ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 61-90 poäng C-uppsats, 15 poäng Ht 2009 Skulden och skammen Närvaron av skuld och skam i missbruksbehandling av kvinnor Författare: Sonny Revahl Lars Tjörnebro Handledare: Anna Petersén Förord Författarna till föreliggande studie vill passa på att tacka samtliga respondenter som genom sin öppenhet och vänlighet gjorde de kvalitativa intervjuerna möjliga. Ett stort tack vill författarna rikta till kontaktpersonen på SiS-Institutionen för all hjälp med att förmedla kontakten av övriga respondenter. Ett extra stort tack till uppsatsens handledare Anna Petersén för värdefulla råd, konstruktiv kritik och utvecklande diskussioner. Örebro december 2009 Sonny Revahl och Lars Tjörnebro SKULDEN OCH SKAMMEN – NÄRVARON AV SKULD OCH SKAM I MISSBRUKSBEHANDLING AV KVINNOR Revahl, Sonny, Tjörnebro, Lars Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 61-90 poäng C-uppsats, 15 poäng Ht 2009 Sammanfattning Denna studie syftar till att granska ur personalens perspektiv hur känslorna skam och skuld närvarar i behandlingen av missbrukande kvinnor på en LVM-institution. Tre frågeställningar har konstruerats för att svara på syftet: Hur arbetar man i behandlingen med skuld och skamkänslor, hur viktigt är det att arbeta med dessa känslor och vilken betydelse har kön i relation till skam-, skuldkänslor och behandling? En kvalitativ metod och teknik har används för att få fram resultatet. Empirin i studien består av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personal på en LVM-institution för missbrukande kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av tre teman; Genusteori, stämplingsteori och en teoretisk infallsvinkel på begreppen skuld och skam. Studiens resultat pekar på att skam- och skuldkänslor har en stor betydelse i vården av missbrukande kvinnor på institutionen. De båda begreppen ses som de viktigaste ingredienserna och genomsyrar hela behandlingen från början till slut. Utan att bearbeta dessa känslor tenderar kvinnorna att återfalla i sitt missbruk. Behandlingen är anpassad för kvinnor, dock så anses grundproblematiken vara den samma för både män som kvinnor. Kvinnor tenderar dock att hantera och visa skam respektive skuldkänslor på ett annat sätt än män, varav en anpassad behandling är att föredra. Nyckelord: Skuld, skam, missbruk, kvinna, behandling. THE SHAME AND THE GUILT – THE PRESENCE OF SHAME AND GUILT IN WOMENS DRUG TREATMENT Revahl, Sonny, Tjörnebro, Lars Örebro university Department for behavioural, social and legal sciences Social work program Social work 61-90 points C-essay, 15 points Autumn term 2009 Abstract The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable. Keywords: Guilt, shame, abuse, woman, treatment INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING .................................................................................. 1 1.1 SYFTE .................................................................................................................................. 1 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................................................... 1 1.3 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................... 2 2. TIDIGARE FORSKNING .................................................................... 2 2.1 KVINNOR, MISSBRUK OCH BEHANDLING ................................................................ 2 2.2 LAGEN OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL .............................................. 4 2.3 SKULD OCH SKAM – EN FORSKNINGSÖVERSIKT ................................................... 4 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER............................................ 5 3.1 GENUSTEORI ..................................................................................................................... 5 3.2 STÄMPLINGSTEORI ......................................................................................................... 6 3.3 TEORETISK INFALLSVINKEL PÅ BEGREPPEN SKULD OCH SKAM ..................... 8 4. METOD ........................................................................................ 10 4.1 METODVAL ..................................................................................................................... 10 4.2 LITTERATURSÖKNING ................................................................................................. 11 4.3 URVAL AV RESPONDENTER ....................................................................................... 11 4.4 INTERVJUFÖRFARANDE ................................................................................... 12 4.5 TRANSKRIBERINGSFÖRFARANDE .................................................................... 12 4.6 ANALYS AV DATA ......................................................................................................... 13 4.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................................... 13 4.8 RELIABILITET OCH VALIDITET ................................................................................. 14 4.8.1 STUDIENS RELIABILITET ................................................................................................. 15 4.8.2 STUDIENS VALIDITET ...................................................................................................... 15 4.9 GENERALISERBARHET................................................................................................. 16 5. RESULTAT OCH ANALYS ...................................................... 16 5.1 RESPONDENTERNA ....................................................................................................... 16 5.2 KORT OM INSTITUTIONEN .......................................................................................... 17 5.3 BEHANDLING AV SKULD OCH SKAM....................................................................... 17 5.3.1 SYNEN PÅ SKAM OCH SKULD SOM BEGREPP ..................................................................... 17 5.3.2 SKULD OCH SKAM I BEHANDLINGEN ................................................................................ 18 5.3.3 YTTRANDET AV SKAM OCH SKULD I BEHANDLINGEN ......................................................... 19 5.3.4 SYNEN PÅ SKAM OCH SKULD I OLIKA BEHANDLINGSFORMER ............................................. 19 5.3.5 VIKTEN AV SKULD OCH SKAM I BEHANDLINGEN ............................................................... 20 5.4 KÖNETS BETYDELSE I BEHANDLINGEN ................................................................. 21 5.4.1 KVINNLIG ANPASSNING I BEHANDLINGEN ........................................................................ 21 5.4.2 DEN AVVIKANDE OCH STÄMPLADE KVINNAN .................................................................... 23 5.4.3 KVINNA, MISSBRUKARE OCH TVÅNGSPLACERAD ............................................................. 225 6. DISKUSSION OCH SLUTSATS ............................................... 26 7. REFERENSER ............................................................................ 30 Bilagor: Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: samtyckesblankett 1. Inledning Vad som är orsakerna till att människor utvecklar ett substansmissbruk är en stor och komplex fråga. Det finns inget rakt och entydigt svar på problematiken varför människor hamnar i ett missbruk. Forskning visar att det inte enbart är en orsak som leder till missbruk utan snarare en mängd faktorer som påverkar (Bergström, 1996). Det handlar bland annat om individuella, situationella, kulturella och sociala orsaker till missbruket (Lindberg, 1999). I Sverige används lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) när man anser att missbrukaren till exempel utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara. Inom LVM-vården används olika behandlingsmetoder för att hjälpa bland annat kvinnor med sitt missbruk, exempelvis Motiverande Samtal (MI), Tolvstegsprogrammet och återfallsprevention (SiS, 2009). Forskning visar att missbrukande kvinnor lever med återkommande och omfattande skamoch skuldkänslor. Missbruk, fysisk ohälsa och social utslagning ger dessa kvinnor känslor av skam och skuld (Trulsson, 1999). Kvinnorna får dåligt självförtroende vilket även bekräftas av omgivningen som möter dessa kvinnor med negativa attityder som i sin tur förstärker alla negativa känslor. En negativ samverkan mellan den missbrukande kvinnan och omgivningen medverkar till ett starkt självförakt. Med detta i åtanke bör återskapandet av en egen identitet vara en central del i missbruksbehandling av kvinnor (Trulsson, 2003). Det finns forskning som påvisar skillnaderna i begreppen skuld och skam. Enkelt kan skuld förklaras som en handling eller icke-handling medan skam beskrivs som en känsla. Annan forskning påvisar dock att skam även kan avse en särskild handling och skuld kan drabba individen i form av självanklagelse (Cullberg Weston, 2008). Det finns inga entydiga svar på vad som kännetecknar en effektiv behandlingsform mot missbruk (Lindberg, 1999). Något som kan bidra till positiv missbruksbehandling är goda sociala relationer vilket kan öka motivationen, ge stöd och en ny drogfri identitet. Dåliga sociala relationer kan däremot bidra till att hindra en positiv utveckling i förändringsarbetet genom att individen förblir i sitt missbruk genom känslor av skuld och skam. Detta gör att individen undviker att upprätthålla eller återupprätta hälsosamma drogfria relationer (Skårner, 2001). En god känsla av tillhörighet och gemenskap i sin behandling är för många viktigt då detta medverkar till att göra sig av med plågsamma skam- och skuldkänslor (Lindberg, 1999). 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att studera ur personalens perspektiv hur begreppen skuld och skam närvarar i behandlingen av kvinnor som missbrukar. 1.2 Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Hur arbetar man i behandlingen med skuld- och skamkänslor? Hur viktigt är det att arbeta med dessa känslor? Vilken betydelse har kön i relation till skuld-, skamkänslor och behandling? 1 1.3 Avgränsningar Då begreppen skam och skuld är stora begrepp så valde vi i uppsatsen att begränsa oss till missbrukande kvinnor inom LVM-vården. Detta för att få en större förståelse över fenomenen skuld och skam hos missbrukande kvinnor på LVM-hem. Vi valde att avgränsa oss från skamoch skuldkänslor hos män då detta hade krävt att vi jämför skillnaderna hos de båda könen, vilket hade blivit ett för stort arbete med den begränsade tid vi hade. Ytterligare en avgränsning vi valde att göra, var att avgränsa oss till endast missbrukande kvinnor på LVMhem och inte kvinnor i allmänhet, då även detta hade varit ett för stort projekt, även här spelade begränsningen av tid roll. Vi valde att intervjua behandlande personal på LVM-hem för att få en djupare förståelse i hur de arbetar med skuld och skam i behandlingen. 2. Tidigare forskning I kapitlet som följer görs en presentation av tidigare forskning med fokus på kvinnor, missbruk och behandling, LVM och slutligen en forskningsöversikt av skuld och skam. 2.1 Kvinnor, missbruk och behandling Enligt Trulsson (2002) definierar samhället missbruk olika beroende på om det är en kvinna eller en man som missbrukar. Toleransen av brukande eller missbrukande av alkohol hos män är betydligt högre än vad den är när det gäller kvinnors brukande eller missbruk. Missbruk av narkotika å andra sidan har samhället nolltolerans mot oavsett kön. I ett västerländskt samhälle är oftast ett kontrollerat bruk av alkohol accepterat oavsett kön, dock så menar Trulsson att vi har kvar nittonhundratalets syn på kvinnor, där kvinnans plats är i hemmet medan mannens liv är utanför. Yrkesskicklighet och rollen som dryckesbror ger mannen status och gemenskap så länge han själv klarar att kontrollera sitt drickande. Självkontroll utgör i det moderna samhället idealet och en förlust av den samma är ett tydligt tecken på alkoholproblem. Enligt samhällsidealet ska kvinnan vara den som ser till att mannen inte dricker för mycket samt att vara den som tar hand om honom ifall han gör det. Kulturella normer i samhället förknippar kvinnans alkoholkonsumtion med sexuell omoral, promiskuitet och prostitution, vilket talar sitt tydliga språk till varför synen på manligt och kvinnligt drickande skiljer sig åt (Trulsson, 2002). Kvinnans roll som förälder är även en viktig faktor när det gäller synen på kvinnor och missbruk. Viss forskning pekar på att kvinnans roll som förälder och synen på henne som en omhändertagande person har tydligare och viktigare inslag i kvinnlig missbruksbehandling än motsvarande manlig. Önskan att lära sig gott föräldraskap i eftervårdsbehandling är också betydligt större hos kvinnor än hos män (Cowan, Deering, Crowe, Sellman, Futterman-Collier & Adamson, 2003). I en studie gjord av Trulsson (2002) visas det att missbrukande kvinnor önskar att leva upp till samhällsidealet där familjen är precis som ”vilken familj som helst” och de försöker oftast begränsa eller hålla upp med missbrukandet under graviditeten. Dock vilar hela tiden ”hotet” om fosterskador och oron att misslyckas som mor men även att misslyckas att hålla upp med drogerna. Om så kvinnan förlorar sitt barn när barnet är fött, så uppstår där en känsla av förlust av socialt värde och ett tomrum efter sitt barn som medför en krissituation vilket i sin tur dövas med missbruk. I studien var den mest framträdande känslan hos kvinnorna att de kände sig stämplade som dåliga mödrar. Att förlora vårdnaden av sitt barn är i sig stämplande men samhällets syn på mödrar som lämnar ifrån sig eller blir av med sina barn kan vara mer stigmatiserande. Samhällets syn på missbrukande kvinnor, och då speciellt kvinnor som 2 missbrukar narkotika, leder till större stigmatisering av missbrukande kvinnor än män. Kvinnorna talar i större grad om en känsla av värdelöshet och att de vill begå självmord och har större överdödlighet än män. Kvinnors misslyckande i att leva upp till de krävande ideal som ställs av samhället drabbar i högre grad kvinnor hårdare än vad de gör för män och konsekvenserna av detta blir lägre självkänsla och större skam- och skuldkänsla (Trulsson, 2002). När kvinnor missbrukar så lever de inte upp till normen för samhällets syn på en kvinna, i och med det förstärks skam- och skuldkänslorna av att de inte är som samhället anser att de bör vara (Hilte, 1996). Narkomanens värld styrs av mannen, mannen är den som begår brotten och har till stor del hand om försäljningen av narkotikan, dock finns det en liten andel kvinnor som också säljer. Oftast är det mannen som introducerar kvinnan till narkotikan och i regel är då kvinnorna några år yngre än männen. Dock så poängterar Lindberg (1999) att det vore för enkelt att bara peka ut mannen som orsaken till kvinnans narkotikadebut. Lindberg menar att kvinnornas karriär oftast redan har påbörjats innan de träffar dem som introducerar dem i narkotikabruket. Många kvinnor har erfarenheter av skam respektive skuldkänslor och dras tidigt från föräldrarna och de icke brukande vännerna till gäng där förekomsten av narkotika finns. Dessa gäng domineras till antal av män och männen har i dessa gäng oftast en högre position i gruppen. I narkomanvärlden präglas relationen mellan kvinnor och män av ett förtryck från mannens sida. Och ofta är detta förtryck av en total dominant karaktär, som inte sällan utsätter kvinnan för både psykiskt och fysiskt våld. Majoriteten av dessa kvinnor ingår i ett manligt värdesystem där de involverar sig i en livsstil som är präglad av den manliga missbrukarens preferenser. Många av kvinnorna blir sexuellt utnyttjade, har självmordstankar, eller till och med försöker ta sina liv, och många av dem söker sig till prostitution för att ha möjlighet att finansiera sitt missbruk. Dessa företeelser finns inte, eller är väldigt få hos männen. Missbrukande kvinnor som har barn blir ofta i narkomanvärlden lämnade av sina män, som går in i andra relationer. Dessa kvinnor känner starka skam- och skuldkänslor över att de inte kan leva upp till rollen som en ”riktig” mamma, kvinnorna åsidosätter ofta sina barn då kvinnans liv domineras av handlingar som rör hennes missbruk och den narkomana världen (Lindberg, 1999). Att behandla missbrukare som en enhetlig grupp, både vad det gäller missbruk, bakomliggande psykiska faktorer och olikheter i individens sociala förutsättningar vid behandling, riskerar att leda till misslyckanden för den enskilde. Detta gäller inte minst för kvinnor där könen blandas och behandlas ifrån samma utgångspunkt. En homogen utgångspunkt tenderar att leda till att kvinnans behandlingsbehov underordnas männens (Jansson, 2002). Av naturliga skäl har institutionell vård varit manligt inriktad på grund av att män traditionellt dominerar missbrukargruppen. Viss forskning påpekar att tvångsplacerade kvinnors behov i missbruksbehandling är av mer interpersonell natur, och fokus ligger på affektiva och mellanmänskliga relationer. Kvinnor i missbrukarvärlden har i regel varit utsatta för sexuella övergrepp och misshandel, där männen är förövarna, då kan man inte förvänta sig att den tunga problematiken skall tas upp i en behandlingsgrupp där även män deltar (Jansson, 2002). Vid en könsblandad behandlingsgrupp riskerar kvinnorna att upprätthålla sin undergivenhet mot männen, spelar ut andra kvinnor för att få uppmärksamhet från männen. Detta leder till att dessa kvinnor konserverar sitt självförakt. Enligt Jansson (2002), fyller kvinnlig missbruksbehandling, förutom en funktion mot drogfrihet, även en social funktion där kvinnorna lär sig att umgås med andra kvinnor eftersom missbrukarkretsen domineras av män och deras normsystem. När kvinnorna är inne i behandlingen uttrycker de ofta en längtan efter att få bejaka sin kvinnlighet. O´Connor, Berry, Inaba, Weiss & Morrison (1994) menar att om kvinnliga missbrukare är färre än manliga för att det finns färre kvinnor i alkohol- och 3 drogbehandling kan det finnas andra faktorer som påverkar. Kvinnor som missbrukar alkoholoch droger kan ha högre grad av stigma och stämpling och att skammen är större hos en kvinna som är beroende av kemiska substanser. Kvinnor som behöver stöd och hjälp vänder sig istället till psykiatrisk vård än till vård mot sitt alkohol- och drogberoende och att det kan finnas en risk att man blir fråntagen sina barn. Det kan även finnas missbruksprogram som inte är uppmärksamma på de speciella behov som missbrukande kvinnor är i behov av och som gör att de inte attraherar kvinnor med missbruksproblematik eller kan behålla dem i programmen. Många program har följt en behandlingsmodell som är utvecklad för manliga missbrukare. Dessa program har bland annat fokuserat på beteendeändringstekniker för att kontrollera ilska, antisociala impulser och konfrontation av förnekelse och att problemen ligger utanför personen och dess emotioner. En sådan strategi kan vara problematisk för missbrukande kvinnor eftersom de tenderar att lida av överdriven ansvarskänsla, låg självkänsla och depressioner. O´Connor m.fl.(1994) menar att kvinnor som börjar i missbruksprogram har andra emotionella behov än män i liknande situationer eftersom kvinnors skam och skuldkänslor är mycket större, särskilt vid tvångsplacering. 2.2 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Idag finns tretton institutioner med 348 platser för personer som är omhändertagna enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och 120 av dessa platser är avsedda för kvinnor. Under 2008 placerades 357 kvinnor i dessa institutioner. Den gemensamma nämnaren för alla dessa kvinnor är att de har någon form av substansmissbruk, exempelvis narkotika-, alkohol- eller blandmissbruk. Den genomsnittliga vårdtiden för de kvinnor som skrevs ut efter avslutad LVM-tid var 142 dygn. Under denna tid får kvinnorna behandling och hjälp för att bli av med sitt missbruk (SiS, 2009). I Sverige används LVM och kompletterar Socialtjänstlagen. LVM blir aktuellt när personer till följd av sitt fortgående missbruk anses vara i behov av vård som inte kan tillgodoses av Socialtjänstlagen eller på annat sätt (SoL, 2001:453). Grunden för ett omhändertagande enligt LVM är en anmälan som görs till Socialtjänsten av exempelvis anhörig till klienten, läkare eller en socialsekreterare (SiS, 2009). Länsrätten beslutar om tvångsvård när man anser att missbrukaren utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, att det finns en risk att man förstör sitt liv och att det finns en risk att man kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Målet och syftet med lagen är att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel (SFS 1988:870). 2.3 Skuld och skam – en forskningsöversikt Skam definieras som ”en intensiv smärtsam känsla eller upplevelse av att tro att det är fel på oss och att vi därför inte är värda att accepteras eller känna samhörighet” (Brown, 2008 s.29). Skam är en stark känsla och anledningen till det är dess förmåga att få människor att känna sig ensamma. Inom forskningen talar man om fyra olika termer och släktskapet dem emellan dessa känsloyttringar är: förlägenhet, skuld, förödmjukelse och skam. De flesta forskare är överens om att dessa fyra känslor är separata och väl avgränsade upplevelser, likväl som de är fyra olika känslomässiga reaktioner. Förlägenhet är den känslan som är minst stark av dessa fyra känslor och ses oftast som ”pinsamma situationer” som är mycket mindre allvarlig än känslan av skam och skuld. Av de fyra känsloyttringarna är skuld och skam de som oftast förväxlas (Brown, 2008). Dock finns det en distinkt skillnad mellan begreppen skuld och skam. Skuld är en känsla som kan motivera till förändring medan skam oftast leder 4 till ett sämre eller oförändrat beteende. Skuld och skam är känslor som handlar om självvärdering dock så slutar likheterna där. Majoriteten av forskarna är överens om att skillnaden mellan skam och skuld enklast kan förklaras som skillnaden mellan ”jag är dålig” (skam) och ”jag gjorde något dåligt” (skuld). Skam handlar således om vilka vi är medan skuld handlar om hur vi beter oss (Brown, 2008). Skuld utvinns ur en handling eller en ickehandling som är emot våra etiska principer, värderingar eller övertygelser (Elvin-Nowak, 2001). Vi utvärderar handlingen och känner därefter skuld om beteendet går emot den vi vill vara. Skam har fokus på vilka vi är snarare än på vad vi har gjort. Faran i att säga till sig själv att man är dålig och inget att ha är att vi till slut tror på och accepterar det. Att känna skam kan leda till destruktivitet och antas således kunna utveckla ett självskadebeteende. Upplevelsen av skam leder till en känsla av att vara desperat efter att höra hemma någonstans och vara erkänd. Skuld är det som oftast motiverar till att be om ursäkt för något man har gjort, inte gjort, gottgöra någon eller för att förändra ett oönskat beteende. Att erkänna ett misstag är inte samma sak som att tro att man är ett misstag (Brown, 2008 och Elvin-Nowak 2001). Enligt Cullberg Weston (2008) påverkar skam- och skuldkänslor vår självvärdering och självkänsla, dock på skilda sätt. Skam drabbar hela jaget medan skuld inte får en lika total effekt på grund av att den avser någon av ens handlingar. Cullberg Weston säger även att det finns forskning som påvisar skillnaderna i de både begreppen men andra forskare påpekar att skam kan även avse en särskild handling och skuld kan drabba individen i form av självanklagelse. Skuld kan övergå i skam om upplevelsen av den skuldbelagda handlingen avslöjar en underliggande känsla av värdelöshet. 3. Teoretiska utgångspunkter I kapitlet som följer presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys. Genusteori, stämplingsteori samt en teoretisk infallsvinkel på skuld och skam är de ledande utgångspunkterna. 3.1 Genusteori Ordet genus härstammar från latinet och betyder härkomst, släkt, stam, kön eller art. I de engelskspråkiga länderna har man vald att använda ordet gender för samma term. (Thurén, 2003). Genus som begrepp är omtvistat men forskarna är överens om att termen pekar på att det vi studerar är något vi människor har skapat. (Thurén, 2002). Genom att använda begreppet genus istället för kön så är det inte bara exempelvis arbetsmarknaden eller politik, sexualitet eller kärlek som studeras, utan hela samhället, hela det mänskliga livet. Genusbegreppet infördes för att urskilja det kulturella från det naturliga (Thurén 2003). Genus kan ses som en uppdelning socialt skapad av människan i två skilda kategorier och de grundar sig på de reproduktiva och sexuella relationerna. I och med definieringen av genus och kön så har begreppen blivit åtskilda och visat på en skillnad mellan det sociala och det kulturella genuset och det biologiska kroppsliga könet. För att enklare förklara det kan man säga att de båda begreppen, kön och genus, utgår från kroppen, men kön och genus är två olika beskrivningar av kroppen och ger på så sätt rum för olika tolkningar av den. Begreppet kön beskriver den faktiska och fysiska kroppen, medan vårt formande och vår tolkning av kroppen beskrivs med begreppet genus (Mattsson, 2002). 5 I Sverige blev översättningen av engelskans gender, biologiskt och socialt kön, eller kön och genus. På en generell nivå kan man säga att begreppet gender förklarar relationen mellan könen samt mäns och kvinnors beteenden och sysslor. Socialt kön utgör basen för de livserfarenheter som är avgörande för kvinnor och de definieras av deras kön, detta genom deras roller som hustru och mor. Män däremot definieras utifrån sin status exempelvis som yrkespersoner (Payne, 2008). Payne menar även att kvinnor förväntas acceptera vissa sociala roller, exempelvis att vara de som tar hand om de äldre. Dessa förväntningar är outtalade och gäller inte män, på så vis blir deras sociala kön osynliggjort. Vad som ses som manligt och kvinnligt är inte biologiskt givet utan kulturellt och socialt konstruerat (Mattsson, 2002). En sak som bör poängteras enligt Mattsson (2005) är att det inte är de biologiska skillnaderna som utgör genus, utan tolkningen av de biologiska skillnaderna mellan man och kvinna. Genus är således inte skillnaden mellan könen utan den kulturella tolkningen av könsskillnaden. Ett genussystem finns mer eller mindre i alla samhällen, institutioner, familjer och så vidare menar Mattsson. Användningen av ett genusperspektiv kan ibland innebära risker. En risk kan till exempel vara att bidra till en fortsatt kategorisering och stereotypisering vid användandet av begrepp som kvinna, man, eller manligt och kvinnligt. Genusperspektivet innebär att lyfta fram relationen mellan män och kvinnor och på så sätt åskådliggöra deras olika situationer (Mattsson, 2002). Att ensidigt observera kön kan leda till en risk att osynliggöra de olikheter som finns mellan kvinnor och mellan män, även att se de likheter som finns mellan män och kvinnor (Mattsson, 2005). Traditionellt har drogmissbruk setts som en maskulin företeelse vilket har gjort att kvinnors drogmissbruk har setts som icke-feminint (Lander, 2003). Detta tankesätt har påverkat forskares frågor när de har studerat kvinnors drogmissbruk. Traditionellt har frågor fokuserats runt frågan varför kvinnor inte missbrukar alkohol och droger istället för vice versa. Detta kan anses som ett antagande om att mäns alkohol- och drogmissbruk är det ”normala”. Förändrade könsroller kan enligt forskare innebära ett ökat drogmissbruk bland kvinnor. Denna könsrollsteoretiska inriktning utgår ifrån att mannen ses som norm och i och med det så blir en frigjord kvinna lika med man (Lander, 2003). Begreppet genus har introducerats för att öka begripligheten av könet som en social och kulturellt betingad konstruktion. Hilte (1996) beskriver att maktförhållandet i genussystemet ordnar könen i olika hierarkier och bestämmer deras plats inom både den privata och den offentliga sfären men hjälp av två grundregler: 1. Det är mannen som är norm. Det mannen gör eller tänker är alltid bäst. 2. Könen får inte blandas. Män kan inte göra det kvinnor gör utan att tillskriva sig en statusförlust. När kvinnor och män konstruerar sitt kön gör de det mot bakgrund av genussystemet eller normer, föreställningar och förväntningar som finns kring könet i den faktiska situationen. Kvinnors beteenden måste i likhet med mäns framställas så att omvärlden kan uppfatta det som könsadekvat. Hilte (1996) förklara det med att ”könsidentiteten är det vi åstadkommer och uppnår när vi försöker passera som män respektive kvinnor” (s. 105). 3.2 Stämplingsteori Stämplingsteorins grundläggande utformning startades på 60-talet i USA. Stämplingsteori är ett sätt att tillämpa ett symboliskt interaktionistiskt tänkande på ett avvikande beteende (Goldberg 1993). Symbolisk interaktionism handlar om hur individen uppfattar sig själv utifrån en social interaktion med andra. Studier har visat att människan har en benägenhet att 6 uppfatta och se på sig själva genom hur man tror att andra uppfattar en (Hogg & Vaughan, 2002). Förenklat kan man säga att om en människa identifieras som avvikare så blir hon det. Goffman (1972) skriver att avvikare inte är något man är utan något man blir. Samhällets definition av exempelvis en brottsling som ond leder i slutänden till att den utpekade övertar den definitionen av sig själv. Personen blir det han eller hon framställs vara vilket leder till att den utpekade drivs längre och längre bort från det etablerade samhället till avvikarna och dess värderingar och normer. Det avvikande är inte en enskild och isolerad händelse utan en utdragen och sammansatt process via primär och sekundär avvikelse (Hilte, 1996). Den primära avvikelsen har sin grund i flera orsaker, det kan handla om kulturella, sociala, psykologiska eller fysiologiska faktorer. Trots att den primära avvikelsen är oönskad får den ingen större konsekvens för avvikarens självuppfattning och status. Beteendet ses som en normal omväxling av det vardagliga livet och den avvikande handlingen normaliseras. Därefter kommer en brytpunkt där den avvikande handlingen inte längre kan normaliseras eller upphävas, var eller när denna kommer är svårt att säga då det kan skilja från person till person. Detta leder till självstämpling och en identifiering av det avvikande beteendet och kallas för sekundär avvikelse. Det avvikande beteendet blir sekundärt först när personen använder sitt beteende eller sin roll som avvikare i försvar mot eller en anpassning till de problem som stämplingen och stigmatiseringen skapar. Stämplingen utgörs av en förflyttning från en högre statusposition till en lägre och denna förflyttning får konsekvenser för personens sätt att värdera sig själv. Oftast är det någon med makt som stämplar ett beteende som avvikande (Hilte, 1996). Hilte skriver att ”Avvikande beteende handlar om konkurrerade definitioner av verkligheten, där den grupp som har makten har tolkningsföreträde och möjlighet att tillämpa sina regler” (s.123). Många forskare har använt stämplingsteorin som perspektiv vid förklaring av missbruk. Individen stöts bort från sin primära grupp och får kontakt med missbrukargrupper, vilket i sin tur leder till att man inte kan återgå till ett normalt drogfritt liv. Personen söker sig till likasinnade för att förbättra sitt negativa själv och införlivar senare bilden av sig själv som missbrukare. Dessa bilder tenderar att förstärkas av den sociala omgivningen och samhällets olika myndigheters reaktioner (Hilte, 1996). För att kunna bryta den negativa spiral som missbruket skapat bör följande faktorer tas i bruk: Bli accepterad av vanligt fungerande människor Bryta med missbrukarvärlden Ändra sin självbild och självuppfattning Öka chanserna till ett socialt stabilt liv Avsluta sitt missbrukade av droger Förändra den negativa bild som andra har (Ibid). Stämplingen och dess följder mot en missbrukskarriär kan beskrivas som en neråtgående spiral. Föräldrars stämpling leder till en negativ syn på självet. Den tidiga stämplingen leder i sin tur till en primär avvikelse och blir ett motiv för en samhällelig stämpling. Samhällets stämpling blir till en förstärkt negativ syn på självbilden och en sekundär avvikelse. Den stämplade nedgraderar sin syn på sig själv, vilket leder till ännu mer avvikelse och ytterligare stämpling i en neråtgående ”avvikarspiral” (Hilte, 1996, Payne 2008). Stämplingsteorin försöker betona behovet av att undvika stigmatisering och bestraffning av individer för beteenden som i varje fall delvis har sociala orsaker (Payne, 2008). Socialpsykologin handlar om effekter av relationer inom och mellan grupper när det gäller att skapa och upprätthålla sociala identiteter. Fokus ligger på hur människor beter sig i förhållande till varandra och hur de påverkar varandra. Man talar om effekter av sociala 7 faktorer som till exempel stämpling, hur relationer skapas och hanteras av människor i sociala situationer. Betoningen ligger även på identitetsfrågor i samband med stämpling, gruppbeteende, miljöns inverkan, revir och behovet av personligt utrymme (Payne, 2008). Vid arbete i grupp och i institutionell behandling har man använt sig av flera aspekter av den socialpsykologiska forskningen om beteende i och mellan grupper. Genom detta har man formulerat flertalet teorier som är relevanta för det sociala arbetet (Payne, 2008). Det socialpsykologiska perspektivet inom det sociala arbetet fokuserar på det interpersonella och relationer mellan grupper. Ibland drivs människor in i ett socialt system som betecknar eller stämplar dem som avvikande eller kriminella. Den stämpeln man erhållit gör att personen uppmuntras att bete sig avvikande inom gruppen man tillhör. Detta tillsammans med sociala förväntningar gör att individen troligtvis kommer att uppmuntras till att bete sig än mer avvikande, vilket i sin tur leder till en ännu starkare stämplingsprocess. Personen har till slut utvecklat en total avvikaridentitet. ”Man blir vad alla sa att man var från början” (Knutsson, 1977 s.9). 3.3 Teoretisk infallsvinkel på begreppen skuld och skam Dahlgren och Starrin (2004) förklarar att skam har sin koppling till sociala relationer och finns där som ett mått på dessa sociala relationer. Om våra sociala relationer är hotande eller instabila så blir skammen högre. Skam är en emotion som påverkar mer än vad andra emotioner gör. Den fyller en viktig funktion när det gäller vår moraliska riktning och vårt medvetande och fungerar som en styrkänsla som gör att vi inte bryter mot de normer som existerar i samhället. Skam finns i vårt medvetande och styr hur vi ger uttryck åt andra känslor som exempelvis rädsla och ilska. Om en känsla av ilska uttrycks eller inte beror på om vi känner skam inför den berörda känslan. Personer som känner skam inför sina känslor kan många gånger undvika att visa dessa helt och hållet (Scheff & Starrin, 2002). Enligt Scheff och Starrin (2002) framträder skam när en individ ser på sig själv negativt utifrån andras ögon, eller snarare upplevelsen av en annans persons negativa syn på en själv. Människor reflekterar över sig själv genom att se sig själv genom den andres ögon, det så kallade spegeljaget (Scheff, 2000). Cooley´s idé om spegeljaget sätter fingret på individens mottaglighet och känslighet för andras reaktioner på våra handlingar (Hilte, 1996). En feg person skäms när den träffar en modig person, en luggsliten skäms i närvaron av en välkammad, en återhållsam och undanglidande person skäms i närvaro av en öppen och rak person och så vidare (Scheff, 2000). I varje social relation finns olika former av känslor. Om den övergripande känslan i relationen är skam tenderar den naturliga reaktionen bli att undertrycka känslan. Skam är ofta den dominerande känslan i en instabil och osäker relation och ilska är ofta ett resultat eller ett tecken på undertryckt skam. I en hälsosam och trygg relation är den dominerande känslan stolthet. När skam inte uttrycks eller erkänns i en social relation riskerar detta att skapa problem att avgöra hur relationen ser ut (Scheff & Starrin, 2002). I stället för att vara en moralisk styrning så har skamkänslan i det moderna samhället idag blivit ett straff för den som inte uppvisar ett normalt beteende eller som har misslyckats socialt. Negativ stress som leder till psykisk ohälsa och psykosomatiska sjukdomar kan kopplas till känslor som uppkommer i samband med skam. Skammen blir då ett tecken på en instabil och osäker social relation. Känslan av maktlöshet har en avgörande roll när det rör sig om negativ stress. I familjer där behovet av trygghet är stort kan avsaknaden av makt och känslan av maktlöshet göra att personen hamnar i en situation av undanhållna och undertryckta känslor och detta kan i sin tur leda till negativ stress (Dahlgren & Starrin, 2004). 8 Den skam som är djup förankrad kan beskrivas som kronisk skam, känslan har flyttat in i personligheten, vilket kan leda till att personen upplever att den sociala omgivningen kritiskt granskar vem hon är. Det i sin tur kan övergå till ett undvikande beteende i sociala situationer (Pattison, 2000). Personer med skamkänslor använder oftast olika försvarsmekanismer för att dölja dessa och detta försvar följer oftast ett visst mönster. Nathanson (1992) åskådliggör detta i den så kallade Skamkompassen (the compass of shame) som innehåller fyra olika riktningar eller stadier: Tillbakadragandet: Ingår tillfälligt i alla skamkänslor men de som stannar kvar i tillbakadragandet håller en låg profil och undviker socialt umgänge. De som inte blir kvar i tillbakadragande avviker istället mot en annan riktning. De kännetecknande känslorna som följer i stadiet är oro och rädsla. Attack mot självet: Känslan av utanförskap och övergivenhet är centrala, dock är den dominerande och styrande känslan självförakt. För att känna samhörighet med andra människor uppvisar oftast personen en överdriven beundran och vikten läggs vid att vara andra människor till lags, på så vis degraderar man sitt eget värde och sina egna behov. Undandragandet: För att bibehålla sin självbild intakt undviks situationer som kan ge upphov till skamkänslor, detta sker genom att man negligerar skammen helt. Personer i den här riktningen i skamkompassen har oftast ett stort kontrollbehov, detta för att i så stor utsträckning som möjligt undvika smärtsamma situationer som kan vara fyllda av skam. Ett annat sätt kan vara att betona sin egen förträfflighet i alla situationer för att väcka avundsjuka och beundran hos andra. Vissa väljer att bruka alkohol eller droger som ett sätt att försöka undvika skammen. Attack mot andra: I den här riktningen i skamkompassen är den dominerande känslan underlägsenhet. Skammen väcker känslor av tillkortakommande och detta får till följd att personen utnyttjar svagare personer i sin närhet till sin fördel. Det handlar om både ett fysisk, psykisk och/eller ett verbalt missbrukande av sin position. Våldsamt beteende, verbala attacker, kränkningar och förnedring är exempel på våldsyttringar. Skam beskrivs oftast som en av de grundläggande sociala emotionerna. Enligt Scheff (2000) är skam den emotionen som har störst betydelse inom sociologin. Även om skam är en central och uppenbar emotion i alla kulturer utelämnas den ibland i forskning på grund av dess komplexitet. Skam och andra nära relaterade emotioner är djupare gömda men är påtagligt och dagligt närvarande. Skuld å andra sidan är vanligtvis extremt specifik och därför betydligt mer ytlig för att den involverar något man gjort eller inte gjort. Skuld involverar även känslan av att egot är starkt och intakt, man är stark nog för att skada någon, men man är samtidigt tillräckligt stark nog för att rätta till. Som kontrast kan skam kännas som en svaghet och ett upplösningstillstånd av jaget där även en önskan om att jaget skall försvinna helt är påtaglig (Scheff, 2000). Skuld är i högre grad en mer individualistisk emotion som bekräftar den individuella personen, skam däremot är en social emotion som bekräftar den interpersonella betydelsen. Lindberg och Johansson (2008) förtydligar detta med förklaringen att ”vi inte kan känna skam utan att involvera annan person eller andra personer. Vi kan inte känna skam när vi går ensamma på gatan” (s.244). Litteraturen särskiljer mellan två olika former av skam, den erkända och den icke erkända. Den erkända får inte lika stora följder som den icke erkända. När skamkänslan erkänns av 9 personen blir den lättare att behandla. Den icke erkända skamkänslan däremot riskerar att få som konsekvens att personen drabbas av allvarliga psykiska och sociala problem. Skammen förnekas då skamkänslan är en svårhanterlig och plågsam upplevelse. Att förneka skam är en naturlig reaktion när en skamfylld person utsätts för den sociala omgivningens påhopp. Desto längre tid personen blir utsatt för omgivningen påhopp desto svårare får personen att värja sig och upprätthålla ett försvar genom förnekelse. Vid en längre tids utsatthet från omgivningen riskerar personen att införliva känslan av att det är något fel på dem som personer. Känslan av underlägsenhet gör sig ständigt påmind och i interaktionen med andra upplevs en ständig exponering av den egna otillräckligheten (Lindberg & Johansson, 2008). Skam är en isolerande känsla men det betyder inte att den inte kan stärka de sociala banden. Att dela sin skam med en annan person kan stärka relationen. Om personen kan hitta ett sätt att kommunicera och dela upplevelsen av skam kan denna upplevelse och kommunikation leda till att man kommer närmare personen och stärka relationen till personen eller de personer man delat upplevelsen med (Scheff, 2000). Man ska dock vara uppmärksam på att all skam inte bär en stämpel av en krisemotion eller en känsla av vanära. Skam uppkommer ofta rutinmässigt i personens fantasi och uttrycks i exempelvis, blyghet, anspråkslöshet, låg självkänsla, dåligt samvete och så vidare. Meeuwisse och Svärd (2002) beskriver det som ”finkänslighetsskam” (s.171). I nästan all social interaktion förekommer skam, eller allt som oftast en föreställning om förväntad skam. En central drivkraft i det mellanmänskliga beteendet är undvikandet av förlägenhet och skam. Människan är orolig för vilken bild den andre personen har av henne och anstränger sig hela tiden för att försöka återge den bästa möjliga bild av sig själv, detta för att undvika känslan av skam. Respekt och förlägenhet är två centrala ord för att kunna förstå skammens kraft. Förlägenhet uppkommer som en följd av verklig, förväntad eller inbillad brist på respekt oavsett hur liten den än är. Människan är extremt känslig för hur mycket respekt de får (Meeuwisse & Swärd, 2002). För att behandlingen av missbrukande kvinnor skall fungera behöver skam- och skuldkänslorna lyftas upp på en högre nivå. Känslor som skuld, skam, hjälplöshet, depression och ångest inom behandling bör specialiseras så att kvinnor kan stärkas i dessa känslor. Forskning har visat att skam, skuld och depressioner hos missbrukande kvinnor är dubbelt så hög än hos manliga missbrukare. Kvinnor tenderar att internalisera sina misslyckanden och externalisera sina framgångar medan män gör tvärtom. Kvinnor skyller sina misslyckanden på sig själva men belönar sig inte vid framgång (O´Connor m.fl. 1994). 4. Metod I detta kapitel redovisas metodval, litteratursökning, urval, respondenter, genomförandet av intervjuer, validitet och reliabilitet samt transkriberingsförfarande. Utöver det beskrivs avgränsningar och etiska överväganden. 4.1 Metodval Metoden som valdes för uppsatsen var en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervju för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. En kvalitativ intervju ger med hjälp av enkla och raka frågor innehållsrika och komplexa svar (Trost, 2005). En semistrukturerad intervju är att föredra när man ämnar ha en intervjuform där det ges mer frihet att improvisera och ställa följdfrågor under intervjuns gång. Man använder sig av en intervjuguide där man staplar upp generella frågor, dock så finns möjligheten att ställa följdfrågor där man finner 10 detta passande, denna form kallas enligt Marlow (2005) även för ”open-ended interviews”. För att inte generalisera skuld och skamproblematiken utan få en djupare förståelse för fenomenet valdes denna ansats. Då studien riktar sig mot behandlingspersonalens syn på fenomenen skuld och skam och dess närvaro i missbruksbehandling är en kvalitativ metod att föredra för att kunna särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster. Den kvalitativa metoden gör det också lättare att försöka förstå människors sätt att reagera eller resonera (Trost, 2005). Vid användandet av kvalitativ intervju tillåter man respondenterna att förmedla sina egna situationer ur deras eget perspektiv med deras egna ord (Kvale, 1997). 4.2 Litteratursökning För att få kunskap i ämnet skuld och skam började arbetet med litteratursökning i Örebro universitetssjukhus medicinbibliotek, Örebro stadsbibliotek, Örebro universitetetsbiblioteks lokala sökmotor Voyager samt artikeldatabaserna Elin, Artikelsök och Sagepub. Andra delar för informationssökning som utnyttjades var Socialstyrelsens och Statens institutionsstyrelses hemsida. Via den litteratur som hittades användes referenser för att finna mer information i ämnet. Sökorden och begreppen som används i enskilda eller olika kombinationer är skuld, skam, genus, kvinnor, alkoholmissbruk, drogmissbruk, stämplingsteori, beroende, behandling, institution, guilt, shame, gender, women, alcohol abuse, substance abuse, labeling, addiction, treatment, institution. 4.3 Urval av respondenter För att få svar på studiens syfte är urvalet av respondenter en avgörande och viktig del. Om urvalet som görs är riktat mot fel respondenter riskerar studien att bli utan någon mening utifrån utgångspunkten, ett exempel på detta kan vara en undersökning där man ämnar undersöka arbetslöshet och intervjuar människor som redan har ett arbete, i och med detta så förlorar hela undersökningen sin poäng. (Holme & Solvang, 1997). För att få svar på syftet och frågeställningar i denna studie valdes en SiS-institution med inriktning på missbrukande kvinnor och behandlingspersonal. Kriterierna för urvalet var personal som är involverad i behandling av institutionsplacerade missbrukande kvinnor. Kontakt togs med en alkohol- och drogterapeut vid institutionen. Därefter valde kontaktpersonen utifrån dessa kriterier fem lämpliga intervjupersoner. Kontaktpersonen på SiS-institutionen var författarna behjälplig med att få en spridning mellan kön, yrke, utbildning samt befattning inom organisationen hos intervjupersonerna. Holme & Solvang (1997) beskriver att för att få så stort informationsinnehåll som möjligt bör man försäkra sig om en så stor variationsbredd som möjligt i urvalet. Dessutom kan man öka informationsinnehållet genom att använda intervjupersoner som antas ha så stor bredd och kunskap som möjligt om det fenomen vi undersöker. Spridningen mellan respondenterna blev alkohol- och drogterapeut, alkoholrådgivare, legitimerad psykoterapeut samt institutionschef. Vi kontaktade berörda personer och bestämde tid för individuella intervjuer under tre dagar. 11 4.4 Intervjuförfarande Inför intervjun arbetades en semistrukturerad intervjuguide fram med tre olika rubriker (bilaga 1). I anslutning till dessa rubriker finns huvudfrågor samt eventuella uppföljningsfrågor för att täcka in syftet med studien. Frågor av mer allmän karaktär så som namn, ålder, kön och utbildning fanns med för att intervjun skulle få en avslappnad karaktär. Holme & Solvang (1997) påpekar att forskningsintervjun bör eftersträva att likna ett vardagligt samtal. Detta är en styrka i den kvalitativa intervjun då den utövar liten styrning av respondenterna. För att undvika en för stor styrning från forskarens sida bör standardiserade frågor inte användas i en kvalitativ intervju. Resultaten av de synpunkter som framkommer vid intervjun bör vara den undersöktes egna uppfattningar. Det är viktigt att intervjuguiden täcker de områden, syfte och frågeställningar som studeras. Intervjuguiden delades upp i olika rubriker, detta för att ge utrymme till relevanta följdfrågor beroende på respondentens svar (Holme & Solvang, 1997). Intervjuguiden skickades till kontaktpersonen fem dagar innan. Dock vidarebefordrade inte kontaktpersonen intervjuguiden till övriga respondenter. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon och intervjuguiden följdes i rak ordning. Under intervjuerna har det ibland förekommit förtydligande av frågor samt även ledande frågor, detta för att få klargörande av svaren. Även frågor som inte fanns med i intervjuguiden ställdes när dessa kändes relevanta. Holme och Solvang (1997) påpekar att intervjun är en krävande situation för den intervjuade och den måste präglas av tillit för att undersökningssituationen skall bli meningsfull. Därför är det viktigt att man följer den förutbestämda intervjustrukturen samt att man är lyhörd, allt för att få fram så viktiga och intressanta fakta som möjligt (Holme & Solvang, 1997). Respondenterna blev i förväg informerade om att intervjun skulle spelas in för att senare avkodas och transkriberas. Författarna använde sig utav en digital diktafon för att underlätta hanteringen av materialet. Intervjuernas längd varierade mellan 35-65 minuter. 4.5 Transkriberingsförfarande Att transkribera innebär att man omvandlar den inspelade intervjun till skriftlig text. Detta medför att man tar samtalet ur sin kontext och på så sätt mister det sin rumsliga, tidsliga och sociala dimension. Det kan liknas med att ett levande, pågående samtal fryses i tiden en skriven text. När utskriften är gjord ses den som det enda pålitliga empiriska materialet i intervjuprojektet (Kvale, 1997). Det är viktigt att vara objektiv under transkriberingsprocessen då ett subjektivt förhållningssätt kan vinkla den information man får under intervjun att passa den som transkriberar. För att motverka detta kan man under transkriberingen be någon annan undersöka delar av den nedskrivna texten för att på så sätt säkerställa en önskvärd objektivitet (Marlow, 2005). Transkriberingen av intervjuerna har delats upp mellan författarna, dock har vi haft ett nära samarbete under transkriberingen för att säkerställa objektiviteten. Under transkriberingen har respondenterna avpersonifierats för att ingen information om de intervjuade ska hamna i orätta händer. Även om vi inte ser att informationen vi har erhållit skulle kunna vara skadliga för respondenterna, så valde vi ändå att göra detta för att vara på den säkra sidan. Kvale (1997) menar att det är viktigt att värna om konfidentialiteten för intervjupersonerna men även för de institutioner som nämns i intervjuerna, då intervjuerna kan innehålla känsliga ämnen. Med detta i åtanke har vi därför valt förutom att avpersonifiera respondenterna i översättningen till text, valt att radera all inspelning från den digitala media som användes under intervjuerna när transkriberingen är gjord. Detta för att ytterligare 12 försvåra att materialet kommer i orätta händer. Innan raderingen från digital media sparades filerna med intervjuer på ett USB-minne, dessa filer har endast författarna tillgång till. Enligt Kvale (1997) finns ingen standardiserad form för ett utskriftsförfarande vid en utskrift av forskningsintervjuer, dock så ställs man inför frågan hur intervjuerna ska återges, till exempel: ordagrant, eller mer formell där man endast tar med de enligt forskarna väsentliga delarna i intervjun, alltså bortse från pauser, upprepningar och så vidare. Under transkriberingen så valdes det sistnämnda och vi tog med det som vi ansåg som relevant information för att kunna besvara vår frågeställning. Vi valde att under transkriberingen ta bort irrelevanta utsvävningar som skedde under intervjuerna, då dessa inte ansågs tjäna studiens syfte. 4.6 Analys av data Som analysmetod användes vad Kvale (1997) kallar meningskoncentrering. Denna metod innebär att man formulerar intervjupersonernas meningar i kortare form, där den väsentliga innebörden i samtalet kortas ner i några få ord. Denna metod består av fem olika steg. Först läses hela intervjun för att få ett grepp om helheten. Sedan fastställs meningsenheter och materialet delas in i dessa. Som tredje steg tolkas svaren i intervjuerna varvid respondenternas uttalanden tematiseras. Det fjärde steget består i att ställa frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens syfte. Det femte och sista steget innebär att knyta ihop intervjuns centrala tema till en deskriptiv utsaga (Kvale, 2007). Under analysförfarandet så lästes materialet igenom för att ge oss en större helhet om materialet. Efter detta så delades materialet in i olika teman. Dessa teman skapades med utgångspunkt från studiens syfte, frågeställningar och intervjuguiden. Exempel på teman var synen på skuld och skam i behandlingen, vikten av skuld och skam i behandlingen och genus betydelse i behandlingen. En sökning gjordes efter citat och påståenden som vi kunde koppla till tidigare forskning och teorier. 4.7 Etiska överväganden Vi har tagit del och använt oss av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under arbetet med denna uppsats. Där talas det om fyra grundkrav angående forskningsetiska principer. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet: respondenterna ska informeras om syftet med forskningen. Samtyckeskravet: deltagarna i intervjuerna har själva rätt att bestämma över sin medverkan och bör även informeras om detta. 13 Konfidentialitetskravet: uppgifter om respondenterna i en intervju ska ges största möjliga konfidentialitet och förvaring av personuppgifter ska tillhanda hållas på så sätt att ingen obehörig kan ta del av dessa. Nyttjandekravet: uppgifter som har samlats in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2009) Ett deltagande i en forskningsintervju måste ske på frivillig basis (Holme & Solvang, 1997). För att förtydliga detta utformade författarna ett formulär för medgivande, syftet med intervjun och studien samt författarnas och handledarens kontaktuppgifter (bilaga 2). Innan intervjuerna informerades respondenterna om syftet med vår forskning, de fick skriva under samtycket. Vi förklarade att intervjumaterialet kom att avkodas och att all information som samlades in bara kom att användas av dem som arbetar med uppsatsen. Vidare informerades respondenterna att allt insamlat material kommer att förvaras på en säker plats där bara de som är behöriga kommer att ta del av det avkodade materialet och att materialet kommer att förstöras efter examinering av uppsatsen. Respondenterna informerades även om att de när som helst under intervjun kunde avbryta sin medverkan om de så önskade. Under förberedelsen av intervjuguiden hade vi i åtanke att frågorna inte på något sätt fick läggas fram så de kunde uppfattas kränkande för respondenterna. Holme och Solvang (1997) menar att det är viktigt att respondenten visas respekt, att man skyddar respondentens psykiska och fysiska integritet och att strikt hålla på tystnadsplikten. Vidare menar de att man alltid ska hålla sig till de forskningsmål som man har satt upp så att inte respondenterna blir vilseledda på något sätt (Holme & Solvang, 1997). Vi har under arbetets gång sett till så respondenternas identitet inte har kunnat röjas, endast de som arbetat med materialet har haft tillgång till denna information. Enligt Kvale (1997) är det viktigt att värna om konfidentialiteten för de som blir intervjuade men även för de institutioner som nämns i intervjuerna, då dessa kan innehålla känsliga ämnen. Vi har innan och under intervjuerna varit medvetna om hur känsliga frågorna i intervjuerna skulle kunna vara gentemot respondenterna. Då respondenterna är personal som arbetar med behandling så såg vi liten risk att frågorna skulle uppfattas stötande. Dock så var en av respondenterna en före detta missbrukare och hade själv varit på LVM-hemmet som klient, men arbetar nu som alkohol- och drogterapeut. Detta var inget vi kände till innan intervjun, vi valde ändå att fullfölja intervjun då respondenten gavs valet att avsluta intervjun när helst önskandes helt enligt samtyckeskravet. 4.8 Reliabilitet och validitet Begreppen reliabilitet och validitet används främst inom kvantitativ forskning, men kan även användas inom kvalitativ. Innan man använder sig av ett mätinstrument är det viktigt att man ser över dess reliabilitet och validitet, då dess användbarhet och tillförlitlighet anges av dessa. Reliabilitet och validitet kan sägas vara ett mått på att man som forskare verkligen mäter det man ämnar mäta (Marlow, 2005). Validitet är inom den kvalitativa forskningen överordnat reliabilitet. God validitet ger god reliabilitet, dock så behöver det inte vara detsamma om det är omvänt (Svensson, 1996). Enligt Holme och Solvang (1997) räcker det inte att ha reliabel information utan man måste även se till att informationen har validitet. Om informationen man har samlat in mäter något annat än det vi vill mäta eller det vi tror oss mäta så kan den fortfarande vara reliabel, dock så kan den inte användas för att mäta eller pröva de 14 frågeställningar som vi har ställt upp. En förutsättning för att lyckas med detta är att ha valid information (Holme & Solvang, 1997). 4.8.1 Studiens reliabilitet I den kvalitativa intervjun är intervjuaren med och skapar intervjuns resultat. Det uppstår en interaktion mellan intervjuaren och respondenten vilket gör att de båda påverkar varandra under intervjuns gång. På så sätt kan intervjuns resultat variera beroende på hur de interagerar med varandra. Vem som intervjuar kan också påverka slutresultatet (Svensson, 1996). Under intervjuerna ställdes frågorna av fler än en person, vilket kan ha påverkat intervjuernas resultat. Ledande frågor kan enligt Kvale (1997) vara ett problem under den kvalitativa intervjun, en för intervjuaren obetydlig omformulering av en fråga kan vara nog för att påverka det svar man får. Dock kan en rätt ledande fråga vara till fördel under en intervju, då en ledande fråga ibland kan vara till nytta för att testa tillförlitligheten i respondentens svar. Under intervjuprocesserna har ledande frågor undvikts i så god mån som möjligt. Dock så har det varit nödvändigt att ibland förtydliga frågorna då respondenterna så önskat, detta kan möjligtvis ha påverkat frågorna i en ledande riktning. En liten omformulering av en fråga riskerar att påverka det svar man får, dock kan en rätt ledande fråga vara till fördel under intervjun då den kan vara till nytta för att pröva reliabiliteten i intervjupersonens svar (Kvale, 1997). För att uppnå god reliabilitet i studien har intervjuerna spelats in med hjälp av en digital diktafon. En av författarna har haft huvudansvaret för intervjuerna medan den andra har fungerat som observatör och kompletterat med relevanta följdfrågor. På så vis har svaren blivit mer uttömmande än om endast en utav oss närvarat vid intervjutillfällena. 4.8.2 Studiens validitet Svårigheten att få valid information under den kvalitativa intervjun är inte så stor som i en kvantitativ undersökning, då man i den kvalitativa intervjun har större närhet till det eller den man ämnar studera. Dock så är det inte helt problemfritt, till exempel kan intervjuarnas upplevelse av situationen vara felaktig, de signaler eller motiv som respondenten har kan uppfattas på fel sätt. Ett annat problem kan vara att veta hur man ska samla in information så den blir så valid som möjligt. Vidare kan interaktionen mellan intervjuare och respondent ställa till problem då respondenten kan bete sig på ett sätt som de tror att intervjuaren förväntar sig, vilket kan leda till att de inte beter sig som de normalt brukar göra (Holme & Solvang, 1997). Dock är det viktigt att beakta att om man lägger en alldeles för stor vikt vid validitet kan det i vissa fall leda till att man övervaliderar produkten, vilket kan bli kontraproduktivt. Desto mer man validerar desto större blir behovet av ytterligare validering. Det är viktigt att inte ifrågasätta materialets trovärdighet i för hög grad, men för den delen inte heller underskatta validiteten (Kvale, 1997). Under intervjuprocesserna har vi i den mån som gått försökt hålla oss så neutrala som möjligt. Men våra tolkningar av informationen som respondenterna gett oss kan i viss mån vara felaktiga då vi inte kan veta hur respondenten tänker. Dock har vi försökt vara så pålästa i ämnet som möjligt innan intervjutillfällena för att på så sätt reducera missförstånd. Vi har försökt ha förförståelse för lokala termer som använts i den mån tillgång till dessa har varit möjliga. Annars har sökning på dessa gjorts för att ge oss en bättre validitet i analysen. För att uppnå valid information i studien formulerades frågor som uppfyllde studiens syfte och frågeställningar. Dessutom intervjuades relevanta respondenter som uppfyllde studiens urvalskriterier. Frågor som inte fanns med i intervjuguiden ställdes när dessa kändes 15 relevanta. Kvale (1997) menar att detta inte alltid medför ett reliabilitetsproblem utan kan ibland vara direkt nödvändigt för att säkerställa validiteten. 4.9 Generaliserbarhet Då denna studie är utförd på endast ett LVM-hem i form av fem intervjuer med personal, så kan vi inte påstå oss kunna generalisera mer än intern kontext. En extern generalisering utifrån den information vi har erhållit är således svår. Dock så kan det finnas en möjlighet att generalisera arbetet på andra institutioner som liknar den vi har undersökt, så länge de har samma förutsättningar. Avsikten har varit att få en djupare förståelse kring de olika begreppen skam och skuld. 5. Resultat och analys I detta kapitel redovisas resultatet av de intervjuer som har gjorts. Först presenteras respondenterna kort med fingerade namn och sedan redovisas resultat och analys temavis. 5.1 Respondenterna I undersökningen deltog fem personer, varav tre män och två kvinnor i åldrarna 42 till 63 år. Alla hade en utbildning med inriktning på behandling förutom en som istället själv hade varit klient på institutionen och använde sin egen erfarenhet i sitt arbete med klienterna. Alla respondenter använde sig på något sätt av tolvstegsbehandling (en närmare förklaring finns nämnd i bakgrundskapitlet) i sitt behandlingsarbete. Respondent 1 Respondent 1 är man. Han är i grunden utbildad till sjuksköterska och kognitiv beteende terapeut. Dock så har han även blivit vidareutbildad internt på LVM-hemmet, då i tolvstegsprogrammet. Hans yrke är alkohol- och drogterapeut och hans arbetsuppgifter innebär behandling och terapi, både som gruppterapi och individuell terapi. Respondent 2 Respondent 2 är man och är utbildad socionom. Hans yrke är utredningssekreterare med uppgift att göra utredningar om LVM-hemmets klienter, men har tidigare arbetat som alkoholoch drogterapeut. Respondent 3 Respondent 3 är man och är legitimerad psykoterapeut. Hans yrke på LVM-hemmet är alkohol- och drogterapeut och hans arbetsuppgifter är behandling i grupp men även individuellt. Respondent 4 Respondent 4 är en kvinna. Hennes utbildning sträcker sig från sjuksköterska, psykiatriutbildning, pedagogik till företagsledning och olika chefsutbildningar. Hennes yrke är institutionschef med arbetsuppgifter så som att se till att institutionen fungerar, personalfrågor och behandlingsfrågor. Respondent 5 16 Respondent 5 är en kvinna och utbildad i återfallsprevention. Hennes yrke är alkohol- och drogterapeut och hennes arbetsuppgifter är grupp och enskilda samtal, grupperna är fokuserade på tolvsteg och arbete med självkänsla. 5.2 Kort om institutionen Respondenterna säger att inom missbruksbehandlingen är skam och skuld en av de viktigaste frågorna att arbeta med. För att arbeta med dessa så har de flera olika arbetsmetoder, allt från kognitiv terapi och tolvstegsfilosofi till arbete i grupper och på individnivå. Oavsett behandlingsform så är begreppen skam och skuld alltid närvarande. Målgruppen för de intagna är kvinnor som har en LVM-dom, dock händer det att frivilliga tas in, då i mån av plats. Den åldersmässiga skillnaden är stor, från 19 år upp till över 60 år, vilket kräver hög kompetens från de anställda. Kontrasten på substanser som klienterna använder är stor, det handlar om allt från alkohol till tyngre droger, men även klienter med blandmissbruk är vanligt. De flesta klienterna lider av något som de på institutionen kallar dubbeldiagnos eller samsjuklighet och är även ett av kriterierna för att få komma till institutionen. Dock så kan, som tidigare nämnts, undantag ske. 5.3 Behandling av skuld och skam 5.3.1 Synen på skam och skuld som begrepp Samtliga respondenter uppger att de skiljer på begreppen skam och skuld både personligen och i behandlingen där man definierar skuld som något man har gjort, en handling eller ickehandling medan skam definieras som självuppfattningen, hur man ser på sig själv. Skam och skuld ses ofta som de grundläggande sociala emotionerna och de har en central del i så gott som alla kulturer (Scheff, 2000). De förväxlas ofta eller ges samma innebörd, dock så finns det en distinkt skillnad dem emellan. Brown (2008) menar att skuld och skam är känslor som handlar om självvärdering, men där slutar likheterna. En enkel förklaring till skillnaden mellan dessa känslor är enligt Brown att skuld handlar om hur vi beter oss, medan skam handlar om vilka vi är. ”Jag gjorde något dåligt” (skuld), ”jag är dålig” (skam). ”om vi utgår från den enklaste förklaringen … skuldkänslan är riktad mot det man gör, det man har gjort, medan skamdelarna snarare handlar om varande, alltså hur man upplever sig själv”(Respondent 1). Browns (2008) resonemang kring skam och skuld stärker vår tolkning av resultaten då samtliga respondenter är enade om att skam och skuld skiljer sig åt och bör även skiljas åt i behandling. Dock så är de båda begreppen ibland svåra att skilja på, då de är känsloyttringar som båda handlar om självvärdering (Brown, 2008). Vilket en av respondenterna visar med att säga att båda begreppen är svåra att skilja på då de båda har en koppling. ”jag kan inte skilja på begreppen, för att det är ett enhetligt begrepp. Det ena skapar det andra … du kan inte heller börja skämmas för något utan att vara skyldig. Om du inte har en störning som leder fram till det. Vi som är friska kan inte det” (respondent 3). Vi tolkar det som respondenten säger som att skuld skapar skam och vice versa, det ena begreppet föder det andra. Cullberg Weston (2008) menar att båda känslorna påverkar vår självvärdering och självkänsla och att de gör det på skilda vis. Skam drabbar hela jaget medan skuld inte får en lika total effekt då den avser någon av ens handlingar. Det finns mycket 17 forskning som pekar på att det finns skillnader i de båda begreppen, medan annan forskning påpekar att skam även kan avse en handling och skuld kan drabba individen i form av självanklagelse. Skuld kan övergå i skam om individen upplever att den skuldbelagda handlingen väcker en känsla av värdelöshet (Cullberg Weston, 2008). Sammanfattningsvis kan det nämnas att respondenterna är eniga om att skam och skuld är två separata begrepp och för att kunna arbeta med dessa så bör de åtskiljas. Dock så är de två begreppen svåra att skilja på då de har en koppling. Det ena enligt respondenterna föder det andra. Resultatet visar att finns det en skuld för något så finns det stor chans att det föder skam om inte skulden bearbetas. Likadant kan skam leda till att en person känner skuld. Alla respondenter är eniga om att skuld känner man för något man har gjort, medan skam känner man för något man är. 5.3.2 Skuld och skam i behandlingen Skuld och skam är enligt samtliga respondenter två viktiga begrepp som genomsyrar hela behandlingsarbetet, från att kvinnorna kommer till institutionen tills de lämnar den. De flesta av kvinnorna som respondenterna möter lider av stora skam- och skuldkänslor varför det är viktigt att arbeta med detta i behandlingen. Anledningen till dessa känslor är många, men något som vårt resultat visar är att de flesta kvinnorna skapas känslorna redan när de är barn och följer dem sedan vidare i livet. ”oftast kommer de från redan trasiga familjer och är uppväxta så, där det är vanligt att vara kriminell och prostituerad och droga … det är vanligt med övergrepp, det skapar ju skam- och skuldkänslor. Jättemånga har varit sexuellt utsatta och så vilket skapar skam … om du växer upp så är det normala livet, det är de koderna du kan, hur du beter dig”(Respondent 4). ”… ibland kan ju naturligtvis de misslyckandena vara så diffusa att de ligger i att jag egentligen är fel redan från början, så det vävs ju ihop. Jag gör fel, därför är jag fel”(Respondent 2). Man kan se tydliga liknelser i det Hilte (1996) säger om stämplingsteori där föräldrars stämpling leder till en negativ syn på självet som leder till en primär avvikelse. Detta i sin tur gör att samhället stämplar individen som en avvikare. Samhällets stämpling förstärker den negativa synen på självet. Den stämplade nedgraderar synen på sig själv vilket leder till ännu mer avvikelse och ytterligare stämpling. Hilte kallar detta för en ”avvikarspiral”. De kvinnorna som respondenterna träffar kommer ofta från hem där droger, kriminalitet och prostitution är vanligt förekommande och där många har blivit utsatta för sexuella övergrepp vilket bekräftar Hiltes teori om stämpling. Föräldrarnas livssituation speglar av sig på barnen som i sin tur anammar deras sätt att leva, vilket leder det till en nedåtgående ”avvikarspiral”. Då skuld och skam enligt resultatet är ytterst närvarande hos de missbrukande kvinnorna, är det enligt respondenterna en viktig del av behandlingen att lära dem definitionerna på skuld och skam för att de lättare ska kunna förstå sina känslor och kunna gå vidare i sin behandling. En effektiv behandling av missbrukande kvinnor fokuserar på affektioner och mellanmänskliga beteende där känslor som skuld och skam är viktigt att behandla (Lindberg, 1999, Jansson, 2002). ”Det är väldigt viktigt att förklara skillnaderna mellan begreppen skuld och skam. Vi brukar ta upp det i grupperna och i föreläsningsformer. Man måste 18 veta skillnaden så att man inte blandar ihop dem. I dagligt tal pratar man om att man skäms för saker man gjort, när det i själva verket handlar om skuldkänslor. Medan det som är riktigt svårt handlar om mig själv, om jag duger. En del känner att de bara duger om de är perfekta, andra bara om de gjort något bra och en del känner att de inte duger till någonting alls” (Respondent 1). 5.3.3 Yttrandet av skam och skuld i behandlingen Resultatet pekar på att med skam- och skuldkänslor följer känsloyttringar som till viss del har samma nämnare, men yttringarna är individuella. Med nämnare menar vi att kvinnorna ofta känner skuld och skam på grund av liknande saker de har gjort eller har varit med om i sitt liv, dock så visar de sig på olika sätt. En del visar aggression, vissa genom att bli deprimerade eller genom ångest, vissa genom att förneka känslorna helt. En av respondenterna nämner att skulden är det som enklast kan märkas av, medan skammen är något som sitter djupare i det dolda. Respondenten menar att människan tenderar att fly från skammen. ”… De försöker komma undan. Människor som försöker komma undan skäms över någonting. Är de skyldiga säger de: jag vill inte prata om det och så vidare … alla klienter försöker fly, det är den gemensamma nämnaren, flykt, de flyr ifrån skammen”(Respondent 3). Skuld och skam är två starka känslor som kan leda till destruktivitet och vidare till ett självskadebeteende, både mot sig själv men även mot andra i form av ett avståndstagande mot samhället och sin familj (Brown, 2008). Skamkänslor kan leda till negativ stress som i sin tur leder till psykisk ohälsa och psykosomatiska sjukdomar (Dahlgren & Starrin, 2004). Det är vanligt att personer med skuldkänslor använder sig av olika sorters försvarsmekanismer, dessa illustreras i vad Nathanson (1992) kallar skamkompassen. I denna talar man om fyra olika riktningar eller stadier: tillbakadragandet, attack mot självet, undandragandet och attack mot andra. i dessa riktningar följer olika former av yttringar, till exempel oro, rädsla, våldsamt beteende, kränkningar mot andra, självskadebeteende och så vidare. När respondenterna nämner att klienterna visar skuld och skam individuellt så menar vi att det skulle kunna illustreras och förstås med hjälp av skamkompassen. Dessa kvinnor kan befinna sig i olika riktningar eller stadier, vilket medför att känslorna yttrar sig på olika sätt. 5.3.4 Synen på skam och skuld i olika behandlingsformer På institutionen arbetar de enligt respondenterna med flera olika behandlingsformer, men synen på skuld och skam är i grund och botten densamma oavsett vilken behandlingsmetod man arbetar med. Dock så poängterar flera av respondenterna att definitionen av begreppen kan skilja sig, även om de alltid går tillbaka till samma grundpunkt, alltså att skam är en känsla för något man är och skuld för något man har gjort eller inte gjort. ”… definitionen skiljer sig, men kärnan bakom det är exakt samma … grundprocessen, kärnprocessen är ju i princip, eller väldigt lik, kanske inte helt identisk men väldigt lik …” (Respondent 1). Vidare förtydligar respondenten sitt uttalande med att jämföra två olika behandlingsformer och hur de definierar begreppen i desamma. ”… för att det man kallar i kognitivterapi för grundantaganden, kallar man enkelt i tolvsteg för bara skam och skuld. Men i grund och botten så pratar de om samma sak” (Respondent 1). 19 Flera av respondenterna menar att det skulle bli svårt att arbeta med olika behandlingsformer så tätt inpå varandra om definitionen var olika. Mycket på grund av att all behandling är individuell samtidigt som man arbetar i grupp. Skulle man då skilja på dessa begrepp så skulle det bli konflikter i arbetet. ”… vore det det så skulle det bli väldigt knepigt att jobba … det finns ingen skillnad i sättet att hantera och jobba med det … (Respondent 2). ”Om de olika behandlingsformerna skulle skilja sig markant vad det gäller synen och betydelsen av dessa känslor så skulle det vara både förvirrande för kvinnorna, men även oerhört svårt att arbeta med dessa kvinnor i grupp. Det är viktigt att man är konsekvent”(Respondent 4). Mycket i resultatet talar för hur viktigt det är för dessa kvinnor att få behandling för dessa känslor av skam och skuld. Likväl verkar det viktigt att betydelsen av dessa begrepp inte skiljs åt i behandlingen. Detta för att inte förvirra klienterna men även för att det ska vara enkelt att arbeta med klienterna i grupp men även individuellt. Om kvinnorna inte förstår innebörden med begreppen så blir det också svårt för dem att kunna erkänna dem och bearbeta dem. Detta finner vi stöd i hos Lindberg och Johansson (2008), de menar att om man erkänner sin skam så gör det att skammen blir lättare att behandla, om individen däremot inte erkänner skammen utan väljer att behålla den inom sig, kan det leda till allvarliga psykiska och sociala problem. Vidare säger de att när individen förnekar och döljer sin skam gör han/hon det för att det är en så pass svårhanterlig och plågsam upplevelse, detta är en naturlig reaktion när en skamfylld person utsätts för den sociala omgivningens påhopp. Desto längre tid som personen blir utsatt för detta av omgivningen desto svårare blir det för personen att vidmakthålla försvaret genom att förneka känslorna, detta kan leda till en känsla av att det är något fel på dem som personer och inte att det är skammen i sig som skapar denna känsla. Vi tolkar det som att om inte klienterna förstår innebörden med begreppen så blir det svårare eller inte ens möjligt att komma ut med dessa och erkänna dem, vilket i sin tur gör att de fortsätter att vara mottagliga för omgivningens påhopp. 5.3.5 Vikten av skuld och skam i behandlingen Begreppen skam och skuld har enligt resultatet en bärande del i behandlingen på institutionen och respondenterna är eniga om vikten skam och skuld har för att uppnå en lyckad behandling. Närvaron av skam och skulds ses som ett kraftigt hinder för ett tillfrisknande och om dessa inte bearbetas så är vägen till ett nyktert liv svår eller till och med omöjlig att nå. Här nedan följer några citat från respondenterna för att tydliggöra hur viktigt de anser att dessa begrepp är i behandlingen. ”Personligen så lägger jag stor vikt vid skuld och skam… jag tycker att skuld och skam är den viktigaste delen i behandlingen. Kommer man inte över det så kommer man ingenstans … och det är den stora delen för tjejerna, att bli av med sin skuld och skam, få hopp och tro på sig själva och förlåta sig själva” (Respondent 5). ”… Skam är det som gör att de återfaller i ett destruktivt beteende. Skammen sipprar in överallt. Det är det viktigaste”(Respondent 3). 20 En av respondenterna menar att skam och skuld är de bärande delarna i ett destruktivt system som helt har tagit över klienternas liv. Detta system kan enligt respondenten ses som att klienterna går runt i ett slags bubbla där ingen input kommer in vilket således leder till att klienterna inte kan relatera till någonting utanför bubblan. För att spräcka denna bubbla krävs det att man arbetar ihärdigt med dessa känslor och lyfter fram dem i ljuset. Vi tolkar denna bubbla som ett slags isolering, där klienten isolerar sig från omvärlden. Inget kommer in som kan hjälpa klienten att bearbeta dessa känslor vilket i sin tur leder till att klienten inte heller kan bli av med sina skuld- respektive skamkänslor. Vidare säger respondenten att om man däremot hittar ett sätt för klienten att kommunicera dessa känslor på så ökar möjligheten för personen att dela med sig av upplevelserna av skam och skuld. Detta kan då leda till en närmare relation med de man har delat upplevelsen med (Scheff, 2000). Häri kan vikten ligga i att som behandlare vara med och dela denna upplevelse för att försöka stärka banden mellan behandlare och klient. Enligt O´Connor m.fl. (1994) bör skam- och skuldkänslor lyftas fram och ta en stor roll i behandlingen om behandlingen av missbrukande kvinnor ska fungera. Detta är extra viktigt menar de då forskning visar att skam, skuld och depressioner hos missbrukande kvinnor är dubbelt så hög än vad den är hos manliga missbrukare. Om man inte arbetar med känslorna i behandlingen så menar respondenterna att möjligheten till ett tillfrisknande och ett drogfritt liv är så gott som omöjligt att nå. Om klienterna anser att de inte har något värde och det enda sättet att döva dessa känslor är genom att dricka alkohol eller genom att använda droger, så finns där inte någon stor chans till ett bättre liv. ”… skamkänslan är ett oerhört hinder för ett tillfrisknande, för att möjligöra ett nyktert och drogfritt liv. Och för detta krävs det ju att man mår någorlunda bra, för mår man inte bra så kommer man in i återfallsprocesser där det slutar med att man återgår till drogandet, mer eller mindre snabbt, beroende på hur dåligt man mår och hur envis man är … men om man går omkring som en skamfylld människa så är det oerhört svårt att tänka sig ett drogfritt liv …” (Respondent 2). 5.4 Könets betydelse i behandlingen 5.4.1 Kvinnlig anpassning i behandlingen Behandlingen på SiS-institutionen är anpassad för de kvinnliga klienterna på så vis att man endast har kvinnor i behandlingen, behandlingen fokuseras runt kvinnornas fysiska problem på grund av övergrepp från män samt att man lägger fokus på mammarollen. Samtliga respondenter svarar ja på frågan om missbruksbehandlingen är speciellt anpassad för kvinnor. Resultatet visar att grundbehandlingen är könsneutral men då kvinnor oftast uppvisar andra skador än män behövs en anpassning. Vidare visar resultatet att missbrukande kvinnor utsätts för en annan typ av fysiska övergrepp än män, som till exempel misshandel och våldtäkt. En respondent beskriver det så här: ”Kvinnor i missbrukarvärlden är det svaga könet … rent fysiskt är det mycket övergrepp. Oftast är man beroende av en hallick som utövar påtryckning genom att se till så att de drar pengar. Många kvinnor har starka män runt sig för att detta ger dem även ett skydd där ute. Många har ju ursjaskiga förhållanden som gör att de hålls kvar i missbruket där vi som behandlare många gånger tänker bryt upp med den här personen som gör dig så illa”(Respondent 4). 21 En anpassad behandling för missbrukande kvinnor och för deras akuta behov är enligt Jansson (2002) ett bättre alternativ än en behandlingsgrupp för både män och kvinnor (Jansson, 2002). Kvinnor uppvisar skador som är uppkomna på grund av männen och för att kvinnorna skall känna trygghet och inte falla in i gamla mönster bör inte en behandlingsgrupp bestå av både män och kvinnor. Vår tolkning är att missbrukande utsatta kvinnor har större möjlighet till ett hälsosamt liv efter behandlingstiden om det skapas en större social plattform, eftersom deras tidigare nätverk oftast bestått av missbrukande män med ett reaktionärt normsystem. Missbruksbehandling kan ses utifrån synsättet att normen är en alkohol- och drogmissbrukande man, och där kvinnans position i behandlingen på så sätt riskerar att underordnas mannens om det inte uppmärksammas (Jansson, 2002, Hilte, 1996). Lander (2003) förklarar synsättet utifrån ett genustänk och att tidigare forskningsfrågor mer fokuserat på varför kvinnor inte dricker än varför dricker. Maktförhållandet i genussystemet tillåter dessutom inte att kvinnor blandas med män eftersom männen då riskerar en statusförlust. Sett ur det perspektivet bör man se det som att för att behålla en effektiv missbruksbehandling för kvinnor bör kvinnor separeras från män i en behandlingsgrupp. ”Jag har arbetat på platser där man blandat män och kvinnor i behandlings grupperna och det har ofta blivit katastrof. Kvinnorna fogar sig. Anpassar sig till männen. Gör sig till. Börjar spela ett spel och polar ihop sig med en man” (Respondent 4). På frågan om behandlingsformen skulle skilja sig åt om man tillämpade den på män är respondenterna tvetydiga. I svaret går det att utläsa att män och kvinnor har samma grundproblematik i skuld och skam men att de yttrar det på olika sätt. Uppmärksamheten på problemen måste alltid ligga på ett individuellt plan. ”Om man går ner till kärnan av skamkänslor, där är det ju rätt identiskt. Men hur de uttrycker det kan vara helt annorlunda. En deprimerad kille kan vara aggressiv, det är rätt så ovanligt att deprimerade kvinnor är aggressiva. Där finns skillnader. Det finns också på hur man tacklar problem och hur van man är att prata om dessa känslor”(Respondent 1). En annan syn på samma fråga kan reflekteras över i följande citat från två olika respondenter: ”Sättet man jobbar på skiljer sig egentligen inte åt. Men man får vara uppmärksam på vilken individ man arbetar med, vad hon har för speciella problem, det blir det som styr då. Grunden är ingen skillnad utan det är i den individuella tillämpningen det skiljer sig”(Respondent 2). ”Om jag har en kvinna som är 19år så talar jag på ett visst sätt. Jag lyfter fram andra saker än vad jag skulle ha gjort med en 30-åring eller med en 60-årig klient. Jag är ute efter samma sak men jag kommer till målen på olika sätt”(Respondent 1). Dock svarar en respondent att det är tveksamt om man kan skilja behandlingen åt då det inte är så att kvinnorna har problem och män inte. Båda har problem men som yttrar sig på olika sätt. Kvinnor i missbruksvård tenderar att vilja lägga större vikt åt mellanmänskliga relationer och affektioner. Skam och skuldkänslorna i missbruksbehandlingen får en större vikt i en 22 kvinnlig behandling medan behandling av män får mer fokus åt sanktionerande ämnen (Jansson, 2002). Svaren från respondenterna kan tolkas som att kvinnor visar sina misslyckanden genom att behålla sina känslor inombords medan män har en tendens att vara extroverta och utåtagerande med sina känslor (O´Connor, m fl. 1994). Det är dock viktigt att poängtera att resultatet inte påvisar skillnader i behandlingsmetodens grunder mellan kvinnor och män. Alla personer som börjar en behandling äger samma grundproblematik, de har ett destruktivt och självförstörande beteende och detta med hjälp av alkohol eller droger. ”Jag har arbetat med både kvinnliga och manliga missbrukare och alla har ju sina individuella bekymmer strunt samma om det är en man eller kvinna. Individen har hamnat där den hamnat på grund av flera orsaker med klart är ju att alkoholen och drogerna är huvudorsaken hos båda” (Respondent 4). Den samlade bilden av resultatet visar att missbruksbehandlingen är anpassad till kvinnorna på institutionen. Anpassningen ligger i att man tar hänsyn till de fysiska skador som kvinnorna uppvisar samt att man lägger stor vikt vid att kvinnor känner stor skuld och skam för att de upplever sig som misslyckade föräldrar som försummat sina egna barn. 5.4.2 Den avvikande och stämplade kvinnan Kvinnor som missbrukar för en tämligen ojämn kamp i avvikarrollen då normen i missbrukarvärlden är en man. O´Connor m.fl. (1994) menar att kvinnor uppvisar högre skuldoch skamkänslor just för att de är kvinnor och missbrukare. Kvinnor förväntas inte missbruka och detta ses som ytterst oansvarigt då kvinnor i många fall har ett ansvar som mamma. Det framkommer av respondenternas svar att de anser att kvinnorna upplever stora skuld- och skamkänslor över att vara en dålig mamma eller över den förväntade rollen som oduglig framtida mamma, detta ser de som en mycket intensiv och närvarande känsla. Känslan av att ha bristande kontakt med sitt barn är en stor anledning till skuld och skamkänslor, framför allt ligger djupa skamkänslor gentemot ett försummat barn hos de allra flesta missbrukande kvinnorna som är förälder. Att de tvångsomhändertagna missbrukande kvinnorna upplever sig som dubbelt avvikande kan komma av ett traditionellt biologiskt synsätt. Det var kvinnorna som hade störst ansvar för barnens trygghet och det upplevs fortfarande som ytterst förfärligt om det är en kvinna med ett barn som missbrukar. När samhället definierar dessa kvinnor som maximalt avvikande och dåliga föräldrar leder detta till att kvinnorna själv övertar den definitionen. Kvinnan blir det hon har framställts till och drivs längre och längre bort från det normala samhället. Detta leder till att missbruket ökar och skammen förstärks på grund av att de inte fungerar som normen i samhället (Hilte, 1996). Att vara kvinna och missbrukare är inte normen och de föreställningar vi har i samhället. Det anses icke-feminint och på så vis inte könsadekvat (Hilte, 1996, Lander, 2003). ”Kvinnorna hamnar i sociala fack. Att vara kvinna och missbrukare är inte bra för att hon ska ju oftast ta hand om barnen. Samhällets syn på den missbrukande kvinnan som extra avvikande kan kanske förklaras biologiskt, Kvinnan skall bära barnet. Ord som fyllekärring är ju ett exempel på hur man lätt sätter en stämpel i pannan på en missbrukande kvinna” (Respondent 5) Respondentens kommentar kring just epitetet ”fyllekärring” är i högsta grad ett tecken på det normtänk som finns angående män, kvinnor och missbruk. Samhällets definition på missbrukande kvinnor som ”hora” och ”fyllekärring” är en syn som varit rådande under 23 nittonhundratalet. Trulsson (2002) beskriver det som att kvinnor förknippas med ett liv i hemmet medan mannen med ett liv utanför, där yrkesskicklighet och exempelvis en roll som dryckesbror ger status och gemenskap. Självkontroll utgör idealet i vårt samhälle och förlusten av kontroll som det tydligaste tecken på alkoholproblem. Samhället ser kvinnan som både kontrollant, övervakare och som det socialt omhändertagande könet. Kulturella normer styr kvinnans berusning, där berusade kvinnor förknippas med promiskuitet, prostitution och omoral. Trulsson (2002) menar att epitet som ”fyllekärring och ”hora” är tydliga tecken på detta. ”Klienterna som kommer hit känner av stämplingen att de är missbrukare och kvinnor. Detta plus att de även har en psykisk störning. Känslan av värdelösheten och att man sitter fast på ett annat sätt. Samhället normer och förväntningar har skapat stämplingen och kvinnorna införlivar den stämplingen” (Respondent 4). ”Kvinnan skall värna om barnet. Om en kvinna super till eller använder fel sorts knark så kan det ge fruktansvärda konsekvenser på det ofödda barnet. Om män gör det händer inget med spermaproduktionen. Det är inte teratogent att dricka, det vill säga att det förändrar ju inte arvsmassan om män super. En kvinna kan få missfall. Detta anses som mord hos vissa grupper” (Respondent 3). Enligt resultatet upplever kvinnorna på institutionen en stark skam och skuld över att vara missbrukare, kvinna samt mamma. Den synen samhället har på hur en fungerande människa ska vara kan inte dessa kvinnor förlika sig med på grund av den stämplade rollen som avvikare. Kvinnorna uppmuntras dessutom att bete sig avvikande på grund av de sociala förväntningarna inom den avvikande gruppen (Knutsson, 1977). Kvinnor i missbruksbehandling upplever ett större behov av att fullgöra sin plikt som förälder och uttrycker en önskan om att få verktyg till en bättre mammaroll i eftervården (Cowan m.fl. 2003). Kvinnorna på SiS-institutionen uppvisar tydliga tecken på rädsla över att inte räcka till som föräldrar under och efter vården. Genom att arbeta med föräldrarollen under vistelsen underlättar man för klienterna när det gäller skuld och skam. Institutionen försöker även att se till så att de intagna kvinnornas barn har det bra eftersom det underlättar för samtliga parter. Resultatet av detta tyder på att skulden och skammen byggs på om kvinnorna känner att barnen inte är väl omhändertagna under institutionsvistelsen. Kvinnans sociala kön definieras av deras erfarenheter i livet i rollen som mor och hustru, kvinnan förväntas dessutom att acceptera vissa sociala roller som till exempel att vara den omhändertagande personen. Dessa förväntningar är inte uttalade men gör på så vis att kvinnans sociala kön osynliggörs (Payne, 2008). ”Man arbetar med dålig-mamma-syndromet. Mycket av skulden och skammen handlar om barnen när man blir drogfri. En schysst mamma låter barnen vara i ett fosterhem. Annars blir det att man lovar en massa saker som man kanske inte kan hålla och då förstärker man sina skuld- och skamkänslor. Man kan vara en bra mamma fast man inte har barnen. Att man låter dem ha det bra och inte får leva i en sjaskig miljö” (Respondent 2). 24 Att förlora vårdnaden om sitt barn är stämplande nog, att dessutom förlora det på grund av försummelse via alkohol och narkotika är kränkande och skamfyllt. Samhällets krävande ideal drabbar i större utsträckning kvinnor än män och detta får som konsekvens en hög skuld- och skamkänsla och låg självkänsla (Trulsson, 2002). Denna djupa skamkänsla leder till hög känsla av värdelöshet och självmordstankar. ”Gemensamt för kvinnorna är att de blir hämmade av skulden och skammen. Ofta uppkommer känslan av värdelöshet, att de blir inbundna, deprimerade, får ett självskadebeteende och suicidala tankar” (Respondent 5). Personalens svar pekar även på att mycket utav behandlingen med skuld och skam hos klienterna skulle kunna förbättras om man förändrade samhällets uppfattning och förståelse om missbrukets mekanismer. Respondenterna var enstämmiga i att bredare kunskap om missbruk och behandling skulle underlätta för att minska synen på kvinnan som mer avvikande än mannen i alkohol och missbruksproblematik. Skammen och skulden som förföljer dessa kvinnor skulle kunna lindras genom kunskap i ämnet. ”Att samhället ser mer ner på missbrukande kvinnor och framför allt om de har barn märks i behandlingen. Det är sådana saker som bidrar till den här skamupplevelsen. Skulle folk ha en bättre uppfattning om sjukdomsbegreppet och kunna förstå beroende på ett bättre sätt tror jag faktiskt att det skulle kunna förändra våra chanser att nå klienterna radikalt om de inte blev dåligt bemötta för att de är jobbiga knarkare eller jobbig alkoholist. Den reaktionen förstör mycket. Skulle man ha mer förståelse, utan att ta bort deras eget ansvar, för att de gör saker annorlunda för att de är påverkade skulle mycket kunna förenklas” (Respondent 1). 5.4.3 Kvinna, missbrukare och tvångsplacerad Eftersom kvinnorna på institutionen på grund av sitt missbruk är tvångsplacerade enligt LVM riskerar kvinnorna att känna skuld och skam för sitt missbruk och avvikande beteende men även skam över att ha blivit tvingad till vård (O´Connor m.fl. 1994). Av respondenternas svar kan man utläsa att tvångsplaceringen initialt är kränkande för klienterna. Det handlar om att kvinnorna känner en stor förnedring i att inte kunna ta hand om sig själv. Känslan av att bli bedömd av någon annan som oförmögen att ta hand om sitt eget liv är i sig kränkande för dessa kvinnor. Respondenternas svar visar att klienterna uttrycker känslor som total förnedring, kränkning av integriteten, overklighetskänsla och känslan av att vara stämplad som oduglig. En del av dessa skamkänslor handlar om att en annan person eller i dessa fall myndighet har ingripit och bedömt att man inte själv klarar av sin livssituation. Skamkänslan kommer av att kvinnorna upplever att andra personer har en negativ syn på en själv (Scheff & Starrin, 2002). Resultatet visar även att ju högre status eller klasstillhörighet du har ju större upplevs kränkningen och overklighetskänslan. ”Att behöva ta hand om sitt missbruk är en förlust i sig. Att behöva göra det under tvång blir en kränkning av integriteten. De kvinnor som kommer hit som tillhör en högre klass och har haft det bra socialt sätt brakar ihop fullständigt när de kommer hit. De ser det som det totala nederlaget. På så vis förstärks känslan av skam. Situationer som dessa lägger vi stor vikt vid i behandlingsgrupperna” (Respondent 1). 25 ”Själva tvångsplaceringen kan förstärka skamkänslan tillfälligt i alla fall. Man känner sig många gånger oerhört kränkt av att blivit omhändertagen. Men den känslan försöker vi arbeta med så att den bara är i övergående. Man känner skam men inte skuld. Skam för att man inte ens klarar av att söka frivillig vård för sitt missbruk så därför måste en tvångsplacering till. Så på kort sikt förstärks skamkänslan och är högst närvarande” (Respondent 2). När det gäller kvinnornas upplevelser av skam vid tvångsvården kan man konstatera av respondenternas svar att den är initial och övergående. Dock visar resultatet att en del kvinnor kan uppleva känslan av tvånget och omhändertagandet som något positivt. Tvånget i sig kan tyckas kränkande men det faktum att någon uppmärksammar de problem som individen har och vill hjälpa till att förbättra livssituationen är i sig positivt. ”Man kan tro att skammen förstärks. Visst men det är högst tillfälligt. Tvärtom upplever jag att många känner att äntligen har någon efter alla dessa är uppmärksammat problemet. Tidigare upplever personen att de inte fått någonting från Socialtjänsten. Nu får de en hjälp, struktur och inramning de behöver. Dessutom slipper de konfronteras med en misshandlande man. Tvånget är inte att göra åt, men de upplever att någon tar dem på allvar” (Respondent 3). ”Många kvinnor känner faktiskt tacksamhet när de kommer hit. Jättemånga säger att gud vad skönt att få komma hit och tända av och få en chans att bli bra. De säger att de aldrig hade blivit drogfria om de inte hade blivit tvångsplacerade” (Respondent 2). Vi tolkar det som att eftersom kvinnorna på SiS-institutionen oftast kommer från en ohälsosam och instabil social situation kan skamkänslan förbättras genom att tvånget förvandlar en osäker och otrygg social miljö till en trygg och stabil social situation där fungerande miljö och sociala relationer utgör vardagen. I en instabil och osäker social relation är skam den känslan som dominerar. För att undvika skamkänslan är trygghet och en hälsosam relation viktigt och då finns en möjlighet att vända känslan av värdelöshet och skam till dess motsats stolthet (Sheff & Starrin, 2002). Sammanfattningsvis visar resultatet att kvinnorna upplever det som kränkande och förnedrande att bli tvångsplacerade på grund av sitt missbruk men att känslan av skuld och skam inför detta faktum är av övergående natur. Samtidigt påvisar respondenternas svar även att andra kvinnor visserligen upplever det som skamligt och kränkande att bli tvingad till missbruksbruksbehandling men att ett visst mått av tacksamhet finns för att man får en chans att bli av med missbruket man inte själv har kontroll över. 6. Diskussion och slutsats I denna del kommer uppsatsens genomförande samt resultat och analys att reflekteras och diskuteras. I slutet ges även förslag på förbättringar och vidare forskning i ämnet. Syftet med denna studie var att undersöka närvaron av begreppen skuld och skam i den kvinnliga missbruksbehandlingen genom en kvalitativ studie. Vi anser att vi genom vår 26 studies resultat fått en god uppfattning om att skuld- och skamkänslor är en viktig del i kvinnlig missbruksbehandling. Den kritik vi kan föra fram i vår forskningsansats och de vetenskapliga metoderna är att vi endast har intervjuat fem respondenter på en SiS-instutition vid ett tillfälle, detta är faktorer som naturligtvis kan påverka resultatet (Kvale, 1997). Vi kan då heller inte generalisera mer än på ett internt stadium, när vi endast har intervjuat personal på EN institution, dock skulle det mycket väl kunna vara på ett liknande sätt inom andra institutioner med liknande klienter och liknande struktur. Detta låter vi dock vara osagt. På grund utav tidsbrist har det inte funnits möjlighet att intervjua personer på fler institutioner, annars hade detta varit något vi gärna gjort för att få en djupare förståelse i problematiken med begreppen skam och skuld och hur dessa spelar roll i missbruksbehandlingen av kvinnor. Vår förståelse för begreppen vid studiens början var begränsad men vi har under arbetes gång fått en större kunskap om begreppen skuld och skam, speciellt dess inverkan på missbrukande kvinnor. Studien pekar på att närvaron av skuld- och skamkänslor har en betydande roll under behandlingen av missbrukande kvinnor. Respondenterna i studien är alla överens om att skuld- och skamkänslor är två olika känslor som hör ihop, men ändå bör separeras för att lättare kunna förstå dessa känslor. Studien visar att skam är den emotionen som är starkast och sitter djupast hos kvinnorna, det är även skammen som är svårast att bli av med, i vissa fall omöjlig att få bort. Skulden går oftast att behandla då den har en mer utomkroppslig karaktär, medan skammen pekar på något som man är. Undersökningen visar att behandlingsmetoderna i sig är könsneutrala, dock så måste behandlingen anpassas för att bättre passa kvinnornas behov. Med behov menar vi vård för fysiska och psykiska skador vid våldtäkt, sexuellt ofredande och överfall från män, men även till exempel hjälp med att finna rätt i mammarollen. I studien har det framkommit att missbrukande kvinnor med barn upplever starka skamkänslor för vad de har åsamkat sina barn. Tidigare forskning visar på vikten av att man separerar kvinnor och män i missbruksbehandling, då kvinnor tenderar att vara introverta vilket gör att missbruksbehandlingen bör vara så affektiv som möjligt (Jansson, 2002). Genom att använda de teoretiska infallsvinklarna skuld och skam, genusteori och stämplingsteori så har vi kunnat göra en djupare analys samt visa på hur problematiska skuldoch skamkänslor är för missbrukande kvinnor. Vi har även visat på hur stor plats de tar och hur viktiga dessa känslor är i behandlingen. Resultatet från intervjuerna har stärkt den tidigare forskningen och de teoretiska infallsvinklarna. Behandlingen av missbrukande kvinnor med skuld- och skamkänslor är ett svårt och krävande arbete därför anser vi att det är viktigt att man inom missbruksbehandling har förståelse och kunskap om dessa emotioner och deras betydelse för ett tillfrisknande. Resultatet visar på hur viktigt det är att det finns en allians mellan behandlare och klient och desto starkare denna är desto bättre blir resultaten eller effekten av behandlingen. Tidigare forskning pekar på hur lätt det är att blanda ihop begreppen skuld och skam (Brown, 2008) och respondenterna pekar på hur viktigt det är att skilja på dem i behandlingen för att lättare kunna hantera och bearbeta känslorna. En av frågorna vi ställde till respondenterna var om de skiljde på begreppen skuld och skam och i så fall hur, resultatet visar att de skiljer på dem i den bemärkelsen att skuld känner man för något man gjort eller inte gjort medan skam känner man för den man är. Tidigare forskning pekar mot samma håll, dock så poängterar Cullberg Weston (2008) att viss forskning visar att skuld i vissa fall även kan övergå i skam och vice versa. Om detta är sant så anser vi det viktigt att detta beaktas under behandlingen av missbrukande kvinnor och 27 speciellt när man definierar de båda begreppen. Det kan vara viktigt då kvinnorna får lära sig att skilja på begreppen så det inte sker missförstånd. Detta skulle ytterligare kunna göra kvinnorna förvirrade i sitt sökande att bli av med dessa känslor. Vi menar att om kvinnorna lär sig att skilja på begreppen men inte att de ibland kan övergå till något annat så kan det även vara svårt för dem att bearbeta skulden och skammen. När det gäller vidare forskning, förbättringar och förslag inom ämnet anser vi utifrån studiens resultat att personal som arbetar med behandling av missbrukande kvinnor inom tvångsvården bör ha så stor kunskap som möjligt när det gäller skuld och skam. Skuld är många gånger lättare att begripa men skammen kan för många kvinnor vara svårhanterbart. Därför är det av största vikt att förståelsen för dessa emotioner finns. Skulden och skammen hos kvinnor av det vi läst oss till handlar ofta om att kvinnor inte ingår i normen som missbrukare eftersom mannen ser som normgivare för problemet. Kvinnornas stämpling som missbrukare och dålig mor försvårar för arbetet av de tyngsta skamkänslorna. Det som delvis framkommit av studien är att om allmänheten bättre kände till hur missbrukets mekanismer fungerar på alla individer, skulle de underlätta för många speciellt för utsatta kvinnor, då skamkänslorna skulle kunna minskas. Den litteratur vi tagit del av vad gällande skuld- och skamkänslor sätter ofta fokus på kvinnor, missbruk och modersrollen. Resultatet av intervjuerna visar att de missbrukande kvinnorna som har barn tenderar att känna en enorm skam för att de försummat sina barn. Här anser vi att behandlingen av dessa bör fokusera på att underlätta den skam kvinnorna känner för sina barn genom att skapa en bra föräldrautbildning, för att ge kvinnorna rätt verktyg vid utskrivningen från institutionen. Tidigare forskning har visat att kvinnor har detta som önskemål, då de känner att det är en stor brist hos dem själva (Cowan, Deering, Crowe, Sellman, Futterman-Collier & Adamson, 2003). Forskning på ämnet om hur skuld och skam ser ut i missbruksbehandling av män skulle vara en intressant läsning. Forskning visar på hög skuld och skam hos missbrukade kvinnor som är mammor, vilket vi tidigare nämnt, därför skulle även mer forskning på hur missbrukande män som är pappor yttrar skuld- och skamkänslor vara intressant. För det är nog ingen vild gissning att även män som har barn känner skuld respektive skam för vad de gjort och inte gjort mot sina barn på grund av sitt missbruk. I denna studie har vi ställt frågorna hur man arbetar med skuld- och skamkänslor i behandlingen, hur viktigt är det med dessa känslor, samt vilken betydelse kön har i relation till skuld-, skamkänslor och behandling. Vi kan konstatera att studiens resultat visar att begreppen skuld- och skam har en närvarande och betydelsefull roll i behandlingen, då dessa känslor enligt respondenterna är djupt förankrade hos de missbrukande kvinnorna. Detta är ett stort hinder för ett tillfrisknande från alkohol- eller drogmissbruk. Skuld- och skamkänslorna separeras därför under behandlingen och lyfts fram för att lättare kunna komma åt kärnan av problemen. Studiens resultat visar att skuldkänslan är den känslan som lättast går att göra sig av med då den anses mer ytlig, skamkänslan är något som sitter mycket djupare i individen och i vissa fall går den aldrig att helt bli av med, dock så kan man lära sig att leva med den. I behandlingen arbetar man mycket med att lära sig kanalisera sina känslor och detta görs till exempel via olika terapiformer så som kognitiv samtalsterapi och gruppterapi. Det är enligt studien viktigt att dessa känslor fångas in och bearbetas, utan att göra detta riskerar den missbrukande kvinnan att efter sitt LVM återgå i ett missbruk. Och enligt respondenterna så är denna risk relativt stor. Utifrån studiens resultat anser vi att kön i relation till skuld- och skam och behandling är av betydelse. Då studiens syfte var att undersöka kvinnors skuld- och skamkänslor anser vi att det finns risker med att dra allt för stora slutsatser, då vi inte jämfört män och deras skuld- och 28 skamkänslor, men det var heller inte studiens syfte. Det finns dock tecken på att kön är viktigt att ta hänsyn till i missbruksbehandling. Tidigare forskning talar om att maktförhållandet i genussystemet inordnar könet i hierarkier, där männen är norm och får inte blandas med kvinnor då de riskerar en statusförlust (Hilte, 1996). Vi kan konstatera när vi ser på tidigare forskning och studiens resultat att kvinnors skuld- och skamkänslor i en behandlingssituation mår bäst av att vara separerade från männen, särskilt kvinnor som blivit tvingade till vård. Missbrukande kvinnor och män äger visserligen samma grundproblem men den yttrar sig på olika sätt. Kvinnor har ett större behov att uttrycka djupare skamkänslor än män bland annat på grund av den rådande samhällsnormen som fortfarande ser kvinnans missbruk som mer förfärligt. 29 7. Referenser Bergström, Hans (1996) Missbruk, människor och relationer: behandling genom professionella och privata nätverk. Lund: Studentlitteratur Brown, Brené (2008). Kvinnor och skam. Stockholm: Bokförlaget Forum Cowan, Lois, Deering, Daryle,Crowe Marie, Sellmen, Doug, Futterman-Collier, Ann & Adamson, Simon (2003) Alcohol and drug treatment for women: Clinicians` beliefs and practice. International journal of Mental Heath Nursing 12, s.48-55. Cullberg Weston, Marta (2008) Från skam till självrespekt. Stockholm: Natur och Kultur. Dahlgren, Lars och Starrin, Bengt (2004) Emotioner, vardagsliv och samhället Malmö: Liber. Elvin-Nowak, Ylva. (2001) I sällskap med skulden: Om den moderna mammans vardag. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB. Goffman, Erving. (1972). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Rabén & Sjögren. Goldberg, Ted. (1993). Narkotikan avmystifierad ett socialt perspektiv. Smedjebacken: Carlssons. Hilte, Mats (1996). Avvikande beteende – En sociologisk introduction. Lund: Studentlitteratur. Hogg, Michael. A & Vaughan, Graham. M. (2002). Social psychology. (3:e upplagan). London: Prentice hall. Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Jansson, Iréne (2002). Ann – En kvinna med dubbla diagnoser och hennes möjlighet till vård. Tom Leissner & Ulla-Carin Hedin (red), Könsperspektiv på missbruk. (s.126-144). Bettna: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student litteratur. Lander, Ingrid (2003) Den flygande maran: en studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm. Stockholm, Kriminologiska institutionen Stockholm Universitet. Lindberg, Odd (1999). Emotioner, sociala band och ritualer. Örebro Universitet. Lindberg, Odd & Johansson, Björn (2008). Mobbningens ritualer och emotionella konsekvenser. I Åsa Wettergren, Bengt Starrin och Gerd Lindgren (red.). Det sociala livets emotionella grunder. (s.237-253). Malmö: Liber. 30 Knutsson, Johannes (1977). Brå-Rapport 1977:1 Stämplingsteori - en kritisk granskning. Stockholm: Vetenskapliga gruppen. Marlow, Christine R & Boone, Sarah (2005). Research methods for general social work. Fourth edition. Thomson, Brooks, Cole. Mattsson, Tina (2002). Kön och genus i samhället och i det sociala arbetet. Lund: Universitet. Mattsson, Tina (2005). I Viljan att göra det normala - En kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården. Malmö: Égalité. Nathanson, Donald L (1992) Shame and pride: Affect, sex, and the birth of the self. New York. WW Norton. O´Connor, Lynn E, Berry, Jack, Inaba, Darryl, Weiss, Joseph & Morrison, Andrea. (1994) Shame, Guilt, and Depression in Men and Women in Recovery From Addiction. Journal of Substance Abuse and Treatment. Vol 11 No 6, pp, 503-510. Elsevier Science Ltd USA. Pattison, Steven (2000). Shame: Theory, therapy, theology. Cambridge, U.K.; New York: Cambridge University Press. Payne, Malcolm (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Scheff, Thomas J. (2000). Shame and the social bond: A sociological theory. Sociological Theory. A journal of the American Sociological Association, Vol. 18 No. 1, 84-99. Scheff, Thomas J och Starrin, Bengt (2002) Perspektiv på sociala problem, Meeuwisse & Svärd (red). Skam och socala band-en social underordning och utdragna konflikter. (s 167184). Stockholm: Natur & Kultur. Svensk Författningssamling: SFS 1988:870 Skårner, Annette (2001) Skilda världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Diss. Skriftserien nr 2001:5. Göteborg institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Statens institutionsstyrelse, SiS (2009) http://www.stat-inst.se/ 2009-11-16 kl.10.22. Svensson, Per-Gunnar (1996). Del 3 Speciella Problem. I Per-Gunnar Svensson & Bengt Starrin (red.), Kvalitativa studier i teori och praktik. (s.209-227). Lund: Studentlitteratur. Thurén Britt-Marie (2002). Genusvägar. Liber, Malmö. Thurén Britt-Marie (2003) Genusforskning- frågor, vilkor och utmaningar. Stockholm: Vetenskapsrådet. Trost, Jan, (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund. Trulsson, Karin. (1999). Moderskap och missbruk. Nordisk alkohol & narkotikatidskrift, 31 16, (6), 335-351. Trulsson, Karin (2002) Manligt och kvinnligt missbruk. I Tom Leissner & Ulla-Carin Hedin (red), Könsperspektiv på missbruk. (s. 70-91). Bettna: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Trulsson, Karin, (2003) Konturer av ett kvinnligt fält. Socialhögskolan, Lunds Universitet. Vetenskapsrådet (2009) Forskningsetiska prnciper. http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf 2009-12-15 kl. 13:34. 32 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE BAKGRUNDSUPPGIFTER Namn, ålder och kön? Utbildning? Yrke? Arbetsuppgifter? ALLMÄNT Kan ni kortfattat berätta hur XXX är organiserad? Vilka är intagna samt vilket målgrupp har ni? Vad är kriterierna för att bli placerad på XXX? BEHANDLING Berätta, hur arbetar ni i behandlingen? - Teoretisk förankring? - Metoder? - Hur ofta sker behandlingen? - Hur många klienter ingår i behandlingen? Arbetar ni med skuld respektive skam i behandlingen? Om ja, kan du utveckla ditt svar? Arbetar ni med mer än en behandlingsform? Om ja, skiljer sig synen på behandling av skuld och skam i de olika metoderna? Vad bör man tänka på i bemötandet av klientens skuld- respektive skamkänslor? Vilken vikt i behandlingen lägger ni vid dessa känslor? Varför är det viktigt att arbeta med dessa känslor? På vilket sätt yttrar sig skuld- respektive skamkänslorna hos klienterna? Hur uttrycker klienterna dessa känslor? Vad tror du kan vara orsakerna till dessa känslor? Hur skiljer ni på skuld och skam? Är BÅDE skuld och skam alltid närvarande hos klienterna? Kan det finnas klienter som inte visar vare sig skuld eller skamkänsla? Är det möjligt att utnyttja klienternas skuld- respektive skamkänslor i behandlingen för ett positivt resultat? Om ja, i så fall hur? Vilka konsekvenser kan det få? På vilket sätt lyfter man fram skuld- och skamkänslorna i missbruksbehandlingen? Hur förändras klienternas attityd gentemot skuld respektive skam under behandlingens gång? Vari ligger svårigheterna i att behandla skuld och skam hos klienterna? Vilka förklaringar ser du till kvinnors skuld- och skamkänslor? Är behandlingen speciellt anpassad till kvinnor? Om ja, på vilket sätt? Skulle behandlingsformen skilja sig åt om man tillämpade den på män? Om ja, utveckla svaret? Forskning talar om risken för dubbla stigman på grund av kombinationen kvinna OCH missbrukare. Är detta något som märks bland kvinnorna i behandlingen och i så fall på vilket sätt? Förstärks skuld och skamkänslan för att klienterna är kvinnor OCH tvångsplacerad? I så fall på vilket sätt? På vilket sätt upplever ni att skam och skuld närvarar på grund av att de är kvinnor OCH missbrukare? Förekommer det patologiska effekter till följd av skuld- och skamkänslor hos kvinnorna? Om ja, vilka? Bilaga 2 Studentuppsats på C-nivå i socialt arbete. Vi vill genom studiens syfte närma oss och få en förståelse för problematiken med skam och skuld hos kvinnliga missbrukare som är institutionsplacerade. Uppsatsens syfte lyder ” Att studera hur begreppen skuld och skam närvarar i behandlingen av kvinnor som missbrukar”. Deltagande vid intervjuer är frivilligt och Du har som uppgiftslämnare enligt personuppgiftslagen (1998:204) rätt att avbryta Din medverkan när som helst under kontakten med företrädare för Örebro universitet. Uppgifterna kommer att förvaras inlåsta och får enbart användas av undertecknade. Alla uppgifter som används i studentuppsatsen kommer att behandlas konfidentiellt. Detta innebär att utsagor i form av citat eller referat från uppgiftslämnare kommer att avkodas. Uppgifterna kommer endast att användas för studentuppsatsen Vi vill därför fråga Dig om Du vill medverka vid en intervju och om Dina uppgifter får användas av studenterna som arbetar med c-uppsatsen inom området skam, skuld och missbrukande kvinnor enligt de villkor som presenteras ovan. För ytterligare information vänligen kontakta: Sonny Revahl 07XX – XX XX XX eller Lars Tjörnebro 07XX-XX XX XX Handledare: Anna Petersén, Örebro Universitet 019-XX XX XX Jag vill medverka vid intervjuer och mina uppgifter får användas enligt de villkor som presenteras ovan. Ort och datum ………………………………………………………………. Namn ………………………………………………………………………….. Namnförtydligande …………………………………………………..