Fortum Värme, Värtaverket
________________________________________________________________________________________________________________________
Teknisk beskrivning
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
2 (12)
2015-02-02
Administrativa uppgifter
Författare:
Uppdragsnummer:
Beställare:
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Johan Larsson, Bergab
US14066
Ulf Wikström, Hållbarhetschef vid Fortum
Värme samägt med Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
3 (12)
2015-02-02
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING .................................................................................................................4
2
AVGRÄNSNINGAR .....................................................................................................4
3
FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................5
4
ORIENTERING ...........................................................................................................5
5
BERGANLÄGGNINGAR .............................................................................................6
5.1
Berganläggningar anlagda under 1960-1970 talet..........................................6
5.1.1
Körtunneln .................................................................................6
5.1.2
Ropstenstunneln........................................................................6
5.1.3
Kollager .....................................................................................6
5.1.4
Tidigare oljelager, numera kallat flislagret .................................6
5.2
Berganläggningar anlagda under 2013-2014 .................................................6
5.2.1
Pannhustunnel...........................................................................7
5.2.2
Flislager .....................................................................................8
5.2.3
Flistunnel ...................................................................................8
5.2.4
Tåglossningsschakt ...................................................................9
5.2.5
Rundkörningstunnel...................................................................9
5.2.6
Koltunnel ...................................................................................9
6
VATTENHANTERING ............................................................................................... 10
6.1
Bortledning av inläckande vatten .................................................................. 10
6.1.1
Byggskedet .............................................................................. 10
6.1.2
Driftskedet ............................................................................... 10
6.2
Infiltration ...................................................................................................... 11
7
BYGGMETODER ...................................................................................................... 11
8
TIDER ....................................................................................................................... 12
BILAGA 1 ÖVERSIKTSKARTA ÖVER BERGANLÄGGNINGAR
BILAGA 2 UPPTAGNINGSOMRÅDEN FÖR HUVUDPUMPGROPAR
BILAGA 3 PRINCIPSKISS FÖR INFILTRATIONSBRUNN I JORD
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
4 (12)
2015-02-02
1
INLEDNING
AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum) driver Värtaverket vid
Hjorthagen i Stockholms kommun, bestående av fyra värmeverk (VV1-4), två
kraftvärmeverk, varav ett eldas med olja (KVV1) och ett med kol (KVV6), en gasturbin (G3) samt en anläggning för produktion av fjärrkyla. Vidare är ett nytt
biobränsleeldat kraftvärmeverk (KVV8) under uppförande. För det nya
kraftvärmeverket har nya bergtunnlar och bergrum anlagts.
I dom M 2115-07 erhölls tillstånd för bortledning av grundvatten från nya och gamla
berganläggningar av miljödomstolen. I den prövotidsutredning som pågått under
byggskedet har det framkommit att mängden inläckande vatten till anläggningen är
större än tidigare prognostiserat. En betydande orsak till detta är att inläckaget till de
tunnlar som fanns sedan tidigare inom Värtaverket uppdagats vara större än beräknat.
Det har också framkommit att inträngande vatten till de äldre tunnlarna delvis leds
bort via två pumpgropar som inte innefattas i den befintliga domen.
Med anledning av detta kommer AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad att
ansöka om ett nytt tillstånd. Ansökan till mark- och miljödomstolen gäller bortledning
av grundvatten från samtliga bergutrymmen inom Värtaverket, tillförsel av vatten till
grundvattnet genom infiltration samt lagligförklaring av de pumpgropar som inte
innefattas i befintligt tillstånd. Föreliggande teknisk beskrivning ingår i
tillståndsansökan för vattenverksamhet enligt miljöbalkens elfte kapitel och behandlar
de konstruktioner och anläggningar som har betydelse för den aktuella
tillståndsprövningen.
2
AVGRÄNSNINGAR
Denna tekniska beskrivning behandlar de verksamhetsdelar av Värtaverket som berör
den bortledning av grundvatten som är nödvändig för att länshålla bergutrymmen
inom Värtaverket. Den behandlar även infiltration, vilket kan bli aktuellt att utföra för
att upprätthålla grundvattennivåer i omgivningen.
Värtaverkets berganläggningar är säkerhetsklassade utifrån rikets säkerhet. Av den
anledningen får inte exakta positioner eller höjdlägen på någon av berganläggningarna
beskrivas i text eller visas på kartor eller ritningar. Endast schematiska figurer visas
och lägen är inte exakt angivna.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
5 (12)
2015-02-02
3
FÖRUTSÄTTNINGAR
Höjdsystemet som tillämpas i ansökan är RH00 och koordinatsystemet i plan är
SWEREF 99 0018. Som fixpunkter förslås höjdfixpunkterna 303135 och 303140.
Fixpunktsbeskrivningar redovisas i bilaga till tillståndsansökan.
4
ORIENTERING
Värtaverket är beläget inom fastigheten Nimrod 7, med den tillhörande Energihamnen
inom fastigheterna Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 3 och 4, Port Said samt
Ladugårdsgärde 1:9 och 1:40, i stadsdelen Hjorthagen i nordöstra Stockholm, se
figur 1 för orientering. Delar av berganläggningarna är belägna inom fastigheterna
Hjorthagen 1:3 och Hjorthagen 1:5. Området avgränsas i söder av Värtabanan och i
öster av Lidingövägen och Lilla Värtan. Norr om området ligger Gasverksområdet
och Husarviken och väster om området ligger Storängskroken.
Figur 1. Översiktskarta med Värtaverkets lokalisering i Hjorthagen inringad.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
6 (12)
2015-02-02
5
BERGANLÄGGNINGAR
5.1
Berganläggningar anlagda under 1960-1970 talet
5.1.1
Körtunneln
För åtkomst till Värtaverkets berganläggningar med fordon används körtunneln.
Infarten till körtunneln är vid Gasverksområdet i norra Hjorthagen. Körtunneln löper
från Gasverksområdet till berganläggningarna under Värtaverket. Körtunneln delar
upp sig i flera tunneldelar för åtkomst till olika delar av verksamheten. Dessa benämns
gemensamt för körtunneln i denna tekniska beskrivning (bilaga 1).
5.1.2
Ropstenstunneln
Ropstenstunneln är lokaliserad i norra delen av Hjorthagen, vid Gasverksområdet
(bilaga 1). Ropstenstunneln består av flera tunnlar, tunnlarna innehåller installationer
för fjärrvärme och fungerar som en utrymningsväg. Ingen biltrafik förekommer i
tunnlarna.
5.1.3
Kollager
Ett av kraftvärmeverken vid Värtaverket eldas huvudsakligen med kol. Bränslen för
Värtaverket kommer med båt, tåg och lastbil till Energihamnen vid Lilla Värtan där de
lossas. Det kol som eldas transporteras till kraftvärmeverket via en bergtunnel från
Energihamnen till ett kollager under Värtaverket. I anslutning till kollagret finns andra
tunnlar som medger åtkomst med arbetsfordon, serviceutrymmen m.m. Dessa
benämns gemensamt för kollagret i denna tekniska beskrivning (bilaga 1).
5.1.4
Tidigare oljelager, numera kallat flislagret
I anslutning till kollagret finns ett bergrum som tidigare har nyttjats för lagring av
olja. Bergrummet sanerades under 2006-2007 för att kunna användas som lager för
biobränslen för det nya biokraftvärmeverket.
5.2
Berganläggningar anlagda under 2013-2014
Den pågående ombyggnaden av Värtaverket omfattar ett nytt biobränsleeldat
kraftvärmeverk där pann- och turbinbyggnaden placeras i ett jord- och bergschakt i
läget för den öppna platsen mot Jägmästargatan (bilaga 1). Biobränslena för det nya
kraftvärmeverket kommer att lossas i Energihamnen och därefter transporteras på
band genom en nybyggd bergtunnel (flistunneln) till flislagret. Inmatning till pannan
anordnas via en nybyggd bergtunnel (pannhustunneln) från flislagret. Uttransport av
aska sker motsatt väg jämfört med biobränslena, dvs. från pannan och ut genom
flistunneln via pannhustunneln och flislagret. Askan kommer sedan att transporteras
bort med tåg.
För att möjliggöra transporter mellan befintligt kollager och flislagret har en mindre
tunnel, benämnd koltunnel, byggts mellan dessa. För åtkomst till flislagret med
arbetsfordon byggdes en rundkörningstunnel från den befintliga körtunneln.
Rundkörningstunnel byggdes med två påslag i flislagret för att skapa en enkel
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
7 (12)
2015-02-02
genomfart för transportfordon. Följande nya berganläggningar inryms i den aktuella
om- och tillbyggnaden av Värtaverket:
•
•
•
•
•
•
•
•
Tunnel mellan flislager och pannhusbyggnaden (pannhustunnel).
Schakt för turbin och biobränsleeldad panna (pannhusschakt). Under
bergbyggnationen benämndes pannhusschaktet som en separat anläggning.
Efter att bergbyggnationen avslutats är pannhusschaktet en del av
pannhustunneln och benämns därför pannhustunneln fortsättningsvis i denna
tekniska beskrivning.
Ombyggnation av sanerat oljebergrum till biobränslelager (flislager).
Tunnel mellan flislager och flisschakt (flistunnel).
Schakt för inlastning av biobränsle mellan hamnplan och flistunnel
(flisschakt). Under bergbyggnationen benämndes flisschaktet som en separat
anläggning. Efter att bergbyggnationen avslutats är flisschaktet en del av
flistunneln och benämns därför flistunneln fortsättningsvis i denna tekniska
beskrivning.
Schakt för lossning av material från tåg och lastbil (tåglossningsschakt).
Tunnel mellan flislager och befintlig körtunnel (rundkörningstunnel).
Förbindelsetunnel mellan kollager och flislager (koltunnel).
Samtliga berganläggningar visas schematiskt i bilaga 1.
Alla berganläggningar är färdigsprängda sedan september 2014 och alla bergmassor
har transporterats ut från berganläggningarna.
5.2.1
Pannhustunnel
På höjdpartiet inom västra delen av Fortums verksamhetsområde anläggs en
pannhusbyggnad innehållande en panna och en turbin för det biobränsleeldade
kraftvärmeverket. En tunnel har byggts mellan pannhusbyggnaden och flislagret för
inlastning av biobränsle till pannan och uttransport av aska, tunneln benämns
pannhustunneln.
Pannhustunneln är ca 200 m. Tunnelns högpunkt ansluter till pannhusbyggnaden och
tunnelns lågpunkt ansluter till flislagret. Markytan vid pannhusbyggnaden varierar
mellan +10 till + 5 m. Tunnelns bredd är ca 10 m och tunnelns höjd är ca 10 m. Vid
pannhustunnelns anslutning till flislagret har ett 50 m långt och 5 m djupt dike anlagts
i pannhustunneln. Diket ska rymma den skruv som ska transportera flis från flislagret
till pannan. Tunnelhöjden ökar därför i denna del för att vara som störst närmast
flislagret, ca 19 m.
Inläckage i pannhustunneln rinner med självfall till huvudpumpgropen i flislagret.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
8 (12)
2015-02-02
5.2.2
Flislager
Det befintliga oljebergrummet sanerades under 2006-2007 och har därefter byggts om
för lagring av biobränsle och benämns numera flislagret. Bergrummet har utökats
något och anpassats för det nya ändamålet. Flislagret är utformat som ett ”L” där det
längre tunneldelen är ca 300 m lång och den kortare är ca 70 m lång. Flislagrets bredd
är ca 18 m och höjden är ca 30 m. Flislagret har en bottennivå på ca -40 m och en
taknivå på ca -10 m. Ett dike med bredden 5 m och djupet ca 2,5 m har anlagts i
flislagret för installation av den skruv som ska mata/transportera flis till pannan. Diket
lutar från båda ändarna av flislagret för att vara som lägst ungefär vid anslutningen till
pannhustunneln. Vid denna lågpunkt är flislagrets huvudpumpgrop placerad.
Ungefär i mitten av flislagret har pannhustunneln sitt påslag. Strax öster om
pannhustunnelns påslag till flislagret har rundkörningstunneln ett påslag till flislagret.
Rundkörningstunnelns andra påslag till flislagret är rakt över flislagret från det första
påslaget.
I flislagrets nordöstra hörn ansluter två tunnlar. Koltunneln ansluter från norr och
möjliggör transporter mellan befintligt kollager och flislagret. Den andra tunneln som
ansluter från öster, flistunneln, möjliggör transport av biobränsle på transportband från
Energihamnen till flislagret.
Huvudpumpgropen i flislagret samlar upp inläckande vatten från pannhustunneln,
flistunneln, rundkörningstunneln och koltunneln.
5.2.3
Flistunnel
I Energihamnen anläggs en såll- och krossbyggnad för biobränsle för det nya
kraftvärmeverket. Biobränslet för det nya kraftvärmeverket kommer till allra största
del att ankomma via båt och lossas i Energihamnen. Från flislagret har därför en
flistunnel byggts österut mot Energihamnen där tunneln ansluter till hamnplanet via
såll- och krossbyggnaden. Biobränslet transporteras på band genom såll- och
krossbygganden för vidare transport till flislagret via flistunneln.
Närmast flislagret har flistunneln två påslag, vilka har olika höjdlägen. Den undre
tunneln ska användas för transport av flis på ett transportband. Den övre tunneln ska
användas som servicetunnel. Tunnlarna går ihop till en tunnel ca 100 m öster om
flislagret. Närmast flislagret har servicetunneln bottennivån -40 m (samma bottennivå
som för flislagret) och närmast flistunneln bottennivån -19 m. Vid såll- och
krossbyggnaden längst österut har flistunneln en bottennivå på ca -22 m.
Flistunnelns längd från flislagret till såll- och krossbyggnaden är ca 200 m.
Tvärsnittsarean vid såll- och krossbyggnaden är ca 18*7 m och flistunneln från denna
plats till dess att den delar sig i två tunnlar har en bredd på ca 10 m och en höjd på ca
7 m. Från tunneldelningen till flislagret är bredden är ca 5 m och höjden är ca 7 m.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
9 (12)
2015-02-02
Servicetunnelns bredd varierar mellan ca 7-10 m, höjden är ca 5,5 m. Markytan vid
såll- och krossbyggnaden ligger på +2,5 m.
Inläckage i flistunneln rinner med självfall till huvudpumpgropen i flislagret.
5.2.4
Tåglossningsschakt
I hamnplanet norr om såll- och krossbyggnaden har ett schakt anlagts för tåg- och
lastbilslossning av material, det så kallade tåglossningsschaktet. Ett transportband
kommer att leda lossat material in till berganläggningarna. Tåglossningsschaktet
bedöms inte ge upphov till någon miljöpåverkan och omfattas därför inte av denna
tillståndsansökan för vattenverksamhet.
5.2.5
Rundkörningstunnel
För att möjliggöra åtkomst till flislagret med arbetsfordon och uttransport av
bergmassor från drivningen av tunnlarna har en rundkörningstunnel byggts till
flislagret från befintlig körtunnel.
Rundkörningstunneln har byggts från en del av körtunneln och vidare under
körtunneln och kollagret in i flislagret. Under kollagret delar sig rundkörningstunneln
och bildar en rundel. Rundkörningstunneln har två påslag i flislagret. De två påslagen
är på varsin sida av flislagret för att skapa en enkel genomfart för transportfordon.
Påslagen är strax öster om pannhustunnelns påslag till flislagret. Efter det andra
påslaget i flislagret passerar rundkörningstunneln under pannhustunneln och sedan går
rundeln ihop under kollagret.
Rundkörningstunneln är ca 475 m lång och har en varierande lutning då flertalet andra
tunnlar passeras. Rundkörningstunnelns högpunkt vid körtunneln är ca -23 m och
lågpunkten är vid passagen under kollagret, ca -52 m. Rundkörningstunneln har en
bredd på ca 10 m och en höjd på ca 6 m från körtunneln fram till tunneldelningen
under kollagret. Övriga delar av rundkörningstunneln är ca 5 m bred och ca 6 m hög.
Det inläckande vattnet till rundkörningstunneln rinner med självfall ned till en
pumpgrop i lågpunkten i passagen under kollagret. Från denna pumpgrop pumpas
vattnet till huvudpumpgropen i flislagret.
5.2.6
Koltunnel
Mellan flislagret och det befintliga kollagret har en mindre tunnel anlagts, ca 80 m, för
att möjliggöra transporter mellan kollagret och flislagret. Tunnelns högpunkt ansluter
till kollagret och tunnelns lågpunkt ansluter till flislagret. Tunnelns bredd är ca 6 m
och tunnelns höjd är ca 6 m.
Det till koltunneln inläckande vattnet rinner med självfall till huvudpumpgropen i
flislagret.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
10 (12)
2015-02-02
6
VATTENHANTERING
6.1
Bortledning av inläckande vatten
Grundvatten läcker in i berganläggningarna trots att de tätas. Vatten behöver därför
ledas bort under både bygg- och driftskede. Länshållningsvattnet leds via
spillvattennätet till Henriksdals avloppsreningsverk.
6.1.1
Byggskedet
Under byggtiden för de nya berganläggningarna har länshållning utförts genom
tillfälligt anlagda mätdammar och pumpgropar i tunnlarna. Länshållningsvattnet
härrör från inläckande grundvatten, processvatten från anläggningsarbeten och i viss
mån nederbörd från öppna schakt eller bergskärningar.
6.1.2
Driftskedet
För Värtaverkets berganläggningar kommer fyra huvudpumpgropar att användas för
länshållning i driftskedet. Pumpgroparnas lokalisering och vilka tunneldelar som
avbördas till vilken pumpgrop kan ses i bilaga 2. Länshållningsvattnet kommer att
bestå av inläckande grundvatten och i viss mån nederbörd från bergskärningar vid
tunnelmynningar. Nedan ses en kort beskrivning av respektive pumpgrop:
•
Pumpgrop i flislagret. Pumpgropen är en lågpunkt i de berganläggningar som
byggdes 2013-2014 för biokraftvärmeverket. Pumpgropen mottar således
inläckande vatten från pannhustunneln, flislagret, flistunneln,
rundkörningstunneln och koltunneln. Pumpgropen är dimensionerad för att
klara av ett pumphaveri. Pumpgropen rymmer ca 180-200 m3. Pumparna
kommer att styras med nivåvippor. Utgående flöde från pumpgropen mäts med
flödesmätare.
•
Pumpgrop i kollagret. Pumpgropen är en lågpunkt i kollagret med tillhörande
tunneldelar. Pumpgropen rymmer ca 180-200 m3. Pumparna kommer att styras
med nivåvippor. Utgående flöde från pumpgropen mäts med flödesmätare.
•
Pumpgrop i körtunneln. Pumpgropen är en lågpunkt i den tunnel där fordon
och material kan transporteras in och ut ur anläggningen. Pumpgropen rymmer
ca 180-200 m3. Pumparna kommer att styras med nivåvippor. Utgående flöde
från pumpgropen mäts med flödesmätare.
•
Pumpgrop i Ropstenstunneln. Pumpgropen är en lågpunkt i en
utrymningstunnel. Pumpgropen rymmer ca 180-200 m3. Pumparna kommer att
styras med nivåvippor. Utgående flöde från pumpgropen mäts med
flödesmätare.
Länshållningsvatten från pumpgroparna i flislagret, kollagret och körtunneln kommer
att ledas till lokala reningsanläggningar för sediment- och oljeavskiljning innan
vattnet släpps till spillvattennätet eller recipient. Var vattnet kommer att ledas beror på
utgående vattenkvalitet, ytterligare beskrivning av utsläpp till vatten finns i den
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
11 (12)
2015-02-02
miljökonsekvensbeskrivning som bilagts ansökan. Länshållningsvatten från
pumpgropen i Ropstenstunneln renas inte lokalt då ingen verksamhet förekommer i
tunneln, länshållningsvattnet leds till Värtan. Projektering pågår för att eventuellt
kunna använda delar av rent länshållningsvatten till infiltration istället för kommunalt
vatten. Om annat vatten än kommunalt vatten används för infiltration hanteras detta i
samråd med Stockholms stad.
6.2
Infiltration
För att förhindra negativa konsekvenser av grundvattenbortledningen kan återföring
av vatten genom tillförsel av vatten till brunnar, s.k. infiltration, bli aktuellt under
driftskedet. Beredskap för infiltration med infiltrationsflöden på totalt ca 300 l/min
finns i två befintliga brunnar söder om pannhusbyggnaden.
Under byggskedet har kommunalt vatten använts för infiltration. Projektering pågår
för att eventuellt kunna använda rent länshållningsvatten för infiltration söder om
pannhusbyggnaden. En principskiss för en infiltrationsbrunn i jord kan ses i bilaga 3.
7
BYGGMETODER
De tunnlar och schakt som byggdes under 2013-2014 har i huvudsak byggts med
konventionella metoder genom borrning, sprängning, bergschaktning och utlastning.
Byggarbetet har i princip utförts enligt nedanstående arbetsordning:
1. Det första steget i arbetsordningen innebar etablering av arbetsmaskiner,
material och manskapsbodar m.m. inom etableringsområdet. Kompletterande
reningsanläggningar och utrustning för avledning av processvatten och
inläckande vatten från berganläggningarna installerades.
2. Tätning av berganläggningar har utförs av produktionstekniska skäl, av hänsyn
till omgivningens känslighet för grundvattennivåsänkningar samt utifrån
villkor i befintligt miljödom (M 2115-07). Innan sprängning påbörjats vid
respektive front har en så kallad förinjektering utförts. Vid förinjektering
borras ca 15 till 20 m långa hål i tunnelfronten, borrhålen riktas svagt ut från
tunnels centrumlinje och bildar en förinjekteringsskärm.
Vattenförlustmätningar utförs i borrhålen som grund för val av
tätningsåtgärder. I borrhålen trycks en cementsuspension in för att fylla de
öppna bergssprickor som borrhålet påträffat. Efter utförd injektering
kontrolleras resultatet och beslut fattas om behov av ytterligare tätning och
injekteringsomgångar. Syftet med injektering är att täta tunneln genom att
fylla bergets sprickor med tätningsmedel.
3. Bergtunnlarna har byggts med konventionell bergschaktning med borrning och
sprängning. Konventionell bergschaktning påbörjas genom att salvhål för
sprängning borras. Borrhålen laddas med sprängämne som detoneras. Efter
utvädring av spränggaser skrotas det framsprängda berget. Skrotning innebär
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Teknisk beskrivning
12 (12)
2015-02-02
att löst berg knackas ner från tak och väggar. Därefter lastas det utsprängda
berget ut och transporteras bort till uppläggningsytor för krossning.
4. Efter utlastning av utsprängt berg har en geologisk kartering utförts av
framsprängt berg för att bland annat bedöma behovet av bergförstärkning.
Inom varje injekteringsskärm har normalt flera omgångar sprängning utförts.
5. För att säkerställa bergets stabilitet och för att minimera det framtida behovet
av underhåll har bergförstärkning genomförts. I princip ska förstärkningen av
berget komplettera bergets egna valvbildande egenskaper för att skapa en
stabil tunnel. Förstärkningen har utförts med bergbultar och sprutbetong.
6. Vid synliga läckage har dessa tätats med efterinjektering. Efterinjektering har
genomförts med cementsuspension eller vid behov med andra godkända
tätningsmedel. Tätning av läckande bulthål har utförts kontinuerligt vid behov
i olika tunneldelar.
7. Särskilda drivningsmetoder och försiktighetsmått har använts under
bostadsbebyggelse och i anslutning till Fortums egna och andra
verksamhetsutövares ovanjords- och undermarksanläggningar.
8
TIDER
Bygget av biokraftvärmeverket startade i januari 2013. I september 2014 avslutades
drivningen av anläggningens berganläggningar. Installationsarbeten och provdrift
kommer att utföras innan anläggningen kan tas i drift. Det nya biokraftvärmeverket
planeras att tas i drift år 2016.
Heat
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Org.nr 556016-9095
MomsNr SE556016909501
Säte Stockholm
Fortum Värme, Värtaverket
Teknisk beskrivning
2015-02-02
Bilaga 3
Schematisk skiss över infiltrationsanläggning