PLAN
MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
OCH
ÅRSPLAN
2017
TALLÅSENS FÖRSKOLA
KOTTEN
MYRAN
UGGLAN
TALTRASTEN
SKOGSDUNGEN
KARLSTADS KOMMUN
Beslutad i: Sara Lindh, förskolechef
Ansvarig samt giltighetstid: 2017
Diarienummer:
Uppdaterad: Skall uppdateras december 2017
POLICY
Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.
Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
PLAN
Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande
mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad
vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.
RIKTLINJE
Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan
betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.
Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.
HANDLINGSPLAN
Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och
ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.
Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ...................................................................................................................................... 4
BAKGRUND .................................................................................................................................................. 4
VÅR VISION .................................................................................................................................................. 4
FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRSKOLAN ...................................................................................... 5
BEMÖTA VARANDRA POSITIVT ................................................................................................................. 5
KONFLIKTHANTERING………………………………………………………………………………………………5
ORGANISATION OCH RUTINER……………………………………………………………………………………5
SKAPA GODA KONTAKTER MED VÅRDNADSHAVARE .......................................................................... 5
FRÄMJANDE ARBETE I FÖRSKOLAN.............................................................................................. 5
KÖN ............................................................................................................................................................... 6
ETNISK TILLHÖRIGHET............................................................................................................................... 6
RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING ........................................................................................... 7
FUNKTIONSHINDER .................................................................................................................................... 7
SEXUELL LÄGGNING .................................................................................................................................. 8
KRÄNKANDE BEHANDLING ....................................................................................................................... 8
LAGEN ............................................................................................................................................. 9
BEGREPPSFÖRKLARING ............................................................................................................... 10
RUTINER OCH DOKUMENTATION VID HÄNDELSE ...................................................................... 11
KARTLÄGGNING OCH UPPTÄCKT .......................................................................................................... 11
SMÅ BARNS MÖTE MED ANDRA SMÅ BARN ......................................................................................... 11
PERSONAL BEDÖMER ATT ÄRENDET INTE ÄR UTAGERAT OCH LÖST ............................................ 11
ÅTGÄRDSPLAN NÄR BARN KRÄNKER OCH DISKRIMINERAR ANDRA BARN VID UPPREPADE
TILLFÄLLEN................................................................................................................................... 12
ÅTGÄRDSPLAN NÄR VUXNA KRÄNKER/DISKRIMINERAR BARN ELLER VUXNA
KRÄNKER/DISKRIMINERAR VUXNA ............................................................................................. 12
UTREDNING ................................................................................................................................................ 13
DOKUMENTATION ..................................................................................................................................... 13
ÅTGÄRDER ................................................................................................................................................. 13
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ............................................................................................. 14
ANSVARSFÖRDELNING ............................................................................................................................ 14
MALL FÖR KARTLÄGGNING AV FOKUSOMRÅDE ......................................................................... 15
Karlstads kommun, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Webbplats: karlstad.se
INLEDNING
4
Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild
verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap. 16 § ska utbildningsanordnare som
bedriver utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med
en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter för
elever/barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på
dessa grunder eller sexuella trakasserier.
BAKGRUND
Vi har valt att sammanföra dessa två planer till Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet med att genomföra och följa
planen gäller samtlig personal inom förskolan.
Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon annan blir
fråntagen en leksak. Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att situationer uppstår som
kan vara kränkande för andra barn. Det beror på att små barn inte har tillräckliga erfarenheter av hur man
bör vara i samspel med andra. Med närvarande, engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan
dessa tillfällen leda till ett lärande och utvecklad social kompetens.
VÅR VISION
LUSTFYLLDA MÖTEN
I LEK OCH LÄRANDE
MED BARNEN I FOKUS
FÖREBYGGANDE ARBETE I
FÖRSKOLAN
Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningsätt.
BEMÖTA VARANDRA POSITIVT
Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon.
Ha ett tillåtande och utforskande förhållningssätt.
Berömma barn och vuxna för det positiva de gör och säger.
KONFLIKTHANTERING
Vi pedagoger är närvarande där barnen befinner sig. Där är vi uppmärksamma på hur det sociala
samspelet fungerar och vilket stöd barnen behöver.
Ge barnen stöd och kunskaper om hur man löser enklare konflikter.
Vi pedagoger har ett medvetet och tydligt förhållningssätt där vi följer upp konflikter och
uppmärksammar den som är ledsen innan vi reder ut situationen.
ORGANISATION OCH RUTINER
Vi har organisation och rutiner som skapar trygghet för alla.
VÅRDNADSHAVARE
Vi värnar om goda relationer med vårdnadshavarna, där dialogen och den dagliga kontakten är viktig.
FRÄMJANDE ARBETE
6
Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara
uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig
nyfikenhet och intresse.
KÖN
Kön är en term som används för att särskilja individer som kvinna eller man.
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.
Mål:
Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i
verksamheten.
Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella
könsmönster.
Detta gör vi för att nå målen:
Vi skall vara förebilder och vara uppmärksamma på personalens och barnens språk, kroppsspråk,
attityder och värderingar.
Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende.
Vi skall bevaka att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i verksamheten, genom till exempel
observationer.
Vi skall anpassa vår miljö så att båda könen har möjlighet att utveckla sina förmågor utan yttre
påverkan.
Vi skall arbeta regelbundet med värdegrundsfrågor.
ETNISK TILLHÖRIGHET
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung, ras eller hudfärg eller annat liknande förhållande.
Mål:
Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av etnisk
tillhörighet.
Vi ska arbeta för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer.
Detta gör vi för att nå målet:
Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning.
Vi skall vara goda förebilder för barnen och visa intresse för olika kulturer.
Vi erbjuder modersmålsundervisning.
Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och prata med barnen om varför
de är i barngruppen.
När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra barngrupper
bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill.
RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING
Vi får inte missgynna någon på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet
annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös
åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.
Mål:
Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av religion eller
annan trosuppfattning.
Detta gör vi för att nå målet:
Vi ska vid behov uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider.
Vid behov kommer vi att söka fakta om den berörda trosuppfattningen.
FUNKTIONSHINDER
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga.
Mål:
Alla barn skall ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet.
Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar.
Detta gör vi för att nå målet:
Vi planerar förskolans verksamhet så att vi visar särskild hänsyn till och anpassar den för barn med
olika funktionshinder.
Vi anpassar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet.
Vi ska söka kunskap om funktionshindret.
Anpassa gemensamma aktiviteter så vi väljer och utformar aktiviteterna så att alla barn ska kunna
delta på sina villkor.
Personalen kontaktar Klaraborgs - SPO vid behov för rådgivning och handledning. Även
förälder/vårdnadshavare är en kunskapskälla.
8
SEXUELL LÄGGNING
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Mål:
Vi skall visa acceptans för olika familjebildningar.
Detta gör vi för att nå målet:
Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer.
Uppmuntra barnens strävan att förstå olika familjebildningar och förklara när barnen frågar.
KRÄNKANDE BEHANDLING
Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling.
Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, utan att ha
någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Det är effekten av en handling som har
betydelse, inte avsikten. Trakasseri är när personen som trakasserar känner till att personen blir sårad.
Mål:
I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten.
Detta gör vi för att nå målet:
Personalen ser till att vara närvarande i lek och aktivitet genom att befinna sig där barnen befinner sig.
Personalen sprider ut sig vid utomhusvistelse och inomhusvistelse så att vi ser och hör vad som sägs
och görs på hela gården och i alla rum.
Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir en naturlig del av
den dagliga verksamheten.
Vi gör kontinuerliga observationer och åtgärder för att förebygga kränkningar.
När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att reda ut vad som har hänt och diskuterar vilka olika
lösningar som kan tänkas finnas.
Vi uppmuntrar och stöder barnen i att lösa konflikter.
Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra.
Vi arbetar med empatiträning och uppmuntrar barnen att trösta och hjälpa varandra.
LAGEN
Ur FN:s konvention om barns rättigheter
”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion. De rättigheter
som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares
ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala
ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.”. (artikel2)
”Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att förbereda barnet för ett
ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen, och
vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör
urbefolkningar”. (artikel 29)
Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från
barn- och elevskyddslagen till skollagen 14 a kap.
Diskrimineringslagen och skollagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
motverka diskriminering på grund av:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religions eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Lagen har också till ändamål att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.
BEGREPPSFÖRKLARING
10
DISKRIMINERING
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Alla barn i
förskolan skall ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
DIREKT DISKRIMINERING
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn och att det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
INDIREKT DISKRIMINERING
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn. Ett
exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa
skäl.
TRAKASSERIER
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna.
KRÄNKNING
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors
lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är
ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing.
En kränkning kan vara:
Fysisk (slag, knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
Psykosocial (utfrysning, grimaser)
Texter- och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
RUTINER OCH DOKUMENTATION VID
HÄNDELSE
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller
han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av
kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan.
I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka
händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan.
KARTLÄGGNING OCH UPPTÄCKT
Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar och mobbning är att:
Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
Viktiga händelser tas upp på måndagsmöten/APT/ALM.
Vi samtalar med barnen om vikten om att bry sig om varandra och ta hjälp av någon vuxen, när t.ex.
en konflikt inte går att lösa.
Föräldrar informeras när kränkning där barnet/barnen mår dåligt och när mobbing förekommit och i
samråd med dem sätts eventuella åtgärder in.
SMÅ BARNS MÖTE MED ANDRA SMÅ BARN
Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en
leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar reaktion från en vuxen är då
att;
1. Pedagog först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till att lösa
konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer.
2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Pedagogen gör en bedömning
om att situationen är utagerad och löst.
PERSONAL BEDÖMER ATT ÄRENDET INTE ÄR UTAGERAT OCH LÖST
1. Om annan pedagog än barnets avdelningspedagog är först på plats informeras barnets
avdelningspedagog.
2. Avdelningens pedagog informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid dagens
slut. Även här kan händelsen vara utagerad och löst.
3. Om pedagog eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid görs upp
med respektive parter och samtalet dokumenteras. Ansvarig: Pedagog som har respektive barn
som ansvarsbarn.
12
ÅTGÄRDSPLAN NÄR BARN KRÄNKER
OCH DISKRIMINERAR ANDRA BARN
VID UPPREPADE TILLFÄLLEN
1. Pedagog, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering skett vid
upprepade tillfällen
2. Förskolechef informeras
3. Pedagogerna diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom observationer
av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m.
4. Pedagog informerar vårdnadshavare
5. Tid för samtal görs upp. Samtalet dokumenteras där åtgärder skrivs in. Ansvarig är den pedagog
som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal.
6. Åtgärderna följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med vårdnadshavare.
Åtgärder ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den pedagog som är ansvarig för
utvecklingssamtalet.
7. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan
ÅTGÄRDSPLAN NÄR VUXNA
KRÄNKER/DISKRIMINERAR BARN
ELLER VUXNA
KRÄNKER/DISKRIMINERAR VUXNA
När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett barn eller att
en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma omedelbart. Utredningen ska
ledas av förskolechef.
1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga
2. Förskolechef kontaktas omedelbart.
3. Samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras och skrivs under av de som är med på
samtalet. I dokumentationen ska åtgärder skrivas in. Ansvarig: Förskolechef
4. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare
5. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef.
6. Dokumenten förvaras hos Förskolechef.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samtomfatta både
den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. I varje enskilt fall bör det
bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
UTREDNING
I de fall där vi upplever att kränkningarna upprepas eller att föräldrar gör oss uppmärksamma på att deras
barn blir illa behandlat görs en utredning.
Personalen skall göra löpande observationer när de misstänker kränkande behandling bland barnen på
förskolan.
Samtal med barnen om vad som hänt.
Samtal i personalgruppen samt samtal med de berörda barnens föräldrar.
Utredningen sköts av den personal som har barnet/barnen som ansvarsbarn.
Vid kränkande behandling av personal, kontaktas skyddsombud och ansvarig chef.
DOKUMENTATION
Allt som kommer fram under utredningen skall dokumenteras.
Enstaka händelser som vi betraktar som allvarliga skrivs också ner och sparas, detta gäller såväl
barn/barn, vuxen/barn, vuxen/vuxen. Detta för att det kan behövas i framtida utredningar.
Vi för anteckningar under våra observationer.
Mötes- och samtalsanteckningar sparas.
Alla anteckningar förvaras i ett låst skåp.
ÅTGÄRDER
För att komma till rätta med de problem som uppstått använder vi oss av förskolans handlingsplan mot
kränkande behandling.
Vi använder oss av samtal för att komma tillrätta med problem såsom:
Konflikthantering
Samtal om alla människors lika värde.
Föräldrasamtal
Vid situationer som vi inte kan lösa själva eller tillsammans med föräldrar kontaktas förskolechefen.
Barn som utsätts för eller som sett någon utsättas för kränkning/mobbing uppmanas att:
Tala med någon vuxen som han/hon har förtroende för
14
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Uppföljning och utvärdering sker i oktober i samband ALM och planeringsdagen i oktober. Rapport
lämnas till förskolechef där man beskriver hur arbetet, för att förvekliga planen om likabehandling, har
gått till. Där ska bland annat ingå hur barn och föräldrar görs delaktiga.
Efter revideringen, går likabehandlingsplanen på remiss till skolledningen innan den tas i bruk.
ANSVARSFÖRDELNING
Förskolechefens ansvar
Det är förskolechefens ansvar enligt lag och förarbeten att:
Se till att alla pedagoger, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande
behandling inte är tillåten i verksamheten.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder samt kränkande behandling.
Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal.
Årligen ge vårdnadshavare möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen. Se till att det finns rutiner för
utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling.
Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till
att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Pedagogernas ansvar
Det är pedagogernas ansvar att:
Följa förskolans likabehandlingsplan.
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar och sträva efter
likabehandling.
Åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls, upptäcks.
Dokumentera misstänkt, anmäld, upptäckt diskriminering eller kränkande behandling och de åtgärder
som vidtas.
Varje läsårsstart skall information om förskolans likabehandlingsplan ges till barnens vårdnadshavare.
Den skall också vara tillgänglig på olika sätt, bl.a. på vår hemsida och/eller i tamburen på
avdelningarna.
Likabehandlingsplan ska upprättas varje år och den ska innehålla en uppföljning av fjolårets åtgärder.
MALL FÖR KARTLÄGGNING AV
FOKUSOMRÅDE
Diskutera vad det är som känns mest angeläget att titta på.
Enas om ett område
Vad är det vi ska titta på
Detta har vi sett eller hört
Begränsa kartläggningsperioden och gör en sammanställning
Vårt fokusområde för året är
Beskriv fokusområde
Insatser/aktiviteter
Vad ska vi göra
Uppföljning/utvärdering
Datum för uppföljning
Analys
