Utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten

Det är aldrig för sent!
Ett utbildningsmaterial
om hälsosamt åldrande med fokus
på möten, mat och aktivitet
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010
Foto: PHOTOS.COM
GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM
Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping
Till dig som ska inspirera
eller utbilda personal
Denna pärm har tagits fram för att ge inspiration och öka kunskapen
om vad som kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Utgångspunkten
är att äldre personer är en resurs i samhället – en resurs som bör tas
tillvara på bästa sätt.
Materialet är tänkt att fungera för dig som ska inspirera och utbilda
personer som är i färd med att starta nya sociala mötesplatser för äldre.
Men det kan även användas som idébank för redan befintliga mötesplatser eller i andra sammanhang där kunskapen om ett hälsosamt åldrande
bör öka. Målet med det här utbildningsmaterialet är att det ska ge dig
ökad kunskap men också utgöra ett stöd när du själv agerar i utbildningssituationer. Utbildningsmaterialet ger dig kunskaper om hur man
kan främja äldres hälsa genom möten, mat och aktivitet. Men vikten
ligger på att skapa dialog mellan deltagarna genom frågeställningar för
att på så sätt ta tillvara på deltagarnas kunskap och erfarenhet.
Utbildningsmaterialet innehåller tre huvudavsnitt som är uppbyggda kring följande frågor:
1.Varför är det viktigt att satsa på hälsosamt åldrande?
Här får du en teoretisk bakgrund till olika definitioner som är kopplade till hälsa och några viktiga argument för att satsa på äldres hälsa.
2.Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande?
Här diskuteras betydelsen av sociala mötesplatser för äldre och
viktiga områden som bidrar till ökad hälsa, med fokus på social
gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor.
3.Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? Det kan vara lättare sagt än gjort att få igång en väl fungerande
social mötesplats, oavsett om det handlar om en nystartad verksamhet eller om att utveckla en redan befintlig. Här presenteras några
konkreta modeller som kan vara till hjälp i olika faser av arbetet.
Varje avsnitt inleds med en kortare teoridel och avslutas med ett antal
frågor att samtala kring. Därefter ger vi tips om fördjupning i form av
rapporter och hemsidor. Under de sista flikarna i pärmen finns det plats
att fylla på med förslagsvis egna lärande exempel och övrig information
som kan vara värdefull att ta tillvara. Kompletterande studiematerial
är skrifterna ”Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten,
mat och aktivitet” samt ”Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande”. Vi hoppas att innehållet ska bidra till inspiration, eftertanke och många givande diskussioner – och självklart till att fler äldre runt om i Sverige får möjlighet
att delta i en social gemenskap på någon ny eller befintlig mötesplats!
Lycka till!
3
Förord
I takt med att välfärden har utvecklats i Sverige har medellivslängden
ökat med fyra år för män och tre år för kvinnor de senaste 20 åren.
År 2008 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män.
Den utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta, samtidigt som allt
fler lever till riktigt hög ålder. Detta är självklart positivt, men det
innebär också att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård
stiger.
För att minska trycket på äldreomsorgen och på hälso- och sjukvården måste vi därför hitta vägar som inte enbart handlar om att
vårda och bota. Här är ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete centralt, eftersom det både ökar livskvaliteten för de
äldre och minskar kostnaderna för samhället.
Statens folkhälsoinstitut har som en av sina uppgifter att främja
äldres hälsa, och som ett led i det arbetet satsar vi bland annat på att
höja kunskapen inom området. Det här utbildningsmaterialet är ett
exempel på detta. Här får du reda på mer om sociala mötesplatser
och hur dessa kan underlätta möten mellan människor, locka till
fysisk aktivitet och bidra till goda matvanor.
Materialet riktar sig till dig som har en nyckelroll inom kommunens arbete när det gäller främjandet av äldres hälsa. Du får tips och
råd om vad man bör tänka på om man vill starta eller utveckla någon
form av social mötesplats för äldre.
Materialet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag
kring äldres hälsa – ”En kartläggning av lärande exempel på sociala
mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda
matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner”
Författare är Therese Räftegård Färggren och Suzanne Nilsson,
båda utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Extern granskning av
materialet har utförts av Jan Linde vid Svensk förening för folkhälsoarbete (SFFF) samt folkhälsokonsult Margareta Persson.
Värdefulla synpunkter på materialet har lämnats av Anna Bessö,
Karin Guldbrandsson, Ewa Jonsson och Emmy Nilsson vid Statens
folkhälsoinstitut
Vi hoppas att du ska bli inspirerad av materialet och att du också
ska kunna inspirera andra till att delta i arbetet med vårt gemensamma mål: bästa möjliga förutsättningar för ett hälsosamt åldrande.
Det går att påverka äldres hälsa – det är aldrig för sent!
Östersund, mars 2010
4
Sarah Wamala
Generaldirektör
Innehållsförteckning
DEL 1
Varför är det viktigt att satsa på ett hälsosamt åldrande? 7
Tre argument för att främja äldres hälsa 8
Antalet äldre ökar 8
Hälsan är ojämnt fördelad 8
Det är aldrig för sent att satsa på äldres hälsa 9
Hälsofrämjande arbete – att flytta fokus 10
Vad är hälsa? 10
Salutogenes – hälsans ursprung 11
Vad påverkar människors hälsa? 11
Att främja hälsa och förebygga ohälsa 12
Hälsosamt åldrande 14
Vad är viktigt för ett hälsosamt åldrande? 15
Att samtala om 16
För dig som vill veta mer 17
Referenser 18
DEL 2
Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? 19
Mötesplatsen – en plats för alla? 20
Social gemenskap ger friskare äldre 21
Socialt deltagande gör skillnad 22
Att samtala om 23
Levnadsvanor 24
Fysisk aktivitet 24
En metod för att främja fysisk aktivitet – Fysisk aktivitet på recept 25
Goda matvanor 26
Matskola för äldre 26
Att samtala om 29
Samverkan med ideella sektorn ger mer! 30
Att samtala om 31
För dig som vill veta mer 32
Referenser 34
DEL 3
Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? 35
Lättare sagt än gjort? 36
Det måste finnas ett tydligt behov 36
Genomförandet är minst lika viktigt 36
Kunskap ger insikt att förändra 40
Att samtala om 42
För dig som vill veta mer 43
Referenser 44
DEL 4
Egna lärande exempel 45
DEL 5
Övrigt 45
Varför är det viktigt
att satsa på ett hälsosamt åldrande?
DEL 1
DEL 1
I det här avsnittet beskriver vi åldersutvecklingen i Sverige och ger några
viktiga argument till varför det är viktigt att investera i äldres hälsa. Därefter
beskrivs några vanligt förekommande definitioner som är kopplade till hälsobegreppet: Är det till exempel någon skillnad mellan ett hälsofrämjande
och ett förebyggande arbete? Vad får det i så fall för konsekvenser för det
praktiska arbetet?
Tre argument för att främja
äldres hälsa
Antalet äldre ökar
Europas, och så även Sveriges, befolkning
åldras. Antalet invånare 65 år och äldre var
relativt konstant i Sverige fram till 2009,
men nu sker en kraftig ökning – inte minst
beroende på de stora ålderskullarna födda
1944–1948. Beräkningar visar att andelen
65 år och äldre kommer att öka från 18,6
procent 2010 till 22,6 procent 2030.
Dessutom ökar medellivslängden för
både män och kvinnor. År 2008 var den
79 år för män och 83 år för kvinnor, och
fram till år 2060 kommer den att öka
till 85 år för män och 87 år för kvinnor,
enligt Statistiska centralbyrån (SCB), se
figur 1. En åldrande befolkning är både en
utmaning och en möjlighet för samhällets
ekonomiska och sociala utveckling.
Hälsan är ojämnt fördelad
Men samtidigt som allt fler blir äldre är
hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet
börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en
rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad
över olika sociala grupper och kön samt
att det också finns regionala skillnader.
Kvinnor har inte samma positiva ålderutveckling som män; männen blir äldre
oavsett klasstillhörighet. Den främsta
orsaken är att allt färre insjuknar i hjärtoch kärlsjukdomar, och bland dem som
År
2009 Kvinnor
2060 Kvinnor
2009 Män
95+
85–94
75–84
2060 Män
65–74
55–64
45–54
35–44
25–34
15–24
5–14
0–4
–800 000 –600 000 –400 000 –200 000
8
0
200 000 400 000 600 000 800 000
Fig. 1. Antal invånare 2009 och 2060 fördelat på ålder och kön. (Källa: Statistik framtagen av Statistiska
Centralbyrån (SCB) på beställning av Statens folkhälsoinstitut)
F A K TA R U TA
• Medellivslängden i Sverige har ökat med fem år för män (till 79 år) och med tre år för kvinnor till
DEL 1
82 år) mellan 1988 och 2008.
• Sverige har störst andel ålderspensionärer i världen. De senaste 30 åren har antalet personer
över 85 år har fördubblats och antalet personer över 95 år tredubblats.
Källa: www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=36068.
insjuknar dör långt färre. De högutbildade
kvinnorna blir dessutom allt äldre medan
de lågutbildade slutar sina liv vid samma
ålder som på 1980-talet. Det är framförallt
sociala skillnader i cancerdödlighet som
ökar bland kvinnorna.
Det är aldrig för sent
att satsa på äldres hälsa
Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går
det att både förlänga människors liv och
förbättra deras livskvalitet. Satsningar på
äldres hälsa bör därför ses som en investering som bidrar till samhällets välstånd och
människors välbefinnande. Det är aldrig för
sent. Däremot är det viktigt att börja i tid.
Hälsoförändringar under åldrandet kan
bero på beteenden, vanor och ovanor som
grundlagts under ett långt liv. Utöver att
olika levnadsvanor påverkar hälsan så har
vardagslivets villkor utifrån exempelvis
utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska
villkor samt förutsättningar för socialt
deltagande stor betydelse för olika grupper
i samhället. Att vara delaktig i samhället
betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket
i sin tur är grunden för social välfärd och
jämlik hälsa.
En strategi att möta detta kan vara att
erbjuda olika former av sociala mötesplatser där äldres behov kan tillgodoses och
besökarna kan känna att de behövs, att de
är delaktiga och att de får ingå i ett socialt
sammanhang.
9
DEL 1
Hälsofrämjande arbete
– att flytta fokus
Vad är hälsa?
10
Begreppen hälsa och hälsofrämjande
förekommer allt vanligare i olika måldokument på lokal, regional, nationell och
internationell nivå. Men det är sällan som
begreppen definieras vilket kan skapa en
osäkerhet och förvirring kring vad som
egentligen avses i olika sammanhang. Är
hälsa motsatsen till sjukdom? Eller finns
det andra sätt att betrakta hälsa?
Världshälsoorganisationen (WHO), som
är FN:s organ för hälsofrågor, formulerade
sin hälsodefinition redan 1948:
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande, och
icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.” (WHO, 1948).
Människan är enligt denna definition
inte bara en biologisk utan även en mental
och social varelse och samtliga dessa tre
aspekter i en persons liv tas med i definitionen av vad hälsa är.
En annan definition beskriver hälsa som
en resurs ur flera dimensioner: ”Hälsa är att
må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att
kunna förverkliga sina personliga mål.”
(Nordenfelt, 1989)
En grundtanke i den senare definitionen
är att en person har hälsa om det finns en
balans mellan personens handlingsförmåga
och målet för handlingen, där den viktigaste drivkraften för att bevara god hälsa
är känsla av meningsfullhet.
Det så kallade hälsokorset (se figur 2)
visar på ett liknande sätt olika dimensioner
av hälsa utifrån en helhetssyn vad gäller
psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa.
Ett förenklat sätt att beskriva de olika
dimensionerna är att skilja på kroppslig
och upplevd hälsa. Den kroppsliga hälsan
beskrivs med tillstånden sjuk och frisk.
Begreppet må bra omfattar mer än så och
kan definieras som till exempel upplevelsen
av att känna livsglädje, ha framtidstro, ha
förmåga att hantera vardagens krav, ha ett
arbete, känna sig trygg eller ha bra relationer till sina medmänniskor.
MÅR BRA
Är sjuk och
mår bra
”riskfaktorer”. Antonovsky utgår från
att tillvaron är full av påfrestningar och
svårigheter, vilka individen måste lära sig
hantera. Denna förmåga brukar benämnas
copingförmåga efter det engelska ordet
coping (hantera). Copingförmågan är
beroende av individen förmåga att skapa
och se sammanhang i sin tillvaro – Känsla
av sammanhang (KASAM). Antonovsky
utvecklade ett sätt att mäta känslan av
sammanhang (KASAM) och menade att ju
högre KASAM en person har desto större
chans är det att personen håller sig frisk.
Att ha en hög känsla av sammanhang
(KASAM) betyder att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar vilket har visat sig vara en grundläggande förutsättning för att kunna bevara
psykisk hälsa och en god livskvalitet.
DEL 1
Är frisk och
mår bra
SJUK
FRISK
Är sjuk och
mår dåligt
Är frisk och
mår dåligt
MÅR DÅLIGT
Figur 2: Hälsokorset visar att hälsa är något mer än
att vara antingen sjuk eller frisk. Att må bra, trots
belastning eller funktionsnedsättning, är fullt möjligt – på samma sätt som man kan må dåligt trots
att man är frisk. Källa: Winroth, J. & Rydqvist, L-G
(1993). Idrott, friskvård och hälsa.
Salutogenes – hälsans ursprung
Salutogenes kommer från latinets salus,
som betyder hälsa och från det grekiska
ordet genesis som betyder ursprung eller
uppkomst. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, introducerade
det salutogena perspektivet som innebär
att man lägger tonvikten på hälsobringande faktorer, där intresset är mer fokuserat på så kallade ”friskfaktorer” än på
F A K TA R U TA
Salutogent synsätt
• Kontinuumsynsätt*
(kontinuum = oavbruten följd).
• Kunskap om hälsan och friskfaktorer.
• Ser människan och hennes sammanhang.
• Bevarar och främjar hälsa.
Patogent synsätt
• Dikotomt synsätt (antingen eller, t ex frisk
eller sjuk).
• Kunskap om sjukdomen, dess riskfaktorer
och orsaker.
• Ser symptomet och den sjuka delen
av människan.
• Botar, behandlar och förebygger ohälsa.
Källa: Fritt efter Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i
arbetslivet.
11
Miljö
Samhällsekonomiska strategier
DEL 1
Utbilning
Jordbruk
Livsmedel
Fritid &
kultur
Socialförsäkring
Trafik
Boende
Matvanor
Sex och
samlevnad
Fysisk
aktivitet
Narkotika
Arbetslöshet
Sociala
nätverk
Alkohol
Arbetsmiljö
Tobak
Socialtjänst
Socialt
stöd
Individ
Familj
Ålder
Kön
Hälso-, sjukoch tandvård
Sömnvanor
Barns
vuxenkontakter
m.m.
m.m.
Arv
Källa: Fritt efter Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – en introduktion.
Vad påverkar människors hälsa?
Hälsan bestäms av en rad faktorer som
samspelar med varandra och som påverkar
hälsan i positiv eller negativ riktning (se bild
ovan). Arv, kön och ålder är några faktorer
som vi själva inte kan påverka.
Andra faktorer rör olika strukturella
företeelser i samhället, exempelvis samhällsekonomi, fysisk och social miljö
samt politiska beslut som i sin tur påverkar lokalsamhället och därmed boende,
arbete, trafik, utbildning med mera. Några
faktorer som delvis kan påverkas genom
egna beslut kan kopplas till människors
levnadsvanor. Exempel på dessa kan vara
mat, sömn, alkohol, och fysisk aktivitet.
Att främja hälsa
och förebygga ohälsa
12
Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Däremot är det
viktigt att försöka påverka hälsan genom
hela livet med olika hälsofrämjande och
förebyggande insatser. Vinsterna är många,
både för människan och för samhället,
och en god hälsa är viktig för ekonomisk
tillväxt och konkurrenskraft. Men vad
innebär det i praktiken att arbeta med
hälsofrämjande jämfört med sjukdomsförebyggande insatser?
Ett hälsofrämjande arbete utgår från det
friska och de faktorer som bevarar och förbättrar individens välbefinnande i positiv
riktning. Detta definieras i Ottawa Charter
(1986) som ”den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin
hälsa och förbättra den”.
Ett hälsofrämjande arbete fokuserar
på att skapa stödjande miljöer för hälsa.
Mötesplatser för äldre är ett exempel
på en miljö som kan bidra både till
goda sociala nätverk och till att människor känner en mening i tillvaron.
Utgångspunkten bör alltid vara det friska,
och det gäller att stimulera besökarna att
hitta rätt i vilka aktiviteter som känns
DEL 1
meningsfulla för just dem. Vad de äldre
uppfattar som meningsfullt varierar givetvis från person till person.
Ett sjukdomsförebyggande arbete har
som mål att förhindra sjukdom och minimera risker. Arbetet riktas ofta mot en viss
riskgrupp eller en viss person och har till
syfte att minska ohälsan. Att förebygga
orsaker till ohälsa är självklart betydelse-
fullt, men det är också viktigt att ta reda
på genom vad och hur hälsan kan bevaras
och förbättras.
Modellen nedan tydliggör skillnaderna
mellan begreppen. Det är dock viktigt att
komma ihåg att det ena arbetssättet inte
utesluter det andra – hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete kompletterar varandra.
Hälsofrämjande
Sjukdomsförebyggande
Vem?
Utanför hälso- och sjukvården.
Inom hälso- och sjukvården.
Vad?
Stärka kroppens motståndskraft mot
angrepp på hälsan.
Förhindra att sjukdom och olyckor uppkommer
genom att undanröja orsaker.
Påverkan
Förbättra hälsan, där hälsan ses som
individens subjektiva upplevelse och
någon annat än sjukdom.
Förhindra sjukdom, där sjukdom är ett professionellt identifierat tillstånd med en diagnos.
Målgrupp
Befolkningen i allmänhet.
Speciella riskgrupper och utsatta personer.
Källa: Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. 13
DEL 1
Hälsosamt åldrande
Vissa begrepp förknippas ofta med varandra – ung och frisk samt gammal och sjuk
är några sådana uttryck, och när vi pratar
om åldrandet menar vi vanligen tidsperioden från vuxen ålder fram till döden.
Under livet förändras människor på olika
sätt, både psykiskt och fysiskt, beroende
på vilka påfrestningar man utsätts för.
Det är ofrånkomligt att det biologiska
åldrandet medför en del negativa effekter,
och ibland kan det vara svårt att avgöra
vad som är sjukdom och vad som är
normala ålderskrämpor. Det viktiga är
att tänka på att det är möjligt att bevara
och förbättra det friska åldrandet genom
livsmiljö och levnadsvanor.
14
EN DEFINITION PÅ HÄLSOSAMT
ÅLDRANDE
”…en process där möjligheterna till fysisk,
social och psykisk hälsa optimeras så att
äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god
livskvalitet utan att diskrimineras på grund
av ålder”.
Källa: Healthy Ageing – en utmaning för Europa.
En kortversion av Healthy Ageing- projektets huvud­
rapport. S2007:02. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut
Fritid
Fritid
Vad är viktigt för
ett hälsosamt åldrande?
DEL 1
Ett hälsosamt åldrande kan både förbättra
Boende
Arbete
och förlänga
livet. Forskning
visar att det
och familj
främst är fyra områden som är viktiga i
det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet för äldre. Dessa områden
kallas de fyra hörnpelarna för ett gott
åldrande och består av:
•
•
•
•
social gemenskap
meningsfullhet
fysisk aktivitet
goda matvanor.
Förutom de fyra hörnpelarna finns det
även andra viktiga faktorer som påverkar välbefinnande när man blir äldre,
till exempel de sociala förändringar som
åldrandet innebär och de nya roller livet
ger. Lite förenklat kan man säga att livet
består av tre delar – arbete, boende/familj
och fritid. Alla dessa påverkar hälsan.
DEL 5
Fritid
Arbete
Boende
och familj
Boende
och familj
Arbete
Som nybliven pensionär kanske år av ett
inrutat liv vänds till något positivt i form
av en tillvaro utan en fulltecknad almanacka. Man får tid över för annat och
man kan ”göra saker” – resa, studera eller
ägna tid till barnbarnen. Att få odla sina
fritidsintressen medverkar för en del till
att tillvaron känns mer meningsfull. Andra
kanske upplever att arbetet har varit det
som gett livet innehåll och att det är smärtfullt att förlora sin yrkesidentitet.
Oavsett hur man upplever åldrandet
och de sociala förändringar som åldrandet
medför måste samhället ge de rätta förutsättningarna för att varje individ ska få
åldras med god hälsa. Det kan till exempel
handla om att ta tillvara det engagemang
och den kapacitet många äldre har för
samhällsfrågor och intressen.
Det är dock
Fritid
viktigt att samhället samtidigt är flexibelt
till de olika behov som finns bland äldre.
Boende
och familj
Arbete
Fritiden balanserar arbetet samt boende/
familj under den yrkesverksamma delen
av livet, men vid pensioneringen faller
arbetet bort, och då blir fritiden allt viktigare för välbefinnandet.
15
DEL 1
Att samtala om
3. Utgå från det som ni redogjort för i
fråga 2 och beskriv de möjligheter och
hinder respektive styrkor och svagheter
som ni upplever i arbetet med att främja
ett hälsosamt åldrande. Ta hjälp av planeringsverktyget SWOT =”Strengths”,
”Weaknesses”, ”Opportunities” och
”Threats”.
1. Vad inbegrips i begreppet hälsosamt
åldrande? Hur kan olika synsätt kring
hälsa (ur ett salutogent respektive patogent perspektiv) påverka och inspirera
innehållet på en mötesplats?
2. På vilket sätt arbetar ni för att främja ett
hälsosamt åldrande (i kommunen eller
på mötesplatsen)? Hur kan det arbetet
utvecklas? Fyll i listan nedan
4. Vad kan ni (i kommunen eller på
mötesplatsen) göra för att kompensera
äldre människors eventuella förluster av
sociala kontakter från arbetsgemenskap
och vardagsrutiner?
5. Hur kan man få äldre människor att
känna att de får vara med och påverka
och bidra med sina kunskaper och erfarenheter? Vad gör ni i er kommun?
SWOT
SWOT
STRENGTHS
Styrkor
Det här gör vi idag:
WEAKNESSES
Svagheter
OPPORTUNITIES
Möjligheter
Det här
vill vi utveckla:
THREATS
Hinder
16
•
•
•
•
•
•
•
•
Strengths
Weaknesses
Styrkor
Svagheter
Opportunities
Threats
Möjligheter
Hinder
För dig som vill veta mer
DEL 1
Var med och bestäm! Delaktighet och
inflytande – en förutsättning för hälsosamt
åldrande. (Rapport R2008:11).
Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Här kan du läsa mer om hur man kan
arbeta för att skapa ett mer omfattande
hälsofrämjande arbete bland äldre utifrån
äldres delaktighet och inflytande. I skriften
finns bland annat exempel på samhällsplanerande insatser för att främja äldres
delaktighet och inflytande på olika nivåer.
Healthy Ageing – en utmaning för Europa.
En kortversion av Healthy Ageing-projektets
huvudrapport. S2007:02. Huskvarna: Statens
folkhälsoinstitut
Denna rapport beskriver kortfattat Healthy
Ageing-projektet – ett EU-projekt som
pågick mellan 2004 och 2007 med syftet att
främja ett hälsosamt åldrande. I rapporten
kan du läsa mer om vad som påverkar ett
hälsosamt åldrande och få goda exempel på
hur man arbetar i andra europeiska länder.
Rapporten redovisar också de rekommendationer och prioriterade uppgifter
som togs fram under projektet och som är
riktade till Europeiska kommissionen samt
till EU:s medlemsländer.
17
DEL 1
Referenser
Det är aldrig för sent (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – En introduktion.
Studentlitteratur.
Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Malmö.
Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. (Rapport R2005:6). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur.
Nordenfelt, L. (1989). Om hälsa och värde – några reflektioner från ett filosofiskt
perspektiv. I Uddenberg & Philipson (red.) Hälsa som livsmening.
Natur och Kultur.
Ottawa Charter for Health Promotion. First International Conference on Health
Promotion Ottawa, 21 November 1986 - WHO/HPR/HEP/95.1
World Health Organization. (1948). Konstitutionstext från www.who.int
Norling I. & Larson E-L. (2007) Ett gott och friskare liv som äldre – för en aktiv
livsstil i naturen och trädgård. Göteborgs Botaniska Trädgård. Sahlgrenska
universitetssjukhuset, sektionen för vårdforskning.
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen Winroth,
J. & Rydqvist, L-G. (1993). Idrott, friskvård och hälsa. SISU.
18
Vad kan en mötesplats erbjuda för
att främja ett hälsosamt åldrande?
DEL 2
DEL 2
I det här avsnittet beskrivs på vilket sätt en mötesplats kan främja äldres
hälsa. Avsnittet tar också upp vikten av social gemenskap och deltagande
samt de positiva effekter som fysisk aktivitet och bra matvanor har på äldres
hälsa. Avslutningsvis diskuteras vikten av samverkan för att skapa ett större
utbud som tilltalar fler äldre.
Mötesplatsen – en plats
för alla?
Äldre definieras ofta från 55 år och uppåt,
och eftersom människor lever länge innebär det att gruppen omfattar ett åldersintervall på uppåt 30–45 år! Man inser lätt
att detta handlar om en mycket heterogen
grupp med många olika behov, förutsättningar och intressen.
Det folkhälsopolitiska mål som riksdagen har slagit fast innebär att det ska
finnas möjligheter till en god hälsa för alla.
Med tanke på den variation som finns
inom gruppen äldre behövs olika typer av
mötesplatser, för att så många som möjligt
ska kunna engagera sig i sociala aktiviteter. Därför är det viktigt att noga tänka
igenom vilka typer av mötesplatser som
behövs och för vilka.
Det handlar inte bara om en mångfald av
aktiviteter. Det är också viktigt att dessa är
integrerade i samhället och finns på olika
platser, till exempel i skolan, på bibliotek
eller i idrottshallar. Det är minst lika viktigt att tänka på vilka initiativ och resurser
som finns inom föreningsvärlden och den
övriga ideella sektorn. Alla – oavsett om de
är 55 eller 100 år – ska erbjudas möjlighet
att hitta det som passar just dem för att de
ska kunna vara en aktiv del av samhället.
F A K TA R U TA
Lärdomar från olika mötesplatser
• Erbjud planerade aktiviteter enligt program.
• Erbjud ett varierat utbud av aktiviteter för
att locka fler äldre till mötesplatserna.
• Se både anställda samordnare och fri­
EN DEFINITION AV EN MÖTESPLATS
En träffpunkt med ett hälsofrämjande
fokus som utgör en stödjande miljö för
hälsa. Mötesplatsen kan vara en lokal
inomhus men även en samlingsplats
utomhus. IT-baserade eller virtuella mötes-
villiga som viktiga resurser för hållbara
mötesplatser.
• Tänk på mötesplatsens tillgänglighet.
• Erbjud transport och ledsagare till och från
mötesplatsen.
• Uppmana hälso- och sjukvården att rekommendera mötesplatsen till sina patienter.
• Se till att det finns en värd/värdinna som
ser alla besökare och som får dem att
känna sig välkomna.
platser omfattas också av begreppet.
20
Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008) Redovisning av uppdraget Äldres hälsa – en kartläggning av lärande exempel på
sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi
för spridning i kommuner och landsting/regioner.
Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av
uppdraget Äldres hälsa – en kartläggning av lärande
exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande
av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till
insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner.
DEL 2
Social gemenskap ger
friskare äldre
Gemenskap och sociala relationer har stor
betydelse för hälsa och livskvalitet för de
allra flesta. Det är också en viktig del av ett
hälsosamt åldrande. Gemenskap uppstår
mellan människor eller mellan grupper av
människor och innebär att man har tillgång till sällskap, umgänge och samvaro.
Att bli sedd och känna sig betydelsefull är
grunden för att en gemenskap ska uppstå.
Åldrandet kan dock innebära att man har
färre sociala relationer än tidigare, och då
kan mötesplatsen bli en viktig del av livet
och inte minst en stödjande miljö för den
äldres sociala deltagande och känsla av
meningsfullhet.
21
DEL 2
Socialt deltagande gör skillnad
Studier har visat att sociala aktiviteter som
innebär ett aktivt engagemang från deltagarna har positiva effekter på välbefinnandet och den självupplevda hälsan. Även
kulturaktiviteter av olika slag har visat sig
vara bra för välbefinnandet.
De som är dagligt aktiva lever längre
och de som har ett fungerande socialt liv är
piggare, friskare, gladare och löper mindre
risk att drabbas av demenssjukdomar än
mer ensamma och isolerade jämnåriga.
Forskning tyder dessutom på att gruppverksamheter som inriktas mot utbildningsinsatser eller socialt stöd är det mest
effektivta sättet att minska ensamhet bland
socialt isolerade äldre. Det kan därför vara
av stor betydelse att det finns möjligheter
för alla att vara socialt aktiva oavsett ålder
och hälsotillstånd. Socialt deltagande bör
därmed ses som en viktig friskfaktor.
SÅ HÄR GJORDE VI
Helsingborg inspirerar med gemenskap, mat och fysisk aktivitet
22
Helsingborgs stad vill öka antalet besökare på kommunens befintliga träffpunkter, men man vill
även nå äldre som i vanliga fall inte kommer dit. Detta gör man genom att erbjuda inspirationskurser med fokus på social gemenskap, mat och fysisk aktivitet vid träffpunkt Tågaborg. Kursen omfattar tre onsdagar i rad med aktiviteter i form av föreläsning om livet som nybliven pensionär, vikten
av gemenskap vid måltider och bra mat för äldre, tips och provsmakning på nyttiga mellanmål
samt stavgång med instruktör. Dagarna arrangeras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Responsen har varit mycket positiv. I dag är träffpunkten välbesökt, nya grupper av seniorer har hittat dit och det finns en väntelista med seniorer som vill delta vid nästa inspirationskurs. En positiv
effekt är att fler har anmält sig till att vara frivilligarbetare på träffpunkten.
Att samtala om
2. Många gånger är det kanske de äldre
som redan har en bra hälsa som väljer
att delta i de aktiviteter som erbjuds.
Vilka för- respektive nackdelar finns det
med att rikta speciella insatser till speciella grupper?
DEL 2
3. Gör en lista över vad som kan känneteckna och främja social gemenskap på
en mötesplats för äldre.
EN FALLBESKRIVNING
I Solköpings kommun har man skapat
en mötesplats för att utveckla det sociala
innehållet i de äldres vardag. Syftet är
att äldre ska kunna känna trygghet och
komma till ett ställe där det finns andra
äldre att umgås med och där man kan
aktivera sig på olika sätt. Mötesplatsen är
förlagd på ett nedlagt servicehus och alla
pensionärer är välkomna, oavsett om de
är beroende av större omsorgsinsatser eller
klarar sig själva.
Man har arbetat mycket med att få till
ett stort och varierat aktivitetsutbud
1. I Solköping har man arbetat med att ta
fram ett stort och varierat aktivitetsutbud och alla pensionärer är välkomna.
Men når man alla? Diskutera vilka som
kan tänkas komma till mötesplatsen respektive vilka som eventuellt utelämnas.
CHECKLISTA
Det här utgör en mötesplats för social
gemenskap!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
23
DEL 2
Levnadsvanor
Hur man mår som äldre beror dels på hur
man lever i dag, dels på hur man levt tidigare. Hälsoförändringar under åldrandet
beror till viss del på vanor och ovanor som
grundlagts under lång tid, vilket kan påverka
hälsan under ålderdomen både negativt och
positivt. Att röra på sig regelbundet och äta
bra mat är två av många exempel på levnadsvanor som påverkar hälsan.
Fysisk aktivitet
Kroppen är gjord för rörelse
Människan är skapad för att vara i rörelse
genom hela livet. Fysisk aktivitet gör oss
friskare, det bevarar hälsan och det kan
även bromsa många av de fysiska och psykiska förändringar som beror på åldrandet.
Studier visar att hälsovinsterna av fysisk
aktivitet i stort sett är desamma för äldre
personer som för andra åldersgrupper.
Personer som fortsätter att vara aktiva
upp i åren har dessutom högre grad av
livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och
minskad risk för nedsatt kognitiv funktion. Dessutom har fysisk aktivitet positiva
effekter på immunförsvaret, balansen blir
bättre och möjligheterna till ett självständigt liv ökar.
kan kortare aktivitetsperioder vara att
föredra – hellre dagligen och kort än sällan
och längre.
När det gäller aktiviteter på mötesplatsen bör man dels planera aktiviteter
som alla trivs med, dels se till att det finns
möjlighet till träning utifrån vars och ens
individuella förutsättningar. Att motionera
ska vara njutbart och roligt, oavsett hur
gammal man är! Bra aktiviteter som bidrar
till bibehållen rörlighet samtidigt som de
tränar smidighet och styrka är till exempel
styrketräning, qigong eller stavgång.
Anpassa aktiviteter efter ålder
och förmåga
Kroppen förändras ständigt, och man
orkar helt enkelt inte lika mycket när man
är 60 år som när man är 20 år. Men om
den fysiska aktiviteten anpassas efter vad
som händer i kroppen så klarar även de
allra äldsta och svagaste att vara aktiva.
Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara
ansträngande för att vara effektiv. En
viktig aspekt för att aktiviteten ska bli en
vana är att den uppfattas positivt. Därför
24
EN DEFINITION AV FYSISK AKTIVITET
All typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, till exempel promenader, friluftsliv,
hushålls- och trädgårdsarbete eller träning
på gym.
Källa: Cirkaspersen, CJ., Powell KE. & Christenson GM.
(1985) Physicirkal activity, exercise and physicirkal fitness:
definitions and distinctions for health-related research.
Public Health Rep. 1985;100(2):126-31.
DEL 2
En metod för att främja fysisk
aktivitet – Fysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept (FaR®)innebär att
en person ordineras motion som ett komplement till eller en ersättning för läkemedel eller annan behandling. Receptet skrivs
ut av legitimerad vårdpersonal. Personen
får förslag på lämplig träning utifrån diagnos, personliga intressen och livssituation.
FaR® används främst av den svenska
hälso- och sjukvården i samverkan med
idrotts- och friluftsliv samt privata aktörer.
Antingen genomförs aktiviteten på egen
hand eller i grupp. Vissa mötesplatser
har speciella FaR®-ledare som leder olika
aktiviteter. Dessa ledare är utbildade för
att ta emot och stödja personer som blivit
ordinerade fysisk aktivitet på recept.
Konceptet har fått stor spridning i
Sverige de senaste åren och följsamheten
har visat sig vara minst lika god som vid
läkemedelsanvändning. En studie av äldre
överviktiga men i övrigt relativt friska
svenska kvinnor och män visade att fysisk
aktivitet på recept medförde tre gånger så
hög fysisk aktivitet jämfört med vid vanlig
behandling.
F A K TA R U TA
Fysisk aktivitet och träning påverkar
balans, koordination och rörlighet.
Olika former av fysisk aktivitet
• Konditionsträning förbättrar konditionen,
vilket förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.
• Styrketräning leder till ökad muskelmassa
och muskelstyrka, vilket påverkar funktionsförmågan positivt.
Tips på fysiska aktiviteter som kan
samordnas av kommunen
eller mötesplatsen:
• cykelgrupper med olika utflyktsmål
• speciella simtider på badhus eller rabatterade simkort
• tips på promenad- och löparstråk
• promenad- och löpargrupper
• promenad- och löparlopp
• tillgång till seniorgym eller rabatterade
gymkort på allmänna gym
• tips på övningar med den egna kroppen
som motstånd
• träningsdagbok
• gruppträning.
Källa: FYSS 2008. Det är aldrig för sent. R2009:18.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut
25
SÅ HÄR GJORDE VI
DEL 2
Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby–Vällingby
Alla som har fyllt 60 år och som är bosatta i stadsdelen Hässelby–Vällingby i Stockholm har tillgång
till Friskvårdscentrum – en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och
uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten.
Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter. Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genomförs
olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrationsförmåga
och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. Det finns också
möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet
på diskussioner i en referensgrupp. Representanterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset,
Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i förvaltningen samt personer som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna.
Goda matvanor
Måltidens betydelse
26
Maten och måltiden berör oss alla och
har en viktig funktion för hälsan och
välbefinnandet. Doften av god mat, ett
vackert dukat bord och samvaro med
människor man trivs tillsammans med ger
inte bara matlust utan också en känsla
av välbefinnande i största allmänhet.
Förutom att maten ska ge näring och
energi ska själva måltiden ge tillfälle till
glädje och gemenskap.
Människor åldras i olika takt och därför
är det inte åldern som ska avgöra vad och
hur mycket var och en bör äta. I stället
bör man utgå från hälsotillståndet. För en
person som är frisk och fysiskt aktiv gäller
samma råd som för befolkningen i stort,
det vill säga att man bör äta regelbundet
och varierat. Energibehovet minskar dock
med åldern, vilket kan innebära att man
kan behöva minska intaget av mättat
fett samt av mat med högt energivärde.
Däremot är behovet av viktiga näringsämnen lika stort för äldre som för yngre.
Det gör att valet av livsmedel blir särskilt
betydelsefullt för äldre.
I många fall är måltidssituationen ett
tillfälle till gemenskap, men med åldern
minskar ofta det sociala nätverket. En
påtvingad ensamhet är aldrig rolig, och det
kan påverka ätandet till det sämre. En lösning kan vara att den äldre får möjlighet
besöka någon form av social mötesplats.
Det finns goda exempel på mötesplatser
runt om i landet där besökarna både lagar
och äter mat tillsammans.
F A K TA R U TA
Vinster med fysisk aktivitet
och goda matvanor
• Välbefinnandet och den allmänna hälsan
ökar.
• Den sociala gemenskapen främjas.
• Benskörhet förebyggs.
• Övervikt och fetma förebyggs.
• Risken för högt blodtryck minskar.
• Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar.
• Risken för typ-2 diabetes och tjocktarmscancer minskar.
• Möjligheten till ett längre och friskare liv
ökar.
Källor: FYSS 2008. Äldres miljöer för fysisk aktivitet.
Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande, WHO. (2002). The world health report.
DEL 2
Matskola för äldre
Ett sätt att öka den sociala gemenskapen
för äldre är att de får möjlighet att laga mat
för och tillsammans med andra. Detta ger
också nya kunskaper om mat och matlagning. Matskola för äldre är ett utbildningsmaterial vars syfte är att öka möjligheten
för i huvudsak friska hemmaboende äldre
(65+) att få kunskap, strategier och redskap
som underlättar matsituationen. Därmed
ökar sannolikheten att de får behålla hälsa
och välbefinnande under ålderdomen.
Utbildningen genomförs vid fem tillfällen à fyra timmar och omfattar teori,
matlagning och gemensamma måltider.
Tyngdpunkten ligger på att stärka deltagarna när det gäller att de ska klara sin
egen matsituation, det vill säga att handla,
förbereda och laga mat på egen hand, så
länge de orkar och har förmåga.
Matskolan har genomförts som ett pilotprojekt, och resultatet från utvärderingen
var positivt. Kunskapen bland deltagarna
ökade och att de ändrade vissa tankar och
rutiner kring mat till det bättre.
TIPS
Tips på mataktiviteter som kan samordnas av kommunen eller mötesplatsen:
• information och föreläsningar om
allmänt hållna kostråd
• receptbank
• matcirklar
• gemensamma måltider, lunch i någon
av kommunens lokaler, till exempel
skolmatsalar.
Källa: FYSS 2008, Det är aldrig för sent. R2009:18.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut
27
DEL 2
Att samtala om
2. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en
metod som kan användas för att främja
fysisk aktivitet för äldre. På vilket sätt
skulle ni kunna organisera er mötesplats, så att fler kan använda sitt recept
på fysisk aktivitet på er mötesplats?
1. Variationen inom äldregruppen är stor
och olika metoder och insatser måste alltid
ta hänsyn till bland annat personens ålder,
behov, intresse, hälsotillstånd och livssituation. Hur kan ni erbjuda olika former
av aktiviteter som tar hänsyn till denna
stora variation? Utgå förslagsvis från de
levnadsvanor som beskrivs i detta avsnitt
– fysisk aktivitet och goda matvanor.
Egna anteckningar:
28
3. Vanligtvis erbjuder mötesplatser
antingen måltider till en lägre kostnad
eller att man lagar mat och äter tillsammans. Vilka andra alternativ finns för
att uppmuntra gemensamma måltider
bland äldre?
4. Maten påverkar även miljön och klimatet. Hur kan ni på er mötesplats lyfta
kopplingen mellan mat och miljö?
Samverkan med ideella
sektorn ger mer!
Äldre är en stor och heterogen grupp. Det
innebär att det behöver finnas ett brett
utbud av aktiviteter för att tillmötesgå alla
de olika behov som finns. I samtliga kommuner finns någon form av föreningsliv,
och trots att ideella insatser inte ersätter
kommunens ansvar kan de ge ett mervärde
i både den kommunala verksamheten och
för den enskilde.
En viktig del i det hälsofrämjande arbetet
är samverkan. Genom samverkan går det
att nå resultat som inte skulle kunna nås
om man agerar ensam. I ett samverkansarbete är det viktigt att det finns en fungerade
dialog kring bland annat ansvar, mål, syfte
och resurser. Genom att kommuner och
den ideella sektorn samverkar skapas goda
förutsättningar för många olika idéer och
konkreta lösningar kring det utbud och den
efterfrågan som finns. Det är dock viktigt att
SÅ HÄR GJORDE VI
Bred ideell samverkan för drift
av Brålanda väntjänst
Det gamla stationshuset i Brålanda har
förvandlats till en mötesplats. Brålanda
väntjänst som är ett brett nätverk av ideella
krafter ligger bakom tillkomsten. Målet med
verksamheten är att erbjuda aktiviteter som
bidrar till att exempelvis äldre i eget boende,
anhörigvårdare och personer med funktionsnedsättning känner gemenskap, trygghet
och stimulans i det dagliga livet. Detta kan i
sin tur långsiktigt leda till ett piggare, friskare
och mer positivt åldrande. Brålanda väntjänst är en fristående paraplyorganisation
som består av 31 organisationer i Brålanda.
Verksamheten finansieras dels av bidrag från
Vänersborgs kommun, vilka täcker hyreskostnaden, dels genom kulturbidrag från
Studieförbundet Vuxenskolan och inkomster
från kaffeförsäljning och uthyrning av lokaler.
DEL 2
det finns en tydlig ansvars- och rollfördelning
mellan kommunen och de olika aktörerna.
År 2008 togs en överrenskommelse fram
mellan regeringen, de idéburna organisationerna och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL). Den tydliggör den ideella
sektorns roll inom det sociala området.
Där står bland annat att huvudmålet är
att stärka och stödja en utveckling som
innebär att den ideella sektorn kan bidra
med olika former av service och tjänster
till allmänheten. Överrenskommelsen
utgår från att huvudansvaret för samhällets välfärd ligger på den offentliga sektorn
i form av stat, kommuner och landsting.
Samtidigt understryks att ett fungerande
samspel mellan offentlig och ideell sektor
är mycket viktig för en fortsatt positiv
samhällsutveckling.
En god samverkan med tydliga villkor
och tydlig ansvarsfördelning, kan stimulera till fler aktiviteter för äldre och dessutom vara ett sätt att äldre själva får delta
mer aktivt i olika sammanhang.
F A K TA R U TA
Samverkan kan ge:
• ett ökat utbud av aktiviteter som tilltalar fler
• fler idéer och initiativ
• långsiktighet och stabilitet
• besparingar
• ökad mångfald
• ökad kunskap hos aktörerna
• bättre resultat.
Källa: FYSS, 2008. Det är aldrig för sent. (R2009:18).
Östersund: Statens folkhälsoinstitut
29
DEL 2
Att samtala om
1. Vilka tänkbara samarbetspartners och
aktiviteter ser ni som möjliga på er
mötesplats?
2. En del äldre kan uppleva helgerna som
trista och händelselösa. Trots det har
många mötesplatser av olika anledningar inte öppet då. Hur skulle man
kunna lösa detta?
3. Vilka hinder respektive möjligheter
finns det för samverkan mellan kommunens mötesplatser och de ideella
föreningarna?
EN FALLBESKRIVNING
Mötesplatsen Solgården har ett brett
utbud av aktiviteter för att möta olika
behov hos besökarna utifrån deras ålder
och intresse. En lösning har varit att
samarbeta med olika lokala föreningar.
Schemat visar veckoplaneringen.
Måndag
10.00–11.00
motionsgympa
11.00–12.00
Solköpings
konstklubb
Tisdag
Onsdag
stavgång
Torsdag
Fredag
motionsgympa
vattengympa
Lördag
Söndag
boule
12.00–13.00
13.00–14.00
14.00–15.00
stavgång
boule
PRO
vattengympa
Lunch
Aktivitet som hålls av mötesplatsen
Egna anteckningar:
30
motionsgympa
Möjlighet att boka in frivillig aktivitet
Stängt
För dig som vill veta mer
Det är aldrig för sent. (R2009:18).
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
I skriften ges kunskap om och inspiration
till hur man kan arbeta med mötesplatser som främjar social gemenskap, fysisk
aktivitet och goda matvanor bland äldre.
Skriften innehåller både teori och ett antal
lärande exempel på mötesplatser i kommuner, landsting och den ideella sektorn.
• I kapitlet ” Mötesplatser för social
gemenskap” kan du exempelvis läsa
mer om varför det är viktigt med social
gemenskap och om lärdomar från de
mötesplatser som finns idag.
• I kapitlen kring ”Fysisk aktivitet och
matvanor bland äldre – en fördjupning”
och ”Hur kan man främja fysisk aktivitet och goda matvanor?” kan du läsa
mer om varför detta är viktigt bland
äldre och hur man kan främja de båda
på mötesplatser.
Var med och bestäm! Delaktighet och
inflytande – en förutsättning för hälsosamt
åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Här finns mer att läsa om framgångsfaktorer för samverkan. Skriften innehåller
bland annat exempel på olika typer av
samverkansformer.
Fysisk aktivitet
Äldres miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett
hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Denna skrift ger exempel på hur man kan
arbeta med olika faktorer i närmiljön som
främjar fysisk aktivitet och social samvaro
för äldre, till exempel social sammanhållning i bostadsområden, att omgivningen är
promenadvänlig och att det finns tillgång
till nära natur. Skriften tar även upp ett
antal lärande exempel på sådant som är
praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt
resurser och prioriteringar.
DEL 2
Motiverande samtal för att uppmuntra fysisk
aktivitet. Manual. (2009). ISBN: 978-91-7257621-6. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Syftet med manualen är att underlätta för
motiverande samtal. Manualen kan också
ses som en inspirations- och kunskapskälla
till hur motiverande samtal kan uppmuntra till fysisk aktivitet.
Satsa på friskt spel
av Helena Tobiasson, 2010
Rapporten beskriver på vilket sätt man
kan ha användning av TV-spel av typen
Nintendo Wii Sports/Wii FIT för att ta
tillvara på det friska hos individen och
stimulera till rörelseglädje. Att använda
TV-spel är ett sätt att utöka aktivitetsutbudet på exempelvis en mötesplats.
Mat
Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre
miljö och pengar över. 2:a reviderade upplagan. Statens folkhälsoinstitut, Östersund
2009 ISBN: 978-91-7257-630-8
Denna skrift visar hur man kan äta för
bättre hälsa och miljö. Innehållet bygger
på utbildningspaketet Ät S.M.A.R.T från
Stockholms läns landsting samt rapporten
Vad kostar hållbara matvanor? Bättre
hälsa, bättre miljö och pengar över från
Statens folkhälsoinstitut.
31
DEL 2
Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa,
bättre miljö och pengar över. (R2009:16).
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Rapporten visar hur konsumenternas matkostnader kan förändras vid en övergång
till mer hållbara matvanor, det vill säga
matvanor som är bra för både hälsan och
miljön.
Matskola för äldre
Mer att läsa om projektet Matskola för
äldre finns på Vårdalsinstitutets hemsida –
www.vardalsinstitutet.net, under rubriken
Tematiska rum
Samverkan
Idéburen tillväxt. Satsa idéburet, få tillväxt
på köpet. Linde J. (2008). Studiematerial
om social ekonomi. Västra Götalands
Bildningsförbund med stöd av Västra
Götalandsregionen.
Detta studiematerial handlar om hur det
svenska förenings- och organisationslivet
kan få en tydligare roll i samhället.
Övrigt
Att som äldre använda Internet – en studie
om delaktighet och personligt databaserat
aktivitetsstöd. Av Ingeborg Nilsson
Denna studie har undersökt potentialen av
internet-baserade aktiviteter som hälsofrämjande insats bland äldre som inte har
någon erfarenhet av internet.
Seniorer i centrum – behov och möjligheter
för ett anpassat internetcafé. Av Ingeborg
Nilsson, Umeå Universitet
Rapporten beskriver bland annat vilket
behov äldre har av anpassade internet
caféer som mötesplats och möjligheterna
till att starta sådana verksamheter.
32
Webbplatser på Internet
Det finns mycket information att hämta på
Internet. Ett par bra webbsidor är följande:
www.fhi.se/far.
Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet på
recept och vad det innebär att arbeta med
metoden.
www.foodinlaterlife.org.
Här kan du läsa mer om på vilket sätt mat
och matvanor påverkar äldres hälsa och
välbefinnande och dess betydelse i relation
till sociala nätverk.
Referenser
DEL 2
Bergman Stamblewski A. Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering
för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Cattan. (2005). Preventing social isolation and loneliness among older people:
A systematic review of health promotion interventions. Ageing and society
25 (1): 41-67.
Cirkaspersen CJ., Powell KE. & Christenson GM. Physicirkal activity, exercise, and physicirkal fitness: definitions and distinctions for health-related
research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-31).
Det är aldrig för sent. (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA);
2008.
Greaves, C.J. (2006). Effects of creative and social activity on health and wellbeing of socially isolated older people: Outcomes from a multi-method
observational study. Journal of The Royal Society for the Promotion of
Health.
Heuvelen, M.J. (2005). Differences between participants and non-participants in
an RCT on Ageing clinical and experimental research 17(3):236.
Nydahl M. (2006). Matskola för friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen.
Regeringskansliet. (2008). Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting
Skr. 2008/09:207
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa – en
kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på
främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor samt förslag till insatser och
strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner.
The world health report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. World
Health Organization: Geneva.
Svensson, L. (2006). Mötesplatser på landsbygden – om äldre människor, gemenskaper och aktiviteter. Västra Frölunda: Docusys AB.
Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande – en förutsättning för hälsosamt
åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
33
Hur kan man bedriva ett
utvecklingsarbete på en mötesplats?
DEL 3
DEL 3
Det här avsnittet beskriver hur man kan öka chanserna att framgångsrikt
arbeta med att införa nya metoder eller strategier i en befintlig verksamhet.
Lättare sagt än gjort?
Implementering betyder ”att införa och
sätta nya idéer i bruk” (Janlert 2003). Att
införa ett nytt arbetssätt som exempelvis en
ny metod eller en ny strategi inom en verksamhet är inte så enkelt och det finns många
exempel på hur något som till en början
verkat som en bra idé runnit ut i sanden.
Ett implementeringsarbete kan delas
upp i två delar – dels metoden i sig och dels
själva implementeringsprocessen. För att få
till ett långsiktigt och hållbart arbete krävs
dessutom resurser, intresse och en vilja till
förändring, och det finns därtill ett antal
tillvägagångssätt och metoder som underlättar arbetet.
Det måste finnas ett tydligt behov
Ett grundläggande krav när man arbetar
med implementering är att det uppfyller ett
tydligt behov. Finns behovet ökar chansen
att själva genomförandet lyckas. Dessutom
behöver den nya metoden vara relevant
och ha synliga fördelar för verksamheten
i fråga. Den ska stämma med rådande
värderingar, vara enkel att använda och
kunna testas i liten skala. Det är alltså
viktigt att det man önskar göra passar in i
rådande sammanhang.
36
DEL 3
Genomförandet är minst lika viktigt
Men det handlar inte bara om att introducera en ny metod som kan fylla uttryckliga
behov. Det handlar också om hur man
faktiskt genomför implementeringen av
den nya metoden.
Vid all slags implementering bör man ha
följande fyra punkter i åtanke:
1.Kombinera flera insatser. Möjligheterna
för ett lyckat implementeringsarbete ökar
om man kombinerar flera insatser. Det
kan till exempel handla om att utarbeta
nya riktlinjer för rutiner samtidigt som
man genomför utbildning, coachning och
aktiv återkoppling mellan kollegor.
2.Involvera nyckelpersoner tidigt. Det är
viktigt att redan i planeringsstadiet
involvera olika nyckelpersoner, till
exempel beslutsfattare eller de som ska
stå för själva genomförandet. Genom
att involvera dessa i ett tidigt skede kan
problem eller farhågor diskuteras och
hanteras i tid.
3.Avsätt tillräckliga resurser. Både organisatoriska, personella och ekonomiska
resurser behövs för lyckad implementering. Är resurstilldelningen långsiktig
ökar dessutom chanserna att lyckas.
4.Återkoppla. För att stötta och underhålla
redan påbörjade processer behöver
relevant information kontinuerligt sammanställas och återföras.
37
Checklista för genomförande
DEL 3
Det finns ett klart definierat behov
Behov: m ja
m nej m vet ej
Den nya insatsen kan möta det identifierade behovet
Hur: m ja
m nej m vet ej
Idén/insatsen består av följande:
Dessa nyckelpersoner bör involveras:
Dessa effekter förväntas:
38
Kriterier för genomförande
DEL 3
Användarna har involverats i ett tidigt skede
m ja
m nej m vet ej
Alla berörda har kunskap om idén och
tillgång till fortlöpande stöd i det vardagliga arbetet
m ja
m nej m vet ej
Det finns resurser i form av tid, pengar och personal
m ja
m nej m vet ej
Det finns en adekvat och långsiktig budget m ja
m nej m vet ej
Det finns system för uppföljning och återkoppling
m ja
m nej m vet ej
Det finns en planering för överlämnade
till ordinarie verksamhet
m ja
m nej m vet ej
Genomförandet sker enligt följande:
Tagen och fritt tolkad från Guldbrandsson. Från nyhet till vardagsnytta (2007).
39
Kunskap ger insikt att förändra
DEL 3
40
En verksamhet kanske inte alltid är redo
för en förändring och det påverkar självfallet hur väl man lyckas att införa en
ny metod. Har till exempel alla berörda
personer de kunskaper som krävs? Har de
över huvud taget något intresse för förändring? Dessa faktorer kan vara avgörande
för hur och när man planerar att introducera något nytt men också för att kunna få
till ett långsiktigt arbete.
Ett sätt att bedöma en verksamhets
beredskap för förändring är att ta hjälp av
Community Readiness Model. Modellen
beskriver i nio steg hur medveten och redo
en verksamhet och dess ledande aktörer är
att börja arbeta med ett specifikt område.
Modellen går att använda dels när man
ska påbörja något nytt, dels under själva
processen som ett sätt att underhålla och
skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet.
Community Readiness Model
– nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier.
Steg
Grad av förändringsbenägenhet
Strategi
1
Ingen medvetenhet om ett specifikt
ämnesområde.
Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner och kontakt
med potentiella supportrar.
2
Förnekelse, enstaka personer är medvetna om ämnesområdet.
Skapa medvetenhet om att problemet uppträder
i organisationen genom personliga möten med
nyckelpersoner.
3
Låg medvetenhet, allt fler är medvetna
om ämnesområdet, men motivationen
för att göra något saknas.
Öka medvetenheten om att problemet uppträder
i organisationen och framhåll att problemet går
att lösa.
4
Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet.
Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas.
5
Förberedelse, personer arbetar med
ämnesområdet med visst stöd från ledningen.
Samla information om lokala förhållanden av
betydelse för hur strategin ska läggas upp.
6
Igångsättande, här finns tillräckligt med
kunskap för att initiera aktiviteter.
Erbjud specifik information, träning och stöd till
praktiker, sök finansiering.
7
Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter är igång och det finns utbildad personal i ämnet.
Planera för vidmakthållning genom till exempel
utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete.
8
Fastställelse, insatser är utvärderade,
arbetet med ämnesområdet stöds av
ledningen.
Förstärk och utvidga metoden genom att till
exempel formalisera nätverk.
9
Hög nivå av delaktighet från hela organisationen och arbetet flyter på inom
ämnesområdet.
Underhåll metoden genom till exempel stöd till
varierad finansiering och extern utvärdering.
DEL 3
Tagen och fritt tolkad från Bästa listan (2008) samt Guldbrandsson Från nyhet till vardagsnytta
(2007).
41
DEL 3
Att samtala om
1.Utgå från listan som ni gjorde under
fråga 2 på sidan 16.
• Prioritera vad som är viktigast.
• Ta hjälp av checklistan och Community
Readiness Model för att planera hur
kan ni gå vidare för att förverkliga just
era idéer och mål?
2. Hur kan ni etablera ett samarbete med
lokala föreningar? Lägg upp en strategi
med hjälp av Checklista för ett lyckat
genomförande.
Egna anteckningar:
42
För dig som vill veta mer
DEL 3
Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting
Bästa Listan 2008 innehåller tips på metoder och arbetssätt som används inom olika
typer av folkhälsoarbete.
Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson,
Statens folkhälsoinstitut.
Syftet med rapporten är att underlätta
arbetet för personer som ställs inför
utmaningen att sprida och genomföra nya
metoder inom folkhälsoarbetet. Rapporten
presenterar hur nya metoder introduceras,
realiseras och sprids.
43
DEL 3
Referenser
Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting.
Edwards, RW., Jumper-Thurman, P., Plested, BA., Oetting, ER. & Swanson. L.
Community readiness: Research to practice. J Community Psychology 2000;
28(3) 291-307.
Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst.
En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson. 2007:20 Statens
folkhälsoinstitut.
44