*
HGA Valsätraskolan
23 par kromosomer
Varje kromosom
består av en DNA
molekyl
Två av
kromosomerna
avgör könet
HGA Valsätraskolan
En från mamma och en från pappa i varje kromosompar
Micke Sundström ©
Kromosom innan delning
Vi kollar närmare på en bit
…ännu närmare
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
Allt hänger ihop i en trådliknande
spiral
Om man drar ut den ännu mer…
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
…så ser man att den består av
flera olika avsnitt, gener (eller
anlag)
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
En gen består av ett antal
kvävebaser som tillsammans
bildar en kod eller ett recept på
ett protein
Det finns fyra kvävebaser.
T = Tymin
G = Guanin
C = Cytosin
A = Adenin
Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
Kvävebaserna kan bara sitta
ihop på ett bestämt sätt.
T med A och G med C
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
*
HGA Valsätraskolan
*
* Ett arvsanlag kallas en gen.
* Generna är en beskrivning till ett protein och proteinet ger en
viss egenskap.Därför kan man säga att informationen om en
egenskap finns lagrad i genen.
* Varje gen utgör en viss del på DNA-spiralen.
*
Deoxyribonukleinsyra
*Består av kol, väte, syre, kväve och fosfor.
*Spiralvriden.
*Stegpinnarna består av A (adenin), T (tymin), C
(cytosin), g (guanin).
*Stegpinnarna ger information genom att sitta i en viss
ordning, ett visst antal pinnar efter varandra (ca 1000
st) blir en gen.
*
* DNA-molekylen kan öppna sig!
* När den öppnar sig kan den kopieras så att en likadan DNAmolekyl kan bildas.
* Den öppnar sig också när cellen ska läsa av genernas
information om vilka proteiner som ska bildas.
* 90% av DNA-molekylen är bara ”skräp” resten är gener.
*
* Kromosomerna består av en lång spiralformad DNA-molekyl.
* Människan har 46 Kromosomer i en cellkärna i varje cell
(förutom könscellerna som har 23 st och i de röda
blodkropparna som saknar cellkärna).
* En kromosom innehåller ca 2000 gener.
Alltså!
Kromosomerna består av en jättemolekyl kallad DNA
Dvs En Kromosom består av en DNA tråd (spiral)
Ett avsnitt (del) av DNA tråden kallas för Gen eller anlag
En gen (anlag) är ett recept för ett speciellt protein
HGA Valsätraskolan
Micke Sundström ©
*
HGA Valsätraskolan
*
HGA Valsätraskolan
*
HGA Valsätraskolan
*
HGA Valsätraskolan
* Ett av människans 23 kromosompar innehåller två könskromosomer
* De innehåller bl.a. anlag som bestämmer vårt kön
* Det finns två sorters könskromosomer
* X-kromosomen är lång och Y kromosomen är kort
* Ägg innehåller alltid en X-kromosom
* Spermier innehåller antingen en X-kromosom eller en Y-kromosom
* Du har fått en könskromosom fån din mamma och en från din
pappa.
XX = kvinna
XY = man
*Det finns kvinnor med bara en X-kromosom Turners
syndrom. De blir då i varierad grad kortväxta, infertila,
har hjärtproblem mm.
*Det finns män med könskromosomerna XXY
Klinefelters syndrom. De får i varierad grad kvinnliga
kroppsformer, infertilitet, damp, sömnproblem, små
testiklar som producerar för lite testosteron.
*Det finns män med könskromosomerna XYY-syndrom
mycket testosteron. De blir våldsbenägna.
Överrepresenterade i fängelser.
Genotyp är anlagen i generna.
* En blåögd person har generna blått och blått, bb. Genotypen är bb
* En brunögd kan ha genotypen BB eller Bb
Fenotyp är det vi ser!
* En person med genotypen Bb fenotypen är bruna ögon
* En person med genotypen BB fenotypen är bruna ögon
* Homozygot = de två anlagen är identiska, t.ex. BB, bb, ll, YY, gg
* Heterozygot = de två anlagen är olika, t.e.x. Bb, Ll, Yy, Gm, Ko
* Dominant anlag = det starkaste anlaget(skrivs med stor bokstav)
* Recessivt anlag = det svagaste anlaget(skrivs med liten bokstav)
* Vi har blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll).
* Vi har generna A och B som är dominanta och genen 0 som är
recessiv.
* Genotyp
Fenotyp
AA, A0
A
BB, B0
B
AB
AB
00
0
HGA Valsätraskolan
HGA Valsätraskolan
* Genetikens fader
* Naturvetare och munk
* Levde i Österrike på 1800-talet
* Korsade ärtväxter
* Upptäckte att de ärvde
egenskaper på ett regelbundet
sätt
* Detta var ca 100 år innan DNA
molekylen upptäcktes
HGA Valsätraskolan
*
* Ibland blir kopieringen av DNA inte helt rätt, det blir då en
mutation i DNA´t.
* Vid ungefär var tionde celldelning blir det en mutation.
* Kroppen lyckas reparera många mutationer.
* De som inte repareras går vidare i arv om mutationerna finns
i könscellerna.
* Det finns olika sorters mutationer
* Det händer av sig själv!
* Vissa kemikalier och strålning kan också bidra till mutationer.
* Vissa mutationer ger upphov till sjukdomar de är inte bra.
* Vissa mutationer är bra de kanske ger oss bättre syn,
snabbare reflexer eller något annat bra.
* Utan mutationer ingen evolution!
* Man gör detta för att man vill ha ”nyttigare” djur och växter.
Exempel:
- Man vill ha växter som producerar mer frukt, godare frukt,
frukt utan kärnor, ger fler skördar per år.
- Man vill ha djur som är sötare, kan arbeta bättre (bättre
luktsinne osv).
Man korsar de med de bästa egenskaperna.
Det tar tid! Vid insemination går det fortare.
Man korsar de plantor som har de
egenskaper som man vill ha.
Det går snabbare. Alla växter som har bra
egenskaper eller som bör bevaras p.g.a.
historiska skäl sparas i en genbank.
* Man tar ut de som fått en positiv mutation och korsar dem
det tar lång tid!
* Man kan snabba på mutationerna med strålning för att se om
man får någon bra mutation!
* Det går snabbt!
* Man använder enzymer för att
klippa av en bit av det önskade
DNA´t (olika enzymer klipper bara
på vissa ställen).
* På så sätt kan man sätta in t.ex.
tillverkningen av insulin i bakterier
bakterierna tillverkar mänskligt
insulin till diabetiker.
* Bakterier tillverkar tillväxthormon för att bota dvärgväxt
på ett dygn tillverkas lika mycket tillväxthormon som det
tidigare krävdes 10 000 döda människor (man tog
tillväxthormonet från hypofysen av döda).
* Möss får mänskligt DNA och sedan gör man cancer studier på
dem.
* Grisar mänskliga hjärtan.
* Listan är lång.
* Genteknik används bl.a. till att:
- skapa organ eller kroppsvätskor.
- upptäcka ”fel” på foster.
- bota medfödda sjukdomar.
- identifikation av brottslingar.
- studera forntida djurs DNA.
