parkinsons sjukdom

Hälsa och samhälle
PARKINSONS SJUKDOM Inte bara ett fysiskt funktionshinder
En litteraturstudie om depression vid Parkinsons
sjukdom.
JOHAN HAGMAN
PERNILLA HANSSON
Examensarbete
Kurs VT 03
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2005
Malmö Högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
epost: [email protected]
PARKINSONS SJUKDOM Inte bara ett fysiskt funktionshinder
En litteraturstudie om depression vid Parkinsons
sjukdom.
Johan Hagman
Pernilla Hansson
Hagman, J & Hansson, P Parkinsons sjukdom – Inte bara ett fysiskt
funktionshinder. En litteraturstudie om depression vid Parkinsons sjukdom.
Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle,
Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom.
Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en
tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt
rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom
påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska
välbefinnandet. Syftet med studien var att undersöka samt belysa depression vid
Parkinsons sjukdom. Vidare var syftet att undersöka hur denna diagnos påverkar
personen i det dagliga livet. Metoden var att sammanställa tillgänglig kunskap
genom tidigare forskning. För att garantera god vetenskaplig kvalitet vid
artikelgranskningen utformades bedömningsformulär. Resultatet visar att
depression är vanligt förekommande bland personer med Parkinsons sjukdom. Ur
resultatet framkommer också tänkbara orsaker till depression samt olika metoder
för att hantera den psykosociala stress som sjukdomen innebär. Som teoretisk
referensram användes Antonovskys salutogenetiska synsätt. Implementering är att
genom rådgivning och stöd hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att anpassa
sig till de förändringar som sjukdomen innebär.
Nyckelord: Bidragande faktorer, depression, diagnosproblematik, förekomst,
hanterbarhet, Parkinsons sjukdom.
1
PARKINSON´S DISEASE –
Not just a physical functional disability
A literature review about depression in
Parkinson´s disease.
Johan Hagman
Pernilla Hansson
Hagman, J & Hansson, P Parkinson´s disease – Not just a physical functional
disability. A literature study about depression associated with Parkinson´s disease.
Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health
and Society, Department of Nursing, 2005.
Parkinson’s disease is a chronic and progressing neurological disease. The disease
can be described as a group of symptoms rather than a disease with a clear clinical
picture. Characteristic for Parkinson’s disease is tremor, bradykinesia and rigidity
which results in deteriorated motor ability. Parkinson’s disease does not only
affect the physical functions but also the psychological well being. The aim of this
study was to examine and shed light on depression associated with Parkinson´s
disease. Further more the aim was to examine how this diagnose affect daily
living for the person with Parkinson´s disease. The method used was to gather
available knowledge through previous scientific research. To guarantee a high
scientific quality in the article review, an assessment form was designed. The
result of this study shows that depression is a common symptom among people
with Parkinson’s disease. From the result, conceivable causes to depression and
different methods to handle the psychosocial stress involving the disease emerge.
Antonovskys salutogenes was used as a theoretical framework Implementation is
to help people with Parkinson’s disease adapt to the changes witch the disease
means, through counselling and support.
Keywords: Contributing factors, depression, diagnostic problems, occurrence,
Parkinson’s disease, sense of coherence.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
Epidemiologi
Etiologi/Patologi
Symtom
Diagnostik
Depression
Etiologi
Diagnosproblematik
Upplevelser
Behandling vid Parkinsons sjukdom
Behandling för depression vid Parkinsons sjukdom
Lagstiftning
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (1993:17)
Omvårdnad
Teoretisk referensram
Salutogenetiskt synsätt
5
5
6
6
6
6
6
7
8
8
9
9
9
10
10
11
11
SYFTE
12
METOD
Artikelsökning
Inklusions- och exklusionskriterier
Resultat av artikelsökning
Artikelgranskning och analys
Granskningsmall för vetenskapliga artiklar
Sammanställning av resultat
12
13
13
13
15
16
16
RESULTAT
Diagnosproblematik
Förekomst
Bidragande faktorer
Hanterbarhet
Resultatsammanfattning
16
16
17
18
19
21
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Diagnosproblematik
Förekomst
Bidragande faktorer
Hanterbarhet
22
22
24
24
24
25
26
SLUTORD
Framtida värde
27
28
3
REFERENSER
29
BILAGOR
32
4
INLEDNING
Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom som
drabbar både män och kvinnor över hela världen inom alla rasgrupper och i alla
samhällsskikt. Sjukdomsförloppet är individuellt och varierar därmed mellan olika
individer (Nyman & Bartfai, 2000).
Enligt Thomas & MacMahon (2004) ökar antalet personer som diagnostiseras och
lever med Parkinsons sjukdom. Det är därmed troligt, att alla sjuksköterskor
någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer att möta dessa personer.
Intresset för Parkinsons sjukdom väcktes under den kliniska utbildningen. Under
projektplanens utformning och artikelsökning framkom att depression är ett
vanligt förekommande tillstånd bland personer som lever med Parkinsons
sjukdom (Caird, 1996). Detta väckte en nyfikenhet samt ett intresse om vidare
kunskap inom området.
BAKGRUND
”Den morgonen – den 13 november 1990 – hade min hjärna förkunnat att den
ville ta ut skilsmässa från mitt medvetande. Varje försök till försoning var
dessutom lönlöst eftersom – som jag senare fick lära mig – splittringen redan var
till åttio procent fullbordad. Inga skäl hade angetts och begäran var oåterkallelig.
Min hjärna krävde dessutom obevekligen vårdnaden om min kropp. Den hade
börjat med barnet – lillfingret på min vänstra hand” (Fox, 2003, s 8).
Parkinsons sjukdom upptäcktes 1817 av en engelsk läkare vid namn James
Parkinson (Sunvisson, 1994). Sjukdomen debuterar i åldrarna 50-60 år och är
ytterst ovanlig före 40 och efter 90 års ålder (Nyman & Bartfai, 2000).
Livslängden påverkas vanligtvis inte, men patientens livskvalitet är ofta nedsatt
(Läkemedelsboken 2003/2004). Graden av invalidisering som patienten upplever
inverkar på livskvaliteten och därmed på vardagslivet (Almås, 2002).
I detta avsnitt presenteras sjukdomens epidemiologi, etiologi/patologi, symtom
och diagnostik. Depression vid Parkinsons sjukdom kommer att behandlas under
en egen rubrik. Under denna rubrik kommer följande underrubriker att
presenteras; etiologi, diagnosproblematik samt upplevelser. Vidare beskrivs under
egna rubriker behandling, omvårdnad, lagstiftning samt Aaron Antonovskys
salutogenetiska synsätt som valts som teoretisk referensram.
Epidemiologi
Enligt Sunvisson (1994) insjuknar 1000-2000 personer i Sverige varje år och
uppskattningsvis lever 20 000 personer med sjukdomen i Sverige. Abudi m fl
(1996) uppger i sin studie att incidensen för Parkinsons sjukdom är 1 % av den
generella befolkningen. Hagell (2002) menar att europeiska studier under det
senaste årtiondet visat en stor variation i den åldersjusterade prevalensen med
variation mellan 76 till 209 fall per 100 000 samt en årlig incidens på 8 till 15 nya
5
fall per 100 000 personer. Vidare uppger Caird (1996) att sjukdomen verkar vara
lika vanlig över hela världen. Det åldersrelaterade prevalensmönstret är lika på
fem kontinenter. Män drabbas något oftare än kvinnor.
Etiologi/patologi
Sjukdomens bakomliggande orsak är fortfarande okänd. Flertalet forskare anser
att miljön samt vår genetik är sannolika orsaker till uppkomsten av Parkinsons
sjukdom. Troligtvis interagerar dessa faktorer med varandra och/eller inbegriper
olika typer av sjukdomen (Hagell, 2002).
Sjukdomen innebär ett tillstånd av dopaminbrist. Detta beror på en degeneration
av dopaminproduerande nervceller i substantia nigra och i striatum. Dopaminbrist
leder till att kroppen uppfattar att vi har för mycket av en annan signalsubstans,
acetylkolin, vilket skapar obalans. Obalansen leder till okoordinerade
muskelrörelser vilket kännetecknar Parkinsons sjukdom (Ericson & Ericson,
2002). Symtomen och dess svårighetsgrad beror på den mängd dopamin som
produceras. Allt eftersom dopamincellerna degenererar och sjukdomen fortskrider
blir symtomen mer besvärande för patienten (Almås, 2002).
Symtom
De symtom som främst karakteriserar sjukdomen är;
Hypokinesi (rörelsefattigdom) - tröga och svårstartade muskelrörelser.
Muskelrigiditet - ökat rörelsemotstånd i muskler och leder.
Tremor - skakningar främst i övre extremiteterna (Ericson & Ericson, 2002).
Sjukdomen kan även påverka det autonoma nervsystemet vilket kan resultera i
ortostatiska blodtrycksfall, obstipation, ökad svett- och talgproduktion samt
blåstömningsbesvär (Almås, 2002). Vidare menar Nyman & Bartfai (2000) att
exekutiva dysfunktioner som problem att initiera och planera dagliga aktiviteter
ofta är ett tidigt symtom. Även talet kan påverkas i form av hypofoni, röstsvaghet
och dysartri, artikulationsproblematik. Almås (2002) anser att dessa symtom och
dysfunktioner kan leda till depression.
Diagnostik
Det finns inget specifikt test för att diagnostisera Parkinsons sjukdom. Diagnosen
bygger på anamnes samt klinisk undersökning. Två av de tre kardinalsymtomen;
hypokinesi, muskelrigiditet eller tremor ska finnas med i sjukdomsbilden (CaapAhlgren, 2003). Vid misstanke om sjukdomen påbörjas medicinering med
läkemedlet L-Dopa. L-Dopa är ett förstadium till dopamin som kan passera blodhjärn barriären. En förbättring av symtomen efter påbörjad behandling bekräftar
diagnosen (Läkemedelsboken 2003/2004).
Depression
Under denna rubrik kommer tidigare nämnda underrubriker att presenteras;
etiologi, diagnosproblematik och upplevelser. Patienternas egen synvinkel på
Parkinsons sjukdom ur Höglund m fl (2003) är inte direkt anknutet till depression
men tydliggör de förändringar som sjukdomen innebär.
Etiologi
Rascol m fl (2002) hävdar i sin studie att det inte fastställts om depression hos
patienter med Parkinsons sjukdom är en reaktion på patientens upplevda känsla av
brist på autonomi eller om det beror på en endogen (patologisk) manifestation av
6
själva sjukdomen. Enligt Nyman & Bartfai (2000) är depressiva symtom vanliga
men det är oklart om orsaken beror på cerebrala förändringar och/eller
psykologiska reaktioner som sjukdomen medför.
Hanagasi & Emre (2004) uppger i sin studie att depression vid Parkinsons
sjukdom kan bero på två olika processer. Orsaken kan vara en patologisk
sjukdomsprocess, en så kallad endogen process eller vara en subjektiv reaktion på
vad ett liv med ett funktionshinder innebär, en så kallad exogen process. En
kombination av båda dessa faktorer uppges även som en trolig orsak. Underlag
finns dock som styrker att patienter med Parkinsons sjukdom har en högre
frekvens av depression än andra patientgrupper med kroniska funktionshinder.
McDonald m fl (2003) säger att depression både kan bero på den psykologiska
stress som sjukdomen innebär eller vara ett resultat av den neurodegenerativa
processen i hjärnan. Även McDonald m fl påvisar i sin studie att Parkinson
patienter uppvisar en högre frekvens av depression än andra patienter med
liknande kroniska funktionshinder.
Fitzsimmons & Bunting (1993) menar i sin studie att depression vid Parkinsons
sjukdom kan vara en så kallad reaktiv depression av själva diagnosen eller orsakas
av en biokemisk obalans i hjärnan, en endogen process. Vidare anses att
depression som orsakas av en biokemisk obalans är den mest förekommande
formen vid Parkinsons sjukdom medan den reaktiva depressionen övergår när
patienten har accepterat diagnosen. Det depressiva tillståndet kan enligt
Fitzsimmons & Bunting vara livshotande om patienten inte kommer under
behandling.
Diagnosproblematik
Enligt Rabinstein & Shulman (2000) är de depressiva symtomen vid Parkinsons
sjukdom svåra att särskilja från den sjukdomsbild som Parkinsons sjukdom
innebär. Därmed döljs de depressiva symtomen vilket leder till att de ofta
förbigås. Även Fitzsimmons & Bunting (1993) påvisar att det finns svårigheter
med att diagnostisera depression vid Parkinsons sjukdom. En jämförelse mellan
kliniska kännetecken för Parkinsons sjukdom samt depression visar likheten
mellan de båda tillstånden. I nedanstående tabell presenteras kliniska kännetecken
för Parkinsons sjukdom och depression.
Tabell 1. Jämförelse mellan kliniska kännetecken associerade med Parkinsons
sjukdom och depression.
Kännetecken
Motoriska manifestationer
Parkinsons sjukdom
Framåtböjd kroppshållning,
bradykinesi, maskansikte
Sömnproblematik
Mag-tarm
Koncentration
Insomnia, splittrad sömn
Förstoppning, viktnedgång
Bradyfreni (Långsamma
förstånds och känslomässiga
funktioner)
Visuella, vanligtvis ej hotande
Hallucinationer
Depression
Ihopsjunken kroppshållning,
psykomotorisk retardation,
förminskad ansiktsmimik
Insomnia, tidigt uppvaknande
Förstoppning, viktnedgång
Dålig koncentration
Visuella, hörsel, lukt, känsel
(Fitzsimmons & Bunting, 1993 s 812, översatt av författarna till föreliggande
studie).
7
Upplevelser
Enligt Caird (1996) är det vanligt förekommande att patienter med Parkinsons
sjukdom drabbas av depression samt plötsliga humörsvängningar. Vidare hävdar
författaren att dessa känslor är helt naturliga med tanke på upplevelser av sorg,
bristande motivation och irritabilitet. Känslorna är en konsekvens av en
tilltagande medvetenhet om brist på autonomi, vilket leder till en
beroendesituation. Depressionerna kan många gånger upplevas som mer
besvärande än det fysiska funktionshindret. I en studie av Abudi m fl (1996)
gjordes en jämförelse mellan patienters upplevelse, expertisutlåtande samt
faktalitteratur angående vilka symtom som ansågs vara mest påfrestande i
sjukdomen. Studien visade att problem som att klä på sig, komma i och ur sängen
samt morgonstelhet påverkade patienterna mindre än de mentala och psykosociala
problemen. Enligt Höglund m fl (2003) förändras flertalet aspekter i livet genom
Parkinsons sjukdom. Ur patientens synvinkel upplevs sjukdomen som;
• ”Ett heltidsjobb”
• ”Ett liv på ändrade villkor”
• ”Ett liv som påverkar hela familjen, hela det sociala nätverket”
• ”Ett liv av begränsningar”
• ”Ett liv av anpassningar och föränderlighet”
• ”Ett liv där man tvingas bli självcentrerad, pedantisk, disciplinerad och
planerande”
• ”Ett liv i osäkerhet över den egna förmågan att fungera”
• ”En daglig kamp att hantera svängningarna i sitt tillstånd”
• ”Ett ständigt passande av tider för att jämka ihop medicinintag, måltider och
aktiviteter”
• ”En ständig oro att få rätt vård och medicinering”
• ”En individuell sjukdom som kräver individuell behandling”
• ”Ett tillstånd där små problem kan bli oövervinneliga hinder”
• ”En ständig balansgång mellan krav och ork”
• ”Ett liv där man alltid har en följeslagare som utan förvarning kan sätta
krokben för allt man har planerat och drömt om” (Höglund m fl s 11, 2003).
Behandling vid Parkinsons sjukdom
Någon kurativ behandling mot Parkinsons sjukdom finns inte, men däremot
åtgärder som kan hålla symtomen under kontroll. Den viktigaste och mest
effektiva åtgärden är den farmakologiska läkemedelsbehandlingen. Den bidrar till
att återupprätta signalöverföringen i hjärnan antingen med läkemedel som
påminner om dopamin eller med läkemedel, L-Dopa, som omvandlas till dopamin
i hjärnan (Almås, 2002). Enligt Ericson & Ericson (2002) så är syftet med
läkemedelsbehandlingen att förbättra de funktioner som finns kvar. Symtomen
kan även lindras med hjälp av arbetsterapi, sjukgymnastik och logopedbehandling
där bland annat patientens kroppshållning, balans och koordination stärks. Genom
olika neurokirurgiska metoder kan nervimpulserna förbättras och därmed
patienternas rörelsemönster. Ytterligare en metod för att minska rörelsehämning,
muskelstelhet samt tremor är att transplantera in omogna dopaminproducerande
nervceller från foster. Vidare anser Ericson & Ericson att det är angeläget att det
utvecklas förbättrade metoder som kan blockera den skadliga degenerativa
processen i CNS och på det viset förhindra en förlust av dopaminceller i hjärnan.
8
Behandling för depression vid Parkinsons sjukdom
Enligt Thanvi m fl (2003) krävs det ett interdisciplinärt närmande med läkare,
sjuksköterska med special inriktning mot Parkinsons sjukdom, fristående
psykiatriker, patient samt anhöriga för att handha depression vid Parkinsons
sjukdom. Genom att förklara att depression är ett vanligt förekommande tillstånd
vid Parkinsons sjukdom underlättas det för både patient och anhöriga att acceptera
lämplig hjälp och behandling. Det första steget till att behandla depressionen bör
vara att optimera effekten av dopamin. Vidare hävdar Thanvi m fl att det inte
finns någon evidens för att ett antidepressivt preparat är bättre än ett annat. I
situationer där medicinering inte förbättrar patientens välbefinnande eller om det
föreligger risk för suicid ska patienten remitteras till en psykiatriker. Vid dessa
tillfällen har ECT-behandling visat sig fungera tillfredsställande.
Hanagasi & Emre (2004) menar att första steget vid behandling av depression vid
Parkinsons sjukdom är att minska stressen i patientens omgivning. Stödjande
psykoterapi samt psykosocial rådgivning bör enligt Hanagasi & Emre kombineras
med antidepressiva läkemedel. Studier som har genomförts med tricykliska
antidepressiva har enligt McDonald m fl (2003) visat sig vara svåra att tolerera.
Läkemedlet kan bland annat försämra en Parkinsonassocierad ortostatisk
hypotension, kognitiva problem och förstoppning. Liknande studier beträffande
selektiva serotonin återupptagshämmare har däremot visat att dessa preparat har
högre tolerans och är betydligt effektivare vid behandling av depression vid
Parkinsons sjukdom. Vidare anser McDonald m fl att det krävs fortsatta studier
och medicinska undersökningar angående de läkemedel som används för
depression vid Parkinsons sjukdom. Elektrokonvulsiv terapi, ECT, är en
behandling som har visat sig vara framgångsrik för depression vid Parkinsons
sjukdom. Behandlingen har även visat sig förbättra patientens motoriska
funktioner.
I en rapport av SBU ”Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk
litteraturöversikt” (2004) hävdas att behandling med antidepressiva läkemedel vid
depression alltid ska följas upp av behandlande läkare. Kontakt med någon som
inger förtroende och ett samarbete med behandlande läkare är avgörande för
resultatet. Det finns däremot inget stöd i forskningen för att en kombination av
professionell psykoterapi och läkemedel är bättre än separat behandling. Det finns
ett flertal olika former av psykoterapi. Kognitiv terapi, beteendeterapi samt
kognitiv beteendeterapi har alla visat sig vara effektiva behandlingsmetoder för
depression. Huvudmålet i dessa terapiformer är att patienten ska aktivera sig och
förändra något påtagligt i sitt liv. Detta kan handla om rutiner, förhållanden,
tankemönster samt aktiviteter.
Lagstiftning
Nedan presenteras Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt Allmänna råd om
omvårdnad inom hälso- och sjukvården (1993:17).
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Målet för Hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
för hela befolkningen. Detta ska ske genom respekt för alla människors lika värde
och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så
att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska vara av god
kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och i behandlingen.
9
God vård innebär även att vården ska vara lättillgänglig, bygga på respekt för
patientens själbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan
patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdslagen nämner
även att vården och behandlingen så långt det är möjligt ska utformas och
genomföras i samråd med patienten och att patienten ska ges individuellt anpassad
information om sitt hälsotillstånd. Hälso- och sjukvården skall även arbeta för att
förebygga ohälsa (SOSFS 1982:763).
Allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (1993:17)
Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienten på lika villkor utifrån vars och
ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och
religion. Patienten ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin
omvårdnad. Eftersom varje situation är unik utformas omvårdnaden individuellt.
Omvårdnad vilar som all annan hälso- och sjukvårdande verksamhet på vetenskap
och beprövad erfarenhet (SOSFS 1993:17).
Det finns ingen klar definition på begreppet omvårdnad, men dess syfte, innehåll
och metoder kan däremot beskrivas. Syftet är att stärka hälsa, förebygga sjukdom
och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter
och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död.
Omvårdnadsåtgärder innebär att personalen i samverkan med patienten formulerar
och tydliggör mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Sjuksköterskans roll
inom omvårdnad är bland annat att;
1. Bistå med hjälp och stöd till patienten för att utföra handlingar som patienten
inte själv kan utföra.
2. Samordna och planera diagnostiska åtgärder och behandlingar.
3. Informera patienten och/eller närstående angående planerade åtgärder.
4. Arbeta preventivt för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom (a a).
Omvårdnad
Enligt Almås (2002) innebär omvårdnad av personer med Parkinsons sjukdom att
den drabbade kan bibehålla bästa möjliga funktionsnivå samt ha en
tillfredsställande tillvaro. Det är viktigt att göra anhöriga delaktiga genom
information angående sjukdomen, speciella behov och problem samt aktuell
behandling. Information angående betydelsen av ett fortsatt aktivt och
självständigt liv är av största vikt. Genom ett aktivt och självständigt liv stärks
personens självförtroende och uppkomsten av depression förebyggs. Hjälp till
självhjälp är den bästa metoden. Vidare uppger Almås att det är viktigt med god
nattsömn. På natten är den drabbade fri från sina skakningar och musklerna får en
möjlighet att vila och återhämta sig. God nattro leder till att nästkommande dags
sysslor och träning lättare kan hanteras. Detta leder till en ökad trivsel.
Många med Parkinsons sjukdom drabbas av smärta. Detta kan leda till försämrad
nattro, inaktivitet samt depression och minskad trivsel. Resultatet blir ett
försämrat allmäntillstånd som bidrar till att förvärra den depression som patienten
redan lider av. Behandla och förebygga smärta med adekvata metoder är därmed
av största vikt. Att behandla depression med antidepressiva läkemedel kan i vissa
fall även ha en smärtstillande effekt (a a).
10
Att acceptera sin sjukdom och klara av de problem som uppstår är viktigt för den
drabbades välbefinnande. Detta innebär delaktighet i alla beslut som rör
behandling och medicinering. Genom delaktighet minskas risken att drabbas av
depression (Almås, 2002). Sunvisson (1994) menar att depression hos personer
med Parkinsons sjukdom leder till att deras förmåga att klara sig själv försämras
ytterligare. Det är därför av största vikt att egna upplevelser av depression utreds
och behandlas adekvat.
En ökad uppmärksamhet, rutinfrågor angående depressiva symtom samt
standardiserade mätinstrument krävs för att kunna identifiera tecknen på
depression och särskilja dem från den sedvanliga symtombilden (Rabinstein &
Shulman, 2000).
Parkinsonförbundet är en intresseorganisation för människor med Parkinsons
sjukdom och deras anhöriga. Det finns flera lokala avdelningar runt om i landet.
Organisationen har flera olika yrkeskategorier knutna till sig, bland annat
neurologer, sjuksköterskor och sjukgymnaster för att på bästa sätt kunna bistå med
den hjälp som den drabbade är i behov av. Kontakt med och stöd från andra
människor med liknande upplevelser kan erhållas. Ytterligare en viktig uppgift
som förbundet har är att förmedla upplysningar om nya behandlingsmetoder,
hjälpmedel och sociala rättigheter (Almås, 2002).
Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram används Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt
där människans hälsa och inte ohälsa är i fokus. Den teoretiska referensramen
kommer att knytas samman med resultatet i studiens resultatdiskussion.
Salutogenetiskt synsätt
Antonovsky (1991) beskriver hälsa som ett sammanhängande förlopp där hälsa
och ohälsa är ytterligheter i två motsatta poler. Hälsans ursprung försöker
förklaras genom att ifrågasätta varför vissa människor hamnar vid den positiva
polen på kontinuumet hälsa – ohälsa och vad som får dessa människor att röra sig
mot denna pol, oberoende var på kontinuumet de befinner sig. De faktorer som
påverkar hälsa och ohälsa kallas enligt Antonovsky för stressorer. Tre typer av
stressorer nämns; kroniska stressorer, viktiga livshändelser och dagsakuta
förtretligheter. Dessa leder till ett spänningstillstånd som vi måste hantera.
Resultatet kan bli sjukdom, hälsa eller något däremellan beroende på hur pass
framgångsrikt vi kan hantera spänningen. Genom så kallade generella
motståndsresurser (GMR), vilket kan innebära pengar, socialt stöd och jagstyrka
kan vi bekämpa de olika stressorer som vi utsätts för. Det som avgör var personen
befinner sig på kontinuumet hälsa – ohälsa är hög respektive låg KASAM, känsla
av sammanhang. KASAM består av tre centrala komponenter;
Begriplighet enligt Antonovsky (1991) ”syftar på i vilken utsträckning man
upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som information
som är ordnad, sammanhängande, strukturerade och tydlig /…/” (s 39). En hög
känsla av begriplighet resulterar i en förväntan på att framtida stimuli är
förutsägbara, eller om det kommer som en överraskning, åtminstone går att ordna
och förklara.
11
Den andra komponenten hanterbarhet innebär i vilken grad personen upplever sig
ha resurser som står till ens förfogande för att möta olika krav, stimuli, som
han/hon utsätts för. Dessa resurser kan stå under egen kontroll eller kontrolleras
av andra till exempel hustru, vänner, gud eller en läkare som inger förtroende. En
hög känsla av hanterbarhet innebär att personen inte kommer att tycka att livet
behandlar en orättvist eller att man känner sig som ett offer för de omständigheter
som sker i livet (Antonovsky, 1991).
Den sista komponenten, meningsfullhet räknas som KASAM:s
motivationskomponent. Meningsfullhet enligt Antonovsky ”syftar till i vilken
utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en
del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi
i, är värda engagemang och hängivelse, är utmaningar att ”välkomna” snarare än
bördor som man mycket hellre vore förutan” (a a s 38-41).
Antonovsky menar att det tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet är sammanflätade med varandra och att det finns en hög
interkorrelation mellan begreppen. Trots att begreppen följer varandra, det vill
säga en hög begriplighet ger en hög hanterbarhet och meningsfullhet, precis som
en låg begriplighet ger en låg hanterbarhet och meningsfullhet så finns det många
situationer där man kan placera sig högt på en komponent och lågt på en annan.
Om man till exempel har en låg begriplighet och en låg hanterbarhet men en hög
meningsfullhet kan man vara djupt engagerad i att söka förståelse och resurser,
men det finns inga garantier att det ska lyckas, men chansen finns (a a ).
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka samt belysa depression vid Parkinsons
sjukdom. Vidare var syftet att undersöka hur denna diagnos påverkar personen i
det dagliga livet.
Frågeställning:
Vilka åtgärder kan personer med Parkinsons sjukdom använda för att förbättra sin
känsla av sammanhang i vardagen?
Hur kan sjuksköterskan bidra till dessa personers känsla av sammanhang i
vardagen?
METOD
Litteraturstudien bygger på sammanlagt tio stycken kvalitativa och kvantitativa
vetenskapliga artiklar. Nedan presenteras artikelsökning, begränsningar,
artikelgranskning samt artikelanalys. En dokumentärfilm "Pappa-Parkinson"
(Svensson 2005) samt en självbiografi "Lyckligt lottad" (Fox 2003) har bidragit
till ökad förståelse för sjukdomen.
12
Artikelsökning
De vetenskapliga artiklarna söktes i Cambridge (tabell 2), Elin (tabell 3) som
består av flera databaser, Science Direct (tabell 4), PubMed (tabell 5) samt
Blackwell Synergy (tabell 6). Söktermerna som användes var Parkinson,
Parkinson´s disease, depression, nursing, neurology, care, caring, education och
quality of life. Efter en vecka utökades söktermerna med interview, rehabilitation,
neuropsychiatric symptoms, hope, faith, patient perception och self-help groups.
En del artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext hittades på Medicinska
Centralbiblioteket i Malmö. Manuell sökning av artiklar och litteratur har även
utförts på biblioteket på Hälsa och samhälle samt Malmö Stadsbibliotek. För
ytterligare material kontaktades även Parkinson Förbundet och
Neurologiförbundet. Vid kontakt med VfMD (Vårdföreningen Movement
Disorder) framkom att lite evidensbaserat material finns inom området. Efter en
grundlig artikelsökning uppnåddes till slut mättnad. Detta visade sig genom att
samma artiklar återkom vid de olika sökkombinationerna på databaserna.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var artiklar:
• som beskrev personer med diagnostiserad eller trolig Parkinsons sjukdom.
• som innefattade hemmavarande personer eller inneliggande patienter med
Parkinsons sjukdom.
• med ett tillgängligt abstrakt.
• som fanns i fulltext i skolans databaser, via fjärrlån inom Norden eller vid
manuell sökning.
• publicerade år 2000 eller senare. Äldre publicerat material sparades till
bakgrunden. Bristen på evidensbaserade studier ledde efter hand till att
sökningen utökades till artiklar publicerade år 1995 eller senare.
• oavsett ursprungsland.
Exklusionskriterier:
• var artiklar som inte gick att beställa inom Norden.
• könsskillnader
Resultat av artikelsökning
Tabell 2. Sökningar genomförda på Cambridge.
Databas
Sökord
Sök
Antal
Antal
Datum träffar lästa
abstrakt
15
10
Cambridge Parkinson 6/4 2005
AND
Depression
Tabell 3. Sökningar genomförda på Elin.
Databas Sökord
Sök
Antal
Datum träffar
Elin
Parkinson
AND
rehabilitation
21/4 2005
12
13
Antal
lästa
abstrakt
3
Antal
bedömda
artiklar
2
Antal
bedömda
artiklar
1
Antal
använda
artiklar
1
Antal
använda
artiklar
0
Tabell 4. Sökningar genomförda på Science Direct.
Databas Sökord
Sök
Antal
Antal
Datum träffar lästa
abstrakt
15/2 42
17
Science
Parkinson
2005
Direct
Nursing
Health
professional
30/3 43
26
Parkinson
2005
AND
quality of
life
Parkinson
4/4 117
45
depression
2005
4/4 11
8
Parkinson
2005
AND
sleep
disorders
Tabell 5. Sökningar genomförda på PubMed.
Databas Sökord
Sök
Antal Antal
Datum träffar lästa
abstrakt
PubMed Parkinsons AND 4/4 1279
23
depression
2005
Parkinson AND 18/4 85
11
Hope
2005
Parkinson AND 18/4 149
19
interview
2005
21/4 2
2
Parkinson´s
2005
disease
AND
qualitative
analys
21/4 20
2
Parkinson
2005
AND
Self-help groups
21/4 70
8
Parkinson´s
2005
disease
AND
Patient
perception
130
7
Neuropsychiatric 5/4 2005
symptoms
AND
parkinson
14
Antal
bedömda
artiklar
1
Antal
använda
artiklar
0
1
1
2
1
2
1
Antal
bedömda
artiklar
2
Antal
använda
artiklar
1
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
1
1
Tabell 6. Sökningar genomförda på Blackwell Synergy.
Databas
Sökord
Sök
Antal
Antal
Datum träffar lästa
abstrakt
11/2 371
43
Blackwell Parkinson
2005
Synergy
care
nursing
Parkinson´s 14/2 3189
32
disease
2005
552
17
Parkinson´s 30/3 2005
disease
depressiv
disorders
786
56
Parkinson´s 30/3 2005
disease
depression
162
13
Parkinson´s 30/3 2005
disease
nursing
care
education
2942
6
Parkinson´s 30/3 2005
disease
(fulltext)
212
29
Parkinson´s 4/4 2005
disease
depression
education
5/4 251
2
Neurology
2005
Parkinson
implications
Neurology
education
Neurology
education
parkinson
Parkinson
quality of
life
Antal
bedömda
artiklar
2
Antal
använda
artiklar
0
4
1
1
0
1
1
0
0
0
0
2
1
0
0
5/4 2005
5/4 2005
716
22
0
0
46
18
3
1
4/4 2005
140
32
1
0
Artikelgranskning och analys
Författarparet granskade, enligt bedömningsformulären (bilaga 1 & 2), 27 artiklar
som vid artikelsökningen visade sig vara av intresse för föreliggande studie. Detta
genomfördes separat för att få två perspektiv på bedömningen och därmed minska
risken för felkällor. 12 artiklar valdes gemensamt bort då de enligt
bedömningsformulären inte uppnått hög kvalitet. De 15 återstående artiklarna
genomgick ytterligare en granskning med hjälp av en egenutformad
granskningsmall. Granskningsmallen presenteras nedan. De tio artiklar vars
resultat svarade mot studiens syfte ligger till grund för resultatredovisningen.
Dessa är sammanställda i en artikelöversikt (bilaga 3).
15
Granskningsmall för vetenskapliga artiklar
Granskningsmallen är utformad enligt Polit m fl (2001) kriterier för en
vetenskaplig artikel. Granskningen presenteras i bilaga 4.
Titel: Den ska vara relevant, spegla innehållet och inte omfatta mer än 15 ord.
Undersökningsgrupp samt nyckelbegrepp anges här.
Abstrakt: Bör innehålla en kort beskrivning av studien, ca 100-200 ord som
presenterar studiens syfte, metod, resultat och praktisk tillämpning.
Introduktion: Det här avsnittet syftar till att sätta in läsaren i forskningsområdet.
Den bör därför innehålla en genomgång av tidigare forskning, det teoretiska
ramverket samt en motivering till varför studien utförs. Även syfte och
frågeställningar anges här.
Metod: Här beskrivs populationen, urvalsprincipen, vilken design författaren har
använt i studien, datainsamling, mätmetoder samt etiska aspekter.
Resultat: Författaren presenterar objektivt vad som framkommit, vanligtvis under
olika huvudämnen, teman eller tabeller.
Diskussion: Forskaren kommenterar i detta avsnitt resultatet och tar upp studiens
tolkning, dess begränsningar, slutsats och framtida värde.
Referenser: Dessa ska vara relevanta och aktuella. Referensförteckningen ska
innehålla all litteratur och alla artiklar som författaren har använt sig av.
Sammanställning av resultat
När granskning och kvalitetsbedömningen av artiklarna genomförts påbörjades en
kategorisering av artiklarna. Artiklarna lästes och en kortfattad sammanfattning
genomfördes. Detta utfördes separat för att ytterligare en gång få två perspektiv av
artiklarna. Författarna till föreliggande studie gick sedan tillsammans igenom
innehållet av respektive artikel. Därefter sorterades artiklarna enligt
resultatinnehåll. Utifrån detta växte det fram ett antal genomgående teman som
reflekterade studiens syfte. Utifrån de olika temana påbörjades sammanställningen
av resultatet. Detta gjordes gemensamt av författarparet.
RESULTAT
De resultat som artikelsökningen gav presenteras under de teman som växte fram
under resultatsammanställningen; diagnosproblematik, förekomst, bidragande
faktorer samt hanterbarhet. I artiklarna nedan används olika
bedömningsinstrument. Dessa har för att underlätta förståelsen kortfattat
förklarats i bilaga 5.
Diagnosproblematik
I en kvantitativ studie av Shulman m fl (2001) presenteras ett resultat angående
hur ofta verksamma neurologer upptäckte de icke-motoriska symtomen hos
16
patienter med Parkinsons sjukdom. Studien genomfördes på 101 patienter med
diagnosen Parkinsons sjukdom. Medelåldern på de medverkande var 68 år med en
sjukdomsduration på 7,8 år. Vid studiens början fick de medverkande först skatta
sig själva genom att fylla i ett kort frågeformulär om huruvida de kände sig
deprimerade eller inte. Godkända bedömningsinstrument såsom Beck Depression
Inventory (BDI) användes sedan för att mäta hur många av patienterna som
faktiskt, enligt bedömningsinstrumentet, var deprimerade. Denna mätning
resulterade i att 44 % av patienterna klassificerades som deprimerade. Detta
resultat jämfördes sedermera med hur frekvent läkarna hade diagnostiserat
depression hos samma patienter. Resultatet uppvisade att den diagnostiserade
precisionen hos läkarna, det vill säga överensstämmelsen mellan läkarnas diagnos
och BDI endast var 35 %. Den diagnostiserade precisionen hos patienterna själva,
det vill säga överensstämmelsen mellan frågeformuläret och BDI var betydligt
högre med 68 %. Resultatet i denna studie visar en indikation på att behandlande
läkare har svårigheter med att upptäcka depression hos patienter med Parkinsons
sjukdom.
Förekomst
Rojo m fl (2003) har i en kvantitativ studie genomförd på 353 patienter med
Parkinsons sjukdom undersökt förhållandet mellan Parkinsons sjukdom och
frekvensen av depression bland dessa patienter. De medverkande var alla
registrerade på ett spanskt neurologicentrum någon gång mellan 1990 och 1999.
Medelåldern var 63,5 år och i snitt hade de medverkande haft diagnosen
Parkinsons sjukdom i 4,6 år. Med hjälp av bedömningsinstrumenten Hoehn och
Yahr staging scale, Yesavage Geriatric Depression Scale (GDS), Mini – Mental
Status Examination (MMSE) och Unified Parkinson´s Disease Rating Scale
(UPDRS) gjorde man även en bedömning på hur pass allvarlig depressionen var.
Studien visade att 40,2 % av patienterna led av måttlig depression medan
16,7 % av patienterna uppmätte så pass höga poäng att det klassificerades som en
svår depression. Enligt GDS uppvisade resterande 43,1 % av patienterna inte
några depressiva symtom alls. Studiens resultat påvisade att majoriteten av
patienterna med Parkinsons sjukdom led av depression.
I en kvantitativ studie av Aarsland m fl (1999) var syftet att beskriva vidden av
neuropsykiatriska symtom i ett representativt urval av patienter med Parkinsons
sjukdom. 139 patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom deltog i studien. Av
dessa visade det sig att 85 patienter, 61 % av urvalet hade någon form av psykiska
besvär. Det vanligaste psykiska symtomet som uppvisades var depression som
enligt Neuropsychiatric Inventory (NPI) 32 patienter, det vill säga 38 % av
patienterna led av.
För att bedöma prevalensen av nedsatt sinnesstämning samt graden av ångest hos
patienter med Parkinsons sjukdom gjordes en kvantitativ studie av Nuti m fl
(2003). I studien jämförde man 90 patienter med Parkinsons sjukdom med en lika
stor kontrollgrupp av friska patienter. Kontrollgruppen överensstämde i ålder,
utbildning och kön. Medelåldern för studiepopulationen var 63,5 år och den
genomsnittliga sjukdomsdurationen var 5,3 år. De depressiva symtomen
uppskattades med hjälp av Hamilton Depression Scale (HAM-D) samt BDI som
båda är kliniska bedömningsinstrument för depression. Resultatet av den
psykiatriska utredningen bland de 90 Parkinsonpatienterna i studien visade att
21,1 % av patienterna, 19 stycken, fick diagnosen svår depression medan 18,8 %
17
av patienterna, 17 stycken, diagnostiserades med sjukdomen dystymi (kronisk
depression). I kontrollgruppen diagnostiserades däremot bara 3,3 %, tre stycken,
med svår depression och 4,4 %, fyra stycken, med dystymi. Prevalensen både för
depression och dystymi bland patienterna med Parkinsons sjukdom var statistiskt
signifikant betydligt högre än hos den friska kontrollgruppen.
Nilsson m fl (2002) har i en kvantitativ studie undersökt huruvida patienter med
Parkinsons sjukdom har en ökad risk att utveckla svår depression jämfört med
patienter diagnostiserade med andra medicinska sjukdomar med en liknande grad
av funktionshinder. I studien valde man att jämföra patienterna med Parkinsons
sjukdom med patienter som led av diabetes samt osteoartrit
(ledgångsinflammation). Urvalet i studien består av 211 245 registrerade (Danish
National Hospital Register) patienter med en av de ovannämnda sjukdomarna där
11 698 patienter hade diagnosen Parkinsons sjukdom. Av det totala urvalet var
antalet patienter som registrerats med depression vid sjukhusutskrivningen 911
stycken enligt Danish Psychiatric Central Register. Utav dessa 911 patienter hade
0,78 % Parkinsons sjukdom, 0,44 % osteoartrit och 0,37 % diabetes. Resultatet
visar att andelen patienter med Parkinsons sjukdom som led av depression var
betydligt högre än patienter med diabetes och osteoartrit.
Nedanstående tabell visar att det är en signifikant ökad risk under hela
sjukdomsperioden för patienter med Parkinsons sjukdom att drabbas av
depression jämfört med patienter som lever med osteoartrit. Diabetes skiljde sig
däremot inte signifikant från osteoartrit vad gällde den relativa intensiteten att
utveckla depression i samband med sjukdomsdurationen (Nilsson m fl, 2002).
Tabell 7. Relativ intensitet att utveckla depression i samband med
sjukdomsduration.*
0-0,5 år (95 % Cl) 0,5-1 år (95 % Cl)
1+ år (95 %)
6,85 (4,48-10,47)
3,17 (1,65-6,08)
1,54 (1,12-2,12)
Parkinsons
sjukdom
1,32 (0,89-1,96)
1,32 (0,83-2,10)
1,01 (0,86-1,19)
Diabetes
1
1
1
Osteoartrit
*Justerad för skillnader i ålder vid första sjukhusutskrivningen, kön, användning
av droger eller alkohol (Nilsson m fl, 2002 s 206, översatt av författarna till
föreliggande studie).
Ur tabellen kan också utläsas att det är en ökad risk för patienter med Parkinsons
sjukdom att drabbas av depression under det första halvåret efter sjukdomsdebut i
jämförelse med diabetes och osteoartrit (a a).
Bidragande faktorer
Nilsson m fl (2002) visar i sin studie att depression hos patienter med Parkinsons
sjukdom är en konsekvens av en dysfunktion i hjärnan. Detta påstående
konfirmeras i en studie av Aarsland m fl (1999) där resultatet visade att det inte
finns något samband mellan depression och sjukdomsförlopp. Detta tyder på att
humörförändringar hos patienterna inte är en reaktion på det fysiska
funktionshindret, utan snarare reflekterar en neurobiologisk störning av de
emotionella funktionerna. Rojo m fl (2003) undersökte i sin studie förhållandet
mellan depression och ålder, ålder vid insjuknande och sjukdomsduration, men
fick inga signifikanta resultat på att det finns ett förhållande mellan dessa
18
variabler. Inte heller Nuti m fl (2003) hittade i sin studie ett förhållande mellan
ovanstående variabler. Denna studie kom också fram till att det inte heller finns
något samband mellan depression och kön, depression och kardinalsymtomen
samt depression och hur pass allvarlig sjukdomen är.
I en kvantitativ studie av Schrag m fl (2000) fastställdes genom en stegvis linjär
regression vilka faktorer som hade störst påverkan på livskvaliteten hos patienter
med Parkinsons sjukdom. För att hitta urvalet sökte forskarna på Londons 15
sjukhus för att hitta registrerade patienter med misstänkt Parkinsons sjukdom. Av
202 uppsökta patienter klassificerades 124 med trolig Parkinsons sjukdom. Dessa
medverkade i studien. Livskvaliteten mättes med ett sjukdomsspecifikt
frågeformulär, Parkinson Disease Questionnaire (PDQ-39). Ålder vid
insjuknandet, sjukdomsduration samt övriga faktorer som påverkar livskvaliteten
hos en individ analyserades. Studien visade att den uppnådda poängen på BDI var
den faktorn som påverkade livskvaliteten mest, följt av hur mycket sjukdomen
hade påverkat individens fysiska funktioner, det vill säga hur pass invalidiserad
personen var.
En annan orsak till depressiva symtom som rapporteras frekvent var enligt CaapAhlgren & Dehlin (2000) att patienterna inte ansåg att deras makar hade
accepterat sjukdomen. Enligt patienterna ville makarna att den drabbade skulle
aktivera sig mer. Grannars negativa attityd, vänner som övergav dem samt en
känsla av ensamhet och isolation var andra orsaker som angavs som bidragande
faktorer till ett försämrat psykiskt välbefinnande. Studiens resultat visar att
patienter med depressiva symtom har, jämfört med patienter utan liknande
symtom, en signifikant försämrad livskvalitet enligt bedömningsformulär ShortForm - 36 frågor (SF-36).
Schrag m fl (2001) undersökte i en kvantitativ studie i hur stor grad
funktionshinder, en försämring av sjukdomen samt invaliditet bidrog till
depression och därmed en försämrad livskvalitet vid Parkinsons sjukdom. Urvalet
som bestod av 97 patienter med en medelålder på 73 år skattades med BDI. Den
kliniska och historiska informationen som inhämtades från patienterna
genomfördes av en neurolog. Den genomsnittliga sjukdomsdurationen var 5,8 år.
Studien visade att patienter som själv ansåg att deras hälsa nyligen försämrats
samt de patienter med balansproblem som nyligen ramlat hade signifikant högre
poäng enligt BDI än de patienter som ansåg sig vara stabila i sin sjukdom. Studien
visade att en betydligt försämrad motorisk funktion ökade risken att drabbas av
depression. Patienternas egen syn på sin sjukdom och vad den för med sig i fråga
om försämrad livskvalitet var även avgörande för hur svår depression patienterna
drabbades av.
Hanterbarhet
I en utforskande kvalitativ studie av Charlton & Barrow (2002) intervjuades åtta
patienter med Parkinsons sjukdom. Fyra utav dessa var medlemmar i Parkinson´s
Disease Society, en förening som ger patienter med Parkinsons sjukdom en chans
att träffas, interagera och hjälpa varandra. Övriga fyra var inte medlemmar vare
sig i Parkinson´s Disease Society eller i någon liknande förening. Alla
medverkande var mellan 62 och 86 år gamla och levt med sjukdomen i över tre år.
Studien handlade om huruvida sjukdomen hade påverkat dessa människors liv och
hur de hade gått tillväga för att uthärda den psykosociala delen av sjukdomen.
19
Nedan tas i punktform upp de tillvägagångssätt som intervjuobjekten använde sig
av för att hantera den psykologiska stress som förknippas med sjukdomen:
•
•
•
•
•
•
•
Social interaktion - Som en konsekvens av sjukdomen skapas nya möjligheter
till interaktion med människor vilket ökar den drabbades allmänna
välbefinnandet.
Social likställdhet - Att jämföra sig med andra patienters symtom och
upplevelser.
En dag i taget - Ett accepterande att framtiden troligtvis kommer präglas av en
konstant försämring i sjukdomen. Accepterandet resulterar i att patienterna
lever i nuet och tar vara på alla möjligheter i vardagen.
”Fighting spirit” - En kontrast till det villkorslösa accepterandet i föregående
metod. En kamp för att bibehålla ett så normalt dagligt liv som möjligt.
Tänk inte på sjukdomen - En annan metod för att bibehålla ett så normalt liv
som möjligt.
Hopp.
Acceptans - acceptera sjukdomen genom att anpassa sig till förändringarna
som sker (Charlton & Barrow, 2002).
Studien visade att den sociala interaktionen, att få känna tillhörighet och förståelse
var väldigt viktig för gruppen med medlemmar. En medlem uttryckte följande:
”It isn’t the help in money you want, it’s somebody to talk to you, really talk
properly, not just say, “Oh, I´m sorry” and “You´ll be all right.” I wanted more
and I got it” (a a).
De medverkande i studien använde sig alla av någon eller några av de
ovannämnda metoderna för att kunna hantera den psykologiska stressen som
förknippas med sjukdomen. Studien visade också att det inte fanns några större
skillnader mellan grupperna vid hantering av stress. En skillnad som påvisades var
att icke-medlemmar bekräftade sin sjukdom, men försökte inte förändra sina liv
mer än absolut nödvändigt, medan föreningsmedlemmarna inte bara bekräftade
sjukdomen utan även anpassade sig till den (a a).
Att inte tänka på sjukdomen var en metod som tre av icke-medlemmarna använde
sig av för att förhindra att sjukdomen blev en central del av livet (a a).
En icke-medlem uttryckte sig enligt följande:
”I just go through life as before without it affecting me too much, as I don´t let
it… I won´t think about it or give it any more time than I have to give it. I don´t
even think about it at all some days“ (a a).
När det gällde att umgås med andra människor som led av Parkinsons sjukdom
svarade medlemmar och icke-medlemmar olika.
En medlem uttryckte;
”I think about other people and how they must be feeling. There are others there
who are so much worse than me, I don´t even think I´m that bad compared to
some of them. It has made me feel very lucky, if anything” (a a).
20
Medan en icke-medlem uttryckte följande;
“Well, I don´t really want to see other people who are badly disabled, but I
suppose that´s an obvious one really, not many people would want to be
reminded, would they” (Charlton & Barrow, 2002).
Sunvisson m fl (2001) genomförde i en kvantitativ studie en utvärdering av ett
träningsprogram för patienter med Parkinsons sjukdom. Utvärderingen handlade
om huruvida träningsprogrammet påverkade patienternas psykosociala situation.
Urvalet bestod av 45 patienter med Parkinsons sjukdom. Medelåldern var 75 år
och den genomsnittliga sjukdomsdurationen var sex år. Programmet som
utvärderades tog itu med psykosociala situationer och lärde de medverkande att
hantera det dagliga livet och rörelsemönstret. Programmet pågick under fem
veckor och utvärderades tre gånger; innan studiens början, direkt efter de fem
veckorna samt tre månader efter programmets slut. Programmet var baserat på
teori, dialog mellan patient och sjuksköterska samt fysisk träning tillsammans
med en sjukgymnast. Resultatet i studien visade att en medverkan i programmet
signifikant förbättrade patienternas psykosociala situation.
Resultatsammanfattning
Här sammanfattas resultatet i korthet för att förtydliga kopplingen till föreliggande
studies syfte.
Under rubriken diagnosproblematik kan utläsas att resultatet från den presenterade
studien indikerar på att behandlande läkare har svårigheter med att upptäcka
depression hos denna patientgrupp. Vidare påvisar tre olika studier att depression
är ett vanligt förekommande symtom vid Parkinsons sjukdom. I en studie
undersöktes om patienter med Parkinsons sjukdom har en ökad risk att drabbas av
depression i jämförelse med andra kroniska sjukdomar. Resultatet påvisar att
andelen patienter med Parkinsons sjukdom i högre utsträckning lider av
depression. Samma studie konstaterar även att patienter med Parkinsons sjukdom
har en ökad risk att drabbas av depression under hela sjukdomsperioden. De
bakomliggande faktorerna till depression vid Parkinsons sjukdom har undersökts
av olika forskare. Övervägande så styrker de olika studierna varandra genom att
påvisa att det depressiva tillståndet beror på en endogen process det vill säga en
dysfunktion i hjärnan. Resultatet visar trots detta på att depressiva symtom även
kan bero på yttre faktorer som till exempel ensamhet, försämrad motorisk
funktion och makar som inte har accepterat sjukdomen och dess innebörd. I den
enda kvalitativa studie som presenteras framkommer olika tillvägagångssätt som
studiedeltagarna använder sig av för att hantera den psykologiska stress som
Parkinsons sjukdom sammankopplas med. Studien som undersöker huruvida det
finns någon skillnad i hanterbarheten av stress mellan personer som är
medlemmar i en Parkinsons förening eller inte kommer fram till att det inte finns
någon större skillnad mellan grupperna.
21
DISKUSSION
Diskussionen innefattar en metoddiskussion samt en resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras metodval, litteratursökningen samt avgränsningar. I
resultatdiskussionen diskuteras och analyseras de resultat som framkom ur de
olika artiklarna. Denna diskussion görs utifrån ett salutogenetiskt perspektiv.
Metoddiskussion
De tio vetenskapliga artiklar som användes till resultatet, nio stycken kvantitativa
samt en kvalitativ kategoriserades under olika teman. En del artiklar användes
under flera teman eftersom åtskilliga resultat framkom ur studien. Valet gjordes
att endast lyfta fram det, ur artiklarna, som handlade om depression vid
Parkinsons sjukdom. För att besvara frågeställningen om hur sjuksköterskan kan
bidra till att personer med Parkinsons sjukdom får en känsla av sammanhang i
vardagen, användes söktermer som nursing, care, och caring, i kombination med
Parkinson och Parkinson´s disease. De artiklar som framkom och granskades
visade sig inte vara relevanta för frågeställningen. Bristen på evidens medför att
frågeställningen inte fullt ut besvaras. Därav blir resultatet ofullständigt vilket kan
ses som en svaghet i föreliggande studie.
För att ny forskning skulle ligga till grund för resultatet var ett inklusionskriterie
inledningsvis artiklar publicerade år 2000 eller senare. Bristen på evidensbaserade
studier resulterade i en utökad sökning till artiklar publicerade år 1995 eller
senare. Trots utökad artikelsökning framkom endast en användbar artikel. Att inte
fler artiklar framkom kan bero på att fel sökkombinationer har använts eller en
begränsning i tillgängliga databaser. Även tillgången till artiklar publicerade i
tidskrifter som Malmö Högskola inte prenumererade på kan ha begränsat
möjligheterna till vetenskapligt material. Ytterligare ett alternativ kan vara
avsaknaden av evidens inom området.
Artiklar som inkluderades användes oberoende om de beskrev personer med
diagnostiserad eller trolig Parkinsons sjukdom. En trolig Parkinsons sjukdom som
inklusionskriterie kan vara en möjlig felkälla och därmed leda till ett missvisande
resultat. Denna eventuella felkälla anses vara en möjlig svaghet i studien. Med
detta menas att resultaten som påvisar förekomst av depression, bidragande
faktorer samt diagnosproblematik kan uppvisa felaktiga värden. För att
exemplifiera problematiken kan personer som ännu inte har diagnosen Parkinsons
sjukdom öka frekvensen av depression. Är det därmed så att depression inte är så
vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom som föreliggande studies resultat
faktiskt påvisar?
En av exklusionskriterierna i denna studie var könsskillnader. Detta beror på att
insjuknandet i Parkinsons sjukdom är ytterst lite överrepresenterat av män. Trots
detta lever fler kvinnor med Parkinsons sjukdom. Detta förmodas bero på att
kvinnor har en högre medellivslängd och att sjukdomens incidens ökar med
åldern.
Vid beställning via fjärrlån var begränsningen artiklar som fanns inom Norden.
Det ansågs vara för kostsamt att beställa artiklar utanför norden då det inte fanns
någon garanti att artiklarna var användbara. En del artiklar gick inte att beställa
22
hem vilket beror på att Malmö Högskola inte har någon överenskommelse med
dessa tidskrifter. Problemet med att all forskning inte fanns tillgänglig kan ha
begränsat resultatet i föreliggande studie. Ytterligare forskning kan ha genomförts
men begränsningarna från Malmö Högskola medförda att potentiella artiklar inte
fanns disponibla. Tillgång till övriga tidskrifter hade möjligtvis kunnat bidra till
fler kvalitativa artiklar. Detta hade verifierat eller falsifierat redan använd artikel
och gett studien ett vidare perspektiv.
Merparten av de artiklar som har använts till resultatet kommer från Europa.
Någon begränsning angående att uteslutande använda europeiska studier har inte
gjorts eftersom Parkinsons sjukdom anses vara lika vanlig över hela världen. En
världsomfattande spridning av artiklarnas ursprung hade kunnat ge en mer
övergripande bild av resultatet. Att merparten av artiklarna kommer från Europa
anses som en svaghet. Förekomsten av depression samt bidragande faktorer kan
eventuellt variera mellan olika länder, men kanske framför allt mellan olika
kontinenter. Vi anser att om fler kvalitativa artiklar framkommit ur
artikelsökningen hade en begränsning möjligtvis erfordrats på grund av att
människor i skilda kulturer upplever och hanterar sjukdom olika.
I de flesta artiklar benämns de medverkande patienter, men begreppet definieras
inte. Det är därmed oklart om de medverkande var hemmavarande eller
inneliggande på vårdavdelning. Att vara inneliggande på sjukhus skulle möjligen
kunna leda till en ökad frekvens av depression. Med detta menar vi att patienter
med Parkinsons sjukdom som är inneliggandes kan utveckla en depression på
grund av att den drabbades generella motståndsresurser förändras. Ytterligare en
aspekt kan vara att fler patienter diagnostiseras med depression på grund av
kontakten med vårdpersonalen på avdelningen. Trots detta anses det inte vara av
någon betydelse för föreliggande studies resultat om personerna var
hemmavarande eller inneliggande på en vårdavdelning. Detta beror på att
Parkinsons sjukdom inte påverkar livslängden vilket innebär att personerna under
åtminstone större delen av sitt liv lever hemma.
I artiklarna som ligger till grund till föreliggande studies resultat har olika
bedömningsinstrument använts för att mäta depression. Trots att olika
bedömningsinstrument använts så har resultaten varit likvärdiga. På grund av
detta granskades inte de olika bedömningsinstrumenten mer ingående. Om
studierna däremot påvisat varierande resultat hade det varit nödvändigt att
kontrollera bedömningsinstrumentens validitet. För begreppet livskvalitet har de
studier presenterade i resultatet använt olika bedömningsinstrument i form av
frågeformulär. Vi har valt att inte granska dessa på grund av den tidsbegränsning
Malmö Högskola satt upp för ett examinationsarbete på kandidatnivå samt
antagandet om att bedömningsinstrumenten är vetenskapligt utformade.
Under rubriken diagnosproblematik i resultatavsnittet är endast en vetenskaplig
artikel redovisad. Trots omfattande artikelsökning påträffades inget ytterligare
evidensbaserat material. I bakgrunden används en artikel av Fitzsimmons &
Bunting (1993) och en artikel av Rabinstein & Schulman (2000). Artiklarna är
rewievs, vilket innebär ett redan tolkat material. Detta resulterade i ett beslut om
att endast använda artiklarna i bakgrunden. Med hjälp av dessa anser vi att det
trots alla byggs upp en reliabilitet angående problematiken. Att det är en
omfattande tidsperiod mellan artiklarnas publicering anses inte som en svaghet.
23
Snarare menar vi att den vetenskapliga studien under rubriken diagnosproblematik
styrker den rewiev från 1993 som använts i bakgrunden. Detta påvisar att oavsett
om forskningen går framåt så är depression vid Parkinsons sjukdom svår
diagnostiserad. Under rubriken förekomst redovisas hur vanligt förekommande
depression vid Parkinsons sjukdom är. I de artiklar där depression är uppdelat i
dystymi, måttlig- samt svår depression redovisas det inte om de medverkande
klassificeras med en eller fler utav diagnoserna. Självklart är detta av relevans för
studiernas resultat, men vi förutsätter att det inte förekommer några
dubbeldiagnoser då ämnet inte nämns i någon av artiklarna.
Valet att genomföra en litteraturstudie visade sig, på grund av bristen på kvalitativ
forskning angående personernas egna upplevelser samt egenvårdsåtgärder,
begränsa föreliggande studie. Detta resulterade i brist på evidens i studiens
resultatavsnitt. Att genomföra en empirisk studie hade fokuserat på personernas
egna åsikter och upplevelser. Diagnosproblematik och förekomst av depression
hade däremot då förbisetts vilket resulterat till att syftet att undersöka samt belysa
depression vid Parkinsons sjukdom inte uppfyllts.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussion presenteras under de rubriker som presenteras i
resultatavsnittet.
Diagnosproblematik
I Shulman m fl (2001) framgår det att den diagnostiserade precisionen hos
patienterna är betydligt högre än den diagnostiserade precisionen hos behandlande
läkare. Resultatet visar en indikation på att behandlande läkare har svårigheter
med att upptäcka depression hos patienter med Parkinsons sjukdom. Att
depression vid Parkinsons sjukdom är svårupptäck styrks även av Rabinstein &
Shulman (2000). Av studien framkommer det att svårigheterna med att
diagnostisera depression vid Parkinsons sjukdom beror på att depressiva symtom
är svårt att särskilja från symtomen på Parkinsons sjukdom. Fitzsimmons &
Bunting (1993) samt McDonald m fl (2003) påvisar samma svårighet i sina
studier. I Fitzsimmons & Bunting (1993) jämförelse mellan kliniska kännetecken
associerade med Parkinsons sjukdom och depression märks tydligt likheterna
mellan de båda tillstånden. Föreligger det därmed en risk att patienter som
drabbats av Parkinsons sjukdom istället diagnostiseras med depression eller att
patienter som lider av en egentlig depression istället får diagnosen Parkinsons
sjukdom? Rabinstein & Shulman (2000) menar att det krävs en ökad
uppmärksamhet, rutinfrågor samt standardiserade mätinstrument för att kunna
identifiera tecknen på depression och därmed särskilja dem från den sedvanliga
symtombilden vid Parkinsons sjukdom. I överrensstämmelse med Rabinstein &
Shulman (2000), vilket styrker vår tanke, har sjuksköterskan en viktig funktion i
mötet med dessa patienter för att signaler på humörförändringar samt depressiva
symtom ska uppmärksammas.
Förekomst
I Rojo m fl (2003) studie framgår det att majoriteten av de medverkande lider av
depression. Även Caird (1996) påvisar att depression är vanligt förekommande
hos patienter med Parkinsons sjukdom. Studier av Hanagasi & Emre (2004) och
McDonald m fl (2003) påvisar att det finns belägg för att patienter med
Parkinsons sjukdom uppvisar en högre frekvens av depression än andra patienter
24
med liknande sjukdomsproblematik. Nilsson m fl (2002) bekräftar i sitt resultat att
patienter med Parkinsons sjukdom har en signifikant högre risk att drabbas av
depression i jämförelse med andra liknande kroniska sjukdomar. En fråga som har
figurerat vid diskussionen om denna artikel är huruvida Parkinsons sjukdom kan
jämföras med ovanstående sjukdomar. Sjukdomarna innebär ett kroniskt tillstånd,
men några övriga likheter anses inte finnas. Oavsett val av jämförande sjukdomar
anses studien relevant då den trots allt visar att patienter med Parkinsons sjukdom
i större omfattning drabbas av depression.
Bidragande faktorer
För att sjuksköterskan lättare ska kunna upptäcka depression vid Parkinsons
sjukdom är det av vikt att hon känner till depressionens bakomliggande orsaker.
De bidragande faktorerna till depressionsutveckling vid Parkinsons sjukdom
tvistar forskarna om. I Nilsson m fl (2002) framgår det att depression beror på en
dysfunktion i hjärnan. Detta resultat framgår även i Aarsland m fl (1999) som
påvisar att det inte finns något samband mellan depression och själva
sjukdomsförloppet. Resultatet bekräftas även av Nuti m fl (2003) som visar att det
inte finns några signifikanta samband mellan depression och kön, depression och
kardinalsymtom samt depression och hur pass allvarlig sjukdomen är.
Fitzsimmons & Bunting (1993) anser att den främsta orsaken till depression vid
Parkinsons sjukdom beror på en biokemisk obalans i hjärnan. Att det finns
oklarheter angående de bakomliggande faktorerna till depressionsutveckling
bekräftas av Rascol m fl (2002) och Nyman & Bartfai (2002). I studierna
framkommer det att depression antingen kan bero på cerebrala förändringar i
hjärnan eller psykologiska reaktioner av själva sjukdomen. Schrag (2001) påvisar
däremot i sitt resultat att en betydligt försämrad motorisk funktion ökar risken för
depression. Studien visar även att patienternas egen syn på sin sjukdom är
avgörande för depressionens svårighetsgrad. Patientens syn på sjukdomen har
även framkommit i Höglund m fl (2003) I Höglund m fl (2003) har flera aspekter
av patientens syn på sjukdomen tagits upp. Patienterna anser bland annat att
Parkinsons sjukdom innebar ett liv på ändrade villkor, ett liv av begränsningar och
anpassningar och ett liv där små problem kan bli oövervinneliga hinder.
Ytterligare en aspekt är att ett liv med Parkinsons sjukdom innebär att man alltid
har en följeslagare som utan förvarning kan sätta krokben för allt man har planerat
och drömt om. Enligt Antonovsky (1991) kallas de faktorer som påverkar hälsa –
ohälsa för stressorer. Parkinsons sjukdom kan ses som en kronisk stressor vilket
enligt Antonovsky (1991) leder till ett spänningstillstånd. Detta hanteras genom
de generella motståndsresurser som personen har till sitt förfogande. En positiv
livssyn, socialt stöd samt jagstyrka är sådana generella motståndsresurser som kan
få patienten med Parkinsons sjukdom att röra sig mot den positiva polen på
kontinuumet hälsa – ohälsa.
Enligt patienterna själva är makarnas brist på acceptans av sjukdomen och dess
symtom en bidragande orsak till depression. Närstående vill att patienten ska
aktivera sig mer, trots vetskapen om sjukdomen. Vänner som drar sig undan samt
patientens känsla av att vara ensam och isolerad uppges som andra bidragande
faktorer (Caap-Ahlgren & Dehlin, 2000). Vi drar slutsatsen att det är av stor
betydelse för den drabbade att information angående sjukdomen ges vid
sjukdomsdebuten, inte bara om själva sjukdomsförloppet, utan också om hur
omgivningen kan komma att reagera. Enligt Antonovsky (1991) är en av
komponenterna i KASAM begriplighet vilket bland annat innebär hur inre och
25
yttre stimuli upplevs som förnuftsmässiga och strukturerade. Den information som
patienterna erhåller angående sjukdomsförloppet och omgivningens reaktioner
leder till en högre känsla av begriplighet. Detta resulterar i att patienterna är mer
förberedda för hur livet med Parkinsons sjukdom kommer te sig. En hög
begriplighet leder enligt Antonovsky (1991) till en hög hanterbarhet och
meningsfullhet vilket resulterar i att man rör sig mot den positiva polen på
kontinuumet hälsa – ohälsa. Enligt allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och
sjukvården (1993:17) är syftet med omvårdnad dels att stärka hälsa dels förebygga
sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskan roll inom omvårdnad är att se till så att syftet
med omvårdnaden tillfredsställs genom att arbeta preventivt för att befrämja hälsa
och förebygga sjukdom. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) uppger att
hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskans
informativa roll kan bidra till att patienten når en högre nivå av hanterbarhet.
Enligt Antonovsky (1991) så kan sjuksköterskan på grund av sin kompetens och
erfarenhet inge förtroende hos patienten. Detta kan resultera i att patienten
upplever en högre nivå av hanterbarhet i den främmande situation som Parkinsons
sjukdom innebär.
Vad är egentligen den bakomliggande orsaken till depression vid Parkinsons
sjukdom? Beror det på en ren fysiologisk process i hjärnan som en konsekvens av
celldegenerationen, eller handlar det om vad sjukdomen innebär för patienten och
hans/hennes liv? Vi anser utifrån den evidens vi erhållit att det är en kombination
av både dessa faktorer och att de patienter med ett omfattande skyddsnät samt en
starkare jagstyrka i mindre utsträckning drabbas av depression. Detta styrks av
Antonovsky (1991) som menar att vi hanterar de spänningar som uppstår i livet
genom våra generella motståndsresurser, vilket bland annat kan vara socialt stöd
och jagstyrka. Dessa generella motståndsresurser kan möjligen förklara varför
endast en del patienter drabbas av depression. Generella motståndsresurser leder
enligt Antonovsky (1991) till att vi kan bekämpa de stressorer som vi utsätts för.
Resultatet kan bli sjukdom, hälsa eller något däremellan beroende på hur pass
framgångsrikt vi kan hantera spänningen.
Hanterbarhet
I en studie av Charlton & Barrow (2002) tillfrågas patienter med Parkinsons
sjukdom angående deras metoder för att hantera den psykosociala delen av
sjukdomen. 4 utav de 8 tillfrågade var medlemmar i Parkinson´s disease Society,
medan övriga 4 inte var medlemmar i någon förening. Resultatet visar att den
stora skillnaden mellan de båda grupperna är att icke-medlemmar bekräftar sin
sjukdom, men försöker inte förändra sina liv mer än nödvändigt. Medlemmarna
däremot bekräftar inte bara sin sjukdom, utan anpassar sig även till den. Genom
ett medlemskap i en förening för patienter med Parkinsons sjukdom har patienter
enligt Almås (2002) tillgång till flera yrkeskategorier som kan bistå med hjälp och
stöd som dessa patienter kan vara i behov av. Även kontakt med och stöd från
andra medlemmar kan underlätta för den drabbade och hans/hennes anhöriga. Det
är viktigt att beakta att föreningslivet inte är något som passar alla. En
föreningsmedlem i studien av Charlton & Barrow (2002) uttrycker hur
interaktionen med andra medlemmar och föreningslivet har en positiv inverkan på
hälsan. Antonovsky (1991) menar att man ställs inför en stressor vid sjukdom.
Genom att bekämpa den stressor som Parkinsons sjukdom innebär samt det
spänningstillstånd som sjukdomen leder till kan hälsa uppnås. En bidragande
faktor för detta är hanterbarhet, vilket Antonovsky har beskrivit som de resurser
26
som människan har till sitt förfogande. En icke-medlem uttrycker följande “Well,
I don´t really want to see other people who are badly disabled, but I suppose
that´s an obvious one really, not many people would want to be reminded, would
they” (Charlton & Barrow, 2002). Vi anser att ovanstående uttryck kan bero på en
låg känsla av sammanhang. Kan det bero på en låg känsla av begriplighet, det vill
säga att man inte upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara?
Låg begriplighet kan enligt Antonovsky i sin tur leda till låg hanterbarhet och
meningsfullhet och i slutänden en låg känsla av sammanhang.
I Charlton & Barrow (2002) studie kartläggs olika metoder som patienter med
Parkinsons sjukdom har för att hantera sjukdomen och vardagen med. Med dessa
metoder i åtanke kan sjuksköterskan utforma individuell rådgivning till
patienterna. Detta går i linje med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt i
allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (1993:17) som menar att
patienten har rätt till individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och
att eftersom varje situation är unik utformas omvårdnaden individuellt. En av de
egenvårdsmetoder som framkommer benämns för social interaktion. Denna metod
innebär att som en konsekvens av sjukdomen skapas nya möjligheter till
interaktion med människor som ökar den drabbades allmänna välbefinnandet.
Detta stöds av Antonovsky (1991) som menar att meningsfullhet är en viktig
komponent i KASAM. Meningsfullhet räknas som motivationskomponenten i
KASAM. Detta innebär att personen trots sjukdom kan känna att livet har en
känslomässig innebörd och att positiva händelser inträffar om och även ibland
tack vare att personen drabbats av en kronisk stressor. Den sociala interaktion som
uppkommer som en konsekvens av Parkinsons sjukdom kan ses som en generell
motståndsresurs (Antonovsky 1991). Patienterna kan därmed lättare bekämpa de
stressorer som sjukdomen innebär, öka sin hanterbarhet och meningsfullhet och
därmed sin känsla av sammanhang. För patienter med Parkinsons sjukdom är det
av vikt att känna meningsfullhet i sin tillvaro trots sjukdom.
I det träningsprogram som Sunvisson m fl (2001) utvärderar får de medverkande
lära sig att hantera det dagliga livet och rörelsemönstret. Resultatet i denna studie
visar att genom att medverka i programmet förbättras patienternas psykosociala
situation signifikant. Genom programmet förbättras de medverkandes
hanterbarhet som enligt Antonovsky (1991) ökar känslan av sammanhang. En hög
känsla av hanterbarhet är enligt Antonovsky betydande för att patienterna ska
kunna möta de krav och stimuli som de utsätts för.
SLUTORD
Resultatet av föreliggande studie visar att depression är ett vanligt förekommande
symtom samt att tillståndet på grund av liknande kliniska kännetecken som för
Parkinsons sjukdom är svårupptäckt och därmed svårdiagnostiserat. Studien
uppmärksammar och belyser bidragande faktorer för utveckling av depression vid
Parkinsons sjukdom. Olika tillvägagångssätt som personer med Parkinsons
sjukdom använder sig av för att hantera psykosocial stress belyses även i studien.
Vi anser att vetskapen om ovanstående faktorer leder till en förbättrad kunskap
om Parkinsons sjukdom och därigenom förbättras sjuksköterskans beredskap och
27
stödjande funktion gentemot dessa personer. Sjuksköterskan kan förutom att
förbereda den drabbade på sjukdomsförloppet även genom rådgivning och stöd
hjälpa personen att anpassa sig till de förändringar som sjukdomen innebär.
Genom att sjuksköterskan kan lyfta fram de metoder som används för att hantera
sjukdomen kan personerna förbättra sin känsla av sammanhang i vardagen.
Framtida värde
Svårigheter med att hitta evidensbaserat material som behandlar omvårdnad vid
depression hos personer med Parkinsons sjukdom visar på ett outforskat område.
Trots detta anses resultatet värdefullt, tänkvärt och upplysande men behov av
vidare studier om depression vid Parkinsons sjukdom finns. Framför allt
efterfrågas ytterligare forskning med hjälp av kvalitativa metoder. Personernas
syn och upplevelser av att leva med sjukdomen kan ge klarhet i vilka
omvårdnadsåtgärder som bäst lämpar sig för depression vid Parkinsons sjukdom.
28
REFERENSER
Aarsland, D, Larsen, J, Lim, N, Janvin, C, Karlsen, K, Tandberg, E, Cummings, J
(1999) Range of neuropsychiatric disturbances in patients with Parkinson´s
disease. J Neurol Neurosurg Psyckiatry, 67: 492-496.
Abudi, S, Bar-Tal, Y, Ziv, L & Fish, M (1997) Parkinson´s disease symptoms –
patient´s perceptions. Journal of Advanced Nursing, 25: 54-59.
Allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården
SOSFS 1993:17
Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad del 2. Stockholm: Liber AB.
Antonovsky, A (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Beck, AT, Ward, C, Mendelson, M m fl (1961) An Inventory for measuring
depression. Arch Gen Psychiatry 4: 561-7.
Caap-Ahlgren, M & Dehlin, O (2003) Insomnia and depressive symptoms in
patients with Parkinson´s disease Relationship to health-related quality of life. An
interview study of patients living at home. Archives of Gerontology and
Geriatrics, 32: 23-33.
Caap-Ahlgren, M (2003) Health-related quality of life in persons with
Parkinson´s disease. Aspects of symptoms, caregiving and sense of coherence.
Sverige: Bloms i Lund Tryckeri AB, Lund 2003.
Caird, F (1996) Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom. Natur och Kultur.
Charlton, G & Barrow, C (2002) Coping and self-help group membership in
Parkinson´s disease: an exploratory qualitative study. Health and social care in
the community, 10(6): 472-478.
Cummings, JL, Mega, M, Gray, K m fl (1994) The neuropsychiatric inventory:
comprehensive assessment of psychopathology in dementia. Neurology 44:
2308-14.
Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar Specifik omvårdnad,
Medicinsk behandling, Patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Fitzsimmons, B & Bunting, L K (1993) Parkinson´s disease Quality of life issues.
Nursing clinics of North America Volume 28, number 4, December 1993.
Fox, M J (2003) Lyckligt Lottad. Sverige: Swedenborg Förlag AB.
Hagell, P (2002) Assessment of Graft Effects and Function in Cell Replacement
Therapy for Parkinson´s Disease. Lund University, Academic dissertation. Lund.
29
Hamilton, MA (1960) A rating scale for depression. J Neurol Neurosurg
Psychiatry 23: 56-62.
Hanagasi, A H & Emre, M (2005) Treatment of behavioural symptoms and
dementia in Parkinson´s disease. Fundamental & Clinical Pharmacology, 19:133146.
Hoehn, M, Yahr, M (1967) Parkinsonism: onset, progression and mortality.
Neurology. 17: 427-442.
Hälso- och sjukvårdslagen
SOSFS 1982:763
Höglund A, Löök J & Lindvall S (2003) Parkinsons sjukdom Behandling,
Omvårdnad, Tips. Parkinson Förbundet. Version 1.0.
Läkemedelsboken 2003/2004. Apoteket AB (2003) Uppsala: Almqvist & Wiksell
Tryckeri AB.
McDonald, W H, Richard, I H, Delong, M R (2003) Prevalence, etiology, and
treatment of depression in Parkinson´s disease. Society of Biological Psychiatry,
54: 363-375.
Meara, J, Mitchelmore, E, Hobson, P (1999) Use of the GDS-15 geriatric
depression scale as a screening instrument for depressive symtomatology in
patients with Parkinson´s disease and their carers in the community. Age Ageing
28: 35-8.
Nilsson, FM, Kessing, LV, Sörensen, TM, Andersen, PK, Bolwig, TG (2002)
Major depressive disorder in Parkinson´s disease: a register–based study. ACTA,
106: 202-211.
Nordiska Parkinson Förbundet 2005-04-16
http://www.parkinson.org/site/pp.asp?c=9dJFJLPwB&b=123510
Nuti, A, Ceravolo, R, Piccinni, A, Dell Ágnello, G, Bellini, G, Gambaccini, G,
Rossi, C, Logi, C, Dell´Osso, L, Bonuccelli, U (2004) Psychiatric comorbidity in
a population of Parkinson´s disease patients. European journal of neurology, 11:
315-320.
Nyman, H & Bartfai, A (2000) Klinisk neuropsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Peto, V, Jenkinson, C, Fitzpatrick, R (1998) PDQ-39: a review of the
development, validation and application of a Parkinson´s disease quality of life
questionnaire and its associated measures. J Neurol 245: 10-4.
Polit, D, Beck, C, Hungler, B (2001) Essentials of nursing research: methods,
appraisal and utilization (5th edition). Philadelphia: Lippincott.
30
Rabinstein, A A & Shulman, L M (2001) Management of behavioural and
psychiatric problems in Parkinson´s disease. Parkinsonism & Related Disorders,
7: 41-50.
Rascol, O, Goetz, C, Koller, W, Poewe, W, Sampaio, C (2002) Treatment
interventions for Parkinson´s disease: an evidence based assessment. The Lancet,
359: 1589-98.
Rojo, A, Aguilar, M, Garolera, MT, Cubo, E, Navas, I, Quintana, S (2003)
Depression in Parkinson´s disease: clinical correlates and outcomes. Parkinsonism
and related disorders, 10: 23-28.
Schrag, A, Jahanshani, M, Quinn, NP (2000) What contributes to quality of life in
patients with Parkinson´s disease? J Neurol Neurosurg Psyckiatry, 69: 308-312.
Schrag, A, Jahanshan,i M, Quinn, NP (2001) What contributes to depression in
Parkinson´s disease? Psykological Medicine, 31: 65-73.
Shulman, LM, Taback, RL, Rabinstein, AA, Weiner, WJ (2002) Non –
recognition of depression and other non – motor symptoms in Parkinson´s disease.
Parkinsonism and related disorders, 8: 193-197.
Statens Beredning för medicinsk Utredning (SBU) 2004. 2005-04-17
”Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt” (2004)
http://www.sbu.se/www/index.asp
Sullivan, M, Karlsson, J, Ware, JE (1995) The Swedish SF-36 health survey-1.
Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity
across general population in Sweden. Soc. Sci Med 41: 1349-1358.
Sunvisson, H (1994) Att leva med Parkinson vård och egenvård. Stockholm:
Förlaget Hagman.
Sunvisson, H, Ekman, SL, Hagberg, H, Lökk, J (2001) An education programme
for individuals with Parkinson´s disease. Scandinavian journal of caring science,
15: 311-317.
Svensson, C (2005) Pappa – Parkinson, SVT 2 2005-04-10.
Thanvi, B R, Munshi, S K, Vijaykumar, N, Lo, T C N (2003) Neuropsychiatric
non-motor aspects of Parkinson´s disease. Postgrad Med J, 79:561-565.
Thomas, S & MacMahon, D (2004) Parkinson´s disease, palliativ care and older
people: part 1. Nursing Older people, 16:1, 22-27.
Tombaugh, T N (2004) Test-retest reliable coefficients and 5-year change
scores for the MMSE and 3MS. Archives of Clinical Neuropsychology.
31
BILAGOR
Bilaga 1: Bedömningsformulär för kvalitativa studier.
Bilaga 2: Bedömningsformulär för kvantitativa studier.
Bilaga 3: Artikelöversikt/kvalitetsbedömning.
Bilaga 4: Granskning av vetenskapliga artiklar.
Bilaga 5: Bedömningsinstrument.
32
Bilaga 1
Bedömningsformulär för kvalitativa studier
Utformat enligt Polit m fl (2001).
Titel:_____________________________________________________________
__________________________________________________________________
Författare:________________________________________________________
__________________________________________________________________
Syfte:_____________________________________________________________
__________________________________________________________________
Ja = 2 poäng, Delvis = 1 poäng, Nej = 0 poäng
1.
Beskriver titeln artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
2.
Speglar abstraktet artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
3.
Innehåller abstraktet syfte, metod och resultat?
Ja
Delvis
Nej
4.
Är introduktionen välskriven?
Ja
Delvis
Nej
5.
Finns det ett tydligt syfte?
Ja
Delvis
Nej
6.
Är metodvalet adekvat till frågan?
Ja
Delvis
Nej
7.
Är metodbeskrivningen utförlig?
Ja
Delvis
Nej
8.
Finns urvalsprocessen beskriven?
Ja
Delvis
Nej
9.
Är urvalet relevant?
Ja
Delvis
Nej
10. Är bortfallet redovisat?
Ja
Delvis
Nej
11. Finns etiska ställningstagande redovisade?
Ja
Delvis
Nej
12. Är frågeställningen besvarad?
Ja
Delvis
Nej
13. Är resultatbeskrivningen tydlig?
Ja
Delvis
Nej
14. Anknyter diskussionen till problemet?
Ja
Delvis
Nej
15. Finns egenkritik och felkällor beskrivna?
Ja
Delvis
Nej
16. Tolkas resultatet i diskussionen?
Ja
Delvis
Nej
Slutsatser:__________________________________________________________________________
Poäng:______
0 - 10 = Låg kvalitet
11 - 22 = Medelkvalitet
23 - 32 = Hög kvalitet
33
Bilaga 2
Bedömningsformulär för kvantitativa studier
Utformat enligt Polit m fl (2001).
Titel:_____________________________________________________________
__________________________________________________________________
Författare:________________________________________________________
__________________________________________________________________
Syfte:_____________________________________________________________
__________________________________________________________________
Ja = 2 poäng, Delvis = 1 poäng, Nej = 0 poäng
1.
Beskriver titeln artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
2.
Speglar abstraktet artikelns innehåll?
Ja
Delvis
Nej
3.
Innehåller abstraktet syfte, metod och resultat?
Ja
Delvis
Nej
4.
Är introduktionen välskriven?
Ja
Delvis
Nej
5.
Finns det ett tydligt syfte?
Ja
Delvis
Nej
6.
Är metodvalet adekvat till frågan?
Ja
Delvis
Nej
7.
Är metodbeskrivningen utförlig?
Ja
Delvis
Nej
8.
Finns urvalsprocessen beskriven?
Ja
Delvis
Nej
9.
Är urvalet relevant?
Ja
Delvis
Nej
10. Är bortfallet redovisat?
Ja
Delvis
Nej
11. Finns etiska ställningstagande redovisade?
Ja
Delvis
Nej
12. Är frågeställningen besvarad?
Ja
Delvis
Nej
13. Är resultatbeskrivningen tydlig?
Ja
Delvis
Nej
14. Är den statistiska analysen relevant?
Ja
Delvis
Nej
15. Anknyter diskussionen till problemet?
Ja
Delvis
Nej
16. Finns egenkritik och felkällor beskrivna?
Ja
Delvis
Nej
17. Tolkas resultatet i diskussionen?
Ja
Delvis
Nej
Slutsatser:_________________________________________________________
Poäng:______
0 - 11 = Låg kvalitet
12 - 23 = Medelkvalitet
24 - 34 = Hög kvalitet
34
ARTIKELÖVERSIKT/KVALITETSBEDÖMNING
Författare
Titel
Syfte/Frågeställning
Land, År
Tidskrift
Att beskriva vidden
Range of
Aarsland, D,
neuropsychiatric av neuropsykiatriska
Larsen, J,
disturbances in symtom i ett
Lim, N,
representativt urval
patients with
Janvin, C,
av patienter med
Parkinson´s
Karlsen, K,
Parkinsons sjukdom.
disease.
Tandberg, E,
Cummings, J
Norge, 1999
J Neurol
Neurosurg
Psyckiatry.
Att beskriva
Insomnia and
Caap-Ahlgren,
prevalensen av
depressive
M,
insomnia och
symptoms in
Dehlin, O
depressiva symtom
patients with
Sverige, 2000
hos patienter med
Parkinson´s
Archives of
Parkinsons sjukdom
Gerontology and disease
Relationship to samt att relatera
Geriatrics.
dessa till
health-related
livskvaliteten.
quality of life.
An interview
study of patients
living at home
Bilaga 3
Kvalitetsbedömning
30 poäng
(88 %)
Studie –
design
Urval och metod
Resultat
Kvantitativ
Ett urval av 139 patienter
med en medelålder av
74,4 år togs ut ur en
epidemiologisk studie om
Parkinsons sjukdom i
Rogaland, Norge. 61
kvinnor och 78 män.
Neuropsykiatriska
symtom bedömdes med
NPI (bilaga 4).
Studien visar att 61 % av
urvalet hade psykiska
symtom där det vanligaste
neuropsykiatriska beteendet Hög
kvalitet
enligt NPI var depression
med 38 %.
Kvantitativ
Urvalet bestod av 102
hemmaboende patienter
varav 43 stycken var
kvinnor med en
medelålder på 70 år.
Männens medelålder var
71 år. Intervjustudie med
frågeformulär.
Resultatet visar att patienter
med depressiva symtom
hade, jämfört med de
patienter utan symtom, en
signifikant försämrad
livskvalitet.
35
30 poäng
(88 %)
Hög
kvalitet
Författare
Land, År
Tidskrift
Charlton, G,
Barrow, C
UK, 2002
Health and social
care in the
community.
Nilsson, FM,
Kessing, LV,
Sörensen, TM,
Andersen, PK,
Bolwig, TG
Danmark, 2002
ACTA.
Nuti, A,
Ceravolo, R,
Piccinni, A,
Dell Ágnello, G,
Bellini, G,
Gambaccini, G,
Rossi, C,
Logi, C,
Dell´Osso, L,
Bonuccelli, U
Italien, 2003
European journal
of neurology.
Titel
Syfte/Frågeställning Studie –
design
Kvalitativ
Att identifiera
metoder för att
hantera psykisk
stress och se om
dessa metoder är
relaterade till själv –
hjälpsgrupper.
Kvantitativ
Att undersöka om
patienter med
Parkinsons sjukdom
har en ökad risk att
utveckla depression
gentemot andra
liknande sjukdomar.
Kvantitativ
Att utvärdera
Psychiatric
comorbidity in a prevalensen av
nedsatt
population of
sinnesstämning och
Parkinson´s
disease patients. ångest samt
frekvensen av
ytterligare sjukdom i
Parkinsons sjukdom.
Coping and selfhelp group
membership in
Parkinson´s
disease: an
exploratory
qualitative study.
Major depressive
disorder in
Parkinson´s
disease: a
register–based
study.
36
Urval och metod
Resultat
KvalitetsBedömning
30 poäng
(94 %)
8 medverkande varav 4
var medlemmar i en självhjälpsgrupp. En semi–
strukurerad intervju med
undersökande frågor
användes.
Alla medverkande i studien
använde sig av någon eller
några av metoderna för att
Hög
kunna hantera den
psykologiska stress som är kvalitet
förknippad med sjukdomen.
Ett urval av 211 245
patienter med Parkinson,
diabetes eller
oesteoarthrit jämfördes
angående frekvensen av
depression inom de olika
sjukdomarna.
90 personer med
Parkinsons sjukdom
jämfördes med en lika
stor kontrollgrupp av
friska personer.
Deltagarna i
kontrollgruppen
överensstämde ålders-,
utbildnings-, och
könsmässigt med
urvalsgruppen.
Patienter med Parkinsons
sjukdom var procentuellt
mer deprimerade än
patienter som led av
diabetes eller oesteoarthrit.
30 poäng
(88 %)
Prevalensen för depression
och dystymi hos patienter
med Parkinsons sjukdom
var statistiskt signifikant
högre än hos
kontrollgruppen.
28 poäng
(82 %)
Hög
kvalitet
Hög
kvalitet
Författare
Land, År
Tidskrift
Rojo, A,
Aguilar, M,
Garolera, MT,
Cubo, E,
Navas, I,
Quintana, S
Spain, 2003
Parkinsonism
and related
disorders.
Schrag, A,
Jahanshan,i M,
Quinn, NP
UK, 2001
Psykological
Medicine.
Schrag, A,
Jahanshani, M,
Quinn, NP
UK, 2000
J Neurol
Neurosurg
Psyckiatry.
Titel
Syfte/Frågeställning Studie –
design
Depression in
Parkinson´s
disease: clinical
correlates and
outcomes.
Att utvärdera
förhållandet mellan
patienter med
kännetecken av
Parkinsons sjukdom
och graden av
depression.
Kvantitativ
Kvantitativ
Att undersöka hur
mycket
funktionshinder,
försämring av
sjukdomen och
invaliditet bidrar till
depression vid
Parkinsons sjukdom.
What contributes Att undersöka vilka Kvantitativ
to quality of life faktorer som har
in patients with störst inverkan på
livskvaliteten hos
Parkinson´s
patienter med
disease?
Parkinsons sjukdom.
What contributes
to depression in
Parkinson´s
disease?
37
Urval och metod
Resultat
KvalitetsBedömning
Studien visar att 40,2 % av 28 poäng
353 Parkinson patienter
Parkinson patienterna led av (82 %)
varav 145 män och 208
måttlig depression och
kvinnor.
Hög
Graden av depression och 16,7 % av patienterna
andra symtom mättes med påvisade en svår depression. kvalitet
olika instrument såsom
Hoehn och Yahr, GDS,
MMSE och UPDRS
(bilaga 4).
Urvalet bestod av 97
patienter som skattades
enligt BDI (bilaga 4).
Studien visar på att
invaliditet är den största
faktorn för att förutspå en
depression. Graden av
depression var lättast att
förutsäga vid beaktande av
patientens egen bedömning
av sitt handikapp.
BDI, depressionspoäng,
(bilaga 4) visade sig vara
den främsta faktorn för
livskvaliteten, följt av
graden av invaliditet.
124 patienter med trolig
Parkinsons sjukdom
intervjuades med ett
frågeformulär.
29 poäng
(85 %)
Hög
kvalitet
28 poäng
(82 %)
Hög
kvalitet
Författare
Land, År
Tidskrift
Shulman, LM,
Taback, RL,
Rabinstein, AA,
Weiner, WJ
USA, 2001
Parkinsonism
and related
disorders.
Titel
Syfte/Frågeställning Studie –
design
Urval och metod
Resultat
Non –
recognition of
depression and
other non –
motor symptoms
in Parkinson´s
disease.
Urvalet bestod av 101
patienter diagnostiserade
med Parkinsons sjukdom.
Patienternas egen
bedömning och läkarnas
diagnoser jämfördes
enligt BDI (Bilaga 4).
Enligt BDI var 44 % av
patienterna deprimerade.
Överensstämmelsen mellan
Hög
läkarnas diagnos och BDI
kvalitet
var 35 % medan
överensstämmelsen mellan
frågeformuläret och BDI var
högre med 68 %.
Sunvisson, H,
Ekman, SL,
Hagberg, H,
Lökk, J
Sverige, 2001
Scandinavian
journal of caring
science.
An education
programme for
individuals with
Parkinson´s
disease.
Kvantitativ
Att utvärdera den
diagnostiska
exaktheten hos
behandlande
neurologer för en
mängd
beteendemässiga
symtom kopplade till
Parkinsons sjukdom.
Att utvärdera om ett Kvantitativ
träningsprogram för
Parkinsons sjukdom
påverkade
studieobjektens
psykosociala
situation, aktivitet
och förmåga till
rörelse.
Urvalet bestod av 45
personer med Parkinsons
sjukdom.
Programmet höll på i 5
veckor och utvärderades 3
gånger: före, direkt efter
och 3 mån efter
programmets slut.
Denna studie visar att de
som medverkade i
programmet signifikant
förbättrade sin psykosociala
situation.
38
KvalitetsBedömning
30 poäng
(88 %)
31 poäng
(91 %)
Hög
kvalitet
Bilaga 4
Granskning av vetenskapliga artiklar
Granskningen är genomförd enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskapliga
artiklar. Granskade artiklar presenteras nedan i alfabetisk ordning enligt
författarnas namn.
Artikel 1:
Range of neuropsychiatric disturbances in patients with Parkinson´s disease.
Författare: Aarsland, D, Larsen, J, Lim, N, Janvin, C, Karlsen, K, Tandberg, E
och Cummings, J
Titel: Något kort titel, endast 9 ord, men speglar ändå studiens huvudsyfte.
Abstrakt: Abstraktet är långt, 265 ord. Syftet med studien beskrivs tydligt.
Metodbeskrivning finns med men frågeställningen saknas. Resultatet redovisas
tillsammans med tillämpning i klinisk verksamhet. Abstraktet har bra
underrubriker och väcker intresse.
Introduktion: Redogör tydligt det centrala fenomenet som skall studeras. Studiens
syfte beskrivs däremot otydligt. Teoretiska referensramar presenteras och
introduktionen belyser tidigare forskningsresultat och leder läsaren mot problemet
man vill studera. Inga etiska ställningstagande är redovisade.
Metod: Metodvalet är adekvat till frågan. Metodbeskrivningen är utförlig med
underrubriker som underlättar för läsaren. Den beskriver urval, population, design
samt hur datainsamlingen genomförs.
Resultat: Resultatet presenteras under olika underrubriker och bortfallet är
beskrivet. Analysen är välskriven med en tabell som åskådliggör resultatet.
Diskussion: Innefattar slutsatser samt mening och betydelse av studien. Framtida
användning diskuteras. Styrkor respektive svagheter nämns kortfattat.
Referenser: 26 referenser varav vissa är äldre än 10 år.
Artikel 2:
Insomnia and depressive symptoms in patients with Parkinson´s disease.
Relationship to health-related quality of life. An interview study of patients living
at home.
Författare: Caap-Ahlgren, M och Dehlin, O
Titel: Något lång titel, 24 ord. Beroende och oberoende variabler beskrivs samt
vilken typ av studie som har genomförts.
Abstrakt: 240 ord. Innehåller syfte, metod, resultat och praktisk tillämpning.
Introduktion: Ganska kort. Tar upp tidigare forskning men inget teoretiskt
ramverk. Det finns inget tydligt syfte beskrivet.
39
Metod: Här finns underrubriker som presenterar urval, mätinstrument, statistiska
metoder och etik.
Resultat: Presenteras dels i form av fri text och dels i form av tabeller.
Diskussion: Lång diskussion som knyter samman tidigare forskning och resultatet
i studien. Beskriver egenkritik och felkällor.
Referenser: Väldigt många referenser där ett fåtal är över 10 år gamla
Artikel 3:
Coping and self-help group membership in Parkinson´s disease: an exploratory
qualitative study.
Författare: Charlton, G och Barrow C
Titel: 13 ord. Beskriver det centrala fenomenet samt grupp som studeras.
Abstrakt: 229 ord. Innehåller syfte, metod, resultat och praktisk tillämpning.
Introduktion: Lång innehållsrik introduktion som klargör syftet samt tar upp
tidigare forskning. Behovet av studien framgår men teoretiska ramar saknas.
Metod: Studiedesign, medverkande, proceduren, analysen och etiska
ställningstagande redovisas i underrubriker. Bortfallet redovisas inte.
Resultat: Åskådliggörs dels med analyser och dels citat från de medverkande i
studien. Resultatet presenteras under olika teman.
Diskussion: Drar slutsatser och analyserar resultatet. Diskuterar ingående framtida
värde men bara kortfattat om studiens begränsningar.
Referenser: 17 referenser där ett fåtal är äldre än 10 år.
Artikel 4:
Major depressive disorder in Parkinson´s disease: a register–based study.
Författare: Nilsson, FM, Kessing, LV, Sörensen, TM, Andersen, PK och Bolwig,
TG
Titel: 10 ord. Beskriver centrala fenomenet som studeras och vilken studie design
som används.
Abstrakt: Kort kärnfullt abstrakt, 153 ord som konkret beskriver syfte, metod,
resultat och slutsats.
Introduktion: Introduktionen har tydligt syfte, relevant litteraturgenomgång och
bra beskrivning av forskningsfrågan.
Metod: Inte så utförlig och urvalet är svårtolkat. Metoden är annars lättläst på
grund av rubriker i texten. Bortfall och etiska aspekter är inte redovisade.
40
Resultat: Åskådliggörs tydligt med tabeller och diagram.
Diskussion: Innehåller metoddiskussion, felkällor, egenkritik och framtida värde.
Referenser: 54 referenser där 15 är över 10 år gamla.
Artikel 5:
Psychiatric comorbidity in a population of Parkinson´s disease patients.
Författare: Nuti, A, Ceravolo, R, Piccinni, A, Dell Ágnello, G, Bellini, G,
Gambaccini, G, Rossi, C, Logi, C, Dell´Osso, L och Bonuccelli, U
Titel: 9 ord. Innehåller population och nyckelbegrepp.
Abstrakt: Långt, 284 ord. Metod och resultat presenteras samt hypotes som avses
att testas.
Introduktion: Ger en bra beskrivning av bakgrundslitteratur och forskning som
ligger till grund för författarens hypotes.
Metod: Är utförligt beskriven med både urval och urvalsprocess. Bortfallet är bara
delvis redovisat. De etiska ställningstagandena är redovisade i denna del.
Resultat: Bra beskrivet med figurer och tabeller men utan underrubriker vilket,
om det funnits, hade underlättat läsningen.
Diskussion: Lång diskussion som anknyter till problemet och tolkar resultatet.
Beskriver inte felkällor och tar inte upp någon egenkritik.
Referenser: 40 relevanta referenser. Ett fåtal är äldre än 10 år.
Artikel 6:
Depression in Parkinson´s disease: clinical correlates and outcomes.
Författare: Rojo, A, Aguilar, M, Garolera, MT, Cubo, E, Navas, I, och
Quintana, S
Titel: Ganska kort titel, endast 8 ord. Man får inte riktigt grepp om studiens
innehåll.
Abstrakt: 228 ord. Syftet framgår och metoden beskrivs men frågeställningen är
oklar. Den praktiska tillämpningen saknas.
Introduktion: Beskriver bakgrund, tidigare forskning, litteratur i ämnet samt
frågeställningar men syftet är otydligt.
Metod: Metodvalet är adekvat till frågan och metodbeskrivningen är utförlig.
Urvalsprocessen beskrivs delvis. Bortfallet är inte redovisat och inga etiska
aspekter framgår.
Resultat: Redogör för resultat och signifikans på ett tydligt sätt med olika tabeller
och underrubriker.
41
Diskussion: Forskaren tolkar resultat, hänvisar till tidigare studier, redovisar för
studiens begränsningar och analyserar framtida värde av studien.
Referenser: 47 referenser. Delvis aktuella.
Artikel 7:
What contributes to depression in Parkinson´s disease?
Författare: Schrag, A, Jahanshan,i M och Quinn, NP
Titel: Kort titel, endast 7 ord. Beskriver nyckelbegreppet konkret, men inte
populationen.
Abstrakt: 274 ord. Beskrivs med rubriker som ger en informativ inblick i artikelns
innehåll. Bakgrund, metod, resultat och slutsats finns med som rubriker.
Introduktion: Något kort introduktion. Tidigare forskning beskrivs, men syftet är
något otydligt.
Metod: Urvalet är väl presenterat, men bortfallet finns inte redovisat. Etiska
aspekter nämns inte.
Resultat: Presenteras dels i form av fri text och dels i form av tabeller.
Diskussion: Lång, informativ diskussion som motsvarar de kriterier som
fastställts.
Referenser: 37 referenser som är relevanta och aktuella.
Artikel 8:
What contributes to quality of life in patients with Parkinson´s disease?
Författare: Schrag, A, Jahanshani, M och Quinn, NP
Titel: 11 ord. Beskriver det centrala fenomenet samt grupp som studeras.
Abstrakt: 262 ord. Underrubriker i abstraktet gör det lättläst. Innehåller syfte,
metod och resultat.
Introduktion: Kort introduktion som har tillkortakommanden som otydligt syfte.
Metod: Populationen redogörs men urvalsprocessen är endast delvis beskriven. De
olika mätinstrumenten som författarna har använt sig av är förklarade.
Tveksamhet kring huruvida urvalet är relevant.
Resultat: Inte särskilt långt men kärnfullt.
Diskussion: Lång, informativ diskussion men utan underrubriker vilket gör texten
kompakt.
Referenser: 30 referenser. Relevanta och aktuella.
42
Artikel 9:
Non – recognition of depression and other non – motor symptoms in Parkinson´s
disease.
Författare: Shulman, LM, Taback, RL, Rabinstein, AA och Weiner, WJ
Titel: 12 ord. Beskriver inte studiens innehåll på ett tillfredsställande sätt.
Abstrakt: 267 ord. Syfte och metod presenteras. Resultatet beskrivs och ett förslag
till implementering presenteras.
Introduktion: Kort introduktion som beskriver tidigare forskning samt syftet med
studien. Inget klart teoretiskt ramverk och inga klara frågeställningar finns
beskrivna.
Metod: Bra metod med tabell som presenterar studiedeltagarna. Beskriver ett
troligt bortfall, studie design och urval. Inga etiska aspekter redogörs.
Resultat: Lättförståeliga staplar och tabeller men ganska kortfattat angående vad
som framkommit.
Diskussion: Välskriven analys av resultatet samt en utvecklad beskrivning av
studiens begränsningar.
Referenser: 28 referenser varav 10 är äldre än 10 år.
Artikel 10:
An education programme for individuals with Parkinson´s disease.
Författare: Sunvisson, H, Ekman, SL, Hagberg, H och Lökk, J
Titel: 8 ord. Svårt att få en bild av vad artikeln handlar om.
Abstrakt: 153 ord. Speglar artikelns innehåll. Inget klart syfte finns beskrivet.
Någon praktisk tillämpning för studien redogörs inte.
Introduktion: Hänvisning till tidigare forskning finns. Syftet kommer fram men är
lite vagt.
Metod: Populationen, urvalsprincipen, vilken design författaren har använt till
studien, insamling av data och mätmetoder beskriv men inga etiska aspekter.
Resultat: Tabeller samt text redogör för resultatet och besvarar frågeställningen.
Diskussion: Författaren kommenterar resultatet och tar upp studiens tolkning, dess
begränsningar, slutsats och framtida värde. Även egenkritik och felkällor finns
beskrivna.
Referenser: 35 referenser med ett fåtal äldre än 10 år.
43
Bilaga 5
NPI (Neuropsychiatric Inventory) – Ett instrument speciellt utarbetat att utvärdera
psykopatologi hos patienter med dysfunktion i hjärnan (Cummings m fl, 1994).
BDI (Beck Depression Inventory) – 21 inventeringsposter för depression med maximalt
63 poäng. Svarsalternativen sträcker sig från 0 – 3 poäng (Beck m fl, 1961).
Hoehn och Yahr staging scale – 5 olika klassificeringsgrupper som beskriver graden av
invaliditet:
1. Patienten har inget eller ett minimalt funktionshinder.
2. Patienten har bilateralt eller medialt engagemang, men utan funktionsstörning på
balansen.
3. Patienten har signifikanta tremor, stelhet och/eller bradykinesi samt fysiska
funktionsstörningar.
4. Patienten har större utvecklad invaliditet, men är fortfarande mobil och kan fungera
självständigt.
5. Patienten ligger till sängs eller sitter i rullstol om inte hjälp finns till hands (Hoehn &
Yahr, 1967).
GDS (Yesavage Geriatric Depression Scale) – består av 30 frågor med diktomiserande
svar, det vill säga ja- eller nejsvar. Är lämpligt att använda på Parkinsonssjuka i en
geriatrisk population på grund av frånvaron av somatiska frågor som kan relateras till
fysiska funktionshinder och därför vara svårtolkade (Meara m fl, 1999).
MMSE (Mini –Mental Status Examination) – Ett av de mest använda mätinstrumenten för
att bedöma kognitiv status i medicinska och neuropsykologiska undersökning.
Instrumentet mäter förändringar i kognitiv status och används för att skilja mellan normal
åldersmässig kognitiv försämring och den patologiska kognitiva försämringen som
uppträder vid demens (Tombaugh m fl, 2004).
UPDRS (Unified Parkinson´s Disease Rating Scale) – UPDRS är ett skattningsverktyg
för att följa den longitudinella orsaken av Parkinsons sjukdom. Den är uppbyggd av 3
delar:
1. Tankegång, beteende och sinnesstämning
2. ADL
3. Den motoriska delen
Utvärderas med hjälp av intervjuer. Totalt kan man få 199 poäng, vilket representerar
total invaliditet medan 0 inte påvisar någon invaliditet (Nordiska Parkinson Förbundet).
HAM-D (Hamilton Depression Scale) – Ett frågeformulär för att utvärdera graden av
depression. Av max 100 poäng tyder poäng över 50 på depression (Hamilton, 1960).
PDQ-39 (Parkinson Disease Questionnaire) – En bedömnings skala för livskvalitet i
Parkinsons sjukdom (Peto m fl, 1998).
SF-36 (Short-Form - 36 frågor) - Frågor som mäter hälsan efter olika skalor (Sullivan
m fl, 1995).
44