass.
Åk 8
4 dagar på en arbetsplats inom distriktet. (Hela klassen samtidigt) Redovisning
med dagbok.
Åk 9
I vecka på hösten och 1 vecka på våren. Eleverna kan vara utanför kommunen.
En av PRAO-platserna bör helst vara finskspråkig. Redovisning med dagbok.
155
Läroplan för Pargas stad
8.19 VALFRIA ÄMNEN
8.19.1 Valfritt B2-språk , TYSKA eller FRANSKA
Studierna i valfria språk skall koncentrera sig på muntlig kommunikation i de allra vanligaste
språkbrukssituationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till fortsatta
studier i språket i fråga i utbildningen på andra stadiet. Dessa grunder för läroplanen har
utarbetats för två årsveckotimmar.
Lärokurserna i tyska och franska som B2-språk utgör en helhet som inleds i åk 8 och slutförs i
åk 9. Studierna i ett B2-språk kan inte inledas i åk 9 utan godkänt vitsord för kunskaper i
språket i fråga motsvarande lärokursen i åk 8.
MÅL
Undervisningens mål är att är att ge eleven sådana grundläggande kunskaper i
tyska/franska
som behövs för att eleven skall kunna kommunicera i enkla vardagssituationer och förstå
det
viktigaste innehållet i tal och text samt kunna producera en kortare skriven text. Eleven
skall
ha kännedom om de tysk- och franskspråkiga ländernas kulturer. Studierna skall ge eleven
färdighet att fortsätta studierna på andra stadiet.
Språkfärdighet
Eleven skall
lära sig att med samtalspartnerns hjälp kommunicera i enkla alldagliga situationer
lära sig att förstå det centrala budskapet i tydligt tal på standardspråk om bekanta och
elevnära ämnen
lära sig förstå enkla personliga frågor, anvisningar, önskningar och förbud
lära sig förstå det viktigaste innehållet i texter och meddelanden som anknyter till vardagslivet
lära sig skriva kortare texter, e-postmeddelanden och andra kortare uppgifter om sig
själv och sin närmiljö
Kulturell kompetens
Eleven skall
lära sig känna till tysk/franskspråkiga länder och väsentliga fakta om deras geografi,
näringsliv och kultur
bekanta sig med likheterna och skillnaderna mellan sin egen kultur och de främmande
kulturerna; lära sig känna till och respektera normer, värderingar och seder inom
språkområdena i fråga och veta hur dessa inverkar på kommunikationen samt kunna
anpassa sitt eget budskap till dem
Inlärningsstrategier
Eleven skall
lära sig att frimodigt använda sina språkkunskaper
lära sig att medvetet utnyttja kunskaper som han eller hon har skaffat sig i andra
språk
lära sig att bedöma sitt arbetssätt och olika områden av sin språkfärdighet i förhållande till målen
CENTRALT INNEHÅLL (åk 8 och åk 9)
Situationer och ämnesområden
att i enkla samtalssituationer öva sig i ett språkbruk som anknyter till seder och bruk
att tala om sig själv och sin närmiljö
156
Läroplan för Pargas stad
-
att berätta om familj och fritid
att göra sig förstådd i vardagliga kommunikationssituationer såsom att göra uppköp,
att äta, att resa, att fråga om vägen.
Strukturer
satsbildning och central grammatik som är väsentlig för kommunikation på målspråket
Kommunikationsstrategier
att känna igen det väsentliga i talad och skriven text
att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal
att planera den egna kommunikationen
att iaktta det egna språkbruket
att i muntlig växelverkan stödja sig på samtalspartnern
att stödja sig på skriftliga hjälpmedel i den egna framställningen
8.19.1.1 Tyska
Åk 8
Situationer och ämnesområden
att hälsa och presentera sig själv och andra
att göra uppköp, gå på café/restaurang och bio
familj och släktingar
boende: rum, möbler
skolan
fritid och hobbyer
mat och måltider
offentliga platser och byggnader
färger, veckodagar, månader, årstider, klockslag
Strukturer
verb: böjningen i presens; modala hjälpverb; skiljbara verb
substantiv: artiklar; pluraländelser; nominativ och ackusativ
pronomen: personliga och possessiva; ackusativ av personliga pronomen
ordföljden i huvudsatser
räkneord 1 -1000
frågeord
prepositioner med ackusativ
Åk 9
Situationer och ämnesområden
kläder, kroppsdelar
resor, trafikmedel
åsikter och känslor
hälsa och sjukdom
vädret
telefonsamtal
korta brev och meddelanden
att berätta om sin hemort och Finland
tyskspråkiga länder och deras traditioner, fester och högtider
Strukturer
verb: imperfekt av haben och sein; perfekt; imperativ
substantiv: dativ
pronomen: dativ av personliga pronomen
prepositioner med dativ
ordföljden i huvud- och bisatser
157
Läroplan för Pargas stad
8.19.1.2 Franska
CENTRALT INNEHÅLL
Situationer och ämnesområden
språk som anknyter till seder och bruk i elementära interaktionssituationer
att tala om sig själv och närmiljön
familj och fritid
att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer såsom att göra uppköp, att äta
och att resa
Strukturer
Årskurs 8
substantivets genus, bestämd och obestämd artikel
regelbundna och några oregelbundna verb i presens
adjektivets böjning och placering
possessiva pronomen
Årskurs 9
futurum
passé composé med hjälpverbet avoir, och etre till en del
partitiv artikel
le, la, les som objektspronomen
BEDÖMNING i tyska/franska
Bedömningen grundar sig på såväl muntlig som skriftlig språkfärdighet.
I stället för siffervitsord kan ”G” för godkänt anges på avgångsbetyget.
Nedanstående beskrivning gäller för goda kunskaper i tyska/franska som B2-språk i åk 8-9
och tillämpas även som kriterier vid slutbedömningen.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Språkfärdighet
Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
Hörförståelse
A1.3
Fungerande elementär språkfärdighet
Tal
A1.2
Elementär språkfärdighet stadd i utveckling
Läsförståelse
A1.3
Fungerande elementär språkfärdighet
Skrift
A1.2
Elementär språkfärdighet stadd i utveckling
Kulturell kompetens i tyska/franska
Eleven
känner till seder och värderingar som gäller inom målspråksområdena
har grundläggande realiakunskaper om länderna i fråga.
Inlärningsstrategier i tyska/franska
Eleven
använder regelbundet arbetssätt som är effektiva vid språkstudier och språkinlärning
har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning
158
Läroplan för Pargas stad
8.19.2 INFORMATIONSTEKNIK
MÅL FÖR ÅK 8-9
Eleven skall
få positiva upplevelser då han använder datorer så att eventuell rädsla för dem försvinner
lära sig förstå datateknikens praktiska tillämpningar och att använda datorn
få kunskap om datorns viktigaste delar samt deras funktion
få kunskap om den viktigaste datorterminologin
få redskap för att själv inhämta datatekniska kunskaper och färdigheter
CENTRALT INNEHÅLL
Åk 8
grunder i Word
grunder i Excel
grunder i PowerPoint
grunder i Access
användning av bildläsare
sökning på Internet
Åk 9
göra hemsida
fortsatta övningar med Word, Excel, PowerPoint och Access
projektarbeten av olika slag
datorköpguide (datorns viktigaste delar och funktioner)
sökning på Internet
åk 9 tidning
MINIMIKRITERIER
Åk 8
Eleven
kan öppna ett dokument och spara det
kan göra sökning på Internet
kan skriva ett enkelt dokument i Word och skriva ut det
Åk 9
Eleven
kan
kan
kan
kan
kan
öppna ett dokument och spara det
göra sökning på Internet
skriva ett enkelt dokument i Word och skriva ut det
göra en enkel hemsida
göra en enkel presentation i PowerPoint
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
kan göra enkla beräkningar med formler i Excel
behärskar en mångsidig användning av Word
kan söka text och bilder från Internet
159
Läroplan för Pargas stad
-
kan göra ett bildspel i PowerPoint
känner till grundläggande begrepp inom datateknik
8.19.3. MUSIK
MÅL FÖR ÅK 8-9
Musikundervisningen skall ge eleven erfarenhet av att spela och sjunga i grupp och att
uppträda framför publik.
Eleven skall självständigt kunna få en bild av ett musikstycke samt uppföra ett musikstycke utgående från ett notblad.
CENTRALT INNEHÅLL
spel och sång
ge möjlighet att spela de vanligaste instrumenten
gruppspel
uppträdande med musik
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Se kriterier för det gemensamma ämnet musik.
8.19.4
BILDKONST
MÅL OCH CENTRALT INNEHÅLL
Tillvalskursen följer, utvecklar och fördjupar den obligatoriska kursens mål och innehåll. Tillvalskursen ger eleverna en möjlighet att inrikta sig, fördjupa sig inom någon teknik, material och uttryckssätt.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Se bildkonst för åk 7.
8.19.5 TEKNISK SLÖJD ELLER TEXTILSLÖJD I ÅRKURS 8-9
Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen för årskurserna 8 och 9 är att fördjupa och
öka elevens färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon mera självständigt än tidigare kan välja ändamålsenliga material, arbetssätt och arbetsredskap inom de olika stegen i
slöjdprocessen.
Eleven uppmuntras att göra produktplaneringar som visar på nyskapelse och att arbeta
självständigt samt lärs att värdesätta god kvalitet för material och färdigt arbete. Elevens
samarbetsförmåga övas upp genom gemensamma projekt inom slöjden och med andra
läroämnen samt med representanter för arbets- produktions- och kulturlivet inom närmiljön.
MÅL FÖR ÅRKURS 8-9
Målen för årskurserna 1-7 fördjupas, dessutom tillkommer följande mål:
Eleven skall
160
Läroplan för Pargas stad
-
lära sig att göra noggranna planeringar och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet och att i sitt arbete ta hänsyn till de etiska, ekologiska och ekonomiska värdena
fördjupa sina kunskaper i finländarnas och i andra folkgruppers formgivnings-, hantverks- och teknologikultur och på så sätt få stoff för att bygga upp sin egen slöjdidentitet och för sitt planeringsarbete
fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom traditionell och modern teknologi som
kan tillämpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i kommande arbetsuppgifter och under
fritiden
lära sig att kritiskt reflektera över och att sätta värde på sitt eget och andras arbete
samt att självständigt och i samarbete med andra försöka finna kreativa lösningar på
problem med hjälp av olika informationskällor
ta del av den teknologiska utvecklingen och dess betydelse för människans, samhällets
och naturens välmåga
lära sig att förstå företagsverksamhet och industriella produktionsprocesser
CENTRALT INNEHÅLL
Allmänt innehåll i slöjden
olika krävande idéer för produkter och processer i samband med form, komposition
och färg
ändamålsenlig användning av material
samarbete med projekt och olika tillämpningar inom slöjden och andra läroämnen
såsom bildkonst, naturvetenskap och matematik
olika tekniker för visualisering, rapportering och dokumentation av planer och produkter
fördjupning av kunskaperna av finländsk kultur, tradition och formgivning och intryck
från andra kulturer
att bekanta sig med produktionslivet och företagsamheten i närmiljön
utvärdering av det egna arbetet och resultatet samt deltagande i gemensam utvärdering av andras arbeten
TEXTILSLÖJD ÅRSKURS 8-9
Visuell och teknisk planering
textil- och modehistoria i samband med arbetsområden som berör hemmets textilier
och kläder samt det budskap man vill förmedla genom inredningstextilier, kläder och
textilkonst
produktplanering med hjälp av datatekniska hjälpmedel och tredimensionell planering
ändamålsenlig fördjupning och kreativ användning av textilmaterial för olika ändamål
och i olika tekniker
Tillverkning
textilslöjdens traditionella och moderna arbetsredskap och maskiner, rätt val och trygg
användning av dem samt redskapens funktionsprinciper och skötsel
fördjupning i textilslöjdens olika material och tillverkningstekniker och att välja, bearbeta och kombinera dem på ett kreativt sätt
skötsel, underhåll och återanvändning av textilprodukter
Sömnad
Garntekniker
Eget plagg
Stickning
Bruksföremål Virkning
verka ngt åt ngn
Lappteknik
Makramé
Textilkunskap Övriga tekniker
Slöjdprocess
- planering
Tovning
- tillverkning
Broderi på maskin
161
Övriga
arbetsområden
Inredning
Vävning
Samhällsprojekt
Till-
Läroplan för Pargas stad
Applikation
Broderi för hand
Återanvändning
- presentation
Tygtryck
Ekonomi
Färgning av tyg
Modehistoria
Tygdekorationer
- förr och nu
Sömnadsteknologi
Garnteknologi
TEKNISK SLÖJD ÅRKURS 8-9
Visuell och teknisk planering
teknisk ritning och planering till pappers och om möjligt med hjälp av datateknik
kreativ och ändamålsenlig användning av olika material i olika sammanhang och med
olika tekniker
olika maskiners och apparaters funktionsprinciper, teknologiska begrepp samt deras
tillämpningar
Tillverkning
trygg och ändamålsenlig användning av maskiner och handverktyg inom tekniska slöjdens områden samt att följa skyddsföreskrifter
olika material och tillverkningstekniker samt att välja, kombinera och bearbeta dessa
på ett kreativt sätt
utveckla och förena olika tillverkningstekniker
skötsel, underhåll samt reparationer av till hemmet och fritiden hörande utrustning
samt insikter i hur man återanvänder dem
Trä
Maskinell träbearbetning
Material
Tillverkningstekniker
Ytbehandlingsmetoder
Metall
Metallbranschens arbetsoch bearbetningssätt
Svetsning
Smide
Svarvning
Motor-El
2-takts motor
4-takts motor
Dieselmotor
El-motor
El i hemmet
Elektronik
Övriga material
Plast
Rep
Service
Verktygsvård
Reparationer och
Servicearbeten
Bil- och båtskötsel
Övrigt
Arbetarskydd
Teknisk ritning
Första hjälp
Kostnadsberäkning och materialåtgång
Delvis fritt valda arbeten där det ingår
formgivning, planering och tillverkning
Presentation av processen
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 8-9
Eleven
upptäcker problem självständigt, utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan planera
produkter där man strävat efter att beakta avgränsad tid, utnyttjande av redskap och
material samt att produkterna uppfyller de estetiska, ekologiska, hållbara, ekonomiska
kriterierna och är ändamålsenliga
får kännedom om att produktplaneringen förmedlar ett budskap till omgivningen
dokumenterar en egen plan t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper eller på
annat sätt så att ursprungsidén och det sätt på vilket produkten skall tillverkas framgår av dokumentationen
162
Läroplan för Pargas stad
-
kan självständigt och med hjälp av handledning använda inslag från finländsk och
andra folkgruppers formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur.
Tillverkning
Eleven
arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar och sköter
om ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
behärskar de grundläggande teknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, färdig,
ekologisk och estetisk
kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
kan med hjälp av handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete samt förstå
teknologiska begrepp, system och tillämpningar av dessa
kan tillämpa och fördjupa sina kunskaper och färdigheter från andra läroämnen
Självvärdering och reflektioner över processen
Eleven
kan noggrant reflektera över sitt arbete och sitt lärande
lägger märke till styrkor och svagheter i processen och i resultaten
tål kritik i samband med utvärderingen och vill utveckla sin verksamhet på basis av
responsen
utvärderar sina dokumenterade idéer och tillverkade produkter utgående från estetiska, ekonomiska, ekologiska och ändamålsenliga kriterier
inser och tar del av beroendeförhållanden mellan teknologi, kultur, samhälle och natur
skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter
MINIMIKRITERIER I ÅRSKURS 8-9
Har svårigheter att komma igång med slöjdarbetet men åstadkommer ändå något till slut
8.19.6 HUSLIG EKONOMI
MÅL
Samma målsättning som i den obligatoriska undervisningen.
CENTRALT INNEHÅLL
Repetition av och fördjupning i matlagnings- och bakningsmetoderna
Nationell och internationell matkultur
Självständig planering av olika typer av måltider och små festtillfällen
Vett och etikett vid olika tillfällen
Barnavård i en viss utsträckning
Planering av den första bostaden och vad det innebär ekonomiskt
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Samma kriterier som för åk 7 men på en fördjupad nivå.
8.19.7 GYMNASTIK
MÅL
att höja elevernas fysiska och psykiska kondition
att stärka den sociala gemenskapen
att utveckla elevernas kreativitet
163
Läroplan för Pargas stad
-
att utveckla skicklighet i olika grenar
att lära eleverna förstå sambandet mellan förnuftig motion och god hälsa
CENTRALT INNEHÅLL
konditionsträning genom mångsidighet i olika grenar
lagsporter och bollspel
aerobic, dans och konditionsgymnastik
någon ”specialgren” utöver det vanliga, att hitta en egen gren
nya grenar; t.ex. tennis, golf, vattensport
koreografiövningar, t.ex. göra program för skolans fester
träning inför skoltävlingar och stafettkarnevalen
ev. friluftsliv och utfärder
Undervisningen sker i form av praktiska övningar individuellt och tillsammans samt genom
teoriundervisning om den egna hälsan.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER VID SLUTBEDÖMNINGEN
Samma kriterier som för årskurs 7 men på en fördjupad nivå.
164
Läroplan för Pargas stad
9. ELEVBEDÖMNINGEN
9.1 ALLMÄNNA PRINCIPER
Bedömningens uppgift är att under studiernas gång stöda, handleda och sporra eleven i studierna samt att beskriva hur väl eleven nått de mål som ställts i fostran och lärande i läroplanen.
Elevbedömningen bygger på såväl bedömning av själva inlärningsresultaten som hela inlärningsprocessen.
Bedömningen ger eleven och vårdnadshavaren information om elevens framsteg, inlärningsresultat, arbete och sociala utveckling.
9.2 PRINCIPER FÖR BEDÖMNINGEN
Bedömningen under studiernas gång skall vara sanningsenlig och grunda sig på mångsidiga
prestationer. Bedömningen skall omfatta elevens lärande och framsteg på lärandets olika
delområden.
Elevens framsteg, arbete och uppförande skall bedömas i förhållande till målen i läroplanen
och till profilerna för goda kunskaper.
Vid sifferbedömning definieras profilen för goda kunskaper till nivån för vitsordet åtta (8).
Vid verbal bedömning stöder profilen för goda kunskaper läraren i bedömning av elevens
framsteg och utgör en grund för beskrivningen av hur eleven uppnått de i läroplanen uppställda målen. En profil för goda kunskaper och minimikriterier har gjorts upp som avslutning på varje läroämnesavsnitt vid etappmålen i timfördelningen.
9.3 BEDÖMNINGSFÖRFARANDET
Läroämnen, ämneshelheter, uppförande och arbete bedöms verbalt, med siffervitsord eller
som en kombination av dessa.
Följande förfaringssätt tillämpas i Pargas stad:
Bedömningen sker tre gånger per läsår i form av utvärderingssamtal, mellanrapport och
läsårsbetyg/avgångsbetyg. Efter första terminen i månadsskiftet oktober/november sker
bedömningen i form av utvärderingssamtal och skolbesök (åk 1), före sportlovet ges mellanrapport och i åk 1 hålls utvärderingssamtal och till sist vid läsårets slut ges läsårsbetyg/avgångsbetyg.
I läsårsbetyget är bedömningen verbal i åk 1-2, verbal bedömning och sifferbedömning i åk
3-6 och enbart sifferbedömning i åk 7-9.
I mellanrapporten är bedömningen verbal i åk 1-6 och sifferbedömning i åk 7-9. Möjlighet
att ge verbal bedömning som komplement till uppförandevitsordet i åk 7-9.
Utvärderingen årskursvis:
Åk 1: Föräldern/föräldrarna besöker skolan 1 dag några lektioner i början av höstterminen
för att bekanta sig med barnets inlärningsmiljö. Dessutom ges möjlighet att diskutera med
klassläraren och ev. övriga lärare. Utvärderingssamtal före sportlovet och läsårsbetyg vid
läsårets slut. Utvärderingssamtalet äger rum då de övriga klasserna får mellanrapport före
sportlovet. Elev i åk 1 deltar inte i utvärderingssamtalet.
Åk 2-6: Utvärderingssamtal, mellanrapport, läsårsbetyg. Eleven deltar tillsammans med
vårdnadshavaren i utvärderingssamtalet.
165
Läroplan för Pargas stad
Åk 7-9: Utvärderingssamtal och mellanrapport i form av mellanbetyg på hösten, mellanbetyg före sportlovet och läsårsbetyg vid läsårets slut. Eleven deltar tillsammans med vårdnadshavaren i utvärderingssamtalet.
Mellanbetyget utdelas åt alla elever samtidigt.
Beträffande årskurs 9 kan elevhandledaren vid behov närvara under utvärderingssamtalet.
Bilagor: Blanketter för utvärderingssamtal, mellanrapport, mellanbetyg, läsårsbetyg, och
avgångsbetyg
9.4 BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE
Bedömningen av uppförande bör utgöra en naturlig del i det dagliga arbetet i skolan. Bedömningen bör på ett positivt sätt stöda och leda eleven i enlighet med målen för den
grundläggande utbildningen. Bedömningen bör vara kontinuerlig, sanningsenlig och
mångsidig och fokuserar på elevens sätt att ta hänsyn till andra människor, till omgivningen
och hur eleven följer regler.
Bedömningen bör anpassas enligt elevens ålder.
Kriterier för bedömning av uppförande
I bedömningen beaktas eleven i förhållande till sina medmänniskor, eleven i förhållande till
skolarbetet och elevens allmänna uppförande
Kriterier för vitsordet 10
Eleven har ett gott beteende mot lärare, kamrater och övrig personal.
Eleven tar hänsyn till sina medmänniskor och accepterar individuella olikheter.
Eleven har en positiv inställning till skolarbetet
Eleven värdesätter sitt eget arbete genom att vara aktiv, genom att ta ansvar för
sina arbetsuppgifter och genom att ta egna initiativ.
Eleven värdesätter andras arbete genom att bereda möjlighet till arbetsro och till
samarbete.
Eleven är ärlig, artig, vänlig och hjälpsam.
Eleven känner till och följer skolans regler.
Eleven bidrar till att skapa en positiv anda i klassen och i skolan.
Kriterier för vitsordet 9
Eleven har ett gott beteende mot lärare, kamrater och övrig personal.
Eleven tar hänsyn till sina medmänniskor och accepterar individuella olikheter.
Eleven är samarbetsvillig och ambitiös i förhållande till skolarbetet och ger
arbetsro.
Eleven följer skolans regler och bidrar till att skapa positiv anda i klassen och i skolan.
Eleven är sgs alltid artig, vänlig och hjälpsam.
Kriterier för vitsordet 8
Eleven har i regel ett gott beteende mot lärare, kamrater och övrig personal
samt tar oftast
hänsyn och är tolerant.
Eleven ger i allmänhet andra arbetsro och tar oftast ansvar för sitt skolarbete.
Mindre förseelser kan förekomma.
Kriterier för vitsordet 7
Elevens beteende i skolan är inte klanderfritt.
Eleven har ofta ett dåligt beteende mot lärare, kamrater och övrig personal.
Eleven stör arbetsron och gör sig ofta skyldig till överträdelser av skolans regler.
Eleven tar inte ansvar för sitt skolarbete och skolmiljön.
166
Läroplan för Pargas stad
Kriterier för vitsordet 6
Eleven respekterar inte sina klasskamrater, sina lärare eller övrig personal.
Eleven är allmänt negativt inställd till skolan och skolarbetet.
Eleven far illa fram med arbetsmaterial och skolmiljön.
Eleven stör arbetsron och gör sig skyldig till överträdelser av skolans regler.
Kriterier för vitsordet 5
Eleven har fallit ur systemet – bryter så gott som alltid mot skolans regler och
trotsar tillsägelser.
Eleven är intolerant mot sina medmänniskor och är ofta frånvarande från skolan
utan orsak.
Elever som får ett lägre vitsord än 7 kan vid behov bedömas med ett fritt formulerat verbalt
tillägg till vitsordet.
9.5 GRUNDER FÖR BEDÖMNINGEN
Bedömningen baserar sig på prov och prestationer av olika slag. Elevens arbetsinsats och
tim-aktivitet beaktas.
Bedömningen bygger på elevens kunnande i relation till det lärostoff i respektive läroämnen
som finns angivet i kommunens läroplan.
Elevens förmåga att planera, utföra och utvärdera sitt eget arbete påverkar också bedömningen.
Vid sifferbedömning används skalan
10 berömliga
9
berömliga
8
goda
7
nöjaktiga
6
försvarliga
5
hjälpliga
4
underkända
i enlighet med 10 § i Förordningen för grundläggande utbildning.
Flervalstabellen innehåller följande verbala omdömen:
Mycket bra, bra, nöjaktigt, bör förbättras, inte godkänd
9.6 STUDIEGÅNG ENLIGT ÅRSKURS
Principerna för studiegång och uppflyttning från en årskurs till en annan har fastställts i 11 §
i Förordningen för grundläggande utbildning.
Av särskilda skäl är det möjligt att avlägga lärokursen för åk 1-9 enligt en individuell plan
för elevens lärande (IP) eller plan för elevens lärande, som uppgörs från fall till fall av specialläraren i samråd med klassläraren/ämnesläraren och som godkänns av rektor. Kommunens läroplan måste dock fullföljas.
9.7 UPPFLYTTNING OCH KVARSTANNING
En elev som med godkänt resultat har fullgjort alla studier i olika läroämnen eller ämneshelheter som fastställts i läroplanen för årskursen, flyttas upp till följande årskurs.
167
Läroplan för Pargas stad
Ifall skolan anser, kan en elev, fastän denne fullgjort studierna med godkänt resultat,
stanna på klassen om elevens allmänna skolframgång är svag.
I dylikt fall ges vårdnadshavaren möjlighet att bli hörd innan beslutet om kvarstanning fatttas.
Beslut om uppflyttning och kvarstanning fattas gemensamt av rektor och de lärare som undervisat eleven.
Eleven och vårdnadshavaren informeras i god tid om att ett underkänt vitsord hotar. Om
inte orsaken till de dåliga prestationerna är försumlighet från elevens sida, erbjuder skolan
hjälp genom stödundervisning, specialundervisning eller andra åtgärder.
En elev stannar kvar på årskursen om han eller hon underkänts i ett eller flere läroämnen
och skolan bedömer att eleven inte klarar följande årskurs med godkänt resultat efter att
eleven beretts möjlighet att tentera ifrågavarande ämne/ämnen och därmed inte nått godkänt resultat.
Möjlighet att tentera kan ges under läsåret och efter läsårets slut. Tidpunkterna för omtagning anges i skolans läsårsvisa plan för undervisning.
Prestationerna upphör att gälla för en elev som stannar kvar i klassen.
Om skolan bedömer att eleven klarar följande årskurs trots underkända resultat, kan eleven
i undantagsfall flyttas till följande årskurs.
9.8 NY BEDÖMNING
Elevens vårdnadshavare kan inom 2 månader efter att läsårsbetyg eller avgångsbetyg givits
eleven, be att ett beslut om bedömningen omprövas i enlighet med 19 § i Förordning om
Grundläggande utbildning.
Rektor och elevens lärare besluter gemensamt om ny bedömning. Om vårdnadshavaren är
missnöjd med beslutet, kan vårdnadshavaren begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen.
9.9 BEDÖMNING AV ELEVER SOM ÄR I BEHOV AV STÖD
Inlärningssvårigheter skall beaktas i bedömningen av eleven. Detta gäller även elever som
har lindriga inlärningssvårigheter och för vilka beslut om särskilt stöd inte har fattats. Vid
bedömningen används sådana metoder genom vilka eleven på bästa sätt kan påvisa sina
kunskaper. Om eleven studerar i enlighet med allmän lärokurs bedöms elevens prestationer
i relation till målen för den allmänna lärokursen och till profilen för goda kunskaper. Respons
i anslutning till bedömningen hjälper eleven att iaktta sina egna behov för utveckling.
9.10 BEDÖMNING AV ELEV SOM STUDERAR ENLIGT INDIVIDUALISERAD LÄROKURS OCH/ELLER OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT
Grunderna för bedömningen av en elev som studerar enligt en individualiserad lärokurs fastställs i elevens individuella plan för lärandet. Elevens prestationer bedöms enligt de mål
som fastställts för honom eller henne i den individuella planen. Elevens kunnande bedöms
därmed inte enligt de profiler för goda kunskaper som fastställts i grunderna för läroplanen.
I läroämnen som studeras enligt en individualiserad lärokurs kan även verbal bedömning
användas i alla årskurser. Beslut om huruvida eleven bedöms verbalt eller med sifferbedömning tas vid uppgörandet eller uppdaterandet av den individuella planen.
168
Läroplan för Pargas stad
I betyget förses siffervitsordet eller den verbala bedömningen för läroämnet med individualiserad lärokurs med en asterisk (*). I punkten Tilläggsuppgifter på betyget görs en notering
om att eleven har studerat de läroämnen som är försedda med asterisk (*) enligt en individualiserad lärokurs som preciserats i den individuella planen för hur undervisningen ordnats.
9.11 BEDÖMNING AV ELEV SOM OMFATTAS AV FÖRLÄNGD LÄROPLIKT
Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig antingen på den
allmänna lärokursen eller på individualiserade lärokurser, beroende på vad som anges i beslutet om särskilt stöd och den individuella planen för lärande.
9.12 BEDÖMNING AV ELEV VARS UNDERVISNING ORDNATS ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDEN
Bedömning av eleven sker utgående från framstegen inom de olika verksamhetsområdena i
enlighet med de mål som uppgjorts i den individuella planen. Verksamhetsområden som
bedöms är elevens motorik, språk och kommunikation, sociala färdigheter, dagliga rutiner
och kognitiva färdigheter. Vid bedömningen bör hinder förorsakade av elevens funktionsnedsättning eller sjukdom beaktas.
I betyget förses den verbala bedömningen med en asterisk (*). I punkten Tilläggsuppgifter
på betyget görs en notering om att eleven har studerat de läroämnen som är försedda med
asterisk (*) enligt en individualiserad lärokurs som preciserats i den individuella planen för
hur undervisningen ordnats.
9.13 BEDÖMNING AV ELEV MED INVANDRARBAKGRUND
Vid bedömningen av olika läroämnen för elever med invandrarbakgrund skall elevens bakgrund och de kunskaper i svenska som så småningom utvecklas beaktas.
I bedömningen av eleven skall mångsidiga, flexibla bedömningsmetoder som anpassats till
elevens situation användas. Elevens kunskaper bedöms utan att avseende fästs vid eventuella brister i kunskaperna i svenska.
Bedömningen av elev med invandrarbakgrund kan vara verbal i alla årskurser med undantag av slutbedömningen.
9.14 ELEVENS SJÄLVVÄRDERING
Elevens självvärdering ingår som en naturlig del av bedömningen. Självvärderingen syftar
till att öka självkännedomen och utveckla studiefärdigheterna.
I alla ämnen fästs vikt vid att eleven skall bli medveten om sin egen inlärning, få en realistisk bild av sina egna starka och svaga sidor, ställa upp egna mål av inlärning och bedöma
hur dessa mål uppfylls.
Utvärderingssamtalen utgör ett viktigt led i självvärderingen. Bedömningen bör vara vägledande och sporrande så att den stärker elevens självförtroende och inspirerar eleven att nå
goda prestationer enligt elevens individuella förutsättningar.
169
Läroplan för Pargas stad
9.15 SLUTBEDÖMNING
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven har nått målen i de olika
läroämnena i den grundläggande utbildningen då studierna avslutats.
Slutbedömningen bör vara nationellt jämförbar och den grundar sig på elevens kunnande i
slutskedet av den grundläggande utbildningen samt baserar sig på de av Utbildningsstyrelsen fastställda bedömningskriterierna för vitsordet 8. En del ouppnådda kriterier kan kompenseras genom överträffad nivå för andra.
Eleven har hjälpligt (5) uppnått de kunskaper och färdigheter som krävs i den grundläggande utbildningen ifall han eller hon i någon mån kan uppvisa de kunskaper som kriterierna förutsätter.
I slutbedömningen ingår en bedömning av arbetet i vitsordet för läroämnet.
Gemensamma läroämnen bedöms med siffror. Valfria läroämnen som omfattar minst två
årsveckotimmar bedöms med siffror. Valfria läroämnen vilkas antal årsveckotimmar understiger två, bedöms verbalt.
9.15.1 Slutbedömning för elever inom särskilt stöd och elever vars undervisning
ordnats enligt verksamhetsområden
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven nått målen i de olika lärokurserna i den grundläggande utbildningen då studierna avslutats. Om det i beslutet om särskilt
stöd har bestämts att eleven i ett eller flera läroämnen skall studera enligt en individualiserad lärokurs, bedöms elevens prestationer enligt de personliga mål som fastställts i den
individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. I sådana fall bedöms elevens kunnande inte enligt de kriterier för goda kunskaper som fastställts i grunderna för läroplanen.
Slutbedömningen av elever vars undervisning ordnats enligt verksamhetsområden ska utgå
från hans eller hennes personliga mål och den individuella planen för hur undervisningen ska
ordnas. Slutbedömningen är verbal.
9.15.2 Slutbedömningen för invandrarelever
I slutbedömningen för invandrarelever skall samma allmänna principer följas som i bedömningen av de övriga eleverna. Bedömningen bör dock vara anpassad till elevens situation, så
att han eller hon kan visa sina kunskaper oberoende av eventuella brister i kunskaperna i
svenska.
9.15.3 Avgångsbetyg
Avgångsbetyg ges åt elev i årskurs 9 vid läsårets slut.
På avgångsbetyget antecknas samma uppgifter som på de betyg som används i den grundläggande utbildningen med följande undantag:
På avgångsbetyget antecknas elevens fullständiga namn och personbeteckning samt rektors
underskrift.
Siffervitsordet kompletteras med ett verbalt omdöme enligt grunderna som Utbildningsstyrelsen fastställt 16.1.2004.
Årsveckotimmarna i valfria ämnen antecknas på avgångsbetyget.
På betyget antecknas också att elevhandledning och praktisk arbetslivsorientering ingått i
elevens studieprogram.
Bedömning av elevens uppförande antecknas inte på avgångsbetyget.
Avgångsbetyget kan ha bilagor i vilka ett eller flera läroämnens sifferbedömning kan kompletteras med ett längre verbalt omdöme.
170
Läroplan för Pargas stad
9.15.4 Avgångsbetyg för elev som studerar enligt individualiserad lärokurs
Om eleven studerar enligt individualiserade lärokurser i ett eller flera läroämnen kan slutbedömningen genomföras som verbal bedömning eller med sifferbedömning.
I betyget förses siffervitsordet eller den verbala bedömningen med en asterisk (*). I punkten Tilläggsuppgifter på betyget görs en notering om att eleven har studerat de läroämnen
som är försedda med asterisk (*) enligt en individualiserad lärokurs som preciserats i den
individuella planen för hur undervisningen ordnats.
Bilagor: Blanketter för utvärderingssamtal, mellanrapport, mellanbetyg, läsårsbetyg, och
avgångsbetyg
10. FORTGÅENDE UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN
Årligen fastställs målsättningar för den svenskspråkiga utbildningsenheten utgående från de
övergripande strategier och målsättningar som fullmäktige fastställer. Skolornas målsättningar och tyngdpunktsområden framgår ur den årliga läsårsplanen. I samband med godkännande av dessa fastslås också objekt för den skolvisa utvärderingen för ifrågavarande
år.
Hela den svenskspråkiga utbildningen utvärderas regelbundet i form av en kundTillfredsställelseundersökning. En enkät görs bland vårdnadshavare och äldre elever. Skolorna deltar också i den nationella utvärderingen av inlärningsresultaten som Utbildningsstyrelsen anordnar. Lärarna utvärderar regelbundet verksamheten i sina egna klasser
171
