Manual för jämställdhet i
handläggning av sjukskrivning
Inledning
Om denna manual
I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges
målet ”att samtliga sjukskrivande enheter uppmärksammar risker för ojämställdhet i
sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen vid planering, genomförande och
uppföljning av verksamheten.”
Som ett stöd för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivande
verksamheter har denna manual tagits fram. Manualen är författad av Sara Dahlin vid
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och har genomgått granskning av specialistläkare i
Försäkringsmedicinska kommittén, FÖRKOM. Kommittén representeras av
specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, rehabiliteringsmedicin och ortopedi
samt företagshälsovård och privatläkarvård.
Inspiration till manualen har hämtats från SKL:s Handbok för jämställda
sjukskrivningar samt tillvaratagna erfarenheter från sjukskrivningsprojekt i SLL och
övriga landsting och regioner.
Definitioner och begrepp
Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser förhållanden och
villkor mellan kvinnor och män.
En jämställd hälso- och sjukvård innebär att män och kvinnor har möjlighet att få en
likvärdig hälso- och sjukvård där resurser fördelas utifrån de olika och lika behov som
kan finnas mellan könen.
Jämställd vård, behandling och sjukskrivning tar fasta på att kvinnor och män delvis är
lika, delvis olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis
könsspecifik vård. Jämställd vård kan därmed både innebära likabehandling, och
könsspecifik behandling utifrån kvinnors och mäns olika förutsättningar. Vård och
behandling ska påskynda läkning så att patienten, i den mån det är möjligt, återfår de
funktioner som denne hade tidigare.
Genusbias kan ha betydelse för diagnos och behandling och för patientsäkerhet.
Genusbias innebär att göra och se könsskillnader där de inte finns, att bortse från
könsskillnader som faktiskt finns och att utgå ifrån att individen är typisk för sitt kön.
Föreställningar om könsskillnader kan leda till att genusbias skapas. Forskning har till
exempel visat att i fallbeskrivningar där patienter av båda könen uppvisat likartade
symptom i form av magbesvär, tillfrågas män men inte kvinnor om sina alkoholvanor.
Jämställd sjukskrivningsprocess tar fasta på den försäkringsmedicinska aspekten av
vård och behandling. Föreställningar om kvinnor och män ska inte påverka
sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivning är en komplex process med ett betydande
inslag av bedömningar vilka kan leda till könsdifferentierat utfall, även vid lika
hälsotillstånd och trots en könsneutral lagstiftning.
För att möjliggöra en likvärdig vård, sjukskrivning och behandling behöver kvinnor
och män bemötas utifrån deras individuella behov. Såväl kvinnor som män ska
exempelvis kunna känna sig trygga i att de medicinska underlagen för bedömning av
rätt till ersättning och rehabiliteringsåtgärder vid nedsättning av arbetsförmågan håller
hög kvalitet oavsett kön. Generellt finns en risk att män rehabiliteras utifrån arbete och
kvinnor utifrån sin sociala situation.
3 steg för en jämställd sjukskrivningsprocess
Kunskap
Kartläggning
Hållbara Mål
1. Ta fram kunskap
Vad vet ni om jämställdhet, genus och sjukskrivning? Vilken bakgrundskunskap
saknas och hur får ni den kunskapen? Vilka omedvetna föreställningar om kvinnor
och män har du? Vilka föreställningar om kvinnor och män råder inom
professionen och på arbetsplatsen?
Planera arbetet! Vad syftar det till, vilka ska var med, hur ska det organiseras, hur
är ledningen involverad, vilka resurser finns?
2. Gör en lokal kartläggning
Skissa en karta över verksamhetens sjukskrivningsprocess
Ta fram fakta om hur sjukskrivningarna ser ut för kvinnor respektive män. Finns
det mönster som är lika eller som skiljer sig åt?
Identifiera risker. Var i processen finns det risk för att kvinnor och män behandlas
utifrån traditionella föreställningar om kön? Vad får det för konsekvenser?
Reflektera över personalens könstillhörighet. Har det någon betydelse i någon
situation i sjukskrivningen? Hur kan ni arbeta med bemötandet?
3. Formulera hållbara mål
Sätt mål för hur ni vill att den jämställda sjukskrivningsprocessen ska se ut. Utgå
ifrån kartläggningen av verksamheten och de risker ni har sett. Målen ska vara
tydliga och uppföljningsbara. Vilka åtgärder behövs för att uppnå era mål?
Ser ni några hinder för att nå en jämställd sjukskrivning? Behöver några
förändringar göras? Vilka möjligheter ser ni?
Säkerställ rutiner för en jämställd process. Hur skapar ni hållbara resultat med
kvalitet för både kvinnor och män? Belöna framgångar! Skapa varningssystem!
Handläggning av sjukskrivning
Sjukvården har dubbla uppdrag kring sjukskrivningspatienter. Dels ett medicinskt som
består av att utreda om sjukdom föreligger, att fastställa diagnos och att ge medicinsk
behandling och rehabilitering. Dels ett försäkringsmedicinskt uppdrag som innebär att
bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, behov av åtgärder och tid för
återgång i arbete samt att utfärda medicinska underlag för Försäkringskassans beslut
om ersättning. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att kvalitetssäkra sitt arbete så
att bedömningar av vård, sjukskrivning och behandling sker på individuella grunder
för både män och kvinnor.
Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av
vård och behandling. Sjukskrivning är en aktiv åtgärd där patienten ska vara delaktig.
Se även: http://www.uppdragsguiden.sll.se/Sjukskrivningsprocessen
Nedan diskuteras några problemområden som visat sig särskilt betydande vid
handläggning av en jämställd sjukskrivningsprocess.
Sjukskrivningsmönster
I genomsnitt får kvinnor sjukpenning åtta dagar per år, medan män i genomsnitt får
sjukpenning i fem dagar. Män är i mindre utsträckning deltidssjukskrivna och kvinnor
har längre sjukskrivningsperioder. Rätt, säker och lagom sjukskrivning kan ha
gynnsamma effekter i form av återhämtning, avlastning, vila och behandling.
Långvarig sjukskrivning kan däremot leda till negativa effekter i form av inaktivitet,
passivering, social isolering och risk att fastna i ett utanförskap.
Kvinnor och män tenderar att ha olika sjukskrivningslängder och sjukskrivs för olika
diagnoser. Exempelvis rapporterar kvinnor i större utsträckning värk i rygg och nacke,
vilket är det vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning. Kvinnor och män
tenderar också att formulera sin problematik på olika sätt och det kan vara olika
faktorer som utlöser en patients läkarbesök utifrån hans eller hennes kön.
Föreställningar om kön kan göra att män underdiagnosticeras för depressioner och att
kvinnors problem medikaliseras.
Tänk tvärtom! Om patienten varit av annat kön, hade du tänkt annorlunda då?
När det gäller rehabilitering har forskning visat att män i högre grad blir föremål för
arbetslivsinriktad utredning och får utbildning, medan kvinnor oftare får arbetsträning.
Förslag på rutiner:
Utforma tidsangivna gränser för när under en sjukskrivningsperiod exempelvis
avstämningsmöten, fördjupad bedömning av team och arbetslivsinriktad
rehabilitering ska initieras.
Familjesituation
Hur den egna hälsan upplevs beror på många olika faktorer; arbete, familjesituation,
stress, ekonomi. Det finns skillnader i kvinnor och mäns levnadsmönster. Män är mer
riskbenägna och råkar därför ut för fler olyckor. Ökade krav på att kvinnor ska göra
karriär och samtidigt ha barn kan påverka hälsan. Kvinnor tenderar att ha det
övergripande ansvaret för barn och står för den största delen av det obetalda hem- och
hushållsarbetet. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör också att kvinnor och män
återfinns inom olika arbetsområden med olika arbetsförhållanden.
Vid sjukskrivning ska dokumentation om kvinnor och män beskriva
aktivitetsbegränsningar i relation till de krav som arbetet ställer. Det är inte sjukdomen
i sig som motiverar sjukskrivning utan sjukdomens konsekvenser för funktions- och
arbetsförmåga.
Sjukskrivning behöver inte alltid vara den bästa lösningen, trots att vila behövs. Det
kan vara särskilt viktigt att stötta kvinnor, men även män så att de kan vara kvar på
arbetet. Ibland kan det vara mindre stressande än hemsituationen. Det är därför viktigt
att överväga alternativa möjligheter till sjukskrivning.
Förslag på rutiner:
Kvinnor och män tillfrågas om hem- och familjesituation i lika hög
utsträckning
Lyft fram alternativa lösningar
Våld och hot
Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Personal inom hälso- och
sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta.
För att kunna ge ett professionellt stöd är kunskap om våldet och dess långtgående
konsekvenser nödvändiga.
I SLL finns en vårdutvecklingsplan framtagen för att kvalitetssäkra mötet med
våldsutsatta kvinnor.
Se även: http://viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Psykisk-ohalsa/Valdsutsatta-kvinnor/
Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, har ett utbildningsmaterial där det framgår
hur frågor om våld kan ställas inom olika delar av vården.
Se även: http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/253/Stalla%20fragan_
digital_110512.pdf
Förslag på rutiner:
Ställ frågor om våldsutsatthet i anamnesen
Skriftlig information med kontaktuppgifter till kommunens kontaktpersoner
och intresseorganisationer finns tillgänglig
Skapa rutiner för omhändertagande av våldsutsatta personer
Riskbruk av alkohol
Risk- och missbruk av alkohol är vanligare bland män, men samtidigt omgärdat av
skam och skuld bland kvinnor. Tidigare undersökningar har visat att män får
specialistremisser i ett tidigare skede och större stöd av arbetsgivaren. Det är därför
viktigt att frågan alltid ställs i ett tidigt skede.
Förslag på rutiner:
Ställ frågor om alkoholkonsumtion vid anamnes
Screena långtidssjukskrivna för riskbruk av alkohol
Jämställdhetsanalysera sjukskrivningar
Uppföljning av sjukskrivningsstatistik är grundläggande för att kunna rikta träffsäkra
åtgärder för både kvinnor och män. Som ett stöd för att analysera hur verksamheter
sjukskriver kvinnor och män görs i detta avsnitt en enkel och kortfattad beskrivning av
hur jämställdhetsanalyser av sjukskrivningar kan göras.
Kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov
Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av
vård och behandling. Vård och behandling ska grunda sig på en bedömning utifrån
faktiska behov, där kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov. En viktig del i
jämställd sjukskrivning är exempelvis att kvinnor och män ska ha likvärdig tillgång till
behandling och rehabilitering.
Alltid könsuppdelad statistik!
Könsuppdelad statistik är nödvändigt för att kunna göra en jämställdhetsanalys. Kön
ska vara en genomgående indelningsgrund genom hela analysprocessen.
Att hämta data från olika källor kan ibland vara nödvändigt för att analysera kvinnors
och mäns situation. Vid presentation av data måste det framgå om källorna skiljer sig
åt, både vad gäller insamlingens syfte och exempelvis åldersavgränsning. Statistiken
ska också relateras till kunskap och forskning som finns om kvinnors och mäns
sjukskrivningar.
I diagram och tabeller ska män och kvinnor presenteras bredvid varandra så att det blir
lätt att jämföra resultaten. Det gör det också enklare att se mönster och är nödvändigt
för att kunna undersöka samband.
Vad ska analyseras?
Exempel på data som kan ge er verksamhet fakta är könsuppdelad
sjukskrivningsstatistik (hämtad exempelvis via RAVE) fördelad enligt exempelvis
sjukskrivningslängd, diagnoser, patientfördelning, antal remisser och
rehabiliteringsinsatser. Fördjupade analyser kan också göras genom
journalgranskning, tid till resursteam, begärda kompletteringar av sjukintyg (FKF
7263) och läkarutlåtande om hälsotillstånd.
Är mannen norm?
När sjukskrivningsmönster för kvinnor och män ska beskrivas är det viktigt att inte
använda mannen som norm eller att enbart lyfta fram hur det ser ut för kvinnor. Syftet
med jämställdhetsanalyser är att belysa resultatet för både kvinnor och män.
Frågebatteri
Vilka frågor som ska ställas till statistikmaterialet/undersökningen beror framför allt
på syftet med analysen. Som tidigare nämnts är det viktigt att relatera siffrorna till den
kunskap som redan finns om hur det ser ut i omgivande samhället. Ofta leder
jämställdhetsanalyser till nya frågeställningar. Det är då nödvändigt att peka på vilken
ytterligare statistik och information som behöver hämtas in. Ett statistikmaterial kan
också fungera som diskussionsunderlag i arbetsgruppen/vid verksamheterna.
Nedan följer exempel på frågor som kan ställas till materialet för att ta reda på om
kvinnor och mäns sjukskrivningar är jämställda:
Behandling och rehabilitering
Ska kvinnor och män ha könsspecifik vård och behandling eller ska de ha
samma vård och behandling? Har de lika tillgång till behandling? Om
resursfördelningen är olika för kvinnor och män, vad kan det bero på?
Är behandlingsresultaten för kvinnor och män lika eller olika? Om resultaten
är lika – finns det någon grupp som får bättre tillgång till könsspecifikt
anpassad vård, rehabilitering, arbetsträning? Om resultaten är olika – beror det
på olika biologiska förutsättningar eller är det någon grupp som får en mindre
optimal behandling? Vilken betydelse har ojämställdhet i förhållande till
resultatet?
Sjukskrivningslängd per diagnos
Skiljer sig längden på kvinnor och mäns sjukskrivningar? Borde kvinnor och
män ha lika lång tid för sjukskrivning i de aktuella diagnoser ni analyserar?
Finns det aspekter som motiverar att längden på kvinnor och mäns
sjukskrivningar ska skilja sig trots samma diagnos? I den individuella
bedömningen av personens tillstånd, tillfrisknandet och arbetets kognitiva krav
och uppgifter, hur bedöms kvinnor respektive män?
En del sjukdomar och diagnoser kan vara kvinnligt respektive manligt kodade.
Uppmärksamma om något kön har varit norm i forskningen om och
utformandet av behandlingen i den aktuella diagnosen? Vilken betydelse kan
det ha för hur vårdprocessen utformats och för behandlingsresultat?
Journalföring
Hur beskrivs kvinnor respektive män? Beskrivs den sociala situationen och
familjesituation mer för något kön?
Hur många kvinnor respektive män hänvisas till samtalskontakt, arbetsterapeut,
sjukgymnast?
Dokumenteras att frågor om våld och droger har ställts?
Läkarintyget
Hur många undantag från Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd
återfinns i sjukintygen för kvinnor respektive män? Efterfrågas kompletteringar
på de medicinska underlagen i lika hög grad för kvinnor och män?
Referenser
Jämställda sjukskrivningar – arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess.
Sveriges kommuner och landsting, 2010.
Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Slutrapport.
Sveriges kommuner och landsting, 2010.
Könsuppdelad statistik – ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Statistiska
Centralbyrån, 2004.
(O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Sveriges
Kommuner och landsting, 2007.
