Omvårdnad i ett
internationellt
perspektiv
Författare: Caroline Stenman
Kurs: VMFD60
Termin: 5
Skriftlig rapport
Sommaren 2016
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Box 157, 221 00 LUND
Nkhoma Hospital - Malawi
Situation
En man i medelåldern blev inlagd på medicinavdelningen då han hade haft hosta i mer än en
vecka, nattliga svettningar under en månad samt feber i tre veckor. Mannen var diagnostiserad
med HIV och har fått behandling för denna sedan 2007. Under de senaste veckorna hade
patienten gått ned i vikt och hade dessutom fått diagnosen anorexia. Patienten har haft kontakt
med tobak och tuberkulos (TB) då sonen har haft TB meningit och hustrun visade positivt
sputum för TB. Under de senaste dagarna har han även haft huvudvärk och bröstsmärtor.
Bröströntgen visade ingen typisk TB. Mätvärdena från de vitala parametrarna visade en
temperatur på mellan 35,2C och 38C vid de senaste mätningarna, ett blodtryck på 102/64,
en puls på 91 slag/minut och en syresättning som varierade mellan 81 % och 86 %.
Hälsoproblem
Patienten planerades att behandlas för PCP, Pulmonary tuberculosis, och lunginflammation
fastställdes. Läkaren satte även in steoridbehandling. På den medicinska avdelningen på
Nkhoma hospital i Malawi visade diagnostiken under januari till juni 2016 att pneumoni var
den näst vanligaste diagnosen och även den näst vanligaste dödsorsaken på avdelningen.
HIV, Humant immunbristvirus, är ett virus som fäster på immuncellerna och angriper
immunsystemet. Utan behandling bryts immunförsvaret ner och HIV kan utvecklas till aids.
Vanliga symtom och tecken är viktnedgång, svaghet, feber och ett dåligt immunförsvar. Det
är viktigt att ta bromsmedicinerna regelbundet utan avbrott för att viruset inte ska bilda nya
virus och bli motståndskraftigt (Johansson, 2016).
Tuberkulos är en infektionssjukdom där bakterien smittar via hosta, nysningar och när man
pratar/andas. Vanligaste lokalisationen för tuberkulos är lungorna men de flesta organ kan
drabbas, till exempel lymfkörtlar, skelett och tarm. Det är den vanligaste orsaken till dödsfall
hos HIV patienter då den tar hårt på immunförsvaret. Vanliga symtom och tecken är feber,
hosta, viktnedgång, nattliga svettningar och bröstsmärtor (Folkhalsomyndigheten.se, 2016).
Möjliga omvårdnadsåtgärder skulle kunna vara syrgasbehandling, regelbunden mätning av
vitala parametrar, uppmuntra vätskeintag samt att underlätta andningsarbetet genom frisk luft
och öppna fönster.
På sjukhuset var där en läkare som alltid ställde samma fråga till äldre, manliga patienter.
Frågan var om de hade arbetat i gruvor i Sydafrika under tidigare år. Läkaren förklarade att
det har visat sig att de människor som arbetat i gruvorna har en större risk att utveckla
tuberkulos än de som inte arbetat i gruvorna. Förutom att informera patienterna om själva
sjukdomen, gav läkaren även viktig information gällande att fullfölja sin tubekulosbehandling
för att undvika framtida resistens. I en studie visade det sig att gruvarbetena påverkar inte
enbart hälsan hos arbetarna utan även förekomsten av tuberkulos i Afrika. Många
gruvarbetare är migranter, vilket kan utsätta dem för flera TB riskfaktorer, inklusive HIV,
problematik inom sjukvården samt låg socioekonomisk status (Stuckler, Basu, McKee &
Lurie, 2011).
Förebyggande åtgärder
”Ingen ska behöva dö i sjukdomar som går att förebygga eller bota på grund av att man inte
har råd med medicin”. Detta står skrivet på milleniemålens hemsida, där det redogörs för de
olika milleniemålen (Milleniemalen.se, 2015). Jag har valt att diskutera tre av målen och
relatera till detta patientfall och sjukvården i Malawi. En stor del av befolkningen lider av
fattigdom och hunger. Detta berör det första milleniemålet som säger att vi ska halvera
jordens fattigdom och hunger. Undernäring kan ses som ett mått på fattigdom
(Milleniemalen.se, 2015). Patienten i fallet hade gått ned i vikt och fått diagnosen anorexia.
Detta kan relateras till samhället samt till patientens sjukdom. Föräldrar undervisades i att
resten av familjen skulle få rätt till lika mycket mat som de själva. En stor del av
befolkningen, framförallt i byarna utanför de större städerna, livnärde sig på det
lokalbefolkningen odlade. Detta resulterade i att många av dem åt en ganska enformig kost.
Tack vare donationer till sjukhuset, kunde de ge en näringsersättning på nötter till framförallt
barnen men generellt till de som behövde den mest.
Patienten saknade engelska språkkunskaper vilket gjorde det svårare för den engelsktalande
läkaren att förmedla information samt att få rätt information gällande patientens tillstånd.
Även kunskap om vanligt förekommande sjukdomstillstånd i Malawi kan bidra till att färre
2
människor drabbas av exempelvis HIV. Därför har jag valt att diskutera det andra
milleniemålet som säger att vi ska se till att alla barn får gå i grundskola. Under detta målet
kan man läsa om att ” En flicka som fått gå i skolan föder dessutom färre barn och löper också
50 procent mindre risk att drabbas av hiv eller andra sjukdomar” (Milleniemalen.se, 2015).
Genom utbildning och därmed en ökad kunskap hos befolkningen kan detta tänkas vara en
väg ur fattigdom och insjuknanden. Det var intressant att se att det var så många barn i byn
som gick i den lokala skolan. Likaså att den största delen av studenterna på sjukhuset kunde
väldigt bra engelska.
Stoppa spridningen av HIV, AIDS och andra sjukdomar är det sjätte milleniemålet vilket
berör varje individs egna ansvar (Milleniemalen.se, 2015). Med kunskap om sjukdomar och
genom att skydda sig under samlag kan spridningen stoppas. I Sverige så har man en
informationsplikt enligt smittskyddslagen vilket ger varje individ ett ansvarstagande
(Johansson, 2016). Patienten i fallet fick bromsbehandling för sin HIV diagnos. Men jag tror
att genom riktlinjer för att undvika spridningen av sjukdomen kan antagligen antalet drabbade
minska. I en studie visade resultaten att det finns ett samband mellan positiva uppfattningar
mot kondomanvändning och faktisk användning. De med en positiv attityd var mer benägna
till att använda skydd vid samlag (Mavhandu-Mudzusi, A. H, 2016). Förutom information kan
varje individs egna inställning vara av stor betydelse. Kunskap och förståelse för sjukdomen
kan tänkas bidra till en positiv uppfattning om att använda skydd mot könssjukdomar. Likaså
tror jag att tillgängligheten spelar en viktig roll.
I milleniemålen kan man läsa om åtgärder för fattigdomsbekämpning. Några av dessa åtgärder
är att distribuera gratis myggnät till barn som bor i områden med stor risk för malaria, utöka
tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa och preventivmedel samt
familjeplanering (Milleniemalen.se, 2015). På Nkhoma Hospital har de ett ”outreachprogram”
vilket innebär att ett sjukvårdsteam åker ut till närliggande byar för just familjeplanering,
vaccinationer samt utdelning av myggnät vilka var några av de åtgärder som nämndes i
milleniemålen.
Tankar kring genus, etik och ett transkulturellt perspektiv
Malawi är ett väldigt fattigt land där stora delar av befolkningen har bristande utbildning.
Detta resulterar i att de saknar information om olika sjukdomar och tillstånd. Det är heller inte
3
alla som har engelska språkkunskaper. Detta kan tänkas ha en koppling till många av de
tillstånd patienten i det beskrivna fallet har. Med en ökad tillgänglighet av information och
skydd för sjukdomstillstånd kan antalet HIV- och tuberkulos-drabbade antagligen minskas.
Patienten i fallet verkade ha ett dåligt immunförsvar vilket jag tror kan höra ihop med hans
sjukdomstillstånd men även levnadsvanor och samhället han lever i. Fattigdom, hunger, brist
på kunskap samt brist på förebyggande åtgärder för de olika sjukdomstillstånden ligger till
grund för patientens situation. Tillgängligheten på läkemedel och sjukhusutrustning var
begränsad där syrgasbehandling endast kunde erhållas på sjukhuset och inte i hemmet. Även
behovet av blod var stort eftersom det endast var patienternas anhöriga som donerade blod när
det behövdes.
Enligt Almutairi, McCarthy och Gardner riskerar språkbarriärer att försvåra mötet mellan
sjuksköterska och patient och kan leda till missuppfattningar dem emellan (2015). Detta var
något jag märkte av då det ofta blev missuppfattningar mellan vårdpersonal och patient och
anhöriga samt en avsaknad av personcentrerad omvårdnad. I Malawi har de så kallade
”guardians” som skötte omvårdnaden kring patienten. De bestod antingen av patientens
anhöriga eller nära vänner. Detta innebar att sjuksköterskorna har lite annorlunda
arbetsuppgifter än sjuksköterskorna i Sverige. Svensk sjuksköterskeförening skriver om
personcentrerad vård och hur det krävs kunskap om personen i fråga gällande hans/hennes
behov, intressen, vanor och andra betydelsefulla faktorer. Genom att synliggöra vad hälsa
innebär och samarbeta med personen i fråga skapas förutsättningar för att hälsa ska kunna
främjas (Svensk Sjuksköterskeförening, 2010).
Referenser
Almutairi, AF., McCarthy, A. & Gardner, GE. (2015). Understanding cultural competence in
a multicultural nursing workforce: Registered nurses’ experience in Saudi Arabia. Journal of
Transcultural Nursing, 26(1), 16–23.
4
Johansson, J. (2016). Hiv och aids. Hämtat den 12 september 2016 från
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hiv-och-aids/
Folkhälsomyndigheten.se. (2016). Sjukdomsinformation om tuberkulos (TBC). Hämtat den 12
september 2016 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskyddberedskap/smittsamma-sjukdomar/tuberkulos-tbc/
Mavhandu-Mudzusi, A. H. (2016). Zero new HIV infections: Mission impossible with current
perceptions of young adults in Vhembe District regarding condom use. African Journal of
Primary Health Care & Family Medicine.
Milleniemålen.se. (2015). Alla parter måste ta sitt ansvar. Hämtat den 12 september från
http://www.millenniemalen.nu/malen-2/det-har-kravs-for-att-uppna-malen/
Milleniemålen.se. (2015). Vissa lösningar är både enkla och ger snabb effekt i kampen mot
fattigdom. Hämtat den 12 september från http://www.millenniemalen.nu/malen-2/det-harkravs-for-att-uppna-malen/nagra-enkla-atgarder-i-kampen-mot-fattigdom/
Stuckler, D., Basu, S., McKee, M. & Lurie, M. (2011). Mining and Risk of Tuberculosis in
Sub-Saharan Africa. American Journal of Public Health, Vol 101, No. 3
Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtat den 12 september 2016
från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationersvensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf
5
